Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera möjligheten att klassificera bränning av religiösa skrifter som hets mot folkgrupp, utan att inskränka på yttrandefriheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
I det svenska samhället värnar vi om yttrandefriheten som en grundpelare i vår demokratiska konstitution. Samtidigt finns det situationer där bruket av denna frihet kan orsaka skada – exempelvis när det gäller hets mot folkgrupp. Denna motion föreslår att Sveriges riksdag undersöker möjligheterna att låta bränning av religiösa skrifter i vissa sammanhang träffas av lagstiftningen kring hets mot folkgrupp. Det är av vikt att hitta en balans mellan yttrandefriheten och skyddet mot hets mot folkgrupp. Detta bör ske i enlighet med Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt andra relevanta internationella överenskommelser. Det är viktigt att frågan belyses från alla tänkbara perspektiv och noggranna konsekvensanalyser görs. Detta uppdrag bör därför konstrueras genom inrättandet av en parlamentarisk kommitté.
Vi lever i en tid då hatbrott och intolerans ökar, både nationellt och internationellt. Handlingar som bränningar av religiösa skrifter, exempelvis Koranen, Bibeln eller Tanakh, bidrar till en atmosfär av intolerans och rädsla. Det är därför nödvändigt att noggrant överväga om och i så fall vilka åtgärder som behöver och kan vidtas utan en oproportionerlig inskränkning av yttrandefriheten.
I syfte att upprätthålla ett tolerant och inkluderande samhälle, där varje medborgare kan känna sig trygg oavsett religiös tillhörighet, är det betydelsefullt att granska och överväga möjligheterna att i vissa fall förbjuda handlingar såsom bränning av religiösa skrifter. Genom att belysa frågan i en parlamentarisk utredning ges möjligheterna att på ett balanserat och väl avvägt sätt hantera intressekonflikterna.
|
Denis Begic (S) |
|