Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera det s.k. vindkraftsvetot och att överväga att införa en skälig kompensation för de som berörs av exploateringen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Investeringarna i förnybar energiproduktion ska öka i såväl storskalig som småskalig utbyggnad, i moderniseringar och effekthöjningar. För att åstadkomma detta ska incitament till kommuner och lokalsamhällen utredas.
Vindkraftens utbyggnad är central för att nå målet om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. Den går relativt snabbt att bygga ut och kan ge stora produktionsvolymer till låg produktionskostnad. Vindkraften levererar dessutom mer el under vinterhalvåret än under sommarhalvåret, dvs. när behovet är som störst. Sverige är även ett av de länder i Europa som, tack vare våra geografiska förutsättningar, har bäst förutsättningar för utbyggnad av vindkraft i stor skala.
Men etableringen av havsbaserad vindkraft går långsamt beroende på att många kommuner säger nej, men också för att tillståndsprocesserna tar väldigt lång tid. Som en del i vindskraftspaketet lade den socialdemokratiska regeringen fram en proposition med bland annat lagändringar om att kommuner måste ge besked i ett tidigare skede i tillståndsprocessen. Det här skulle göra tillståndsprövningen mer effektiv och förutsägbar. I propositionen fanns det också förslag om ekonomisk ersättning för att kompensera dem vars omgivning påverkas av vindkraftsutbyggnad.
Sedan propositionen föll, har mycket tillstött; inte minst har elpriserna ökat kraftigt och behovet av ren, billig el har hamnat i blixtbelysning. Att fler incitament för vindkraftsutbyggnad är av nöden, torde vara uppenbart för alla som brinner för en tryggare energiförsörjning.
Ska vi nå målet om 100 procent förnybar energi till år 2040 måste vi fortsätta arbetet med storskalig utbyggnad av vindkraften där processen blir mer förutsägbar för kommuner och markägare, men också skäligen kompensera den vars mark tas i anspråk.
|
Hanna Westerén (S) |
|