Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att arbeta aktivt för att väsentligt minska den nationella och globala utvecklingen av antimikrobiell resistens och tillkännager detta för regeringen.
Antimikrobiell resistens (AMR) är ett samlingsnamn för mikroorganismers (t ex en bakterie, ett virus eller en parasit) förmåga att stå emot behandling med ett antimikrobiellt medel. Det är mikroorganismens, många gånger effektiva, sätt att anpassa sig efter miljön för att kunna överleva. All användning av antimikrobiella medel (framför allt antibiotika) tvingar mikroorganismerna att antingen anpassa sig eller dö.
Det är de mikroorganismer som infekterar människor och djur som blir resistenta mot antimikrobiella medel, inte människorna eller djuren själva. Ett stort och alltjämt aktuellt problem är den ökande antibiotikaresistensen, varför vi i denna motion betonar detta arbete. Det största bekymret är att resistens leder till en minskning eller till och med tar bort all effekt av antibiotikans förmåga att bota eller förhindra infektioner som orsakas av denna mikroorganism.
Infektioner orsakade av resistenta bakterier, också kallade multiresistenta bakterier, orsakar 500 000 dödsfall årligen. År 2050 beräknas 10 miljoner människor dö i antibiotikaresistenta infektioner om inga krafttag tas för att motverka denna utveckling. Antibiotikaresistens är ett hälsoproblem världen över och drabbar alla delar av världen, såväl låg- som medel- och höginkomstländerna. Konsekvenserna av antibiotikaresistens är dock mest påtagliga i fattiga länder.
Det finns redan ett antal bakterier som är motståndskraftiga mot alla tidigare verksamma antibiotika. Till följd av att vi inte har ett enda antibiotikum att ta till mot dessa infektioner dör människor världen över i tidigare botbara infektioner.
Frågan om antibiotikaresistens har kommit upp på FN:s säkerhetsråd som ett globalt hälsohot. År 2017 publicerade Världshälsoorganisationen, WHO, en lista över bakterier som har utvecklat motståndskraft mot de antibiotika som vanligen används för att behandla infektioner orsakade av dessa bakterier. Där är behovet av ny kunskap betydande. Enligt WHO saknas idag ett globalt täckande program för att övervaka antibiotikaresistens.
Sverige har under en längre tid haft en framträdande roll internationellt när det gäller antibiotikaresistens och varit drivande i uppbyggandet av ett globalt övervakningsprogram. Sjukvården inom Västra Götaland har en lång tradition av att samarbeta med Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) för att minska antalet utskrivna antibiotikarecept. Kampen mot antimikrobiell resistens, och särskilt antibiotikaresistensen, bör hamna högt upp på dagordningen för riksdagen och regeringen. Trots idogt arbete i Sverige mot antibiotikaresistens nationellt har vi inte sett den förväntade minskningen ännu. Med den styrande regeringen satsas det brett på hälso- och sjukvård och inte minst på förebyggande vård.
|
Marie-Louise Hänel Sandström (M) |
|
|
David Josefsson (M) |
Gustaf Göthberg (M) |