Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa incitament och regelverk för att motverka matsvinn i livsmedelshandeln och tillkännager detta för regeringen.
Det slängs väldigt mycket mat i Sverige. Enligt Livsmedelsverket slängs nära en tredjedel av all mat som produceras varje år. Det är ett allvarligt problem ur flera aspekter. Det leder till slöseri med knappa resurser, bidrar till klimatförändringar, försämrar den lokala miljön och innebär ett kraftigt ekonomiskt slöseri. Livsmedelshandeln med livsmedelsbutiker utgör förmodligen den största källan till slöseriet, eftersom en stor del av matsvinnet kommer från detaljhandeln.
Samtidigt pågår en växande diskussion om att många barn i Sverige inte får i sig tillräckligt med näringsrik mat på grund av prisinflationen. Det är även så att hemlösa, barn och studenter vittjar livsmedelsbutikernas sopcontainrar bakom lastbryggor och skräp. Bästföremärkningen fyller en viktig konsumentupplysningsroll men ökar på matsvinnet då butiker kasserar mat av god kvalitet. Matsvinnet från butiker kunde användas för att hjälpa barn och behövande med knappa resurser. I Frankrike har en lag varit på plats sedan 2016 som förbjuder stora livsmedelsbutiker att kasta bort osåld mat och kräver att de donerar överbliven mat till välgörenhetsorganisationer. Det är en intressant väg även för Sverige.
Jag föreslår att regeringen tar ett skyndsamt initiativ så att livsmedelsbutiker får incitament och regelverk som förhindrar livsmedelsbutiker att kassera mat som fortfarande är ätbar. En viktig komponent skulle vara att ett system skapas så att butiker måste donera osåld mat till välgörenhetsorganisationer, eller sälja till kraftigt reducerat pris, med särskilt fokus på att förse ekonomiskt utsatta med näringsrik mat.
Det vore en win–win för både individer och samhället i stort. Socialpolitik, ekonomisk politik, miljöpolitik och livsmedelspolitik som går hand i hand.
|
Anders Ådahl (C) |
|