Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lämpliga myndigheter i uppdrag att ta fram en nationell strategi i syfte att identifiera behov och föreslå genomförande av klimatanpassningar för att hantera vatten i jordbrukslandskapet i samband med såväl torka som skyfall och tillkännager detta för regeringen.
Sommarens väder 2023 visar tydligt att klimatförändringarna är på allvar och får en allt större påverkan på samhället. Juni innebar torka, juli konstant regnande och augusti bjöd på skyfall. Inte minst har det drabbat de svenska lantbruken hårt genom minskade skördar, vilket kommer att leda till ökat beroende av foder och livsmedel från utlandet. Detta i en tid när svensk livsmedelsproduktion behöver öka istället för minska.
Tyvärr finns det anledning att tro att extremväder kommer bli allt vanligare framöver. Det är bara några år sedan torksommaren 2018, vilken ledde till att spannmålsskörden minskade med 45 procent och vallskörden med 20 procent, samtidigt som 45 000 hektar skog brann ner. Sommaren 2023 innehöll både torka och skyfall, men sett ur ett globalt perspektiv var det torka och bränder som dominerade under planetens varmaste sommar någonsin.
Vädret visar med önskvärd tydlighet att vi dels måste intensifiera arbetet med att motverka klimatförändringarna, dels anpassa samhället för att möta dem. Inte minst behöver anpassningar göras i jordbrukslandskapet framöver så att vi kan klara av att möta såväl skyfall som torka. En viktig del i det här arbetet är att fördröja vatten i landskapet med hjälp av våtmarker och dammar. Det är insatser som hjälper till både vid stora vattenmängder och vid brist på vatten. Men även våtmarker och dammar torkar ut om vädret ser ut som det gjorde i juni 2023. Därför behöver det även planeras för en större utbyggnad av bevattningsdammar framöver.
Det är viktigt att de åtgärder som vidtas sker på frivillig grund med hjälp av information och ekonomiskt stöd. Goda exempel på sådant arbete finns runt om i landet, till exempel genom projektet LEVA Halland som pågått sedan 2019 och bidragit till att många markägare investerat i både våtmarker och fosfordammar. Det som däremot saknas är en tydlig nationell strategi för hur arbetet med klimatanpassningar i jordbrukslandskapet ska utformas och stöttas på mest effektiva sätt framöver. Därför behöver en sådan strategi tas fram i nära samarbete med företrädare för de gröna näringarna.
|
Christofer Bergenblock (C) |
|