Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad tydlighet gällande vilken typ av försörjning våldsutsatta, som inte kan arbeta på grund av skyddad identitet, ska uppbära och tillkännager detta för regeringen.
10 072 kvinnor över 18 år har beviljats skyddade personuppgifter. Av dem har 2 075 kvinnor skyddad folkbokföring och 7 997 kvinnor har sekretessmarkering. Ungefär lika många barn har skyddade personuppgifter: 10 458 barn (Skatteverkets rapport för januari 2022).
Vi socialdemokrater anser att kvinnor som flytt undan våldsutövande män, och därför lever med skyddade uppgifter, ska kunna försörja sig och eventuella barn trots deras belägenhet. Det är inte den våldsutsatta som ska straffas för sin förövares våld!
I rapporten ”86 gömda kvinnor och deras 128 barn” framkommer att de som hoppats på att kunna börja om sina liv när de fått skyddade personuppgifter istället tvingas att erfara mängden problem som skapat hinder på vägen. Det mesta av samhällets stöd försvinner och det mest påtagliga är att kvinnornas ekonomi raseras. Problemen är mycket stora och pågår under lång tid.
Idag finns det inget tydligt svar på hur den som på grund av skyddade uppgifter inte kan fortsätta sitt arbete ska försörja sig. Om arbetsförmågan är nedsatt kan personen få sjukpenning men om det enda hindret är att personen inte kan röja sin och barnens identitet finns det ingen självklar ersättningsform. Flera gömda kvinnor lever på försörjningsstöd, men det regelverket kräver att du först säljer dina tillgångar för att vara berättigad ekonomiskt bistånd. En våldsutsatt kvinna behöver tvärtom alla tillgångar hon har för att någon gång komma på fötter och starta ett nytt liv utan sin förövare.
Regeringen bör därför snarast ta fram förslag på vilken typ av ekonomisk ersättning som gömda, våldsutsatta individer kan ha som försörjning till den dag då de kan förvärvsarbeta igen.
|
Åsa Eriksson (S) |
|