Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av fler utbildningsplatser för veterinärer och djurskötare samt bättre förutsättningar inom hälso- och sjukvården för djuren och tillkännager detta för regeringen.
Det råder brist på legitimerade veterinärer men också djurskötare. Från att ha varierat över tid och i vissa regioner är det idag en tydligare brist i hela landet. Många djurägare tvingas åka långa sträckor eller inte få veterinärservice till sina djur och på flera håll i landet kan inte längre veterinärberedskap upprätthållas under kvällar och nätter. Störst problem med veterinär service finns när det gäller stora djur och lantbruksdjur.
Teknisk utveckling där allt fler ingrepp kan göras leder till ökad efterfrågan på specialiserad djursjukvård. Över tid har utbudet av veterinära tjänster förändrats. Antalet lantbruksdjur har samtidigt minskat och antalet djur per jordbruksföretag ökat.
För få utbildningsplatser är en annan orsak till bristen på veterinärer. Intresset av att utbilda sig är stort och många väljer idag att studera utomlands. Den nuvarande organisationen för veterinärservice och annan offentlig veterinärverksamhet syftar till att ge privatpraktiserande veterinärer möjlighet att delta i smittskydds- och jourberedskapen och ta del av det statliga stödet genom upphandling. De privata aktörerna har dock visat ett mycket litet intresse av att utföra sådana uppgifter. Veterinärbranschen har förändrats över tid med en ökning av antalet företag och anställda. Men även om antalet veterinärföretag ökat är det allt färre privata företag som erbjuder vård under nätter och helger.
Ansvaret för att säkra tillgången på veterinärservice i hela landet vilar sedan länge på staten. I en granskning av Riksrevisionen, ”Statens ansvar för veterinär service – Jordbruksverkets styrning och genomförande” (RiR 2021:4), skriver man: ”Det finns stora brister i hur Jordbruksverket säkerställer tillgången till veterinär service.”
Den nationella livsmedelsstrategin har som målsättning att den svenska livsmedelsproduktionen ska vara konkurrenskraftig, innovativ, hållbar och attraktiv. För att uppnå detta är en väl fungerande smittskydds- och djurhälsoverksamhet en nödvändig förutsättning. Tillgången på veterinär service är dessutom en viktig del i vårt civilförsvar.
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har arbetat med att säkerställa att tillgången på veterinärer även fortsättningsvis är god. Satsningen på distriktsveterinärer innebär inte bara stärkta förutsättningar för att ge djur den vård de behöver. Den innebär också bättre förutsättningar för människor att kunna bo och verka i hela landet. Det är tydligt att marknaden för djursjukvård inte klarar att möta de behov som finns hos djurägare eller samhället i stort.
I juni 2021 tillsatte den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen en särskild utredare som bland annat ska analysera det framtida resursbehovet av olika yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Utredningen presenterades i slutet av 2022 och har därefter varit ute på remiss. En förstärkning av utbildningen av veterinärer och djurskötare har skett eftersom det finns en stor efterfrågan från näringsliv, allmänhet och studenter. Förstärkningen var tänkt att ske successivt med 7,5 miljoner kronor 2022 upp till 71 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2027, enligt den tidigare socialdemokratiska regeringens ambitioner. Fullt utbyggd innebär satsningen att ytterligare 40 veterinärer och 20 djursjukskötare kommer att utbildas årligen.
Sverige är känt för sitt starka djurskydd och sin goda djurhälsa och är på många sätt ett föregångsland när det kommer till djurvälfärdsfrågor. Ska detta kunna upprätthållas även i framtiden men också skapa goda förutsättningar för de som vill starta företag med lantbruksdjur och hästar så krävs en god tillgång till veterinärservice i hela landet. Tillgången på veterinärer när och där det behövs är viktig. I sammanhanget är det därför angeläget att betona vikten av fler veterinärer och djursjukvårdare med fokus på större djur. Något som skulle säkra Sveriges förmåga till ökad självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel och bidra till en levande landsbygd i hela Sverige.
|
Carina Ödebrink (S) |
|
|
Azra Muranovic (S) |
Johanna Haraldsson (S) |
|
Niklas Sigvardsson (S) |
|