Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att återinföra enprocentmålet inom svenskt bistånd och tillkännager detta för regeringen.
Sverige har en lång tradition av att vara en ledande aktör inom internationellt bistånd och utvecklingssamarbete. Ett av de mest betydande målen inom svensk biståndspolitik har varit enprocentsmålet, som inneburit att Sverige avsätter minst en procent av sin bruttonationalinkomst till bistånd.
Den här solidariska principen, om att världens rikaste länder bör avsätta minst en procent av sin bruttonationalinkomst för att bistå världens fattigare länder med att uppnå demokrati, utveckling, jämställdhet, jämlikhet, fred, hållbarhet och goda levnadsvillkor, har länge varit en biståndspolitik som Sverige har drivit i internationella sammanhang och som inspirerat andra länder till att ta sitt solidariska ansvar för hela världens utveckling.
Under senaste året har det svenska biståndet uttryckligen minskat som en andel av BNI och detta har väckt oro bland dem som ser det som en viktig komponent för att minska global fattigdom och främja hållbar utveckling, men också för att skapa fredliga demokratiska samhällen och stärka kvinnors och flickors rättigheter, resurser och representation.
Likaså har kärnstödet till FN minskat inom ramen för det svenska biståndet i en allt oroligare värld med större ekonomisk utmaning och stora klimatkriser.
Sverige behöver nu utreda hur en tydlig tidslinje för att gradvis öka biståndsbudgeten till en procent kan fastställas, samt hur transparensen och öppenheten kring hur biståndet används och utvärderas kan öka.
Genom att återinföra enprocentsmålet kan Sverige fortsätta att vara en föregångare inom internationellt bistånd och stärka sitt bidrag till en mer rättvis och hållbar värld.
Riksdagen uppmanas att anta detta förslag och därmed visa att Sverige är fast beslutet att återupprätta sitt ledande engagemang för den globala utvecklingen.
|
Carina Ödebrink (S) |
|
|
Niklas Sigvardsson (S) |
Johanna Haraldsson (S) |