Det råder idag en stor och förmodligen tilltagande otrygghet på landsbygden när det gäller brottslighet som drabbar ensligt boende, ofta äldre människor och näringsidkare, på små orter. För endast ett par årtionden sedan var den lokala polisstationen oftast en självklar del i kommunen. Men med tiden har dock polisens verksamhet allt mer kommit att koncentrera sig kring landets storstadsområden, och på många platser har polisen kontor som endast håller öppet några få timmar i veckan, om det överhuvudtaget finns ett kontor kvar.
I hela riket finns idag kring 21 000 poliser, men långtifrån alla är i tjänst. Resterande är av olika anledningar borta t.ex. på grund av föräldraledighet eller sjukskrivning. Detta innebär att det i genomsnitt finns en polis per 450 invånare, men storstadsregionerna har en högre koncentration av poliser än glesbygdsorter även i förhållande till befolkningsunderlaget.
Vi menar att alla medborgare har rätt till en viss nivå av polisbemanning i sin kommun då alla skattebetalare är med och betalar för polisen. Alla skattebetalare har rätt till en grundläggande service gällande poliser så att man har en rimlig möjlighet att få hjälp när man utsätts för brott, oavsett var man bor i landet. Man bör med fördel i väldigt små kommuner kunna lösa bemanningen genom samarbete med grannkommunen för att få en fungerande enhet. Därför bör det införas en lagstadgad lägstanivå av poliser i varje kommun.
Samtidigt finns ett behov av att renodla polisens uppgifter ytterligare och minska byråkratin, då en överväldigande del av poliskåren behövs i yttre tjänst. Därför bör även en parlamentarisk utredning tillsättas för att utreda om Polismyndighetens samlade byråkrati kan minskas och organisationen göras effektivare.
|
Josef Fransson (SD) |
|