|
|
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2024 inom utgiftsområde 3, som uppgår till drygt 16,8 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner.
I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2023/24:1 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.
Fyra yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 3
Statens budget inom utgiftsområde 3
1. Statens budget inom utgiftsområde 3 (S)
2. Statens budget inom utgiftsområde 3 (V)
3. Statens budget inom utgiftsområde 3 (C)
4. Statens budget inom utgiftsområde 3 (MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2023/24
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Statens budget inom utgiftsområde 3 |
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 3 enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 3 punkt 1 och avslår motionerna
2023/24:2336 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),
2023/24:2644 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2023/24:2711 av Linus Lakso m.fl. (MP) och
2023/24:2721 av Helena Lindahl m.fl. (C).
Stockholm den 30 november 2023
På skatteutskottets vägnar
Niklas Karlsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S)*, Per Söderlund (SD), Boriana Åberg (M), Hanna Westerén (S)*, Patrik Björck (S)*, Ida Ekeroth Clausson (S)*, David Lång (SD), Mathias Tegnér (S)*, Ilona Szatmári Waldau (V)*, Cecilia Engström (KD), Helena Lindahl (C)*, Bo Broman (SD), Linus Lakso (MP)*, Martin Melin (L), Erik Hellsborn (SD), Crister Carlsson (M) och Adam Reuterskiöld (M).
* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.
I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2023/24:1 i de delar som gäller utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, dvs. anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2023/24 som rör anslagen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2024 samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.
Under beredningen av ärendet har Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten informerat utskottet om myndigheternas arbete.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).
Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2024 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution till 16 854 357 000 kronor (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). I detta betänkande föreslår skatteutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) i budget-propositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).
Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 3 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandets disposition
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 3.
Propositionen
Riksdagen har tidigare beslutat om det nuvarande målet för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1, rskr. 2017/18:78).
Sedan budgetpropositionen för 2022 redovisar regeringen resultaten i förhållande till målet under tre rubriker som motsvarar olika delar av målet: Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag och Motverka brottslighet. Under varje rubrik redovisas resultaten för flera indikatorer. Resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2024 sammanfattas nedan. De senaste resultaten avser 2022.
Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som beskriver resultatet för verksamhet som bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås är enligt regeringen
– totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp
– uppbördsförlustens storlek
– skattefelets storlek och utveckling.
Av regeringens resultatredovisning framgår att totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp har ökat.
Skatteverket fastställer och redovisar den stora merparten av de skatter och avgifter som betalas i Sverige. Under 2022 ökade inbetalda skatter och avgifter till Skatteverket med 6,4 procent jämfört med 2021, vilket motsvarar 145 miljarder kronor. Efter utbetalningar av kommunalskattemedel m.m. var nettouppbörden 6,5 procent högre än 2021.
Tullverket fastställer och tar ut tullar, skatter och avgifter i samband med import och i förekommande fall export. Inbetalda tullar, skatter och avgifter till Tullverket ökade kraftigt jämfört med föregående år, vilket särskilt beror på att importvärdet ökade med 220 miljarder kronor, en ökning med 40 procent. Ökningen av importvärdet kan främst förklaras av en allmän prisökning till följd av inflationen och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som har lett till brist på vissa varor samt problem i leveranskedjor. En ökning av handeln efter lättnader under pandemin är också en förklaring. Det totala exportvärdet för 2022 var nästan 949 miljarder kronor, vilket är en ökning med 20 procent jämfört med 2021.
En huvuduppgift för Kronofogdemyndigheten är att driva in skulder. Det belopp som Kronofogdemyndigheten drev in 2022 ökade med 17 procent jämfört med 2021. Ökningen beror delvis på att en enskild gäldenär betalade över 1 miljard kronor. Av det indrivna beloppet hänfördes 7,6 miljarder kronor till statliga fordringsägare samt till kommuner och regioner, en ökning med 1,9 miljarder kronor. Till enskilda borgenärer drevs det in 7,1 miljarder kronor, vilket var en ökning med 180 miljoner kronor. Egna inbetalningar från gäldenärer och löneutmätning utgör den största andelen av det indrivna beloppet. Det totala antalet gäldenärer med skulder registrerade i Kronofogdemyndighetens indrivningsdatabas har sjunkit svagt under 2000-talet och uppgick under 2022 till 461 000 fysiska och juridiska personer. Den totala skuld som Kronofogdemyndigheten har att driva in har ökat stadigt under de senaste åren.
Uppbördsförlusten är den andel av fastställda skatter respektive tullar och avgifter som inte har betalats till Skatteverket respektive Tullverket.
För Skatteverket var uppbördsförlusterna 13,7 miljarder kronor 2022, vilket var lägre än 2021, men fortfarande högre än normalnivån före 2020. Orsaken till de högre nivåerna var fortsatt några omfattande skatteutredningar om gränsöverskridande undandragande av mervärdesskatt. Sammantaget har utredningar av ett begränsat antal företag medfört restföringar på sammanlagt ca 16 miljarder kronor under de senaste tre åren, varav 6 miljarder kronor under 2022.
Tullverkets uppbördsförluster ökade under 2022, vilket beror på åtta större tullräkningar som inte har betalats. Dessa hade ett totalt värde om nästan 26 miljoner kronor, och fem av dem överlämnades för indrivning.
Av de skulder till stat, kommuner och regioner som restförts hos Kronofogdemyndigheten preskriberades 5,1 miljarder kronor 2022 vilket var 241 miljoner kronor mindre än 2021.
Skattefelet är skillnaden mellan de fastställda beloppen och de teoretiskt riktiga. Av regeringens resultatredovisning framgår att det totala beloppet, för de skatteslag och perioder som skattefelet har kunnat beräknas, sammantaget uppgick till knappt 47 miljarder kronor. Skatteverket har bedömt skattefelets utveckling sammantaget genom indikatorer som speglar utvecklingen av skattefelet och faktorer som påverkar det. Skatteverkets indikatorer gav en bild av att skattefelet har minskat, men på grund av den påverkan som spridningen av sjukdomen covid-19 haft på ekonomin drog Skatteverket ingen slutsats för utvecklingen av skattefelet mellan 2021 och 2022.
Även Tullverket ska bedöma skattefelets storlek. Inte heller Tullverket kan med säkerhet kvantitativt beräkna skattefelets storlek och i vilken grad felet förändrats. Detta är inte unikt för Sverige utan gäller även tulladministrationer i övriga EU-länder. Tullverket tog 2016 i samarbete med Statistiska centralbyrån fram en alternativ modell för att beräkna skattefelets storlek. Under 2021 genomfördes en uppdatering av siffrorna i modellen utifrån 2019 års importstatistik som för 2022 visar en uppskattning av mörkertalet till motsvarande drygt 180 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med 2021 då samma beräkningsmetod visade ett belopp om 137 miljoner kronor.
Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som beskriver resultatet för verksamhet som bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås är enligt regeringen
– folkbokföringsfelets storlek och utveckling
– fastställda fordringar och skuldsanering
– myndigheternas rankning och resultat i kvalitets- och anseendemätningar.
Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Folkbokföringsfelet är förekomsten av fel i förhållande till lagstiftningens krav.
Av regeringens resultatredovisning framgår att antalet individer som ingår i folkbokföringsfelet minskade 2022 till 200 400 personer, och som andel av befolkningen var folkbokföringsfelet tillbaka på samma nivå som 2016–2019. Av dem som var felaktigt folkbokförda var ca 40 procent kvinnor. Det var fortsatt felaktig adress som förklarade mer än hälften av folkbokföringsfelet, och andelen män i denna kategori ökade med 5 procentenheter till 64 procent. För att minska folkbokföringsfelet genomförde Skatteverket bl.a. bosättningskontroller, om än färre än vad som genomförts de senaste två åren.
En ansökan om att någon ska fullgöra en förpliktelse, t.ex. betala en skuld, kan fastställas efter ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Under 2022 inkom ca 1,3 miljoner ansökningar, varav 87 procent riktades mot fysiska personer. Av dessa återkallades 43 procent efter att sökanden fått betalt.
Utslagen, som är de beslut som fastställer en fordran och som borgenären kan använda för att ansöka om verkställighet, minskade med ca 4,7 procent till ca 597 000 utslag under 2022. Möjlighet att ta emot handlingar och bekräfta delgivning digitalt infördes 2021, och under 2022 kvitterades fler än hälften av delgivningarna digitalt, vilket var en ökning med 25 procentenheter. Handläggningstiden för betalningsföreläggande och handräckning har minskat något men den är fortfarande lång.
Antalet ansökningar om skuldsanering minskade med ca 8 procent jämfört med 2021. De flesta ansökningarna kom från personer i åldersgruppen 35–44 år. Andelen som beviljas skuldsanering minskade under 2022. De personer som beviljades skuldsanering 2022 hade sammanlagda skulder på 9,2 miljarder kronor. Genom besluten sanerades 7,8 miljarder kronor bort, vilket var i nivå med 2021. Personer med pågående skuldsanering minskade med 700 till 51 900 personer under 2022.
Av regeringens resultatredovisning framgår att Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket får höga resultat i förtroendeundersökningar, som t.ex. Kantar Sifos anseendemätning där ett indexvärde på minst 50 innebär ett högt anseende. 2022 fick Skatteverket indexvärdet 53, Kronofogdemyndigheten fick indexvärdet 43 och Tullverket fick indexvärdet 39. Medelvärdet var 38 för de 50 myndigheter som ingick i mätningen.
Skatteverket fick 2020 och 2021 i uppgift att hantera tillfälliga anstånd med betalning av skatter och avgifter samt omställnings- och evenemangsstöd. Regeringen redovisar att arbetet pågick och utökades under 2022. Vidare framgår det att arbetet med stöden i högre grad omfattade efterkontroll och återkrav än handläggning av ansökningar än tidigare år. Resultatet av efterkontrollen var ca 2 300 beslut om ändring, vilket var ca 400 färre beslut jämfört med 2021 men belopp om återbetalning var ca 330 miljoner kronor högre än 2021. Verksamhetskostnaderna uppgick till 84 procent av anslagsförstärkningarna som tilldelats för ändamålen 2022.
Skatteverket tog den 1 april 2022 över ansvaret för stöd vid korttidsarbete. Antalet ansökningar var knappt 1 500, vilket var lägre än förväntat.
Enligt den s.k. unionstullkodexen ska EU:s medlemsstater samarbeta med kommissionen för att utveckla, underhålla och använda elektroniska system för utbyte av uppgifter mellan olika tullmyndigheter och kommissionen och för lagring av sådan information. Av regeringens resultatredovisning framgår att Tullverket lägger stora resurser på att utveckla och införa ett antal olika it-system för detta ändamål men är försenat med vissa av systemen och har därför begärt och i vissa fall beviljats tillstånd av kommissionen att senarelägga införandet.
Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som beskriver resultatet för verksamhet som bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås är enligt regeringen
– samhällsnytta av beslag av narkotika och dopningsmedel samt alkohol- och tobaksbeslag
– utmätt belopp i arbetet med att förebygga och motverka brott.
Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslagtagen narkotika och dopningsmedel respektive beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak. Beslagen av narkotika och dopningsmedel beräknas till ett samhällsekonomiskt värde som motsvarar kostnaden för missbruk. Samhällsnyttan av alkohol- och tobaksbeslag motsvaras av skattebortfallet. Av regeringens resultatredovisning framgår att samhällsnyttan beräknad utifrån beslag av narkotika och dopningsmedel ökade även under 2022. Huvuddelen av samhällsnyttan, ca 90 procent, kan hänföras till beslagen av cannabis, amfetamin och kokain. Mängden amfetamin, kokain, heroin och opium som beslagtagits ökade kraftigt jämfört med 2021, medan mängden cannabis som beslagtagits minskade. Antalet beslag av narkotikaklassade läkemedel minskade, men den totala beslagtagna volymen tabletter fördubblades jämfört med föregående år. Mängden beslagtagen alkohol och tobak sjönk under 2022, liksom antalet beslag.
Genom jourverksamhet säkerställer och utmäter Kronofogdemyndigheten tillgångar som påträffas utanför ordinarie arbetstid hos gäldenärer som misstänks för eller har samröre med organiserad brottslighet. Av regeringens resultatredovisning framgår att Kronofogdemyndigheten har kunnat delta i fler samverkansinsatser på grund av en tillfällig anslagsökning 2020–2022, vilket medfört att det utmätta beloppet i arbetet med att förebygga och motverka brott har ökat och uppgick till totalt 141 miljoner kronor 2022.
Av regeringens resultatredovisning framgår att Skatteverket utredde fler brott med koppling till organiserad brottslighet. Antalet avslutade ärenden med koppling till organiserad brottslighet nästa fördubblades till 118 ärenden jämfört med 2021. Skatteverkets närvaro i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet var fortsatt hög när det gällde både nedlagd tid och antalet deltagande medarbetare. I Polismyndighetens årliga redovisning av verksamhet som har bedrivits i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet anges att utfallet både i monetära termer och i ljuset av verksamhetens bredd var högt för Skatteverket. Beslutade höjningar av skatt inklusive skattetillägg inom ramen för insatserna var 184 miljoner kronor, och fler brottsanmälningar lämnades.
Enligt regeringens samlade bedömning är måluppfyllelsen god, och myndigheternas insatser bidrar i hög grad till att uppfylla målet för utgiftsområdet.
Regeringen noterar att myndigheternas verksamhet och resultat följer samhällsutvecklingen och konjunkturläget, vilket t.ex. kan noteras i att skatteintäkterna och det belopp som Kronofogdemyndigheten har drivit in har ökat. Uppbördsförlusterna var fortsatt högre än de nivåer som var före 2020, vilket berodde på ett fåtal större ärenden. Inom Skatteverkets område bedömer regeringen att det sammantagna skattefelet om 47 miljarder kronor får anses vara begränsat i ljuset av att det årligen betalas in 2 000 miljarder kronor i skatter och avgifter. Det tyder enligt regeringen på att Skatteverkets arbete med att säkerställa de eftersträvade skatte- och avgiftsintäkterna är effektivt. Regeringen fortsätter att följa Tullverkets pågående arbete med att bättre kunna bedöma skattefelet.
Regeringen anser att resultatet för folkbokföringsverksamheten hos Skatteverket var tillfredsställande och bättre än vad som kunnat konstaterats de senaste fem åren. Regelförändringar som har genomförts för att skapa ordning och reda i folkbokföringen ger Skatteverket förutsättningar att förbättra kvaliteten i verksamheten och regeringen följer utvecklingen noga. Resultatet för Skatteverkets hantering av bouppteckningsärenden var enligt regeringen inte tillfredsställande. Regeringen följer de åtgärder som Skatteverket vidtar för att förbättra resultatet med de långa handläggningstiderna och ökade ärendebalanserna. Regeringen följer noga Kronofogdemyndighetens arbete för att förbättra handläggningstiden för betalningsföreläggande. Utifrån myndigheternas rankning i kvalitets- och anseendemätningar gör regeringen bedömningen att förtroendet fortsatt är högt och att samtliga myndigheter bedriver ett positivt och långsiktigt arbete för att behålla och stärka allmänhetens och företagens förtroende.
Motverka brottslighet
Regeringen konstaterar att myndigheternas arbete med att motverka brottslighet har gett tillfredsställande resultat. Den kraftigt ökade samhällsnyttan i form av ett ökat antal beslag av narkotika och fler utmätningar på distans har minskat möjligheten för organiserad brottslighet att återinvestera brottsvinster i ny brottslighet. Skatteverket utredde fler brott med koppling till organiserad brottslighet, och antalet anmälda folkbokföringsbrott var ca 420. Regeringen ser positivt på hur utgiftsområdets myndigheter har bidragit till arbetet inom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att det sedan flera år pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Utskottet anser att det är viktigt att utvecklingsarbetet med den ekonomiska styrningen fortsätter och att dialogen mellan regering och riksdag upprätthålls. Utskottet anser vidare att det är viktigt att värna myndigheternas kärnuppgifter och att beakta olikheter i förutsättningar och verksamheter i arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen.
Utskottet konstaterar att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Regeringens redovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts ska ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Utskottet är positivt till den utveckling av resultatredovisningen som hittills har skett för utgiftsområdet Skatt, tull och exekution.
Utskottet konstaterar dock att regeringen redovisar även annan information och resultatet för andra indikatorer än de som uppges vara centrala, t.ex. antalet konkursärenden och beslagtagna skjutvapen. Utskottet anser att regeringen framöver bör överväga att ta fram fler indikatorer som omfattar andra redovisade resultat.
Riksdagen har beslutat att målet för utgiftsområdet Skatt, tull och exekution är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet.
När det gäller de redovisade resultaten för utgiftsområdet Skatt, tull och exekution delar utskottet regeringens samlade bedömning att måluppfyllelsen är god och att myndigheternas insatser i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Enligt utskottets mening är det viktigt att myndigheternas arbete med att utveckla och förbättra verksamheterna fortsätter inom ramen för de anslag som föreslås nedan.
Utskottet noterar att samhällsnyttan av Tullverkets ökade antal beslag av narkotika har ökat kraftigt. Detta är något som utskottet ser positivt på.
Vidare noterar utskottet att den utökade möjligheten för Kronofogdemyndigheten till utmätning på distans inneburit en stor ökning av det utmätta beloppet. Utskottet ser positivt på denna utveckling liksom på Kronofogdemyndighetens arbete med att stärka och utveckla arbetet med att förebygga och motverka brott.
Utskottet noterar att Skatteverket utredde fler brott med koppling till organiserad brottslighet något som utskottet anser är positivt.
Vidare noterar utskottet att den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet har varit framgångsrik. Det är en samverkan som utskottet anser är viktig och ser positivt på.
Utskottet anser att det är viktigt att fortsätta följa Tullverkets arbete med att bedöma skattefelet bättre liksom Skatteverkets arbete med att korta ned handläggningstiden för bouppteckningar. Utskottet ser positivt på Kronofogdens ökning av antalet digitala delgivningar och fortsätter att följa myndighetens arbete med att korta handläggningstiden för betalningsförelägganden.
Utskottet konstaterar att Skatteverket genom de regeländringar som har genomförts för att skapa ordning och reda i folkbokföringen har fått bättre förutsättningar att förbättra kvaliteten i folkbokföringsverksamheten. Utskottet ser positivt på den förbättring av verksamheten som det kan bidra till.
Utskottet konstaterar att förtroendet för myndigheterna är fortsatt högt och ser positivt på myndigheternas utveckling av digitala tjänster för att upprätthålla förtroendet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar förslagen för 2024 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt regeringens förslag. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 3 avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).
Propositionen
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamheter som folkbokföring, id-kort, gränsskydd och verkställighet av betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet ingår också att förebygga och motverka brott. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område.
Utgiftsområdet sammanlagda utgifter uppgick 2022 till ca 12,8 miljarder kronor. Prognosen för utfallet 2023 är ca 500 miljoner kronor högre, vilket är ca 400 miljoner högre än anvisade anslag. Den föreslagna anslagsnivån för utgiftsområdet 2024 är ca 4 miljarder kronor högre än vad som budgeterats för 2023. Ökningen beror till största del på förslaget om nytt anslag för kompensation till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för rätt att ta del av det förhöjda grundavdraget. Det nya anslaget, som är transfereringar till hushåll, avser 3,2 miljarder kronor av ökningen. Ökningen för myndigheternas förvaltningsanslag inom utgiftsområdet är ca 800 miljoner kronor jämfört med vad som budgeterats för 2023. Denna ökning beror på pris- och löneomräkning samt planenliga förändringar av anslagen enligt tidigare beslutade, föreslagna och aviserade reformer.
Allmänhetens och företagens förtroende för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten påverkar myndigheternas möjligheter att bidra till målen för utgiftsområdet. Myndigheternas insatser för att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig och motverka brottslighet är därför fortsatt viktiga. Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter bidrar till mål inom flera politikområden och det är därför betydelsefullt att samverkan med berörda myndigheter fortsätter att vidareutvecklas och förbättras.
Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska fortsätta att prioritera insatser för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i sina respektive verksamheter. Goda villkor för företagande är centralt för ekonomisk tillväxt. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för företag. De regelverk och rutiner som myndigheterna själva förfogar över ska därför vara så enkla som möjligt.
Skattefusk och skatteundandragande skadar en fri och rättvis konkurrens och undandrar samhället stora inkomster, vilket drar undan resurser från vår gemensamma välfärd. Regeringen prioriterar att stärka myndigheternas arbete med att minska de felaktiga utbetalningarna från offentliga stödsystem och motverka skattefusk. Utbetalningsmyndigheten startar sin verksamhet 2024. Skatteverket och Kronofogdemyndigheten behöver anpassa sin verksamhet och bidra till att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar. För att förbättra kontrollen och motverka missbruk av lönegarantin avser regeringen att genomföra nödvändiga regeländringar för att flytta ansvaret att betala ut ersättning från lönegarantin till Skatteverket.
Myndigheterna ska bidra till ett väl fungerande samhälle där det är enkelt att göra rätt, där var och en gör rätt för sig och inte blir överskuldsatt. En hög kvalitet i folkbokföringen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle, och informationen om vilka som är bosatta i Sverige behöver vara korrekt. En stärkt folkbokföring ger staten bättre förutsättningar att bekämpa brott och ger viktig kunskap i arbetet med att motverka exempelvis problem som trångboddhet. Regeringen agerar därför brett i frågan om att förbättra folkbokföringen genom folkräkning med flera åtgärder som tillsammans bidrar till bättre kunskap om företeelser och risker samt vilka personkretsar som finns och verkar i Sverige med eller utan tillstånd. Skatteverket ska arbeta vidare med att öka såväl antalet kontrollbesök som de förebyggande och kunskapshöjande insatserna. Skatteverket redovisade den 4 september 2023 regeringsuppdraget om att föreslå åtgärder för att förbättra folkbokföringen genom folkräkning (Fi2023/02399). Skatteverket har bl.a. tagit fram förslag på hur en lägesbild för befolkningen kan tas fram och rapporteras. Förslagen bereds i Regeringskansliet med målsättningen att åtgärder ska kunna genomföras under 2024 och 2025.
Digitala lösningar bidrar till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. De digitala tjänsterna för allmänhet och företag bör därför anpassas till olika behov och förutsättningar så att allmänhet och företag i första hand kan lämna uppgifter digitalt.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde understryker behovet av ett starkt civilt försvar och en stärkt krisberedskap. Skatteverket och Tullverket ska fortsätta att bidra till den pågående utvecklingen av det civila försvaret och samhällets krisberedskap.
Den organiserade brottsligheten utgör ett allvarligt hot mot det öppna samhället, rättvisa konkurrensförhållanden för företag, den enskilda människans frihet och grunderna för vår rättsstat. Det går inte att bekämpa den organiserade brottsligheten utan att knäcka gängens ekonomi. För att ytterligare öka ambitionen i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet föreslår regeringen förstärkningar till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Regeringen har därför tillsammans med myndigheterna tagit fram en gemensam målbild för att intensifiera arbetet mot den kriminella ekonomin.
För Skatteverket handlar det t.ex. om att hindra att företag används som brottsverktyg, öka skattekontrollen där riskerna för skattefel är störst samt utveckla digitala verktyg för att motverka skattebedrägerier. Tullverket har en avgörande roll i arbetet med att hindra bl.a. narkotika och illegala skjutvapen från att föras in i landet. Myndighetens fokus på brottsförebyggande och brottsbekämpande uppgifter behöver öka. Det sker även en systematisk utförsel av stöldgods ur landet, och Tullverket har en viktig roll i att upptäcka sådan verksamhet. Kronofogdemyndighetens arbete utgör en betydelsefull länk i kedjan av de åtgärder som kan vidtas mot organiserad brottslighet. Myndighetens arbete för att förebygga och motverka ekonomisk brottslighet behöver öka för att förhindra finansieringen av brottslighet och se till att brottsvinsterna inte kommer kriminella till del.
Regeringen anger att anslaget får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter inklusive vissa nämnder och bidrag till vissa internationella organisationer inom skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor i ersättningsbelopp enligt vissa lagar.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 8 586 863 000 kronor för 2024 till anslaget.
I förhållande till anvisade medel i statens budget för 2023 föreslås anslagsnivån sammantaget öka med drygt 387,5 miljoner kronor. Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltningsändamål beräknas leda till att anslaget ökar med knappt 260 miljoner kronor. Tidigare beslutade samt nu föreslagna och aviserade reformer beräknas sammantaget öka anslaget med drygt 127,5 miljoner kronor.
Anslaget föreslås minska med drygt 3,2 miljoner kronor för justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig revision 2024 och med motsvarande belopp för 2025 och 2026. För att finansiera Transportstyrelsens kostnader med anledning av förslaget om ändrade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet föreslås anslaget minska med 4,9 miljoner kronor för 2024, och för 2025–2029 beräknas anslaget minska med 2,6 miljoner kronor. Vidare föreslås anslaget minska med drygt 85,6 miljoner kronor för den generella besparingen inom statsförvaltningen och med motsvarande belopp 2025 och 2026. Anslaget föreslås öka med 100 miljoner kronor fr.o.m. 2024 för att motverka och förebygga brottslighet och med 7 miljoner kronor tillfälligt 2024 för att hantera den kompensation som bör utgå till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för rätt att ta del av det förhöjda grundavdraget. Anslaget föreslås öka med 6 miljoner kronor 2024 för att inrätta Utbetalningsmyndigheten och föreslås öka med 11 miljoner kronor 2025 och 7,5 miljoner kronor 2026. Regeringen avser att genomföra nödvändiga regeländringar för att flytta ansvaret att betala ut ersättning från lönegarantin till Skatteverket. Anslaget föreslås därför öka med 20,2 miljoner kronor fr.o.m. 2025. Förslaget finansieras delvis genom att anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv beräknas minska.
Till följd av tidigare beslut föreslås anslaget för förbättrad folkbokföring genom folkräkning öka planenligt med 95 miljoner kronor 2024. För att finansiera Skatteverkets kostnader med anledning av utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel och kommande förslag om ny förverkandelagstiftning ökar anslaget planenligt med 9,15 miljoner kronor fr.o.m. 2024. I budgetpropositionen för 2021 minskades anslaget för att finansiera förvaltningsgemensam digital infrastruktur. I enlighet med vad som då beräknades återförs 4,2 miljoner kronor fr.o.m. 2024 till anslaget.
Regeringen beräknar anslaget till 8 912 873 000 kronor respektive 9 051 709 000 kronor för 2025 och 2026.
Regeringen redogör också för budgeten för de verksamheter som Skatteverket får ta ut en avgift för (se prop. 2023/24:1 utg.omr. 3 tabell 2.18).
Regeringen anger att anslaget får användas för Tullverkets förvaltningsutgifter. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 874 961 000 kronor för 2024 till anslaget.
I förhållande till anvisade medel i statens budget för 2023 föreslås anslagsnivån sammantaget öka med drygt 286 miljoner kronor. Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltningsändamål beräknas leda till att anslaget ökar med knappt 88 miljoner kronor. Tidigare beslutade samt nu föreslagna och aviserade reformer beräknas sammantaget öka anslaget med drygt 198 miljoner kronor.
För att ytterligare öka ambitionen i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet föreslår regeringen att anslaget ökar med 100 miljoner kronor 2024. Anslaget beräknas öka med 304 miljoner kronor 2025–2028. Från och med 2029 beräknas anslaget öka med 204 miljoner kronor. Anslaget minskar med 28 miljoner kronor 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minska med motsvarande belopp.
I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen att anslaget skulle ökas med anledning av en ny lagstiftning om utökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel. Anslaget ökar planenligt med 65 miljoner kronor fr.o.m. 2024. Vidare ökar anslaget planenligt med 105 miljoner kronor fr.o.m. 2024 för förstärkning av myndighetens operativa verksamhet, it-utveckling och arbete mot avfallsbrottslighet. Anslaget ökar planenligt med 200 miljoner kronor 2024 enligt riksdagens beslut den 22 november 2021 för att förstärka myndighetens brottsbekämpande arbete.
Regeringen beräknar anslaget till 2 987 709 000 kronor respektive 3 063 021 000 kronor för 2025 och 2026.
Regeringen redogör också för budgeten för de verksamheter som Tullverket får ta ut en avgift för (se prop. 2023/24:1 utg. omr. 3 tabell 2.21.)
Regeringen anger att anslaget får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter samt för forskning inom exekutionsområdet. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 192 533 000 kronor för 2024 till anslaget.
I förhållande till anvisade medel i statens budget för 2023 föreslås anslagsnivån sammantaget öka med drygt 57,2 miljoner kronor. Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltningsändamål beräknas leda till att anslaget ökar med 84,5 miljoner kronor. Tidigare beslutade samt nu föreslagna och aviserade reformer beräknas sammantaget minska anslaget med 27,2 miljoner kronor.
För att ytterligare öka ambitionen i det brottsmotverkande och brottsförebyggande arbetet föreslår regeringen att anslaget ökas med 67,5 miljoner kronor 2024. Anslaget beräknas öka med 100 miljoner kronor 2025 och med 82,5 miljoner fr.o.m. 2026. Regeringen föreslår att anslaget ökar med 1 miljon kronor fr.o.m. 2024 med anledning av att Utbetalningsmyndigheten startar sin verksamhet 2024. Anslaget minskar med 21,4 miljoner kronor 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minska med motsvarande belopp. Anslaget föreslås minska med 1,4 miljoner kronor för justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig revision.
I budgetpropositionen för 2021 ökade anslaget tillfälligt dels för att digitalisera delar av Kronofogdemyndighetens verksamhet, dels för att ärendeinflödet förväntades öka till följd av sjukdomen covid-19. Anslaget föreslås minska planenligt med 70 miljoner kronor.
Regeringen beräknar anslaget till 2 320 220 000 kronor respektive 2 363 865 000 kronor för 2025 och 2026.
Regeringen redogör också för budgeten för de verksamheter som Kronofogdemyndigheten får ta ut en avgift för (se prop. 2023/24:1 utg. omr. 3 tabell 2.24).
Regeringen anger att anslaget får användas för utgifter för bidrag till personer födda 1957 för kompensation för förhöjt grundavdrag 2023. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 3 200 000 000 kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen aviserar att en kompensation bör ges till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för rätt att ta del av det förhöjda grundavdraget. Kompensationen bör i möjligaste mån motsvara skatteeffekten av det förhöjda grundavdraget och betalas ut via skattekontot under 2024.
Motionerna
I kommittémotion 2023/24:2644 av Niklas Karlsson m.fl. (S) föreslås att anslaget 1:3 Tullverket ökar med 100 miljoner kronor för 2024 jämfört med regeringens förslag. Tullverket har en avgörande roll i att hindra narkotika och skjutvapen från att föras in i landet. Det är mycket viktigt att Tullverket kan fortsätta förstärka det brottsbekämpande arbetet, utveckla det underrättelsebaserade arbetet och fortsätta att ha en hög ambition i kontrollverksamheten. Kontrollverksamhet behöver ske vid fler gränsöverfarter. För att på allvar komma åt de kriminella gängen behöver flödet av narkotika, vapen och andra illegala varor strypas så långt det är möjligt. Tullverket behöver få nödvändiga resurser för detta arbete. Socialdemokraterna anser därför att Tullverkets anslag för 2024 bör förstärkas. Någon ökning eller minskning av anslagen 1:1 Skatteverket och 1:3 Kronofogdemyndigheten jämfört med regeringens förslag föreslås inte.
I partimotion 2023/24:2336 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås att anslaget 1:1 Skatteverket ökar med 10 miljoner kronor för 2024 jämfört med regeringens förslag. I Vänsterpartiets budgetmotion för 2024 föreslås att ett nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomster införs som medför ökade kostnader för Skatteverket med 10 miljoner kronor under 2024. Någon ökning eller minskning av anslagen 1:2 Tullverket och 1:3 Kronofogdemyndigheten jämfört med regeringens förslag föreslås inte.
I kommittémotion 2023/24:2721 av Helena Lindahl m.fl. (C) föreslås att anslaget 1:1 Skatteverket minskar med totalt 184 miljoner kronor för 2024 jämfört med regeringens förslag. Centerpartiet avvisar förslaget om en folkräkning och föreslår därför att anslaget minskar med 170 miljoner kronor under 2024 och 2025, samt 95 miljoner kronor 2026. Motionärerna anser att trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas genom regelförenklingar och lägre skatter. Därför förespråkar Centerpartiet att det införs s.k. mikroföretag som ska kunna verka med ett minimum av regelkrångel, bl.a. kopplat till dessas företagsbeskattning. Skatteverket bör därför kontinuerligt arbeta för minskad skatteadministration för privatpersoner, företag och offentliga aktörer. Centerpartiet föreslår att anslaget 1:1 Skatteverket ökar med 25 miljoner kronor för 2024 för en förenklad beskattning av mikroföretag. Vidare anser motionärerna att Tullverket behöver verktyg för att stärka sitt arbete med att skydda våra gränser och att upprätthålla goda förutsättningar för våra företag att bedriva handel med andra länder. Tullverket har fått tillskott de senaste åren, men det saknas fortfarande tillräckliga resurser i verksamheten samtidigt som tullens brottsbekämpande arbete behöver utvecklas för både fler kontroller och mer avancerad teknik. För att möjliggöra en utveckling av Tullverkets verksamhet föreslår Centerpartiet en ökning av anslaget 1:2 Tullverket med 50 miljoner kronor för 2024 jämfört med regeringens förslag. Någon ökning eller minskning av anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten jämfört med regeringens förslag föreslås inte. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som omräknas.
I kommittémotion 2023/24:2711 av Linus Lakso m.fl. (MP) avvisas förslaget om att genomföra en folkräkning och regeringens generella besparing på statsförvaltningen. Miljöpartiet föreslår att anslaget 1:1 Skatteverket minskar med 84 323 000 kronor jämfört med regeringens förslag. Miljöpartiet föreslår att anslaget 1:2 Tullverket ökar med 28 044 000 kronor och att anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten ökar med 21 469 000 kronor jämfört med regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Finansutskottet har föreslagit att riksdagen ska ställa sig bakom den ram för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution för 2024 som regeringen föreslår (bet. 2023/24:FiU1). Regeringen föreslår att utgiftsramen ska bestämmas till 16 854 357 000 kronor (prop. 2023/24:1).
Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens insatser för att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn är fortsatt viktiga. Utskottet anser i likhet med regeringen att en fortsatt prioritering för myndigheterna ska vara insatser för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för företag eftersom goda villkor för företagande är centralt för ekonomisk tillväxt.
Vår gemensamma välfärd kräver resurser. Utskottet ser därför positivt på regeringens prioriteringar med att stärka myndigheternas arbete med att minska de felaktiga utbetalningarna från offentliga stödsystem och motverka skattefusk.
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är en viktig uppgift för myndigheterna att bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag, där det är enkelt att göra rätt, där var och en gör rätt för sig och inte blir överskuldsatt. Utskottet anser i likhet med regeringen att en hög kvalitet i folkbokföringen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och att en stärkt folkbokföring även ger staten bättre förutsättningar att bekämpa brott. Utskottet är positivt till Skatteverkets förslag med åtgärder för att förbättra folkbokföringen genom folkräkning.
Utskottet anser i likhet med regeringen att en angelägen uppgift för myndigheterna är att underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig och ser därför positivt på myndigheternas arbete med digitala lösningar.
Utskottet anser att Skatteverkets och Tullverkets fortsatta bidrag i den pågående utvecklingen av det civila försvaret och samhällets krisberedskap är viktiga.
Myndigheternas insatser för att motverka brottslighet är viktiga. Den organiserade brottsligheten utgör ett allvarligt hot mot det öppna samhället, och utskottet instämmer i regeringens bedömning att det inte går att bekämpa den organiserade brottsligheten utan att knäcka gängens ekonomi. Myndigheterna behöver därför få ytterligare förstärkningar för att kunna intensifiera arbetet mot den kriminella ekonomin.
Utskottet anser i likhet med regeringen att en kompensation bör ges till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för rätt att ta del av det förhöjda grundavdraget.
Utskottet anser att regeringens anslagsförslag är väl avvägda.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 3. Det innebär att utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anslag och att utskottet avstyrker motionerna 2023/24:2644 (S), 2023/24:2336 (V), 2023/24:2721 (C) och 2023/24:2711 (MP).
|
1. |
|
|
|
Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Patrik Björck (S), Ida Ekeroth Clausson (S) och Mathias Tegnér (S) anför: |
Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 3 inte får överstiga 16 854 357 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1). Eftersom Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Socialdemokraternas politik inom utgiftsområde 3. Socialdemokraternas förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2654. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 1 i det betänkandet.
Socialdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 3 innebär att Tullverkets anslag för 2024 förstärks med 200 miljoner kronor. Tullverket har en avgörande roll i att hindra narkotika och skjutvapen från att föras in i landet. Det är mycket viktigt att Tullverket kan fortsätta förstärka det brottsbekämpande arbetet, utveckla det underrättelsebaserade arbetet och fortsätta att ha en hög ambition i kontrollverksamheten. Tullverket behöver få nödvändiga resurser för detta arbete.
Sammantaget anvisar vi 100 miljoner kronor mer än regeringen till utgiftsområde 3 för 2024.
Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 3 inte får överstiga 16 854 357 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområde 3. Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2385. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 2 i det betänkandet.
Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 3 innebär att anslaget till Skatteverket ökar med 10 miljoner kronor för 2024 jämfört med regeringens förslag. I Vänsterpartiets budgetmotion för 2024 föreslås att ett nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomster införs som medför ökade kostnader för Skatteverket med 10 miljoner kronor under 2024.
Den generella besparing som regeringen genomför inom statsförvaltningen kommer att få konsekvenser för kärnverksamheten. Sämre förutsättningar för de statsanställda att utföra sitt uppdrag innebär i sin tur att servicen till medborgarna kommer att bli lidande. Vänsterpartiet avvisar den av regeringen föreslagna generella besparingen för de tre myndigheterna inom utgiftsområde 3 som uppgår till 135 190 000 kronor och anvisar ytterligare 10 000 000 kronor mer än regeringen till Skatteverket för 2024.
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 3. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Centerpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2733. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 3 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 3. Förslaget till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 3 läggs fram i kommittémotion 2023/24:2721.
Centerpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 3 innebär att anslaget till Skatteverket minskar med totalt 184 miljoner kronor för 2024 jämfört med regeringens förslag. Centerpartiet avvisar förslaget om en folkräkning och föreslår därför att anslaget minskar med 170 miljoner kronor under 2024 och 2025, samt 95 miljoner kronor 2026. Centerpartiet föreslår att anslaget 1:1 Skatteverket ökar med 25 miljoner kronor 2024 och med 100 miljoner 2025 och 2026 för en förenklad beskattning av mikroföretag. Centerpartiet anser att trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas genom regelförenklingar och lägre skatter. Därför förespråkar Centerpartiet införande av s.k. mikroföretag som ska kunna verka med ett minimum av regelkrångel, bl.a. kopplat till dessas företagsbeskattning.
För att möjliggöra en utveckling av Tullverkets verksamhet föreslår Centerpartiet en ökning av anslaget 1:2 Tullverket med 50 miljoner kronor 2024 jämfört med regeringens förslag. Tullverket behöver verktyg för att stärka sitt arbete med att skydda våra gränser och att upprätthålla goda förutsättningar för våra företag att bedriva handel med andra länder. Tullverket har fått tillskott de senaste åren, men det saknas fortfarande tillräckliga resurser i verksamheten samtidigt som tullens brottsbekämpande arbete behöver utvecklas för både fler kontroller och mer avancerad teknik.
Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som omräknas.
Sammantaget anvisar Centerpartiet 159 900 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 3 för 2024.
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 3. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Miljöpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2689. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 4 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 3. Förslaget till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 3 läggs fram i kommittémotion 2023/24:2711.
Miljöpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 3 innebär att förslaget om att genomföra en folkräkning och regeringens generella besparing på statsförvaltningen avvisas. Miljöpartiet föreslår en minskning av anslaget till Skatteverket med 84 323 000 kronor jämfört med regeringens förslag, en ökning av anslaget till Tullverket med 28 044 000 kronor och en ökning av anslaget till Kronofogdemyndigheten med 21 469 000 kronor jämfört med regeringens förslag.
Sammantaget anvisar vi 34 810 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 3 för 2024.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2024 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt tabell 1.1.
Motioner från allmänna motionstiden 2023/24
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell A i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabellen i motionen.
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Anslag för 2024 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
||||
|
|
|
S |
V |
C |
MP |
|
|
1:1 |
Skatteverket |
8 586 863 |
±0 |
10 000 |
−184 000 |
−84 323 |
|
1:2 |
Tullverket |
2 874 961 |
100 000 |
±0 |
36 800 |
28 044 |
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
2 192 533 |
±0 |
±0 |
−12 700 |
21 469 |
|
1:4 |
Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 |
3 200 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
Summa för utgiftsområdet |
16 854 357 |
100 000 |
10 000 |
−159 900 |
−34 810 |
|