|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2024 inom utgiftsområde 11, som uppgår till ca 60 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden.
I betänkandet finns två särskilda yttranden (C, MP). Ledamöterna från Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2023/24:1 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.
Två yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 11
Statens budget inom utgiftsområde 11
1. Statens budget inom utgiftsområde 11 (C)
2. Statens budget inom utgiftsområde 11 (MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2023/24
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Statens budget inom utgiftsområde 11 |
a) Anslagen för 2024
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 11 enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 11 punkt 2 och avslår motionerna
2023/24:2707 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) och
2023/24:2731 av Martina Johansson m.fl. (C).
b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Pensionsmyndighetens behov av likviditet vid handel med fondandelar som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 20 000 000 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 11 punkt 1.
Stockholm den 30 november 2023
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Jessica Rosencrantz
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jessica Rosencrantz (M), Ludvig Aspling (SD), Anders Ygeman (S), Sanne Lennström (S), Clara Aranda (SD), Ulrika Heindorff (M), Daniel Persson (SD), Ingemar Kihlström (KD), Nima Gholam Ali Pour (SD), Annika Hirvonen (MP)*, Mauricio Rojas (L), Jessica Rodén (S), Caroline Högström (M), Zara Leghissa (S), Isabell Mixter (V), Anders W Jonsson (C)* och Lena Bäckelin (S).
* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.
I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2023/24:1 i de delar som gäller utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och två motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2023/24. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2024 och de avvikelser från dessa som Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.
Under beredningen av ärendet har Pensionsmyndighetens vikarierande generaldirektör Kajsa Möller informerat utskottet om myndighetens arbete.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).
Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2024 för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom till 60 310 483 000 kronor (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). I detta betänkande föreslår socialförsäkringsutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).
Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 11 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandets disposition
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 11.
Propositionen
Riksdagen fattade 2022 beslut om ett nytt mål för utgiftsområde 11. Förmånerna ska bidra till en god ekonomisk standard för kvinnor och män, såväl ensamstående som sammanboende, med låg eller ingen inkomstgrundad pension (prop. 2022/23:1 utg.omr. 11, bet. 2022/23:SfU2, rskr. 2022/23:92).
Regeringen använder följande centrala indikatorer för att redovisa resultaten inom utgiftsområdet:
– Ekonomisk standard och låg ekonomisk standard för pensionärer, fördelat på allmän inkomstgrundad pension.
– Andelen pensionärer med låg ekonomisk standard.
– Andelen kvinnor och män 65 år eller äldre som lever i materiell fattigdom.
– Andelen pensionärer med låg ekonomisk standard med och utan förmåner.
– Ekonomisk standard för kvinnor med änkepension i förhållande till andra kvinnor.
Enligt regeringens bedömning är målet om att förmånerna ska bidra till en god ekonomisk standard uppfyllt, eftersom förmånerna påtagligt dels bidrar till en ökad och god ekonomisk standard för pensionärer med små ekonomiska marginaler, dels minskar andelen pensionärer med låg ekonomisk standard. Regeringen anger att andelen pensionärer med låg ekonomisk standard enligt prognosen för 2022 har minskat till 12 procent (på grund av höjningar av garantipensionen och fribeloppen i bostadstillägget). I resultatredovisningen mäts andelen med låg ekonomisk standard som den andel av befolkningen vars ekonomiska standard understiger 60 procent av medianinkomsten för hela befolkningen. Regeringen är emellertid medveten om att den ekonomiska situationen varierar inom pensionärskollektivet och att det fortfarande finns pensionärer som av olika anledningar lever under knappa ekonomiska förhållanden. Andelen pensionärer med låg ekonomisk standard hade dock varit nästan dubbelt så stor som i dag om dessa pensionärer inte hade fått del av förmånerna inom utgiftsområdet (23 i stället för 12 procent). För ensamstående kvinnor och män med de lägsta allmänna inkomstgrundade pensionerna utgör förmånerna en relativt stor andel av den totala inkomsten. Även sett till inkomsten för sammanboende i den gruppen med lägst allmän inkomstgrundad pension utgör förmånerna en inte oväsentlig del av inkomsten, om än en mindre andel än för ensamstående pensionärer.
Regeringen uppger även att gruppen ensamstående kvinnor i genomsnitt har lägst ekonomisk standard, utgör den största andelen av pensionärerna med låg ekonomisk standard och i störst utsträckning tar del av grundskyddet. Sett över tid och även till pensionärskollektivet som helhet befinner sig dock andelen pensionärer med låg ekonomisk standard på en förhållandevis låg och stabil nivå. Under perioden 2020–2022 var andelen pensionärer med låg ekonomisk standard lägre än bland befolkningen i övrigt.
Vidare anger regeringen att den materiella fattigdomen bland svenska pensionärer är mycket låg och följaktligen att pensionärer i Sverige relativt sett lever under goda ekonomiska förhållanden jämfört med pensionärer i andra länder (EU-27). Sverige hör således till de länder i EU som har lägst andel pensionärer som lever i materiell fattigdom. År 2020 beräknades 2,3 procent av kvinnorna och 2,2 procent av männen i åldern 65 år och äldre leva i materiell fattigdom i Sverige.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att det sedan flera år pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Utskottet konstaterar även att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Regeringens redovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts ska ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.
Utskottet noterar att den aktuella resultatredovisningen är den första sedan det nya målet för utgiftsområdet trädde i kraft, dvs. att förmånerna ska bidra till en god ekonomisk standard för kvinnor och män, såväl ensamstående som sammanboende, med låg eller ingen inkomstgrundad pension. Utskottet kan också konstatera att regeringen använder en ny indikator – Ekonomisk standard och låg ekonomisk standard för pensionärer, fördelat på allmän inkomstgrundad pension – för att redovisa resultaten inom utgiftsområdet. Indikatorn mäter det nya målet genom att visa om och hur utgiftsområdets förmåner bidrar till att öka den ekonomiska standarden för pensionärer med låg eller ingen allmän inkomstgrundad pension. Detta synliggörs i resultatredovisningen genom diagram och analys.
Sett till gruppen med lägst allmän inkomstgrundad pension bidrog grundskyddets förmåner till att den ekonomiska standarden i genomsnitt ökade med ca 58 000 kronor per år för ensamstående kvinnor. Både för gruppen ensamstående män och för gruppen ensamstående kvinnor var det framför allt grundskyddet som bidrog till ökningen i ekonomisk standard, men för ensamstående kvinnor bidrog även efterlevandeförmåner, främst änkepension. Sammanboende hade generellt sett en bättre ekonomisk ställning än ensamstående. När det gäller de sammanboende låg genomsnittet för gruppen med den lägsta allmänna inkomstgrundade pensionen förvisso relativt högt över gränsen för låg ekonomisk standard även utan utgiftsområdets förmåner.
Utskottet kan konstatera att det i Sverige finns ca 2,3 miljoner pensionärer. Av dessa får ca 70 procent del av någon av utgiftsområdets förmåner. Drygt 1 miljon pensionärer får garantipension. Åren 2021–2022 hade 2 procent av kvinnorna och 1 procent av männen endast garantipension och ingen inkomstgrundad pension.
Utskottet konstaterar vidare att regeringen bedömer att målet om att förmånerna ska bidra till en god ekonomisk standard för kvinnor och män, såväl ensamstående som sammanboende, med låg eller ingen inkomstgrundad pension är uppfyllt. Bedömningen görs bl.a. mot bakgrund av att förmånerna på utgiftsområdet påtagligt dels bidrar till en ökad och god ekonomisk standard för pensionärer med små ekonomiska marginaler, dels minskar andelen pensionärer med låg ekonomisk standard.
Som tidigare år vill utskottet framhålla att utformningen av resultatredovisningen av utgiftsområde 11 gör innehållet lättöverskådligt och att användningen av diagram och tabeller, ofta med värdena uppdelade på kvinnor respektive män, gör redovisningen tydlig.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt regeringens förslag och lämnar det bemyndigande som regeringen har begärt. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 11 avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (C) och 2 (MP).
Propositionen
Anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension
Regeringen föreslår att anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension bestäms till 30 228 900 000 kronor för 2024. Anslaget får användas för utgifter för garantipension till ålderspension samt särskilt pensionstillägg enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (förkortad införandelagen).
Antalet ålderspensionärer beräknas öka. En lägre andel av de nya ålderspensionärerna väntas dock ha garantipension. Antalet garantipensionärer förväntas också öka till följd av att prisbasbeloppet förväntas öka i snabbare takt än följsamhetsindexeringen. Anledningen till detta är att den nivå av inkomstpension som ger ett utbetalt belopp med garantipension höjs, liksom att gränsen där garantipensionen är bortreducerad höjs. Att prisbasbeloppet ökar snabbare än följsamhetsindexeringen får även som följd att det genomsnittliga garantipensionsbeloppet väntas öka fram till 2026, vilket bidrar till ökade utgifter för anslaget.
Anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna
Regeringen föreslår att anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna bestäms till 8 175 200 000 kronor för 2024. Anslaget får användas för utgifter för omställningspension, förlängd omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension samt för utgifter för garantipension till dessa förmåner enligt socialförsäkringsbalken och införandelagen.
Änkepensionen avskaffades 1990 och ersattes då av den tidsbegränsade och könsneutrala omställningspensionen. Övergångsbestämmelserna till reformen innebär dock att änkepensionen kommer att finnas kvar under decennier, och nya änkepensioner beviljas fortfarande enligt det äldre systemet. Omställningspensionen är tidsbegränsad till i normalfallet ett år och betalas endast ut till efterlevande som är yngre än 66 år medan änkepensionen ofta är livsvarig. Antalet kvinnor med änkepension beräknas minska med knappt 11 000 personer per år. Antalet kvinnor och män med omställningspension kommer dock att vara i princip oförändrat. Sammantaget innebär detta att utgifterna på anslaget beräknas minska med mellan 5 och 6 procent per år.
Anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer
Regeringen föreslår att anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer bestäms till 13 809 000 000 kronor för 2024. Anslaget får användas för utgifter för bostadstillägg till pensionärer och särskilt bostadstillägg till pensionärer enligt socialförsäkringsbalken och införandelagen.
Utgifterna beräknas öka något på grund av stigande bostadskostnader, vilket bl.a. ökar de utbetalda beloppen för bostadstillägg, och att fler personer får bostadstillägg. Boendekostnaderna förväntas öka med 6,5 procent 2023 och 4 procent 2024. Pensionärers benägenhet att ansöka om förmånen påverkar även anslagets kostnadsutveckling. Även pensionärernas inkomster och förmögenheter påverkar statens utgifter för bostadstillägg. En generell trend under de senaste åren har varit att antalet ålderspensionärer har ökat, vilket har inneburit att antalet pensionärer som får bostadstillägg också har ökat. Andelen av pensionärerna som får bostadstillägg har dock minskat under en tid.
Anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd
Regeringen föreslår att anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd bestäms till 1 298 200 000 kronor för 2024. Anslaget får användas till utgifter för äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken.
Äldreförsörjningsstödet garanterar en lägsta ekonomisk standard för personer som är 66 år och äldre. Stödet är inkomstprövat och avräknas mot alla andra inkomster. I praktiken innebär det att äldreförsörjningsstöd lämnas till personer som är över 66 år och som inte har en tillräcklig pension, vilket oftast är personer som har bosatt sig i Sverige i ett relativt sent skede i livet. I december 2022 fick 23 700 personer äldreförsörjningsstöd, varav 13 500 kvinnor och 10 300 män. Antalet pensionärer som får äldreförsörjningsstöd förväntas vara 24 400 personer 2024 och 25 600 personer 2025. Den huvudsakliga anledningen till att antalet personer som får äldreförsörjningsstöd beräknas öka under kommande år är att en större andel av dem som är födda 1938 eller senare är berättigade till förmånen jämfört med dem som är födda 1937 eller tidigare.
Anslaget 1:5 Inkomstpensionstillägg
Regeringen föreslår att anslaget 1:5 Inkomstpensionstillägg bestäms till 6 079 000 000 kronor för 2024. Anslaget får användas för utgifter för inkomstpensionstillägg enligt socialförsäkringsbalken.
Inkomstpensionstillägg påverkas av storleken på ålderspensionärernas inkomstgrundade allmänna ålderspension och antalet år med pensionsgrundande inkomst. Eftersom förmånsbeloppet inte indexeras så påverkas anslaget över tid av volymutvecklingen. Reformen om justerade åldersgränser i pensionssystemet har en dämpande effekt på volymen. I december 2022 fick 1 260 300 personer inkomstpensionstillägg, varav 776 300 kvinnor och 484 000 män. Antalet som får inkomstpensionstillägg beräknas vara 1 237 100 personer 2023 respektive 1 247 200 personer 2024.
Anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten
Regeringen föreslår att anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten bestäms till 720 183 000 kronor för 2024. Anslaget får användas för Pensionsmyndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för den verksamhet som bedrivs av Min Pension i Sverige AB.
Till följd av en generell besparing minskas anslaget med 7 245 000 kronor. Anslaget ökas dock med 4 000 000 kronor för arbetet med att leverera uppgifter till och hantera underrättelser från Utbetalningsmyndigheten.
Bemyndigande om särskild kredit
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att för 2024 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Pensionsmyndighetens behov av likviditet vid handel med fondandelar som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 20 000 000 000 kronor.
Pensionsmyndigheten har en särskild kredit som ska användas för att finansiera likviditetsbehovet i samband med fondhandeln inom ramen för premiepensionssystemet. Behovet av krediten föranleds främst av det underskott som uppstår på grund av samtida köp- och säljtransaktioner med olika likviddagar för fonderna och behovet av handelslagret i syfte att effektivisera handeln. Under 2023 har Fondtorgsnämnden påbörjat upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Det innebär att en omfattande förflyttning av kapital kan ske fr.o.m. 2024, vilket innebär behov av en höjd kredit.
Krediten kan beslutas med stöd av 7 kap. 6 § budgetlagen.
Motionerna
Centerpartiet
I kommittémotion 2023/24:2731 av Martina Johansson m.fl. (C) föreslås att riksdagen anvisar 4 400 000 kronor mindre till utgiftsområde 11 än vad som föreslås i budgetpropositionen för 2024. Motionärerna föreslår en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten.
Miljöpartiet
I kommittémotion 2023/24:2707 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) föreslås att riksdagen anvisar 7 245 000 kronor mer än vad som föreslås i budgetpropositionen för 2024. Motionärerna anser inte att det bör göras en generell besparing när det gäller anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har bestämt ramen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom till ca 60 miljarder kronor. Utskottet ska nu bestämma nivån på de olika anslagen inom utgiftsområdet.
Alla pensionärer, såväl kvinnor som män, ska kunna känna ekonomisk trygghet när de lämnar arbetslivet, och de som har jobbat ett helt arbetsliv bör få tillräckliga pensioner som ger en ekonomiskt trygg ålderdom. Likaså är det viktigt att det finns en trygg grundnivå som möjliggör en god ekonomisk standard även för dem som av olika skäl inte har kunnat arbeta. Den bärande principen i det allmänna pensionssystemet, livsinkomstprincipen, grundar sig på arbete och att det ska finnas en tydlig koppling mellan förvärvsinkomster under livet och den allmänna inkomstgrundade pensionen. Att personer som kan arbeta faktiskt arbetar är även centralt för att klara finansieringen av den generella välfärden, särskilt i ljuset av en åldrande befolkning. För att dagens pensionärer och framtidens pensionärer ska få en god ekonomisk tillvaro även på sikt är det således avgörande att alla som kan arbeta också gör det.
Utskottet är, liksom regeringen, medvetet om att den ekonomiska situationen varierar inom pensionärskollektivet och att det fortfarande finns pensionärer som av olika anledningar lever under knappa ekonomiska förhållanden. Utskottet noterar emellertid att andelen pensionärer med låg ekonomisk standard hade varit nästan dubbelt så stor som i dag om dessa pensionärer inte hade fått del av förmånerna inom utgiftsområdet (23 i stället för 12 procent).
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.
Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag om bemyndigande för Pensionsmyndigheten.
Med det anförda tillstyrker utskottet proposition 2023/24:1 utgiftsområde 11 punkterna 1 och 2 och avstyrker motionerna 2023/24:2731 (C) och 2023/24:2707 (MP).
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 11. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Centerpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2733. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 7 i det betänkandet. I den motionen finns också vårt förslag till ram för utgiftsområde 11.
Förslaget till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 11 läggs fram i kommittémotion 2023/24:2731. Vi föreslår en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket medför en minskning av Pensionsmyndighetens förvaltningsanslag.
Sammantaget anvisar vi 4 400 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 11 för 2024.
Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 11 inte får överstiga 60 310 483 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). Eftersom Miljöpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Miljöpartiets politik inom utgiftsområde 11.
Miljöpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2689. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 8 i det betänkandet.
Förslaget till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 11 läggs fram i kommittémotion 2023/24:2707. Vi avvisar regeringens förslag om en generell besparing när det gäller Pensionsmyndighetens förvaltningsanslag.
Sammantaget anvisar vi 7 245 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 11 för 2024.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Pensionsmyndighetens behov av likviditet vid handel med fondandelar som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 20 000 000 000 kronor (avsnitt 2.9.6).
2. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2024 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt tabell 1.1.
Motioner från allmänna motionstiden 2023/24
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt förslaget i tabell A i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt förslaget i tabellen i motionen.
|
|
|
|
|
|
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Anslag för 2024 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
||||
|
|
|
S |
V |
C |
MP |
|
|
1:1 |
Garantipension till ålderspension |
30 228 900 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:2 |
Efterlevandepensioner till vuxna |
8 175 200 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:3 |
Bostadstillägg till pensionärer |
13 809 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:4 |
Äldreförsörjningsstöd |
1 298 200 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:5 |
Inkomstpensionstillägg |
6 079 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
2:1 |
Pensionsmyndigheten |
720 183 |
±0 |
±0 |
−4 400 |
7 245 |
|
Summa för utgiftsområdet |
60 310 483 |
±0 |
±0 |
−4 400 |
7 245 |
|