Näringsutskottets betänkande

2023/24:NU8

 

Mineralpolitik

 

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om mineralpolitiska frågor. Motionsyrkandena handlar bl.a. om tillstånd och tillståndsprocesser, för­bud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt innovationskritiska me­tal­ler och mineral.

I betänkandet finns 21 reservationer (S, SD, V, C, MP).

Behandlade förslag

Cirka 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Tillstånd och tillståndsprocesser

Utskottets ställningstagande

Vissa frågor om utvinning

Utskottets ställningstagande

Äganderätt och vissa frågor om ersättningar

Utskottets ställningstagande

Innovationskritiska metaller och mineral

Utskottets ställningstagande

Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Natura 2000-tillstånd, punkt 2 (S)

2. Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser, punkt 3 (S)

3. Utvinning av uran, punkt 4 (C)

4. Övrigt om förbud mot utvinning, punkt 5 (SD)

5. Övrigt om förbud mot utvinning, punkt 5 (V, MP)

6. Mineralersättning, punkt 6 (SD)

7. Mineralersättning, punkt 6 (V, MP)

8. Mineralersättning, punkt 6 (C)

9. Markägares rättigheter, punkt 7 (SD)

10. Övriga frågor om ersättning, punkt 8 (S)

11. Övriga frågor om ersättning, punkt 8 (MP)

12. Tillgänglighet och kartläggning, punkt 9 (V)

13. Stärkta förutsättningar för utvinning, punkt 10 (S)

14. Stärkta förutsättningar för utvinning, punkt 10 (C)

15. Ny eller reviderad mineralstrategi, punkt 11 (S)

16. Ny eller reviderad mineralstrategi, punkt 11 (MP)

17. Minerallagens utformning, punkt 12 (SD)

18. Minerallagens utformning, punkt 12 (MP)

19. Mineral och miljö, punkt 13 (S)

20. Vissa frågor om gruvor och mineralförsörjning, punkt 14 (V)

21. Vissa frågor om gruvor och mineralförsörjning, punkt 14 (MP)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Tillstånd och tillståndsprocesser

1.

Snabbare och enklare tillståndsprocesser

Riksdagen avslår motion

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10.

 

2.

Natura 2000-tillstånd

Riksdagen avslår motion

2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2.

 

Reservation 1 (S)

3.

Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser

Riksdagen avslår motion

2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 5.

 

Reservation 2 (S)

Vissa frågor om utvinning

4.

Utvinning av uran

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 17 och 18 samt

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 93.

 

Reservation 3 (C)

5.

Övrigt om förbud mot utvinning

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 19,

2023/24:1526 av Linus Lakso m.fl. (MP) och

2023/24:1887 av Linus Lakso m.fl. (MP).

 

Reservation 4 (SD)

Reservation 5 (V, MP)

Äganderätt och vissa frågor om ersättningar

6.

Mineralersättning

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11,

2023/24:1886 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och

2023/24:2492 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 26.

 

Reservation 6 (SD)

Reservation 7 (V, MP)

Reservation 8 (C)

7.

Markägares rättigheter

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12 och

2023/24:617 av Sten Bergheden (M).

 

Reservation 9 (SD)

8.

Övriga frågor om ersättning

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 82,

2023/24:1886 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2,

2023/24:2446 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 5 och

2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 11.

 

Reservation 10 (S)

Reservation 11 (MP)

Innovationskritiska metaller och mineral

9.

Tillgänglighet och kartläggning

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9 och

2023/24:2342 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 12.

 

Reservation 12 (V)

10.

Stärkta förutsättningar för utvinning

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:2492 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 27,

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 15 och

2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 6–8.

 

Reservation 13 (S)

Reservation 14 (C)

Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning

11.

Ny eller reviderad mineralstrategi

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 78, 79 och 83 samt

2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 9.

 

Reservation 15 (S)

Reservation 16 (MP)

12.

Minerallagens utformning

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16,

2023/24:679 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 5 och

2023/24:1781 av Rickard Nordin (C).

 

Reservation 17 (SD)

Reservation 18 (MP)

13.

Mineral och miljö

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 14,

2023/24:1220 av Ulrika Heie (C) yrkandena 1 och 2 samt

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 16.

 

Reservation 19 (S)

14.

Vissa frågor om gruvor och mineralförsörjning

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 8,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 84 och

2023/24:2342 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 13.

 

Reservation 20 (V)

Reservation 21 (MP)

Stockholm den 1 februari 2024

På näringsutskottets vägnar

Tobias Andersson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Mats Green (M), Monica Haider (S), Jessica Stegrud (SD), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Kjell Jansson (M), Eric Palmqvist (SD), Elin Söderberg (MP), Louise Eklund (L), Johnny Svedin (SD), Aida Birinxhiku (S), Daniel Vencu Velasquez Castro (S), Lorena Delgado Varas (V) och Lili André (KD).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet 43 motionsyrkanden från allmänna mo­tions­tiden 2023/24. I bilagan finns en förteckning över de behandlade för­sla­gen.

Utskottets överväganden

Tillstånd och tillståndsprocesser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om tillstånd och tillstånds­pro­ces­ser. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående utredningar, till bered­ning av förslag från ett antal redan avrapporterade utrednings­upp­drag och till en nyligen aviserad proposition med koppling till de frå­gor som tas upp i motionerna.

Jämför reservation 1 (S) och 2 (S).

Inledning

Minerallagen

I Sverige finns det en mängd mineraliseringar med värdefulla ämnen. Ur ett mineralpolitiskt perspektiv kan den svenska berggrunden sägas bestå av två typer av mineral: markägarmineral och koncessionsmineral. Markägarmineral utgör mer än 99 procent av berggrunden. Som beteckningen indikerar tillhör dessa mineral markägaren. De flesta markägarmineral är relativt lätta att finna, och vid utvinning upplåts marken av markägaren genom avtal. Exempel på markägarmineral är kalksten och kvarts. Själva utvinningen av markägar­mi­ne­ral regleras genom miljöbalken.

Minerallagen (1991:45) innehåller bestämmelser om koncessionsmineral, dvs. sådana mineral som har bedömts vara industriellt intressanta, som före­kom­mer i Sverige i sådan omfattning att utvinningen är meningsfull och som kräver systematisk undersökning för att kunna påvisas. Före den 1 juli 2022 omfattades stenkol, olja och gasformiga kolväten av minerallagen och av de särskilda bestämmelser som gäller för koncessionsmineral.

Bestäm­melser­na om koncessionsmineral utgår från ett gemensamt natio­nellt intresse av gruv­hantering och mineralindustri. Minerallagen ska reglera till­ståndsgiv­ningen så att en från allmän synpunkt ändamålsenlig undersök­ning och utvinning kan genomföras. Samtidigt ska konkurrerande markan­vänd­ning och andra mot­stående intressen prövas.

Enligt minerallagen krävs tillstånd dels för ensamrätt till eftersökningar (prospektering), dels för bearbetning (det som i vardagslag brukar kallas bryt­ning eller utvinning). I minerallagen regleras bl.a. vilka som kan få till­stånd och hur undersökningsarbete och bearbetning får bedrivas. Bland annat ställs krav på att det ska upprättas en arbetsplan för hur prospekteringen ska be­dri­vas.

Prövning av gruvverksamhet

När det gäller prövning av gruvverksamhet gäller miljöbalken och mineral­la­gen parallellt. Vanligen söks först bearbetningskoncession enligt mineral­lagen och därefter tillstånd enligt miljöbalken. Det finns dock inte något hinder mot att först ansöka om miljötillstånd, och det har gjorts i vissa fall. Minst följande prövningar behövs:

      undersökningstillstånd och arbetsplan enligt minerallagen

      bearbetningskoncession enligt minerallagen

      tillstånd enligt miljöbalken

      markanvisning enligt minerallagen

      bygg- och marklov enligt plan- och bygglagen.

Enligt 2 kap. 2–7 §§ minerallagen gäller ett undersökningstillstånd i tre år från da­gen för beslutet. Tillståndet kan dock förlängas på ansökan av till­stånds­ha­varen med sammanlagt högst tre år, om ändamålsenlig under­sökning har ut­förts inom området. Om så har skett ska giltighetstiden förlängas med ytter­li­gare sammanlagt fyra år efter ansökan av tillståndshavaren, under förut­sätt­ning att det finns särskil­da skäl för detta. Giltighetstiden kan därefter för­längas med ytterligare sam­man­lagt fem år, om det finns synnerliga skäl såsom att till­ståndshavaren visar att betydande arbete har lagts ned inom om­rådet och att vidare undersökningar san­nolikt kommer att leda till att bearbet­nings­kon­cession kan meddelas. Enligt 4 kap. 7 och 8 §§ minerallagen ska en bear­bet­nings­koncession meddelas för 25 år samt utan särskild ansökan för­längas med tio år i sänder, om regelbunden bearbet­ning pågår när giltighets­tiden går ut.

SGU och Bergsstaten

Enligt förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska un­der­sökning (SGU) har myndigheten bl.a. i uppgift att tillhandahålla geolo­gisk in­for­mation för sam­hällets behov på kort och lång sikt samt att verka för att skapa goda förutsättningar för ett håll­bart nytt­jan­de av landets mine­ral­resurser. Myndigheten ska också främ­ja håll­bar till­växt och företa­gande inom gruv­sek­torn.

Ansökningar om undersökningstillstånd och bearbetningskoncession enligt minerallagen prö­vas av bergmästaren. Bergmästaren utövar även tillsyn enligt minerallagen. Berg­mäs­ta­ren utses av regeringen och leder Bergsstaten. Bergs­staten, som grun­dades redan 1637, är ett särskilt beslutsorgan som organisa­toriskt tillhör SGU men som har en oberoende ställning i fråga om sin myn­dig­hetsutövning. Utöver tillstånd som ut­färdas av berg­mästaren krävs som re­gel till­stånd enligt flera andra lagar innan en gruva kan bli verklighet, främst mil­­balken.

Undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner

Enligt preliminära uppgifter från bergmästaren i mitten av januari 2024 var an­talet ansökningar under 2023 om undersökningstillstånd 242 och om bear­betningskoncession en. Antalet ansökningar om undersökningstillstånd har där­med ökat med mer än 100 procent jämfört med 2022. Antalet kan även jäm­föras med 2006 då antalet ansökningar om undersökningstillstånd var som störst (500 st.) och 2015 då antalet ansökningar om bearbetningskoncession nåd­de sin högsta nivå (nio st.). Vid årsskiftet 2023/24 fanns det 714 gällande un­der­sökningstillstånd och 165 bearbetningskoncessioner i Sverige. Antalet gällande undersökningstillstånd var som högst 2008 (1 322 st.). Vidare kan det nämnas att det vid årsskiftet 2023/24 fanns tolv gruvor med koncession och bryt­ning i Sverige. Samtliga dessa var metallgruvor.

Motionerna

Snabbare och enklare tillståndsprocesser

Ett tillkännagivande om behovet av regelförenkling med koppling till till­stånds­pro­cesser efterfrågas i kommittémotion 2023/24:432 yrkande 10 av Tobias Andersson m.fl. (SD). Motionärerna lyfter bl.a. fram att de tillstånds­sökande före­tagen ska ha så få motparter som möjligt. Vidare kon­staterar motio­närerna att förslagen i utredningar som har varit inriktade på regel­för­enklingar bör genomföras så långt som möjligt för att stärka Sverige som gruv­nation.

Natura 2000-tillstånd

I motion 2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 efterfrågas ett tillkännagivande om att s.k. Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förut­sättning för meddelande av bearbetningskoncession enligt mineral­la­gen. Mo­tio­närerna anser att frågan om när prövningen om Natura 2000-till­stånd ska genomföras skapar en osäkerhet i tillståndsprocesserna som riskerar att häm­ma ut­veck­lingen i den svenska gruvnäringen.

Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser

Fredrik Olovsson m.fl. (S) föreslår i motion 2023/24:2633 yrkan­de 5 ett till­kännagivande om att myndigheter under en tillståndsprocess ska arbeta råd­givande och lösningsorienterat. Motionärerna påpekar att byråkratiska hinder komplicerar processerna och gör dem långsamma.

Bakgrund och pågående arbete

Tillkännagivande om tillståndsprocesser

Våren 2023 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande om att regeringen ska vidta åtgärder för att myndig­he­terna i samband med till­stånds­processer bör ar­beta mer råd­givande och lös­nings­orien­terat än tidigare (bet. 2022/23:NU13, rskr. 2022/23:160). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1, utg.omr. 24 Näringsliv) redovisar reger­ingen att den i juni 2023 till­satte en utredning för att förenkla och förkorta miljötillståndspröv­ningen en­ligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förut­sebar (dir. 2023:78, se vi­dare längre fram i be­tänkandet). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag den 15 december 2024. Reger­ingen anger att tillkännagivandet inte är slutbehand­lat.

EU:s förordning om kritiska råmaterial

Den svenska gruvindustrin är betydelsefull för EU. Exempelvis kom drygt 90 procent av EU:s järnmalmsproduktion under 2020 från Sverige. Sverige står också för en betydande del av bly- och zinkproduktionen i unionen. Sverige bi­drar även med en stor del av produktionen av guld, silver och koppar.

Den 3 september 2020 presenterade kommissionen meddelandet Resiliens för råvaror av avgörande betydelse (COM(2020) 474). Syftet med med­delan­det var att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet, och därmed bidra till ekonomisk återhämtning och långsiktig omställning i linje med gröna gi­ven, kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi och EU:s industri­stra­tegi. I meddelandet presenterade kommissionen en förteckning över 30 kri­tiska råvaror som anges som mycket viktiga för EU:s tillväxt och för­knippade med hög försörjningsrisk, som t.ex. avvikelser i fråga om tillgång till litium och kobolt och deras leveranskedjor.

I mars 2023 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om kri­tis­ka råmaterial (European Criticial Raw Materials Act, CRMA). Förslagets över­gri­pande målsättning är att säkerställa EU:s tillgång till säker och hållbar för­sörj­ning av kritiska råmaterial, och förslaget syftar till att stärka de olika stegen längs hela värdekedjan, inklusive pros­pek­tering och kraftigt ökad åter­vin­ning.

Förslaget innehöll åtgärder för att stärka EU:s tillgång till hållbart pro­du­cera­de råmaterial och sätter upp riktmärken för ökad kapacitet inom EU när det gäller utvinning, förädling, återvinning och diversifiering av import. Kom­mis­sionens förslag inkluderar även åtgärder som nationella program för grund­läggande geologisk kartläggning och för att utveckla cirkulariteten på råmate­rialmarknaderna samt bestämmelser för att minska det ekologiska fot­av­tryc­ket. Förslaget ska också förbättra EU:s förmåga att övervaka och mini­mera ris­ker relaterade till hållbar försörjning av kritiska råmaterial och säker­ställa den fria rörligheten av sådana råmaterial på den inre marknaden.

När det gäller tillståndsprocesser bör det nämnas att förslaget inne­fattar en gemensam kontaktpunkt. Innebörden är att varje medlemsstat – i enlighet med de olika administrativa systemen – kommer att kunna utse en eller flera ge­men­samma kontaktpunkter på den nivå de beslutar (lokal, regio­nal eller natio­nell) och för de olika leden i värdekedjan (gruvdrift, förädling och material­återvin­ning).

Förslaget syftar också till att förkorta tiden för tillstånds­för­fa­randet. Till­ståndsprocessen bör sammanlagt inte ta längre tid än 27 månader för utvin­nings­projekt och 15 månader för förädlings- och materialåtervinnings­pro­jekt.

Regeringen remitterade kommissionens förslag under mars–april 2023 och rådet och Euro­paparlamentet behandlade förslaget parallellt. Förhandlingar mel­lan rå­det, Europaparlamentet och kommissionen (s.k. trilogför­hand­ling­ar) genomfördes sedan under hös­ten 2023. En informell överenskommelse nåd­des mellan dessa parter i november 2023, och den 12 de­cember 2023 antogs för­ord­ningen slutligt av Europaparlamentet. Un­der första kvar­talet 2024 kom­mer förordningen att översättas och textgranskas. Den träder sedan i kraft 20 dagar efter publicering i Europeiska unionens officiella tidning, och detta kan för­vän­tas senare under våren 2024. Beredning av frågor kopplade till förord­ning­en pågår inom Regeringskansliet och det är ännu inte klarlagt exakt vilka åt­gär­der som föranleds av förordningen i Sve­rige.

Natura 2000-tillstånd

Våren 2021 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om till­stånds­pro­ces­serna för gruv- och mineralnäringen och Natura 2000-tillståndens roll i sam­band med den prövningen (bet. 2020/21:NU16, rskr. 2020/21:257). I sitt ställ­ningstagande anförde utskottet att regeringen så snart som möjligt bör åter­komma med förslag som innebär att det görs tydligt att prövningen i de fall det krävs ett Natura 2000-tillstånd ska göras i samband med prövningen av till­stånd enligt miljöbalken.

Regeringskansliet beslutade den 2 maj 2022 att tillkalla en utredare (råd­man­nen Inge Karlström) med upp­draget att utreda frågan om prövning av Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt mine­rallagen. I februari 2023 överlämnades departementspromemorian Natu­ra 2000-till­stånd vid ansökan om bearbet­nings­koncession enligt mineral­lagen (Ds 2023:5). I pro­memorian föreslås lag­ändringar som innebär att prövningen av ett Natura 2000-tillstånd, i de fall ett sådant krävs, ska göras i samband med prövningen av en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och inte i samband med pröv­ningen av en ansökan om bearbetningskoncession enligt mineral­lagen. I pro­me­morian anförs bl.a. att detta bedöms minska risken för att Natura 2000-pröv­ningen inte motsvarar de krav som anges i EU-domstolens rätts­praxis. Lag­ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

I maj 2023 skic­kades pro­memorian ut på remiss med sista svarsdatum den 1 september 2023. En­ligt regeringens propositionsförteckning för våren 2024 kommer en propo­si­tion med titeln Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bear­bet­nings­konces­sion en­ligt minerallagen att presenteras den 19 mars.

Utredning om en modern och effektiv miljöprövning

I juni 2022 presenterade regeringens särskilde utredare chefsrådmannen Peter Ardö Miljöpröv­ningsutredningens betänkande Om pröv­ning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33). Utredningens uppdrag var att se över det nuvarande systemet för miljöpröv­ning. Syftet med ut­red­ningen var bl.a. att åstad­komma snabbare och enklare prövnings­processer, sam­tidigt som ett bibehållet miljöskydd sä­ker­ställs.

Utredningens generella slutsats var att den samlade prövningstiden behöver minska, att toppar i handläggningstider behöver kapas samt att processerna kan bli mer effektiva och förutsägbara för att stimulera grön omställning. Ut­red­ningen lämnade ett antal förslag som syftar till att göra prövnings­pro­ces­serna snabbare och enklare utan ett försämrat miljöskydd. Utredningens be­tän­kande remitterades med uppmaning om svar senast den 31 ok­to­ber 2022.

I det s.k. Tidöavtalet, som offentliggjordes i mitten oktober 2022, anförs att delar av Miljöprövningsutredningens förslag ska genomföras. För samar­bets­projektet Klimat och energi framhålls dock att ytter­ligare en utredning ska till­sättas för att förenkla och förkorta miljö­till­stånds­prövningen enligt miljö­bal­ken.

Den 8 juni 2023 beslutade regeringen sedermera om direktiv till en särskild utre­dare (dir. 2023:78) och i slutet av samma månad utsågs huvudsekreteraren och tidigare bygglovschefen Camilla Adolfsson till särskild utredare.

Enligt kommittédirektivet ska utredaren bl.a.

      utreda hur det svenska regelverket kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa högre eller överlappande krav i förhållande till vad de relevanta EU-regelverken kräver, särskilt i fråga om processuella krav och i fråga om möj­ligheten att nyttja de undantag från ordinarie krav som finns

      utreda om tillståndsprövningen enligt miljöbalken bör delas upp på andra sätt än i dag

      utreda och ta fram förslag på hur förutsebarheten kan öka i tillstånds­pro­ces­sen, genom bl.a. tydligare regler för innehållet i ansökan och hur pröv­ningen ska avgränsas.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2024.

Om tillståndsprocesser i regeringens klimathandlingsplan

Den 21 december 2023 presenterade regeringen den handlingsplan som ska väg­leda arbetet med att nå klimat- och miljömålen under de kommande fyra åren (skr. 2023/24:59). Regeringen konstaterar bl.a. att klimatomställningen innebär att nya verksamheter etablerar sig och behöver tillstånd samtidigt som många etable­rade verksamheter behöver söka nya eller ändrade tillstånd med anled­ning av ny teknik, nya bränslen eller nya råvaror. En viktig faktor som av­gör omställ­ningstakten är tiden för framtagande och prövning av en ansökan om tillstånd. Som ett led i detta arbete gör regeringen bl.a. bedömningen att pro­cessen för prospektering och utvinning av koncessionsmineral bör effek­tivi­seras och göras mer förutsebar.

I anslutning till detta konstaterar regeringen att för att Sverige även i fort­sätt­ningen ska stå stark som gruvnation och kunna växa är det viktigt att skapa gynn­samma förutsättningar för gruv- och mineralnäringen. Sverige har stora möjligheter att bidra med goda till­gångar till material och ett stort kunnande.

I klimathandlingsplanen anger regeringen också att systemet för miljö­pröv­ning bör förändras för att möjliggöra kortare, mer förutsebara och effek­tivare tillståndsprocesser.

Miljö- och jordbruksutskottet kommer att bereda regeringens skrivelse till­sammans med eventuella följdmotioner senare under våren 2024.

SGU:s näringslivsfrämjande arbete

Under 2023 redovisade SGU på uppdrag av regeringen vilka insatser myn­dig­heten har genomfört för att utveckla arbetssätt för att systematiskt sam­la in och fördjupa myndighetens kunskap om hinder för etablering och hållbar till­växt inom myn­dighetens ansvarsområde (RR 2023:03) samt lämnade förslag på åtgärder som kan genomföras 2024. SGU föreslår bl.a. insatser för att öka tak­ten med att utse riksintressen, insatser för att möta nya EU-krav om klassi­ficering och na­tionella prospekteringsprogram och om insatser som möj­liggör ett förbättrat tillhandahållande av geologisk information, utvecklade digi­tala tjänster och ut­ökad service. Uppdraget fortlöpte under 2023 och SGU ska se­nast den 1 mars 2024 redovisa vilka insatser myndigheten har genom­fört med anledning av uppdraget.

Det kan även nämnas att SGU som ett operativt mål i sin verk­samhetsplan för 2024–2026 anger att de regel­verk och styrmedel som myndigheten ansva­rar för för­enklar och effektiviserar för företag och medborgare samt att SGU har en utvecklad kom­munikation för att för­bättra förutsättningarna för håll­bar tillväxt och företagan­de inom sektorn för nyttjan­de av Sveriges mineral­re­sur­ser.

I regleringsbrevet för 2024 har SGU fått i uppdrag att i en årlig särskild rap­port fram t.o.m. 2026 till Regeringskansliet senast den 15 mars bl.a. redo­visa vilka förenklingsåtgärder myndigheten har vidtagit för att minska före­tagens regelbörda och administrativa kostnader samt förbättra bemötande och service gentemot företagen, myndighetens fortsatta utvecklingsbehov, hinder och möjligheter i förenklingsarbetet samt effekter för företag. Slut­redovis­ningen av uppdraget ska även innehålla en fördjupad analys av de åtgär­der som har vidtagits och effekter för företag samt myndighetens förslag på fort­sat­ta insatser inom förenklingsarbetet.

Effektivare miljöprövningsprövningsprocesser

Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för 2022 i uppdrag att utvärdera hur myndigheten arbetar med att komma in tidigt i processer i enlighet med 3 § förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket (Naturvårds­ver­kets instruktion). Vidare bestod uppdraget i att myndigheten ska utveckla effektiva och förutsägbara metoder och samverkansformer för genomförandet av myndighetens uppgift enligt 3 §. Uppdraget redovisades sedermera i en skri­velse i slutet av januari 2023 (Naturvårdsverkets arbete med miljöpro­ces­ser (NV-09917-21).

I regleringsbrevet för 2024 har Naturvårdsverket fått i uppdrag av reger­ingen att vidta de åtgärder i fråga om kommunikation, ändring av rutiner samt agerande vid samråd och förhandlingar som föreslås i den ovannämnda skrivelsen. Åtgärderna ska bidra till att öka investeringsviljan i Sverige, att stär­ka den svenska internationella at­trak­tionskraften, beredskapen och resi­li­ens mot störningar och att öka takten i arbetet med grön omställning. Natur­vårdsverket ska också redovisa hur myndigheten i övrigt har arbetat för att till­ståndsprövning och tillsyns­vägledning enligt miljöbalken ska bli effekti­vare och mer förutsägbar. Myndigheten ska också ta fram ett utbild­nings­kon­cept riktat till länsstyrel­ser om tillståndsprövning av miljöfarlig verk­sam­het för att främja och sä­ker­ställa en god samt likartad handläggar­kom­pe­tens i hela landet med kun­skaper om miljölagstiftningens betydelse för in­dus­trin och oli­ka branscher. Re­sultatet av åtgärderna ska redovisas till Re­ger­ings­kansliet senast den 31 oktober 2024.

Regeringsprövningsutredningen

I april 2022 tillsatte regeringen en särskild utredare (kammarrättsrådet Eva Östman Johansson) med uppdraget att se över regeringens roll som prövnings­myndighet i en modern och effektiv miljö­prövning (dir. 2022:26, dir. 2023:69 och dir. 2023:118). Den s.k. Regeringsprövningsutredningens uppdrag inne­fattar bl.a. att utreda om det är lämpligt att ändra nuvarande beslutsordning för vissa ärenden på miljöområdet så att en förvaltningsmyndighet eller domstol prövar ärendena i stället för regeringen. Vidare ska utredningen se över när under tillståndsprocessen som regeringen ska kunna förbehålla sig att pröva om en verksamhet kan tillåtas enligt miljöbalken.

I maj 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes. Uppgifter som tillkom var bl.a. att analysera, överväga och om lämpligt föreslå under vil­ka ytterligare omständigheter som regeringen bör ha möjlighet att pröva frå­gor om tillstånd enligt miljöbalken. Vidare ska utredaren analysera och före­slå ett genomförande som möjliggör införande av vissa undantag från be­stämmel­serna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 decem­ber 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (det s.k. MKB-direktivet).

I september 2023 förlängde regeringen utredningstiden ytterligare med in­ne­börden att den ska redovisas senast den 5 februari 2024.

Om miljöprövningar i budgetpropositionen för 2024

I budgetpropositionen för 2024 konstaterar regeringen att flera myndigheter har fått i uppdrag att bidra till att miljöprövningen fungerar på ett tillfreds­ställande sätt. Utöver pågående processer och uppdrag som gäller tillstånds­prövning och tillsyn gör regeringen bedömningen att det kommer att krävas ytterli­gare åtgärder för att möjliggöra snabbare och effektivare tillstånds­pro­cesser och en effektivare och enhetligare tillsyn.

Regeringen konstaterar att svenska företag ser dagens tillståndsprocesser som ett hinder för att ställa om sina verksamheter, vilket regeringen säger sig vilja förändra. I syfte att möta näringslivets behov och bidra till klimatomställ­ningen aviserade regeringen avsikten att genomföra delar av förslag som läm­nats av den ovan refererade Miljöprövnings­utred­ningen (SOU 2022:33). Vi­dare angav reger­ingen att det vid den aktuella tidpunkten alltjämt pågick be­red­ning av Klimat­rättsutredningens slutbe­tän­kande (SOU 2022:21). Därut­över påminde reger­ingen om att den har beslutat om en ny utredning, För­enklade och förkortade tillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78), och om tilläggs­direktiv till Regeringsprövnings­utredningen (dir. 2023:69).

Regeringen förslog också ökade förvaltningsanslag till ett antal myndig­he­ter som är involverade i miljötillståndsprocessen, vilket ansågs ge de berörda myndigheterna bättre förutsätt­ningar att arbeta effektivt med såväl miljötill­stånds­processerna som miljötill­synen.

Aviserad proposition om en mer effektiv miljöprövning

Enligt regeringens propositionsförteckning för våren 2024 kommer en propo­si­tion med titeln Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning att presen­teras den 19 mars 2024.

Länsstyrelsernas roll i miljöprövningen

I regleringsbrevet för 2024 har länsstyrelserna fått i uppdrag att vidta åtgärder som gör tillståndsprövningen enligt miljöbalken mer effektiv och förut­sebar och som kortar handläggningstiderna. Länsstyrelserna ska också ut­veck­la sitt arbete med att förenkla för verksamhetsutövarna i tillstånds­proces­sen och där­med öka näringslivets konkurrenskraft och främja den in­dus­triella klimat­om­ställningen. Det anges att insatserna bör utgå från det arbe­te som har påbörjats genom tidigare regleringsbrevsuppdrag om effekti­vitet och enhetlig­het i pröv­ningsverksamheten. Länsstyrelsen i Västra Göta­lands län ska sam­ordna upp­draget och redovisningen. Uppdraget ska delre­dovisas senast den 31 de­cem­ber 2024 och en samlad slutredovisning ska lämnas till Re­ger­ings­kans­liet senast den 29 december 2025.

Tidigare riksdagsbehandling

Samtliga de tre yrkanden som är aktuella i detta avsnitt behandlades av riks­dagen så sent som våren 2023 (bet. 2022/23:NU13). Vid det tillfället avstyrkte utskottet yrkandena, bl.a. med hänvisning till att tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riks­dagen. Vi­dare konstaterade utskottet att regeringen hade tillsatt olika utred­ningar som ska se över reglerna för tillståndsprövningen, och att tillkän­na­gi­vandena vid tillfället inte var slut­be­handlade. Utskottet sa sig utgå från att regeringen åter­kommer till riksdagen med förslag om att få till stånd effektivare och moder­nare tillstånds­pro­cesser och såg mot den bakgrun­den inget behov av något ytterligare tillkännagivande på detta tema.

Förslag om prövningen av Natura 2000-tillstånd avstyrktes med hänvisning till att frågan nyligen hade utretts och att utredningens förslag vid tillfället be­reddes inom Regeringskansliet.

Ett förslag om att myndigheter under en tillståndsprocess ska arbeta råd­gi­vande och lösningsorienterat utmynnade i det tillkännagivande till reger­ingen med den innebörd som har redovisats tidigare i betänkandet. Ut­skottet påpe­kade bl.a. att brister i underlag m.m. hos såväl sökande företag som myn­dig­heter som leder till att tillstånds­giv­ningen drar ut på tiden bör mot­verkas.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

      Snabbare och enklare tillståndsprocesser

      Natura 2000-tillstånd

      Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser.

Snabbare och enklare tillståndsprocesser

Sveriges berggrund innehåller mängder av värdefulla metaller och mineral som är och kommer att vara allt viktigare för en framgångsrik och hållbar till­växt inte bara i vårt land utan också i många andra delar av världen, inte minst i Europa. Utmaningarna på klimatområdet, ett alltmer spänt säkerhetspolitiskt läge och en strävan mot oberoende av import av viktiga råvaror från länder med tvivelaktiga naturmiljö- och arbetsmiljöförhållanden gör trycket på en ökad svensk utvinning allt större. I det läget är det särskilt olyckligt om om­ständliga byråkratiska processer sätter käppar i hjulen för de som vill bidra till en positiv utveckling på området.

Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på att både den förra och den nu­varande regeringen har vidtagit olika åtgärder som helt eller delvis har haft som syfte att förenkla och effektivisera de olika prövningsprocesser som före­går den typ av verksamhet som regleras i minerallagen. Utöver de redan slut­redovisade utredningarna Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsut­red­ningen pågår för närvarande den s.k. Regeringspröv­nings­utredningen och den utredning som regeringen tillsatte i juni 2023, där de sistnämnda syftar till att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Även i den klimathand­lings­plan som presenterades i december 2023 anger regeringen att systemet för miljö­pröv­ning bör förändras för att möjliggöra kortare, mer förutsebara och effek­tivare tillståndsprocesser.

När det gäller det som tas upp i en motion om att de som söker tillstånd ska ha så få motparter som möjligt vill utskottet hänvisa till att förslag om det som emellanåt brukar betecknas one-stop-shop finns med i EU:s förordning om kritiska råmaterial (CRMA) som beslutades om i december 2023 och som vän­tas börja gälla senare under 2024. Förord­ningen ställer också krav på att till­ståndsprocesserna inte får ta längre tid än ett visst antal månader, beroende på vilken typ av projekt som avses. Vilka eventuella åtgärder som förord­ning­en kan komma att kräva i Sverige när den träder i kraft analyseras för när­varande inom Regeringskansliet.

Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att SGU har fått i upp­drag av regeringen att årligen redovisa vilka förenklingsåtgärder myndig­heten har vid­tagit för att minska företagens regelbörda och administrativa kost­nader samt förbättra bemötande och service gentemot företagen, myndig­he­tens fort­sat­ta utvecklingsbehov, hinder och möjligheter i förenklingsarbetet samt ef­fek­ter för företag. Även länsstyrelserna har fått i uppdrag att utveckla sitt arbete med att förenkla för verksamhetsutövarna i tillståndsprocessen och där­med öka närings­livets konkurrenskraft och främja den industriella klimat­om­ställ­ning­en.

Utöver detta vill utskottet även påminna om att regeringen i sin proposi­tions­för­teckning för våren 2024 anger att en proposition med titeln Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning är utlovad till den 19 mars 2024.

Sammantaget är det utskottets uppfattning att det pågår ett flertal processer som alla syftar till att förenkla och effektivisera de prövningsprocesser som föregår de verksamheter som regleras i minerallagen. Mot den bakgrunden ser utskottet inte någon anledning att tillstyrka förslaget om ett tillkän­nagivande om behovet av regelförenkling beträffande tillstånds­pro­ces­ser.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Natura 2000-tillstånd

Frågan om när en Natura 2000-prövning ska genomföras och huruvida ett Na­tura-2000-tillstånd är ett villkor för att bergmästaren ska kunna bevilja en be­ar­betningskoncession utreddes under 2023. Utredningen var ute på remiss un­der hösten 2023 och enligt regeringens propositionsförteckning för våren 2024 kommer en proposition med titeln Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bear­betningskoncession enligt minerallagen att överlämnas till riksdagen den 19 mars 2024. Ut­skot­tet finner mot bakgrund av detta ingen anledning för riks­dagen att före­gripa den utlovade propositionen. Förslaget om ett tillkänna­gi­vande om Natura 2000-pröv­ningen som återfinns i en av motionerna bör allt­så avslås av riksda­gen.

Därmed avstyrks motionsyrkan­det.

Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser

Utskottet kan inledningsvis konstatera att riksdagen så sent som våren 2023 ställ­de sig bakom ett motionsyrkande likalydande med det nu aktuella och rik­tade ett tillkännagivande till regeringen om att myndigheterna i samband med tillståndsprocesser bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat (bet. 2022/23:NU13).

Regeringen har därefter redovisat att den har tillsatt en utredning för att för­enkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utredningen ska redo­visa sitt uppdrag i december 2024 och regeringen har angett att till­kän­na­gi­van­det således inte är slutbehandlat.

Utskottet ser med hänvisning till det anförda ingen anledning för riksdagen att upp­repa samma uppmaning till regeringen.

Därmed avstyrks motionsyrkan­det.

Vissa frågor om utvinning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller frågor om utvinning av uran och vissa fossila bränslen. Utskottet hänvisar bl.a. till att frå­gor med koppling till uran kan komma att beröras i den mine­ralstrategi som reger­ingen har utlovat och till en pågående utredning som bl.a. ska se över vilka de inhemska tillgångarna på kol, olja och naturgas är och vad som skulle krävas för att nyttja dessa vid en freds­tida kris eller höjd beredskap.

Jämför reservation 3 (C), 4 (SD) och 5 (V, MP).

Motionerna

Utvinning av uran

I kommittémotion 2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkan­de 17 begärs ett tillkännagivande om att det återigen ska vara tillåtet enligt mil­jöbalken med gruvdrift för att utvinna uran. Motionärerna anser att förbu­det är ideologiskt grundat och onödigt eftersom det inte har förekommit någon bryt­ning av uran annat än i samband med utvinning av andra metaller. Motio­närer­na anser att som kärnkraftsnation bör Sverige tillåta prospektering och bryt­ning av uran under kontrollerade former. Vidare betonar de att för­bu­det mot att bry­ta uran försvårar prospektering efter och utvin­ning av sådana inno­va­tions­kritiska metal­ler som ofta förekommer tillsammans med uran. I yrkan­de 18 efterfrågas ett till­kän­nagivande om att det ska vara möjligt att ge tillstånd till bryt­ning, prov­brytning, bearbetning och fysikalisk eller kemisk an­rik­ning av uran för att använ­da uranets fissila egenskaper.

I kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkan­de 93 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se över möjligheten att tillåta uranutvinning ur biprodukter från annan gruvdrift. Som motiv anför motionärerna att ju mer av materialet från gruvbrytningen som kan åter­an­vän­das, desto bättre ur ett cirkulärt perspektiv.

Övrigt om förbud mot utvinning

I kommittémotion 2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkan­de 19 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att häva förbudet mot ut­vinning av kol, olja och naturgas och även de skärpta reglerna för utvinning ur alun­skiffer. Motionärerna före­språ­kar inte brytning, utvinning eller bruk av fos­sila bränslen men menar att för­budet är onödigt och olyckligt mot bak­grund av det försämrade säkerhetspolitiska läget och för att det försvårar möj­ligheterna att trygga den svenska energiförsörjningen även i kristider.

I kommittémotion 2023/24:1526 föreslår Linus Lakso m.fl. (MP) att riks­dagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att Sve­rige ska ver­ka på global nivå för ett nedrustnings­avtal för fossila bränslen. Motionärer­na anför att ett stopp för nyexploatering och en snabb utfasning av produk­tionen av fossila bränslen är helt nödvändigt för att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen till maxi­malt 1,5 grader.

Linus Lakso m.fl. (MP) före­slår i motion 2023/24:1887 ett tillkännagivande om ett na­tionellt förbud mot utvinning ur alunskiffer efter­som de menar att bryt­ning av alun­skiffer och ut­vin­ning av t.ex. uran eller skif­ferolja ur alunskif­fer alltid ger skador på natur och sam­hällen.

Bakgrund och pågående arbete

Anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken

Enligt 9 kap. 6 § miljöbalken får regeringen utfärda föreskrifter om att det ska vara förbjudet att anlägga eller bedriva miljöfarlig verksamhet utan tillstånd eller innan en anmälan har gjorts. Även om det inte krävs något tillstånd får tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd om verksamheten medför risk för betydande föroreningar eller andra betydande problem för människors hälsa och miljön. I miljö­pröv­ningsförordningen (2013:251) anges vilka verksamheter som kräver tillstånd från miljödomstolen eller länsstyrelsen eller där en anmälan ska göras till till­synsmyndigheten.

För gruvdrift eller en gruvanläggning för brytning av malm, mineral eller kol krävs vanligen tillstånd från miljödomstolen (4 kap. miljöpröv­nings­förord­ningen). En väsentlig del av tillståndsprövningen handlar om hantering och de­ponering av avfall från gruvverksamheten. Så kallad provbrytning kräver till­stånd från länsstyrelsen. Mineralutvinning kräver dessutom ofta till­stånd en­ligt 11 kap. miljöbalken (vattenverksamheter), för att avleda vatten el­ler för att uppföra dammar.

Förbud mot utvinning av uran

Våren 2018 biföll riksdagen förslagen i regeringens proposition Förbud mot utvinning av uran (prop. 2017/18:212, bet. 2017/18:NU13, rskr. 2017/18:277). Riksdagens beslut innebär att ett förbud mot utvinning av uran började gälla den 1 augusti 2018. Enligt 9 kap. 6 § i miljöbalken får tillstånd inte ges till gruv­drift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller fysi­kalisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material om gruvdriften eller gruv­anläggningen utgör en kärnteknisk anläggning som kräver tillstånd. Om syftet är att använda uranets fissila egenskaper (dvs. uranets förmåga att upp­rätthålla en nukleär kärnreaktion) får tillstånd inte heller ges till brytning, prov­brytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uran som sker i samband med primär eller sekundär utvinning av annat mine­ral. Om syftet med uranbrytning är att utnyttja uranets fissila egenskaper är det därmed t.ex. inte möjligt att bryta uran tillsammans med vanadin om uranet inte före­kommer i låga halter. Det är inte heller möjligt att utvinna uran ur en biprodukt eller av­fall från gruvverksamhet för att använda uranets fissila egen­skaper. Däremot är brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uran där syftet inte är att använda uranets fissila egen­skaper tillåten. Gruv­verksamhet som avser järnmalm, basmetaller, säll­synta jord­arts­me­tal­ler eller andra mine­ral där mineralet bryts, bearbetas eller fysika­liskt eller ke­miskt an­rikas för andra ända­mål än för att använda uranets fissila egen­skaper omfat­tas inte av förbudet.

Riks­dagen beslutade också om en ändring i minerallagen (1 kap. 1 §) med in­ne­börden att uran inte längre klassas som ett koncessionsmineral.

Skriftlig fråga om uranbrytning

Den 29 september 2023 ställde Tobias Andersson (SD) en skriftlig fråga (fr. 2023/24:60) till statsrådet Ebba Busch om huruvida hon avsåg att verka för att inklu­de­ra uran i den mineralstrategi som regeringen då nyligen hade avi­se­rat i budget­propo­si­tio­nen för 2024 (prop. 2023/24:1, utg.omr. 24 Närings­liv).

I sitt svar påpekade statsrådet att det är för tidigt att svara på frå­gan om huruvida uran kommer att inkluderas i mineralstrategin. Hon no­te­rade dock att det rådande förbudet mot uranbrytning även får konsekvenser för möjligheten att bryta andra metaller och mineral som behövs för klimat­om­ställningen efter­som de ofta hittas tillsammans och att det därför är ange­läget att förbudet mot utvinning av uran utvärderas, vilket också var något som fram­hölls i den pro­position (prop. 2017/18:212) som låg till grund för för­bu­det. Ett i stort sett lika­lydande svar gav statsrådet Ebba Busch även i en inter­pel­la­tionsdebatt (ip. 2023/24:86) den 7 november 2023 efter att frågan den­na gång hade lyfts av Eric Palmqvist (SD). I debatten underströk statsrådet också att hon inte är tvek­sam till uranbrytning, utan positivt inställd till.

Förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas

Våren 2022 antog riksdagen regeringens förslag till lagändringar i propositio­nen Förbud mot ut­vinning av kol, olja, naturgas och skärpta regler för utvin­ning i alunskiffer (prop. 2021/22:150, bet. 2021/22:NU23, rskr. 2021/22:329). Re­ger­ingens förslag gällde ändring­ar i mil­­balken och mineral­lagen med inne­bör­den att det infördes ett förbud mot ut­vin­ning av sten­kol, brun­kol, rå­olja, skif­ferolja och natur­gas samt skärpta regler för utvin­ning i alun­skiffer. Lag­ändringarna började gälla den 1 juli 2022.

Skriftlig fråga om utvinning av kol, olja och naturgas

Den 25 september 2023 ställde Tobias Andersson (SD) en skriftlig fråga (fr. 2023/24:35) om huruvida statsrådet Romina Pourmokthari avser att vidta åt­gär­der för att reversera förbudet mot utvinning av kol, olja, naturgas och de skärp­ta reglerna för utvinning av alunskiffer. Som motivering an­förde fråge­ställaren bl.a. att förbudet kan för­säm­ra förutsättningarna för to­talförsvaret, att använd­ningen av fossila bräns­len kommer att fortsätta i Sve­rige under en lång tid framöver och att det därför bör finnas en möjlighet till inhemsk utvinning, inte minst mot bak­grund av det försämrade geopo­li­tiska läget.

Frågan besvarades av statsrådet Ebba Busch som hänvisade till den pågåen­de ut­redningen Ökad för­sörj­ningsberedskap för varor och tjänster från indus­trin (dir. 2022:72 och 2022:139). En särskild utredare (Pär Malmberg, överste­löjtnant i reserven tillika doktorand vid Handelshögskolan) ska bl.a. se över vil­ka de inhemska tillgångarna på kol, olja och naturgas är och vad som skulle krävas för att nyttja dessa vid en fredstida kris eller höjd bered­skap. Utred­ningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2024.

Globalt nedrustnings- eller ickespridningsavtal om fossila bränslen

I en av motionerna nämns något som skulle kunna betecknas som ett icke-sprid­ningsavtal för fossila bränslen. Ett sådant avtal har diskuterats interna­tionellt under ett par år, bl.a. inför och under FN:s miljökonferens Stockholm + 50 i juni 2022. Europaparlamentet antog en resolution inför FN:s klimat­topp­möte i Egypten 2022 (COP 27) där man uppmuntrade parterna att arbeta för att ut­veck­la ett sådant avtal.

Inför och under klimattoppmötet i Dubai i december 2023 (COP 28) anslöt sig Sve­rige till ett åttiotal initiativ och deklarationer för stärkt glo­balt klimat­arbete. Ett antal av dessa fokuserar på utfasning av fossila bränslen. För­slag om ett globalt nedrustningsavtal för fossila bränslen lyftes även av flera civil­samhälls­aktö­rer, inklusive svenska, under och inför COP 28, men var inget som förhand­lades under konferensen. Ett fåtal länder berörde dock frå­gan på olika sätt under mötet. Under konferensen fokuserade man emellertid på att få till beslut om att ställa om från fossila bränslen. Enligt uppgift från Regerings­kansliet drev Sverige och EU på för ambitiösa skrivningar om en ut­fasning av sådana bränslen.

Utvinning av och ur alunskiffer

Våren 2022 beslutade riksdagen om att införa ett lämplighetskrav i mine­ral­lagen för den som ansöker om bearbet­nings­kon­cession för ut­vinning av kon­cessionsmineral i alunskiffer (prop. 2021/22:150, bet. 2021/22:NU23, rskr. 2021/22:329). Enligt 4 kap. 2 § mi­neral­lagen får koncession för bearbetning av koncessionsmineral i alun­skif­fer efter lagändringens ikraftträdande endast beviljas den som visar att den är lämplig att bedriva sådan bear­bet­ning. I pro­positionen påpekade reger­ingen att utvinning i alunskiffer är för­enad med be­ty­dande miljörisker. Regeringen ansåg därför att lämplighets­be­dömningen, ut­över sökan­dens förmåga och av­sikt att bearbeta fyndigheten så som den fram­går av malm­bevisningen[1], även bör innefatta en bedömning av sö­kan­dens lämp­lighet i övrigt att bearbeta fyndig­heten.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022.

Tidigare riksdagsbehandling

Liknande yrkanden som i motion 2023/24:432 (SD) om att tillåta uranbrytning och att på olika sätt bearbeta uran eller använda dess specifika egenskaper be­handlades av utskottet våren 2023 (bet. 2022/23:NU13). Utskottet konsta­te­ra­de att det råder olika uppfattning inom utskottet om förbudet mot utvinning av uran. Dock ansåg utskottet inte att det fanns skäl för riksdagen att rikta ett till­känna­givande till regeringen med anledning av de då aktuella motionerna. Dessa av­styrktes således.

Även den nu aktuella motionen 2023/24:1887 (MP) om utvinning av alun­skiffer avstyrktes i snarlik version av utskottet våren 2023 (bet. 2022/23:NU13). Utskottet konstaterade att det sedan 2022 ställs lämp­lighets­krav på den som vill bearbeta fyndigheter av alunskiffer. Med hän­vis­ning till att utvinning ur alunskiffer således redan är begränsad och att denna be­gräns­ning är förhållandevis nytillkommen såg utskottet inga skäl till ett till­kän­na­givande enligt förslaget i motionen.

Förslaget om ett globalt nedrustningsavtal avseende fossila bränslen av­styrk­tes också av utskottet vå­ren 2022 (bet. 2021/22:NU20).

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

      Utvinning av uran

      Övrigt om förbud mot utvinning.

Utvinning av uran

Sedan den 1 augusti 2018 råder förbud mot utvinning av uran i Sverige. Ut­skottet kan konstatera att har skett en del omvälvande förändringar i om­värl­den sedan förbudet infördes, bl.a. det energi- och säkerhetspolitiska läget efter Ryss­lands fullskaliga invasion av Ukraina har förändrat synen på och behovet av förändringar av energimixens sammansättning i många av Europas länder, inklusive i Sverige. Kärnkraften har på många håll pekats ut som en fossil­fri produktionsresurs som inte bara kan bidra till att mildra hoten mot klimatet utan även minska beroendet av import av fossila bränslen från Ryss­land. I Sverige har lagstiftningen om nya kärnkrafts­eta­bleringar ny­ligen lät­tats upp och produktion av kärnenergi baseras som bekant på klyv­ning av atom­kärnor av grundämnet uran.

Om kärnkraften på sikt kommer att byggas ut i Europa, kan det enligt ut­skottets uppfattning vara motiverat för Sverige att överväga att se över de nu­varande begränsningarna i lagstiftningen när det gäller utvinning av uran i lan­det. Möjligheterna till nationell självförsörjning av uran kan vara mycket be­tydelsefulla i ett osäkert omvärldsläge och eftersom Sveriges urantillgångar dess­utom är jämförelsevis stora i ett EU-perspektiv, skulle detta också vara ett viktigt bidrag till hela unionens framtida energiförsörjning.

Ett ytterligare skäl för att det kan vara motiverat att se över den aktuella lag­stift­ningen är att begränsningar kring uranutvinning riskerar att hämma möj­ligheten att bryta andra metaller och mineral som behövs för klimatom­ställ­ningen eftersom de ofta hittas tillsammans. Här noterar utskottet att reger­ingen i den proposition som låg till grund för uranbrytningsförbudet mot denna bak­grund framhöll vikten av att de aktuella bestämmelserna utvärderas. Någon så­dan utvär­dering har emellertid ännu inte gjorts.

Avslutningsvis vill utskottet också påminna om den mineralstrategi som har utlovats av regeringen. Enligt utskottets bedömning kan det inte anses vara uteslutet att uranbrytningsförbudet kommer att beröras i denna strategi på ett eller annat sätt.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det i nuläget inte finns skäl för riksdagen att ställa sig bakom förslag som innebär krav om att lag­stiftningen om uranutvinning lättas upp.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övrigt om förbud mot utvinning

Sedan den 1 juli 2022 är det förbjudet att utvinna sten­kol, brun­kol, rå­olja, skif­ferolja och natur­gas i Sverige, och reglerna för utvin­ning i alun­skiffer har skärpts. Utskottet kan konstatera att omvärldsläget har förändrats drastiskt se­dan dessa bestämmelser trädde i kraft, vilket bl.a. har inneburit att för­sörj­nings­beredskapsfrågor har hamnat i fokus på ett helt annat sätt än under åren innan den ryska invasionen av Ukraina. Av det skälet ser utskottet positivt på att det för närvarande pågår en utredning på temat ökad försörjningsberedskap för varor och tjänster och att denna utredning bl.a. ska se över vilka de in­hemska tillgångarna på kol, olja och naturgas är och vilka förutsättningar som skulle krävas för att nyttja dessa vid en fredstida kris eller höjd beredskap. Ut­red­ningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2024. Innan den utred­ningen har redovisat sina resultat och regeringen har tagit ställning till de even­tuella förslag som presenteras med koppling till den här aktuella frågan, anser utskottet att det inte är motiverat för riksdagen att agera i linje med vad som föreslås i en av motionerna.

När det gäller förslaget om att regeringen ska verka för ett nedrustnings­- eller ickespridningsav­tal för fossila bränslen som tas upp i en motion vill ut­skot­tet påminna om att Sverige inför FN:s klimatkonferens i Dubai i de­cember 2023 (COP 28) ställde sig bakom ett åttiotal initiativ och dekla­ra­tioner för stärkt globalt klimatarbete. Ett antal av dessa fokuserar just på utfas­ning av fossila bränslen. Därtill har Sverige och EU drivit på under den nyss­nämnda konferensen för att få till ambitiösa skrivningar i det globala kli­mat­avtalet om en sådan utfasning. Konferensen resulterade i en överens­kom­melse där alla värl­dens länder för första gången är överens om att ställa om från fos­sila bräns­len. Enligt utskottets bedömning ger utfallet av kon­fe­rensen i Dubai en god grund för att fortsätta diskussioner om och arbete med att ställa om från fossila bränslen. Samtidigt vill utskottet också hävda att flera ele­men­t som skulle kunna tänkas utgöra en del av ett globalt nedrust­nings­avtal för fossila bränslen redan finns i det gällande globala klimatavtalet (Parisavtalet). Enligt utskottets uppfattning förefaller det tvek­samt om utfas­ningen skulle gå snab­ba­re med ett annat avtal, som produ­cent­länder där­till san­no­likt inte skulle an­slu­ta sig till. Det kan förmodas vara mer effek­tivt att fo­kusera på att upp­muntra avtalspar­terna att uppfylla sina befint­liga åta­ganden än att sluta nya av­tal med likartat eller möjligen t.o.m. mindre am­bitiöst innehåll.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Äganderätt och vissa frågor om ersättningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om äganderätt och ersättningar med koppling till mineralutvinning. Utskottet hänvisar bl.a. till att en parlamentarisk kommitté har i uppgift att se över frågor om vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i egen­domsskyddet ska vara godtagbar. Utskottet pekar också på att den utlovade mineralstrategin kan innehålla överväganden med kopp­ling till äganderätts- och ersättningsfrågor.

Jämför reservation 6 (SD), 7 (V, MP), 8 (C), 9 (SD), 10 (S) och 11 (MP).

Motionerna

Mineralersättning

I kommittémotion 2023/24:432 yrkande 11 anför Tobias Andersson m.fl. (SD) att regeringen bör överväga en översyn av mineralersättningens utform­ning, nivå och fördelning. Motionärerna anser att mineralersättningen bör lig­ga på en nivå som inte hindrar nya investeringar i prospektering och gruv­verk­sam­het. Samtidigt bör den garantera en rimlig avkastning till såväl mark­ägare som staten.

I kommittémotion 2023/24:2492 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 26 anförs att regeringen bör undersöka förutsättningarna för en höj­ning av mineralavgiften och att den del som tillfaller staten i stället bör gå till lokal­samhället. Detta skulle enligt motionärerna öka acceptansen för utvinning hos bå­de markägarna och lokalbefolkningen så att Sverige och EU kan minska importberoendet av de innovationskritiska metaller och mineral som behövs i modern miljöteknik.

Linus Lakso m.fl. (MP) föreslår i motion 2023/24:1886 yrkande 1 ett till­kännagivande om att mineralavgiften bör höjas kraftigt. Förslaget motive­ras med att avgiften är en av de lägsta i världen och med att det inte finns några för­klar­liga skillnader till detta.

Markägares rättigheter

I kommittémotion 2023/24:432 anför Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkan­de 12 att regeringen bör se över markägares rättigheter som fordring­sägare när det gäller mineralersättningen eftersom den i dag inte är en priori­terad fordran vid en eventuell konkurs.

Sten Bergheden (M) begär i motion 2023/24:617 ett tillkännagivande om att reger­ingen bör se över förutsättningarna för stärkt ägan­derätt i minerallagen utan att det försvårar utvecklingen av fler gruvor i Sve­rige.

Övriga frågor om ersättningar

I partimotion 2023/24:996, av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 82 anförs att en del av de ekonomiska vinsterna från gruvnäringen bör gå till lokalsamhället. Motionärerna anser att lokalsamhället därigenom kan involveras på ett positivt och konstruktivt sätt vid planeringen av gruvprojekt.

Amanda Lind m.fl. (MP) betonar också vikten av att lokalsamhällen invol­veras på ett konstruktivt sätt vid planering av gruvprojekt och att urfolks rättig­heter respekteras och beak­tas. I kommittémotion 2023/24:2446 yrkande 5 fö­re­­slår de ett tillkän­na­givande om att en ersättning för natur­resurser bör in­föras.

I motion 2023/24:2633 yrkan­de 11 efterfrågar Fredrik Olovsson m.fl. (S) ett till­kän­nagivande om att en större andel av det värde som gruv- och mine­ral­näringen genererar ska kom­ma hela landet till del.

Linus Lakso m.fl. (MP) anser i mo­tion 2023/24:1886 yrkan­de 2 att en mi­neralfond bör skapas. För­slaget sak­nar emel­lertid när­mare motive­ring.

Bakgrund och pågående arbete

Allmänt om äganderätten

I 2 kap. 15 § första stycket regeringsformen anges att vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant för­fogan­de eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller bygg­nader utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Vidare gäl­ler enligt andra stycket i samma paragraf att den som genom expro­priation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå från sin egen­dom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäk­rad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller bygg­nad på ett sådant sätt att den pågående markanvändningen inom den berörda delen av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är be­tydande i förhållande till värdet på denna del av fastig­heten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.

Översyn av det grundlagsfästa egendomsskyddet

Våren 2019 biföll riksdagen ett förslag om ett tillkännagivande om att reger­ingen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdraget att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet (bet. 2018/19:KU27, rskr. 2018/19:281).

I juni 2023 tillsattes sedermera en sådan kommitté med justitierådet i Högsta förvalt­ningsdomstolen Henrik Jermsten som ordförande. Uppgiften är att se över en del frågor om det skydd för grundläggan­de fri- och rättigheter som gäller enligt 2 kap. regeringsformen, däribland frågor om vilka generella förutsätt­ningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egen­doms­skyddet ska vara godtagbar. Uppdraget i denna del innefattar att

      göra en internationell jämförelse av grundlagsskydd för egendomsskydd och näringsfrihet i den utsträckning kommittén bedömer lämplig

      bedöma vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränk­ning i egendomsskyddet och näringsfriheten ska vara godtagbar

      lämna de förslag till grundlagsändringar som kommittén bedömer är moti­verade.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024.

Mineralersättning och vissa avgifter

I några av motionerna berörs det som vissa av motionärerna betecknar mine­ral­ersättning och andra kallar mineralavgift. Av den anledningen kan det fin­nas skäl för ett klarläggande av de olika begreppen.

Enligt 14 kap. 1 § minerallagen ska sökande betala ansökningsavgift i en­lig­het med vad regeringen föreskriver. Därtill anges i 2 § att innehavare av under­sök­ningstillstånd ska betala avgift till staten. Avgiften ska bestämmas med be­aktande av undersökningsområdets storlek och arten av de mineral som om­fattas av tillståndet enligt vad regeringen närmare föreskriver. Vidare be­döms samhällsintresset av att mineral kan brytas och tas till vara som ett så starkt allmänt intresse att grundlagens förutsättningar för ingrepp i mark­ägar­nas rätt är uppfyllda. Vid ingrepp i markägares rättigheter med stöd av mine­ral­lagen är markägarna dock garanterade ersättning. I 7 kap. 1 § anges att skada eller intrång som föranleds av undersökningsarbete ska ersättas av den som har undersökningstillstånd eller koncession med vars stöd arbetet bedrivs. Ofta bestäms ersättningens storlek genom frivilliga uppgörelser mellan konces­sions­havaren och markägaren. Om inte sådana uppgörelser kan nås bestäms ersättningen enligt expropriationsrättsliga principer.

Ägare av den mark som omfattas av bearbetningskoncession får även en särskild ersättning baserad på värdet av den malm som bryts, s.k. mineral­er­sätt­ning. Enligt 7 kap. 7 § minerallagen ska ersättningen motsvara 2 promille av det beräknade värdet av de mineral som omfattas av koncessionen och som har brutits och uppfordrats inom koncessionsområdet under året. Av ersätt­ningen ska tre fjärdedelar tillfalla fastighetsägare inom koncessions­området och en fjärdedel staten. Bestämmelserna om mineralersättning gäller alla kon­ces­sioner som har beviljats sedan maj 2005 och där gruvdrift pågår.

Det bör noteras att mineralersättningen inte har någon direkt koppling till den even­tuella miljöskada som gruvverksamheten kan resultera i eller till fi­nan­siering av efterbehandlingsåtgärder. De intäkter som tillfaller staten genom mi­neralersättningen redovisas i stället enligt gällande principer för sta­tens bud­get­hantering mot inkomsttitel på statens budget.

Översyn av mineralersättningen och vissa andra avgifter

I juli 2015 fick Tillväxtanalys i uppdrag av regeringen att kartlägga Sveriges attraktivitet som gruvland och vilka faktorer som påverkar detta. I uppdraget ingick bl.a. att redovisa hur nivån på mineralersättningen och andra avgifter enligt minerallagen påverkar Sveriges attraktivitet som gruvland. Tillväxt­ana­lys presenterade en slutrapport i juli 2016 (Sverige – ett attraktivt gruvland i världen? En internationell jämförelse, Rapport 2016:06). Beträffande mineral­ersättningen redovisades följande slutsatser och rekommendationer:

… att höja mineralersättningen i Sverige kan ha negativa konsekvenser för framtida järnbrytning eftersom det kan leda till att gruvorna inte blir lön­samma. För koppar verkar det finnas en marginal för att höja mine­ral­er­sättningen. Intäkterna från denna höjning ska dock vägas mot kost­naden i form av ökad administration och ökad komplexitet. Situa­tionen för andra mineral behöver analyseras vidare innan en eventuell höjning av mine­ralersättningen införs. Det bör påpekas att genom att en­bart höja mine­ral­ersättningen för vissa mineral skulle principen om skatte­neutralitet från­gås.

I stället för att öka mineralersättningen kan staten initiera samverkan mel­lan det lokala samhället och gruvbolagen kring utveckling av gemen­sam­ma intressen. Ett annat alternativ är att det skapas en tydligare regler­ing kring gruvbolagens sociala ansvar med större möjlighet att ställa sär­skilda villkor i samband med gruvbrytning. Detta bör dock utredas nog­grant.

Att införa en skatt på extraordinära vinster orsakade av prisökningar på råvarumarknaden har visat sig vara kostsamt och inte ge särskilt mycket intäkter. Ett sådant styrmedel behöver därför analyseras ordentligt om det ska införas.

Tillväxtanalys ovan återgivna slutsatser refererades också i slutbetänkandet från Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (SOU 2022:56). Där slogs det fast att svenska järnmalmsgruvor har höga kostnader relativt motsvarande gruvor i andra län­der. Detta beror främst på att brytningsformen i underjordsgruvor är dyrare än i dagbrott. Ut­red­ningen konstaterade att gruvbolag som utvinner andra mineral i Sverige upp­visar större marginaler, vilket innebär att de har större möjlighet att klara en höj­ning av mineralersättningen. Om en höjning av mine­ral­ersätt­ningen en­bart skulle gälla de koncessioner som betalar mineral­ersätt­ning i dag skulle en höj­ning till 5 procent generera 179 miljoner kronor extra i skatte­in­täk­ter. An­led­ningen till detta relativt låga belopp är att nettobidraget till stats­kas­san av höjningen från statsägda LKAB per definition blir noll. Den ökade kost­naden minskar propor­tionerligt bolagets omsättning och därmed dess av­kast­ning till staten.

Mineralersättning som en prioriterad fordran

I 11 kap. konkurslagen (1987:672) regleras utdelningen av medel från ett kon­kursbo till fordringsägarna. Den ordning i vilken betalnings­anspråken ska till­godoses vid en konkurs och utmätning regleras i sin tur i förmånsrättslagen (1970:979) och i utsökningsbalken. Utgångs­punkten är att alla fordringar har samma rätt. I förmåns­rättslagen finns dock en uppräkning av vissa fordringar som har bättre rätt än andra – förmånsrätt – och vilken ordning som gäller mel­lan dessa s.k. prioriterade fordringar. Fordringar utan förmånsrätt, dvs. oprio­riterade eller övriga fordringar, har inbördes lika rätt.

Enligt uppgift från Justitiedepartementet pågår ingen och har heller inte i när­tid genomförts någon översyn av förmånsrätten. Inte heller Bergsstaten som handlägger frågor om mineralersättning har sett något behov av att lyfta fram denna fråga. Eventuella beslut om änd­ringar i konkurs- och för­måns­rätts­la­gar­na bereds av civilutskottet.

Värdedelning med lokalsamhället

I några av motionerna efterfrågas tillkännagivanden som gäller frågor om gruvdrift och lokal samhällsutveckling. Frågor om värdedelning med lokal­sam­hället behandlades i ett kapitel (kap. 14) av den stat­liga utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (SOU 2022:56) som överlämnades till regeringen i oktober 2022.

Utredningen konstaterade bl.a. att ett socialt medgivande för gruv­verk­sam­het kan stärkas av en ökad värdedelning av den nytta som metall- och mine­ral­näringen genererar. Vidare bedömde utredningen att det behövs en bredare skatteöversyn och översyn av kommunal finansiering, men att den inte hade haft i uppgift att utreda frågor med denna inriktning närmare.

Utredningen föreslog även att det ska inrättas det man betecknar en gruv­pott för lokal samhälls­utveck­ling och kapacitetsuppbyggnad där nivån be­stäms i den statliga budget­pro­cessen. Gruvpotten ska bidra till att kommuner och andra be­rörda ska kunna få större andel av det värde som ett gruvprojekt genererar och övergripande att en stör­re andel av det värde som mineral­näringen genererar ska kunna komma hela lan­det till del.

Granskning av statens hantering av expropriation och andra markintrång

Mot bakgrund av att staten och andra aktörer har möjlighet att ta privat mark i anspråk med tvång har Riksrevisionen genomfört en granskning av statens han­tering av expropriation och andra markintrång. Syftet med granskningen är att svara på om statens hantering av expropriation och andra former av mark­intrång är effektiv och likvärdig. Granskningen fokuserar på före­komsten av systematiska skillnader, inom och mellan myndigheter, när det gäller att bestämma ersättningen för den aktuella marken.

Resultatet av gransk­ningen presenterades i november 2023, i rapporten Statens han­te­ring av markintrång – värdering och beslut om ersättning (RiR 2023:18). Riks­revisionen konstaterar bl.a. att möjligheten för staten att ta privat mark i anspråk med tvång är viktig för samhällsbyggnadsprocessen men också en in­gripande åtgärd för den som berörs. Staten betalar årligen ut stora belopp i er­sättningar till fastighetsägare för olika former av markintrång. Riks­re­visio­nens övergripande slutsats är att myndigheternas hantering i stor utsträck­ning är enhetlig och effektiv inom respektive myndighet, men att det finns skill­nader i hur myndigheterna behandlar fastighetsägare och bestämmer ersätt­ningen i vissa fall. Trots att de flesta ersättningar bestäms genom frivil­liga över­ens­kom­melser är förhandlingsutrymmet begränsat. Riksrevisionen be­­mer emel­lertid att myndigheterna inte alltid är tydliga med vilka avväg­ningar de gör för att bestämma ersättningen vid markintrång. Slutligen gör Riks­revi­sionen be­dömningen att det är svårt att få en samlad bild av om de statliga re­surserna för ersättning vid markintrång används kostnads­effek­tivt.

Regeringen kommer att återkomma med en skrivelse till riksdagen i mars 2024, i vilken den redovisar sin syn på Riksrevisionens bedömningar och re­kom­mendationer.

Tidigare riksdagsbehandling

Markägares rättigheter i samband med prospektering eller bearbetning med stöd av minerallagen är återkommande föremål för förslag i motioner och där­med även för ställningstaganden från utskottets sida. Fler av de nu aktuella för­slagen behandlades exempelvis av riksdagen så sent som under våren 2023 (bet. 2022/23:NU13). Vid det senast tillfället hänvisade utskottet bl.a. till Riks­revisionens då pågående – numera slutförda – granskning av statens han­te­ring av expropriation och andra markintrång. Utskottet konstaterade att riks­dagen således kommer att få skäl att återkomma till frågan om likvärdighet och er­sättning i samband med beredningen av regeringens skrivelse med an­ledning av Riksrevisionens granskning. Skrivelsen är aviserad till mars 2024.

Förslag med koppling till den s.k. mineralersättningen (av vissa motionärer betecknad mineralavgift) har behandlats vid åtskilliga tillfällen av utskottet under de senaste tio åren. Även här gjorde utskottet detta senast under våren 2023. Samtliga de då aktuella förslagen av­styrktes. Utskottet hänvisade till på­gående beredning inom Regeringskansliet av förslag från Utredningen om pröv­ningsprocesser och regel­verk för en hållbar försörjning av innovations­kritiska metaller och mine­ral (SOU 2022:56) och till Riksrevisionens då på­gående granskning av statens hantering av expropriation och andra mark­in­trång.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

      Mineralersättning

      Markägares rättigheter

      Övriga frågor om ersättning.

Mineralersättning

Som har redovisats ovan har utskottet vid flera tillfällen under de senaste åren behandlat förslag om den s.k. mineralersättningen. Vanligen har förslagen hand­lat om att mineralersättningen bör höjas eller fördelas annorlunda mellan de aktörer som pekas ut i minerallagen eller till andra eller ytterligare aktörer.

Vid det senaste tillfället avstyrkte utskottet motionsyrkandena med hän­vis­ning till en då på­gående granskning av Riksrevisionen av vissa när­besläktade frågor. Riks­revi­sionen har nu presenterat sin granskning, och reger­ingens skri­velse med anled­ning av rapporten kommer att överlämnas till riks­dagen senare i vår. Utskottet anser att den nyss­nämnda skrivel­sen bör av­vak­tas innan riks­dagen vidtar några åtgärder med anledning av de nu aktuella för­slagen. Enligt utskottets uppfattning finns det även anledning för riksdagen att invänta ut­fallet av den alltjämt pågående beredningen inom Regeringskansliet av för­slag från Utred­ningen om prövnings­processer och regelverk för en hållbar för­sörj­ning av innovations­kritiska metal­ler och mineral (SOU 2022:56) som be­rör frågor om mine­ralersättningen. Utöver detta anser utskottet att riks­dagen bör in­vänta even­tuella överväganden med koppling till mineral­ersättningen i den mineral­stra­tegi som reger­ingen har utlovat.

Med det anförda avstyrks motionsyrkandena.

Markägares rättigheter

Markägares rättigheter i samband med prospektering och gruvexploateringar har behandlats av utskottet vid åtskilliga tidigare tillfällen. Vid flera av dessa har utskottet hänvisat till att riksdagen genom ett tillkännagivande har upp­manat regeringen att se över och stärka det grundlagsskyddade egen­doms­skyddet. Utskottet kan nu konstatera att en parlamentarisk kommitté tillsattes i juni 2023 med uppgiften bl.a. att se över frågor om vilka generella för­utsätt­ningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egen­doms­skyddet ska vara god­tagbar. I uppdraget ingår också att göra vissa inter­natio­nella jäm­förelser. Upp­draget ska redovisas i december 2024 och resultatet bör avvaktas innan det finns anledning för riksdagen att agera. Utskottet uppfattar inte heller något trängande behov av att göra justeringar i förmåns­rättslagen för att ökad mineralersättningens status i samband med en konkurs.

Utöver detta vill utskottet även här hänvisa till riksdagens beredning av re­geringens kommande skrivelse med anledning av Riksrevisionens tidigare om­nämnda granskning av markintrång och andra inskränkningar i ägande­rät­ten liksom till eventuella förslag i den kommande mineralstrategin med kopp­ling till äganderättsfrågor.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övriga frågor om ersättning

Förslag som på olika sätt gäller frågor om återföring av medel från gruv­näringen (eller andra former av naturresursutnyttjanden) till de lokal­samhällen där utvinningen sker återkommer med jämna mellanrum i motioner. Förslagen är sällan särskilt precisa, utan argumenten hålls på en mer allmän nivå. Här vill utskottet hänvisa till Utred­ningen om en hållbar försörjning av innova­tions­kritiska metaller och mi­ne­ral (SOU 2022:56) från oktober 2022, där frå­gor om värdedelning med lokalsamhället avhandlas. Utredningen tittade på olika mo­deller för detta och gjorde bl.a. bedömningen att dessa frågor hänger sam­man med ett behov av en bredare skatteöversyn och en översyn av kommunal fi­nan­siering.

När det gäller förslaget i en av motionerna om att inrätta en mineralfond kan utskottet konstatera att yrkandet saknar närmare motivering i den aktuella mo­tio­nen. Det är därför vanskligt för utskottet att förstå skälen till förslaget och därmed även att ta ställning till det. Utskottets grundläggande uppfattning är att riksdagen egentligen inte ska befatta sig med förslag som helt saknar moti­vering. Trots detta väljer ut­skot­tet att åter­knyta till förra årets beredning, då samma förslag fanns mer utförligt moti­verat i en motion, och utifrån detta bygga sin förståelse för argumentet bakom årets omotiverade förslag. Det före­faller dess­utom som att mineralfondsförslaget i motionen till stor del sam­manfaller med det förslag om en gruvpott som åter­finns i det tidigare refe­rerade betän­kandet från Utredningen om en hållbar försörjning av innova­tions­kritiska metaller och mineral.

Utöver det faktum att förslaget om en gruvpott avstyrktes så sent som under våren 2023, vill utskottet också hänvisa till att regeringens pågående beredning av den nyssnämnda utredningens förslag bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Innovationskritiska metaller och mineral

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående och redan utförda insatser med kopp­ling till frågor om innovationskritiska metaller och mineral av­slår riks­dagen motionsyrkanden på detta tema.

Jämför reservation 12 (V), 13 (S) och 14 (C).

Motionerna

Tillgänglighet och kartläggning

I kommittémotion 2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9 anför motionärerna att det bör vara en nationell målsättning att nå en högre själv­försörjningsgrad för inno­vationskritiska metaller och sällsynta jordarts­me­taller. Man pekar bl.a. på en ökad efterfrågan och att Sverige är beroende av import från länder där gruvbrytning bygger på metoder som är tvivelaktiga ur såväl etisk synvinkel som miljösynpunkt.

Linda Snecker m.fl. (V) anför i kommitté­mo­tion 2023/24:2342 yr­kan­de 12 ett tillkännagivande om att SGU bör få i upp­drag att utreda vilka kri­tiska metaller som finns i Sverige och att myndig­hetens uppdrag bör utökas så att det även innefattar Sveriges mineralför­sörj­ning. Motionärerna motiverar för­slagen med att dagens råvaru­pro­duktion inte är tillräcklig även om åter­vin­ningen ökar.

Stärkta förutsättningar för utvinning

Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) anför i kommittémotion 2023/24:2629 yr­kan­de 15 att regeringen bör stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor efter­som behovet av kritiska metaller enligt motionärerna kommer att vara sex till åtta gånger större i framtiden, bl.a. till följd av elektrifieringen av industri- och transportsektorerna.

I kommittémotion 2023/24:2492 yrkande 27 efterfrågar Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) ett tillkännagivande om att regeringen bör trygga för­sörj­ningen av de innova­tionskritiska metaller och mineral som behövs i mo­dern miljöteknik. Motio­närerna menar att Sverige i dag är beroende av im­port från ett fåtal länder, vil­ket gör tillgången sårbar ur säkerhetspolitisk syn­vinkel sam­tidigt som det finns avsevärda fyndigheter och goda förutsätt­ningar att bedriva hållbar utvinning i vårt land.

Fredrik Olovsson m.fl. (S) har i motion 2023/24:2633 flera förslag på temat innovationskritiska metaller och mineral. I yrkande 6 föreslås ett till­känna­gi­vande om att stärka förutsätt­ning­arna för utvinning av metaller och mi­ne­ral från såväl primära som sekun­dära källor med särskilt fokus på innova­tions­kritiska metaller och mine­ral. Vidare fö­reslår motionärerna i yrkande 7 ett till­kännagivande om att vill­koren för ut­vin­ning, förädling och återvinning av andra råmaterial än de som klassi­fi­ceras som kritiska eller strategiska be­höver stärkas. I yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att ett snabb­spår för bryt­ning av kritiska jordartsmetaller bör utredas. För­slagen mo­tiveras med att dessa metaller behövs för att klara klimatom­ställ­ningen sam­tidigt som de ökar den svenska konkurrenskraften.

Bakgrund och pågående arbete

Kartläggning av innovationskritiska metaller och mineral

I februari 2018 uppdrog regeringen åt SGU att kartlägga möjligheterna för ut­vin­ning i Sverige av de innovationskritiska metaller och mineral som är nöd­vändiga för bl.a. miljö- och klimatomställningen (N2018/1044/FÖF). Upp­dra­get innebar en utökad insats för kartläggningen av innovationskritiska metaller och mineral för att säkerställa råvaror av hög kvalitet genom an­svarsfull och miljömässigt hållbar återvinning och utvinning. Råvaror från pri­mära och se­kundära (gruvavfall) källor i Bergslagen skulle identifieras och inventeras.

Uppdraget redovisades i mars 2020 i rapporten Innovationskritiska metaller och mineral i Bergslagen (RR 2020:02). SGU har inom projektet visat att det finns potential för innovationskritiska metaller och mineral i Bergslagen i både primära och sekundära källor. De rapporterade undersökningarna tar dock inte ställning till om förekomsterna är brytvärda.

Uppdrag att öka möjligheterna till hållbar utvinning och återvinning av mineral och metaller från sekundära resurser

I mars 2021 fick SGU i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från se­kundära resurser. Arbetet skulle bidra till omställningen till en mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi och fokusera på kritiska mineral och metaller. Upp­draget sam­ordnades av SGU och slutredovisades i februari 2023 i rappor­ten Hållbar utvinning och återvin­ning av metaller och mineral från se­kun­dära resurser (RR 2023:01).

Utifrån de resultat som uppnåddes inom ramen för uppdraget föreslog de båda myndigheterna fortsatta insatser för att öka kunskapsbasen om sekun­där resurs­poten­tial, för att bidra till en cirkulär ekonomi och för att nå miljö- och kli­matmålen. Bland förslagen fanns ett antal nya uppdrag till de båda myn­digheterna, t.ex. att

      SGU får i uppdrag att ta fram kunskap om berggrunden i anslutning till de­ponier av gruvavfall

      SGU och Naturvårdsverket får i uppdrag att vidare utreda de praktiska och ekonomiska hinder för utvinning ur gruvavfall som identifierats i redovis­ningen av regeringsuppdraget samt ge förslag på lösningar.

Naturvårdsverket formulerade även ett åtagande för sitt arbete de närmaste åren som innebär att myndigheten har för avsikt att utveckla en vägledning om in­formation om utvin­ningsavfallet i avfallshanteringsplanerna med syftet att främja åter­vin­ning. En sådan vägledning publicerades på Natur­vårds­verkets hem­sida den 24 oktober 2023. Övriga förslag i rapporten bereds enligt uppgift från Klimat- och näringslivsdepartementet inom Regerings­kans­liet.

Utskottets forskningsöversikt om Sveriges tillgångar till innovationskritiska metaller och mineral

Utskottets grupp för uppföljning och utvärdering beslutade i maj 2021, på man­dat av utskottet, att ta fram en forskningsöversikt som kan ge en bild av kun­skapsläget när det gäller Sveriges tillgång till innovationskritiska metaller och mineral från brytning, sekundäravfall och återvinning. Våren 2022 pre­sente­rade utskottet rapporten Innovationskritiska metaller och mineraler – en forsk­nings­översikt (2021/22:RFR10). Av rapporten framgår bl.a. att begreppet in­no­va­tionskritiska metaller och mineraler refererar till metaller och mineral som är av stor ekonomisk betydelse för en viss bransch eller industrisektor eller ett geografiskt område och som det av olika orsaker riskerar att bli försörj­ningsbrist på. Hur kritiskt ett visst råmaterial är för produktionen av en viss vara kan förändras över tid och reflekterar bl.a. nuvarande och förväntad fram­tida efterfrågan, globala politiska förhållanden och teknisk ut­veck­ling.

Vidare redovisas det i rapporten att SGU har bedömt att Sverige har geolo­gisk po­ten­tial för flera innovationskritiska råmaterial och har visat flera malm­be­räknade fyndigheter där dessa råmaterial ingår, t.ex. sällsynta jordarts­me­taller, gra­fit, kobolt, litium, nickel, platinagruppens metaller, titan och vana­din. Där­till framhålls att Tillväxtanalys har analyserat hela värde­kedjan från ut­vinning av primära råmaterial till nya miljö- och teknikinno­vationer och fun­nit att det för litium, sällsynta jordartsmetaller, gra­fit, volfram och kobolt finns förut­sättningar för framtida hela produktions­kedjor i Sverige.

Utredning om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral

I oktober 2022 presenterade den särskilda utredaren Helén Leijon, enhetschef vid Länsstyrelsen Västernorrlands län, sitt betänkande En tryggad försörj­ning av me­taller och mineral (SOU 2022:56). Utredningens uppdrag var att se över pröv­ningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral från primära och sekundära källor. I tilläggsdirektiv den 7 juni 2022 preciserade regeringen att uppdraget även in­ne­fattade att utreda hur försörjningen av innovationskritiska metaller och mine­ral som är nödvändiga för klimatomställningen kan få en sär­ställning gent­emot andra metaller och mineral i miljöbalkens bestämmelser om hushåll­ning med mark och vatten.

En övergripande slutsats i utredningsbetänkandet var att en hållbar försörj­ning inte kan åstadkommas enbart genom regelförändringar och föränd­ra­de pröv­ningsprocesser, utan det behövs även insatser inom andra områden. Det handlar bl.a. om organisation, strategisk styrning och kunskaps­försörj­ning. I be­tänkandet identifierades fem huvudutmaningar med att starta utvinning av innovationskritiska material i Sverige:

      Att få socialt medgivande från de som bor nära gruvverksamhet – det behövs bätt­re strukturer för information och vägledning.

      Att hitta mineral kräver alltmer tid och administration – det behöver bli lätt att göra rätt och vara smidigt att få information.

      Investerare tvekar att finansiera projekt till följd av otydligheter i pröv­ningsprocessen – vad som prövas slutgiltigt i koncessionsärendet behöver klargöras.

      Den nationella planeringen ges inte tillräckligt stöd för att genomdriva sam­hällsprioriteringar – det behövs bättre samordning och mer resurser för en effektiv tillämpning lokalt.

      EU-rättens miljöskydd innebär hinder för att prioritera gruvetablering i Sverige – det behövs ett långsiktigt arbete för att balansera intressen mot varandra.

Utredningen presenterade ett antal förslag till hur de fyra första punk­terna ska hanteras när det gäller innovationskritiska metaller och mineral, däribland att det införs ett krav i minerallagen på dialogmöten där allmänheten bjuds in, ett tillägg i miljöprövningsförordningen om djupborrning samt att SGU ska få till uppgift att agera prospekteringssluss och därmed få ett tydligt ansvar för att bistå med samlad information om prövningsprocessen för prospektering.

Utredningsbetänkandet remitterades aldrig i sin helhet, men däremot togs det fram en promemoria som till viss del byggde på förslag i betänkandet. I pro­memorian föreslogs det ändringar i terräng­körnings­för­ordningen (1978:594) och miljöprövningsförordningen (2013:251) som syftar till att för­enkla för prospektörer och är ett led i regeringens arbete med att förenkla och korta tillståndsprocesserna. Den 16 november 2023 beslutade regeringen om dessa förordnings­ändring­ar. Besluten innebär att en gene­rell dis­pens för ter­räng­körning införs och att anmälningsplikten för djup­borr­ning tas bort för un­der­sökningsarbete som utförs inom ramen för ett undersök­nings­till­stånd enligt minerallagen.

Enligt uppgift från Klimat- och näringslivsdepartementet bereds övriga för­slag från utredningen alltjämt inom Regerings­kans­liet.

Förstärkta insatser för kartläggning och främjande av mineralutvinning

I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1, utg.omr. 24 Näringsliv) före­slog regeringen utvecklade och förstärkta insatser hos Sveriges geologiska under­sökning (SGU) för systematisk kartläggning av malmpotentiella områ­den samt övriga insatser kopplade till främjande av mineralutvinning i Sve­rige. Syftet är att bidra till en trygg försörjning av mineral och metal­ler som är kritiska för samhällets funktion samt att bidra till omställning till grön energi och teknisk utveckling. För detta ändamål föreslog regeringen en ök­ning av anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning med 70 miljoner kronor 2024. För 2025–2026 beräknas anslaget ökas med 70 miljoner kronor. Från och med 2027 beräknas anslaget ökas med 30 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2023/24:NU1). I sitt ställningstagande konstaterade utskottet bl.a. att de senas­te årens omvärldsutveckling har belyst vikten av att säkerställa tillgången till nödvändiga råvaror, mineral och insats­varor för att minimera Sveriges och det svenska näringslivets sårbarhet.

Om kritiska råmaterial i regeringens klimathandlingsplan

I den klimathandlingsplan som regeringen presenterade den 21 december 2023 framhålls vikten av att en trygg och hållbar råvaruförsörjning säkras för svenska företag av sådana metaller och mineral som är kritiska och strate­giska enligt EU:s förordning om kritiska råmaterial och som är nödvän­diga i pro­duk­tionen av t.ex. vindkraftverk, batterier, livsmedel och trans­portin­fra­struk­tur (skr. 2023/24:59). Regeringen anser därför att den cirkulära använd­ningen av innova­tions­kritiska metaller och mineral bör stärkas och att det behövs en satsning på att definiera, utveckla och implementera kvalitets­säkra­de och vo­lym­mässigt till­räck­liga råvaru- och produktflöden. Enligt vad som anförs i skri­velsen ser regeringen detta som särskilt viktigt för s.k. kritis­ka och stra­tegiska metaller och mineral.

Som har nämnts tidigare i betänkandet kommer miljö- och jordbruksut­skot­tet att bereda klimathandlingsplanen tillsammans med eventuella följdmo­tio­ner senare under våren 2024.

Svar på skriftlig fråga om Sveriges självförsörjning av koppar och kobolt

I slutet av september 2023 besvarade statsrådet Ebba Busch en skriftlig fråga från Eric Palmqvist (SD) om Sveriges självför­sörj­ningsgrad när det gäller kop­par och kobolt (fr. 2023/24:22). Statsrådet kon­staterade bl.a. att EU till stor del är beroende av ett fåtal tredjeländer när det gäller kritiska råmaterial, varav vissa inte delar europeiska värderingar eller lever upp till de miljökrav och an­ställningsvillkor som gäller inom EU. Det är enligt statsrådet därför av­göran­de att säkerställa en hållbar inhemsk försörj­ning av rå­material, från både primära och sekundära källor, för att uppnå EU:s höga klimat­am­bition, men också för att säkerställa självförsörjning för att kom­ma bort från dagens bero­ende av ett fåtal länder, inte minst i syfte att stär­ka Sve­riges resiliens. Stats­rådet konstaterade vidare att det inte kommer att vara möj­ligt att bli helt själv­försörjande utan att det behövs såväl import från lika­sinnade länder som utvin­ning och återvinning.

Härutöver hänvisade statsrådet till den tidigare omnämnda förstärkningen av SGU:s förvaltningsanslag för myndighetens arbete med kartläggning av malm­potentiella områden samt för information och främjande av mineral­ut­vin­ning i Sverige, till den kommande mineralstrategin och till att regeringen dessutom tar ett helhetsgrepp kring tillståndsprocesserna, bl.a. genom att man har tillsatt det som statsrådet betecknar ”en ambitiös utredning om förkortade och förenklade tillstånds­processer” som ska se till att processen från ansökan till beslut går snabbare, blir enklare, mer effektiv och mer förutsägbar.

IVA:s projekt Vägval metaller och mineral

Under 2023–2024 driver Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) pro­jek­tet Vägval metaller och mineral. Som bakgrund till projektet nämns bl.a. att covid-19-pan­demin och kriget i Ukraina har förändrat för­ut­sätt­ningar­na för den interna­tionella handeln med metaller och mineral.

Den centrala frågeställningen för projektet är hinder och målkonflikter för­knippade med hela värdekedjan för metaller och mineral. En viktig aspekt är hur det ska vara möjligt att öka acceptansen för de näringar och mate­rial­flöden som krävs för att säkerställa tillgången på metaller och mineral för ett fossilfritt samhälle. Projektet ska

      beskriva förutsättningarna och villkoren för en uthållig och långsiktig till­gång på metaller och mineral i Europa

      analysera möjligheter och hinder för att på ett hållbart sätt säkerställa till­gången till metaller och mineral för den gröna omställningen

      presentera konkreta förslag och rekommendationer till politiker och andra beslutsfattare i Sverige och EU.

Nordiska ministerrådet om innovationskritiska metaller och mineral

Under 2024 är Sverige ordförandeland i Nordiska ministerrådet. Under rubri­ken Ett konkurrenskraftigt Norden i programmet för det svenska ord­förande­skapet slår regeringen fast att de nordiska länderna har världsunika potentiella till­gångar till ett flertal av de metaller som används i ny teknik, möjligheter att utvinna dessa på ett hållbart sätt liksom en stark tradition av att stå upp för hållbarhet och mänskliga rättigheter. Det svenska ordförandeskapet kommer därför att prioritera fortsatt arbete på detta område tillsammans med Nordic Innovation. Nordic Innovation är en organisation under Nordiska minister­­det som arbetar för att göra Norden till en ledande region inom området bär­kraftig tillväxt genom att utveckla entreprenörskap, innovation och konkur­rens­kraft inom nordiska företag.

I sammanhanget kan det nämnas att Nordic Innovation under perioden 2021–2024 driver programmet Sustainable minerals. Programmet är ett av åtta initiativ som har tagits av de nordiska handels- och näringsministrarna och är inriktat på frågor om

      råmaterial som är kritiska för att kunna tillskapa en grön nordisk region

      ökad cirkularitet och återvinning av mineralresurser

      ett starkare nordiskt mineralekosystem och värdekedjor som driver på om­ställningen

      socialt ansvar och samhällsengagemang inom mineralsektorn.

I september 2021 presenterade Nordic Innovation en rapport inom ramen för det nyssnämnda programmet med titeln The Nordic Supply Potential of Cri­tical Metals and Minerals for a Green Energy Transition. I rapporten slås det bl.a. fast att den nordiska berggrunden kan tillhandahålla näst intill alla de material som EU listar i sin förteckning över kri­tiska råmaterial.

Totalförsvarets forskningsinstitut om sällsynta metaller och säkerhetspolitik

I augusti 2023 publicerade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) en rapport om sällsynta metallers roll ur ett stormaktspolitiskt perspektiv (Sällsynta me­taller och stormaktsrivalitet – En översikt om nya strategiska resurser och ris­ken för råvarukonflikter). Rapporten belyser bl.a. hur omvärldsutvecklingen påverkar efterfrågan på dessa sällsynta metaller samt vilken risken är för nya resurskrig. Det slås vidare fast att handel med sällsynta metaller till skillnad från många andra handelsfrågor är tydligt kopplad till säkerhetspolitik. Det kon­stateras att Sverige kan bidra till att minska EU:s beroende av import av säll­synta metaller från Kina genom att öka utvinningen av dessa i Sve­rige utan att det skulle ge upphov till några avsevärda säkerhetspolitiska merkost­nader, såsom behov av skydd av utvinning och transporter.

Vidare görs bedömningen att för Sveriges del kan högre priser på sällsynta metaller komma att täcka de kostnader som uppkommer med anledning av att ny utvinning måste leva upp till högt ställda miljö- och arbetsmiljökrav. Det högre priset skulle kunna ses som en geopolitisk premie, dvs. priset som im­por­törer av svenska sällsynta metaller skulle få betala skulle täcka säkerhet i dub­bel bemärkelse. Det handlar då dels om att täcka kostnaderna för säker ut­vinning ur arbets- och miljösynpunkt, dels om att värdesätta tryggheten av att ha en stabil demokratisk stat som en tillförlitlig leverantör.

Tillväxtanalys om en resurseffektiv och konkurrenskraftig metall- och mineralnäring

I rapporten En resurseffektiv och konkurrenskraftig metall- och mineralnäring (Rapport 2023:18) har Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och ana­lyser (Tillväxtanalys) studerat Sveriges konkurrensfördelar i jämförelse med andra länder och hur svensk politik skulle kunna utformas för att stärka landets utvinnings- och återvinningsindustri.

Myndigheten konstaterar bl.a. att allt fler metaller behövs för att ny teknik ska fungera, samtidigt som den miljö- och klimatpåverkan som uppstår från utvinning och förädling av metaller är betydande även fortsättningsvis. Vidare pekar myndigheten ut den marknadsmakt som Kina har skapat under de se­naste decennierna kring sär­skilt innovationskritiska metaller som en särskild utmaning.

Myndigheten slår fast att Sverige har en god geologisk potential för flera innovationskritiska metaller och mineral. Det gäller inte minst naturlig grafit, sällsynta jordartsmetaller och vismut, som definieras som strategiska i EU:s då ännu inte beslutade förordning för kritiska och strategiska rå­material. Mot bak­grund av detta konstaterar Tillväxtanalys att Sverige är ett av de mest in­tres­santa länderna inom EU för utvinning av strategiska metaller och mi­neral. I jämförelse med ledande nationer i världen är kun­ska­pen om utvinning och för­ädling av innova­tionskritiska metaller och mine­ral dock begränsad i Sve­rige. Vi­dare konstaterar Tillväxtanalys att ef­tersom innovationskritiska metal­ler och mine­ral många gånger är en bipro­dukt till utvinning av bulk­metaller som t.ex. stål, aluminium och koppar – exem­pelvis är sällsynta jord­arts­metal­ler en bi­produkt vid järnmalmsutvinning – är det faktum att bulkme­tal­ler ut­vinns i Sve­rige, att be­trakta som en komparativ fördel.

Tillväxtanalys fram­håller vidare att metallmarknaderna karakteriseras av myc­ket volatila priser, vilket påverkar investeringsförutsättningarna, inte minst för inves­teringar i innovationskritiska metaller och mineral eftersom des­sa projekt många gånger drivs av aktörer som saknar intäkter från en aktiv gruva. Till detta ska också läggas att potentialen för att återvinna flertalet inno­va­tions­kri­tiska metaller är väldigt begränsad i relation till den förväntade efter­frågan. Kostnaderna är i regel höga, inte minst eftersom metallåtervinning från konsument­pro­dukter ofta är arbetsintensiv, och med några få undantag är me­tallvärdet för lågt. Tillväxtanalys konstaterar att gruvavfall är en intressant re­surs för sekundär produktion av innovationskritiska metaller. Detta gäller sär­skilt aktiva gruvor eftersom volymerna i dessa tenderar att vara betydligt stör­re än i nedlagda gruvor.

För att möjliggöra en ökad utvinning av innovationskritiska metaller och mineral från primära och sekundära resurser rekommenderar Tillväxtanalys reger­ingen bl.a. att säkerställa att prövningsprocesserna för utvinning av me­tal­ler och mineral är förenliga med EU-rätten och konkurrenskraftiga ram­vill­kor för primär och sekundär metallproduktion i övrigt utifrån ett sam­hälls­eko­nomiskt perspektiv samt att hantera de juridiska osäkerheterna kring utvin­ning ur gruvavfall. Myndigheten anser också att regeringen bör utreda lagring av avfallsströmmar för innovationskritiska metaller och mineral.

Tidigare riksdagsbehandling

Innovationskritiska metaller och mineral har varit föremål för förslag i mo­tio­ner vid flera tillfällen under de senaste åren. Senast behandlade utskottet yrkanden på detta tema våren 2023 (bet. 2022/23:NU13). Vid detta tillfälle tog utskottet bl.a. ställning till ett yrkande motsvarande yrkande 9 i motion 2023/24:432 (SD) om en nationell målsättning att nå en högre självförsörj­nings­grad för innovationskritiska metaller och sällsynta jordartsmetaller. Även förslaget i motion 2023/24:2492 (C) yrkande 27 om ett till­kännagivande om att trygga försörjningen av de innovationskritiska metal­ler och mineral som be­hövs i modern miljöteknik behandlades av utskottet vid detta tillfälle. Yr­kan­dena avstyrktes med hänvisning bl.a. till att SGU har haft i uppdrag att kart­lägga möjligheterna för utvinning i Sverige av de inno­va­tionskritiska me­tal­ler och mineral som är nödvändiga för bl.a. miljö- och klimat­om­ställ­ningen. Vi­dare påminde utskottet om Utredningen om en hållbar försörj­ning av inno­vationskritiska metaller och mineral (SOU 2022:56), vars uppdrag var att se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar för­sörjning av innovationskritiska metaller och mine­ral från primära och sekun­dära källor. Utskottet noterade också att SGU har haft i upp­drag att till­sam­mans med Naturvårdsverket arbeta för att öka möj­lig­he­terna till håll­bar utvin­ning av mineral och metaller från sekundära re­surser.

Samtliga motionsyrkanden avstyrktes med hänvisning till pågående utred­ningar eller beredning av förslag från avslutade utredningar.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

      Tillgänglighet och kartläggning

      Stärkta förutsättningar för utvinning.

Tillgänglighet och kartläggning

Betydelsen av innovationskritiska metaller och mineral har fått ökad upp­märk­samhet under de senast åren. Det handlar om metaller som ofta är nöd­vändiga i modern kommunikationsutrustning som exempelvis mobiltelefoner, men också om sådana som ingår i betydelsefulla komponenter i ener­gitekniska lös­ningar som exempelvis vindkraftverk och batterier.

I en orolig omvärld och med ett osunt beroendeförhållande till import av des­sa råmaterial, inte minst från Kina riktas sökljuset mot frågor om vad Sve­rige och övriga Europa kan göra för att öka självförsörjningsgraden för dessa me­tal­ler och mineral.

Utskottet instämmer mot denna bakgrund i det som anförs i flera av mo­tionerna om vikten av att kartlägga förekomsten av dessa material. Utskottet vill dock hävda att det görs och har gjorts mycket på senare år på dessa om­råden. Såväl SGU som en särskild utredare har haft i uppgift att se över dessa frågor. Därtill har Tillväxtanalys ge­nomfört en omfattande studie av en resurs­effektiv och kon­kurrenskraftig metall- och mineralnäring där frågor med kopp­ling till Sve­riges potential för utvinning av innovationskritiska metaller och mineral ges ett betydande ut­rym­me. Det konstateras bl.a. att Sverige är ett av de mest intres­santa länderna inom EU för utvinning av strategiska metaller och mine­ral.

Även utskottet har fördjupat sig kring frågor om innovationskritiska metal­ler och mineral genom att ta fram en forskningsöversikt på området.

Det bör även påminnas om att riksdagen i sitt beslut om statsbudget för 2024 har beslutat om utvecklade och förstärkta insatser hos SGU för syste­ma­tisk kartläggning av malmpotentiella områden samt övriga insatser kopplade till främjande av mineralutvinning i Sverige. Syftet är att bidra till en trygg försörjning av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion samt att bidra till omställning till grön energi och teknisk utveckling.

Utöver detta kan det nämnas att regeringen i sin klimathandlingsplan pekar på behovet av en trygg, hållbar och ökad råvaruförsörjning i Sverige av alla metaller och mineral som bl.a. är nödvändiga för produktionen av t.ex. vind­kraftverk, elfordonsbatterier och andra produkter som kommer att öka när värl­den ställer om till fossilfrihet. Regeringen anser att det behövs en satsning på att definiera, utveckla och implementera kvalitetssäkrade och volym­mäs­sigt till­räck­liga råvaru- och produktflöden och att detta är särskilt viktigt för s.k. kritiska och strategiska metaller och mineral. Utskottet förut­sätter att dessa frågor kommer att ges betydande utrymme i regeringens kom­mande mineral­strategi. För det sistnämnda talar också det faktum att EU nyli­gen har beslutat om en förordning om kritiska råmaterial (European Criti­cial Raw Materials Act, CRMA) som syftar till att säkerställa EU:s tillgång till säker och hållbar för­sörj­ning av kritiska råmaterial inklusive vikti­ga metaller och mineral.

Avslutningsvis bör det även nämnas att såväl Ingenjörsveten­skaps­aka­de­min (IVA), Nordiska ministerrådet och FOI på olika sätt arbetar med frågor om innovationskritiska metaller och mineral.

Mot bakgrund av det anförda gör utskottet den sammantagna bedömningen att det i nuläget inte finns några skäl för riksdagen att agera med anledning av de här aktuella förslagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Stärkta förutsättningar för utvinning

Utskottet har i föregående avsnitt pekat på den ökade betydelsen av inno­va­tionskritiska metaller och mineral och att det är viktigt att fördjupa kun­ska­per­na om var dessa betydelsefulla råmaterial finns. Utöver det nödvändiga kart­läggnings­arbete som lyfts fram, vill utskottet också understryka betydelsen av att förbättra förutsättningarna för att dessa metaller och mineral ska kunna ut­vinnas på ett hållbart sätt, inte minst mot bakgrund av att Sverige bedöms vara ett av de mest intres­santa länderna inom EU för utvinning av strategiska metal­ler och mine­ral.

Liksom när det gäller kartläggning av de befintliga resurserna har flera oli­ka aktörer engagerat sig i olika utvinningsrelaterade frågor. Som har nämnts tidigare har Tillväxtanalys ge­nomfört en omfattande studie som bl.a. berör frå­gor om Sve­riges potential för utvinning av innovationskritiska metaller och mine­ral. Även SGU har fått förstärkta resurser för bl.a. insatser kopplade till främjande av mineralutvinning i Sverige. Syftet är att bidra till en trygg för­sörjning av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion samt att bidra till omställning till grön energi och teknisk utveckling. Även i reger­ingens klimathandlingsplan redovisas åtgärder som syftar till en trygg, håll­bar och ökad råvaruförsörjning i Sverige av metaller och mineral som bl.a. är nöd­vändiga för produktionen av t.ex. vind­kraftverk, elfordonsbatterier och andra produkter som kommer att öka när värl­den ställer om till fossilfrihet.

I likhet med de ovan behandlade kartläggningsfrågorna utgår utskottet från att för­ut­sättningarna för att utvinna kritiska och strategiska metaller och mine­ral kommer att vara föremål för överväganden i regeringens utlovade mine­ral­stra­te­gi.

Mot bakgrund av den uppmärksamhet som frågor om innovationskritiska metaller och mineral redan får ser utskottet det inte som påkallat att föreslå riksdagen att bifalla de här aktuella förslagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

 

Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som på olika sätt gäller gruvor och mineralförsörjning. Utskottet hänvisar bl.a. till den utlo­vade mi­ne­ral­strategin och till att SGU har fått förstärkta resurser bl.a. för in­satser kopplade till främjande av mineralutvinning i Sve­ri­ge.

Jämför reservation 15 (S), 16 (MP), 17 (SD), 18 (MP), 19 (S), 20 (V) och 21 (MP).

Motionerna

Ny eller reviderad mineralstrategi

Per Bolund m.fl. (MP) föreslår i partimotion 2023/24:996 yrkande 78 ett tillkännagivande om en ny strategi för en hållbar mineral- och metallför­sörj­ning med fokus på 1) cirkularitet, 2) utveckling av alternativa material, 3) värl­dens mest hållbara gruvnäring nationellt och 4) hållbara värdekedjor glo­balt. I yrkande 79 begärs ett tillkännagivande om en hand­lings­plan för utvin­ning av mineral och metall samtidigt som lokal­samhällets roll stärks med mål­sätt­ning­en att Sverige ska ha världens bästa gruvnäring ut ekologiskt och so­cialt pers­pektiv samt ur hållbarhetssynpunkt. Motionärerna vill först och främst använ­da resurser som redan har brutits, men konstaterar att den gröna om­ställ­ningen kom­mer att kräva att nya gruvor öppnas och de vill att Sverige då bidrar med hållbara mineral och metaller samtidigt som miljön och lokal­sam­hällena vär­nas. I yrkande 83 begärs ett tillkännagivande om att Sve­rige ska ha värl­dens bästa gruvnäring ur ett socialt och ekologiskt perspektiv.

I kommittémotion 2023/24:432 Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att det bör utarbetas en ny mineralstrategi. Ett tillkännagivande om att regeringen i en sådan strategi särskilt bör beakta målet i The European Critical Raw Materials Act föreslås i yrkande 2. De två för­sla­gen motiveras med att en ny strategi kan ge förbätt­rade och långsiktiga vill­kor för nyetable­ring av gruvor, vilket motionärerna anser är nödvändigt mot bak­grund av samhällsomvandlingen.

I motion 2023/24:2633 yrkande 9 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om en revidering av mine­ral­strategin. Motionärerna anser att det är av stor betydelse att regeringen på ett samlat sätt beskriver sin strategi för att ta vara på de goda svenska förutsättningarna och värnar svenska natio­nella intressen i mineralpolitiken. Strategin bör även inkludera prospek­te­ring och strategiska råmaterial.

Minerallagens utformning

I kommittémotion 2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16 an­för motionärerna att de vill se en robust och funktionell lagstiftning för gruv­näringen. De efterlyser en genom­lysning av den befintliga lagstiftningen så att den fyller sitt syfte även under större nationella och internationella kriser såsom pandemin, då bl.a. den riskkapitalberoende prospekteringsbranschen drab­bades hårt.

Emma Berginger m.fl. (MP) efterlyser i kommittémotion 2023/24:679 yr­kan­de 5 ett tillkännagivande om att gruvindustrin ska leva upp till högre mil­­krav, en moderniserad minerallagstiftning och att säkra miljöskyddade om­råden från prospektering samt provborrning. Mo­tionärerna ser gruv­pla­ner­na vid Norra Kärr i närheten av Gränna som ett hot mot Vätterns vatten­kvalitet.

Rickard Nordin (C) anför i motion 2023/24:1781 att minerallagen bör ut­vid­gas till att omfatta geo­termala fält och geotermalt vatten och begär därför ett till­kännagivande med den innebörden. Motionären menar att förslaget skul­le gyn­na indus­trin samtidigt som det ger ett skydd åt sakägarna.

Mineral och miljö

Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) anser i kommitté­motion 2023/24:2629 yr­kan­de 16 att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen bör fram­föra att Sverige behöver stärka sin position som en ledande aktör för hållbar gruv­drift. Motionärerna pekar på Tyskland som ett föregångs­land där man fram­gångsrikt har infört lagstiftning som tar hänsyn både till gruvsektorns be­hov och till skyddet av miljön.

I kommittémotion 2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yr­kan­de 14 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska utreda model­len för före­tagens ekonomiska ansvar för sanering och efterbehandling av mark i sam­band med avslutad gruvverksamhet. Att tydliggöra hur det säker­ställs att kon­cessionshavaren avsätter medel för sanering och efterarbete kan komma att öka den sociala acceptansen i lokalsamhället.

Ulrika Heie (C) anför i motion 2023/24:1220 yrkande 1 att regeringen bör ge SGU i uppdrag att ansvara för miljökontrollen vid Ranstad och säker­ställa att inga oönskade effekter uppstår i framtiden från den nedlagda uran­utvin­nings­anläggningen. Vidare anser motionären i yrkande 2 att riks­dagen genom ett tillkännagivande bör uppmana regeringen att ge SGU i uppdrag att se över möjligheten att förvärva den mark i det aktuella området som behöver skyddas. Motionären motiverar förslagen med den oro som lokal­befolkningen känner för framtida miljökonsekvenser.

Vissa frågor om gruvor och mineralförsörjning

Per Bolund m.fl. (MP) anför i partimotion 2023/24:996 yrkande 84 att reger­ingen bör verka för att EU:s regelverk ska stimulera gruvnäringen och dess värdekedjor att konkurrera utifrån bästa möjliga prestanda när det kom­mer till miljö, klimat och mänskliga rättigheter. Motionärerna anser att Sverige bör verka för mänskliga rättigheter, minskad klimatpåverkan och stärkt miljö oav­sett var gruvan är belägen.

I kommittémotion 2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkan­de 4 vill motionärerna stärka förutsättningarna för SGU och Bergsstaten och i yrkande 5 att regeringen ska återinföra mineraljakten i SGU:s regi. Dessutom före­slår motionärerna i yrkande 8 att regeringen genom ett till­kän­na­givande ska uppmanas att vidta åtgärder för att öka prospekte­rings­viljan. För­slagen mo­ti­ve­ras med att myn­digheterna behöver ett tydligt uppdrag att kom­municera sak­lig informa­tion och kunskap om prospektering och gruvdrift samt att bistå vid rättsliga tvister eftersom mineral i allt högre grad efter­söks i områden där det saknas en tradition av gruvdrift. Motionärerna ser även med oro på att prospekteringsviljan minskar och vill att regeringen ser över de regel­verk som kan hämma densamma.

I kommittémotion 2023/24:2342 yrkande 13 anför Linda Snecker m.fl. (V) att regeringen bör utreda möjligheterna till stödstrukturer för att utöka åter­bruk och återvinning eftersom motionärerna anser att gruvindustrin kan lyckas ännu bätt­re med sitt återvinningssystem även om det har gjorts stora framsteg på området.

Bakgrund och pågående arbete

Mineralstrategi

Utskottet har tidigare noterat att den mineralstrategi som antogs 2013 och revi­derades 2015 omfattade ett flertal åtgärder som har genomförts enligt plan. Våren 2020 konstaterade utskottet även att flera av dessa åtgärder kan väntas ha effekt under flera års tid (bet. 2019/20:NU11).

I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1, utg.omr. 24 Näringsliv) aviserar regeringen att man har för avsikt att ta fram en ny mineralstrategi för att säkra inhemsk me­tallproduktion i en förändrad geopolitisk kontext. Reger­ingen uppger att stra­tegin kommer att vara vägledande för hur regeringen fram­gent kommer att arbeta för att stärka och utveckla den svenska mineral­när­ingen och hela gruv­klustret. Någon närmare offentlig information om hur den utlovade mineralstrategin kommer att tas fram eller när den kan förväntas vara klar finns i dagsläget (mitten av januari 2024) emellertid inte att tillgå från Regerings­kansliet.

Geoenergi och geotermi

Geoenergi är samlingsnamnet för tekniker där värme och kyla från markens översta 400 meter tas till vara. Det finns ett flertal sådana tekniker som gene­rerar bergvärme, grundvattenvärme och jordvärme. I Sverige finns det 500 000 geoenergianläggningar av olika slag. Geotermi är en annan teknik där värme från radioaktivt sönderfall i jordskorpan och värmeledning från jordens inre tas till vara på ett stort djup (vanligtvis mer än 800 meter). Ett geo­termiskt fält är ett landområde där berggrunden är varmare än omkring­liggande områden. Geotermiskt vatten är i sin tur grundvatten som värms upp av berg­grunden, vid exempelvis geotermetiska fält.

Vissa projekt inom geotermi har beviljats stöd av Energimyndigheten under 2020 och 2021. Dessa har enligt Energimyndigheten resulterat i en mängd lär­domar och bidragit till att höja kunskapsnivån i Sverige kring de nyckel­fak­torer som är nödvändiga för att utveckla relevant teknik på området. Ett pro­jekt i Göteborg utmynnade emellertid i slutsatsen att det under nuvarande förutsätt­ningar inte verkar finnas någon rimlig möjlighet att använda EGS-tek­nik (Engi­neered Geo­thermal System) i Göteborg.

Även 2022 beviljades stöd för ett projekt för djupgeotermi. Projektet ska kom­binera kända väl fungerande tekniker till en innovativ systemlösning för prospektering och borrning efter samt utvinning av djupgeotermisk energi. I juli 2023 ge­nom­fördes en seismisk undersökning som ett första steg inför byg­gan­det av en geotermisk anläggning.

Strategi för cirkulär ekonomi och klimathandlingsplanen

Våren 2020 beslutade regeringen om strategin Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige. Enligt uppgift från Regeringskansliet gäller strategin fortsättningsvis. I strategin redovisas en vision om ett samhälle där resurser an­vänds effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material. Det övergripande målet med strategin är att bidra till att nå miljö- och klimat­målen, liksom flera av de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030. I stra­te­gin lyfts innovationskritiska metaller och mineral fram som en av de s.k. prio­riterade strömmarna som man kommer att fokusera på i arbetet med att ställa om till en cirkulär och biobaserad ekonomi.

Mineral och metaller i regeringens klimatpolitiska handlingsplan

Den 21 december 2023 presenterade regeringen den handlingsplan som ska väg­leda arbetet med att nå klimat- och miljömålen under de kommande fyra åren. När det gäller mineralpolitiskt relevanta aspekter på detta arbete slår reger­ingen fast att det krävs en säker tillgång till hållbart producerade råvaror för att bygga den fossilfria ekonomin. För att bygga elsystem, energipro­duk­tion, batterier och övrig teknik som behövs i en fossilfri ekonomi behöver Sverige, enligt regeringen, i betydligt högre utsträckning utnyttja de råvaror som finns i landet. Det konstateras att Sverige genom en stark gruvsektor och en cirkulär använd­ning av mineral kan bidra till en ökad självförsörjningsgrad inom EU för metaller och mineral som ofta är centrala råvaror i tekniker som är avgörande för klimatomställningen och därigenom bidra till ökad säkerhet och mindre beroende av import från tredje­land.

Som ett led i detta arbete gör regeringen bl.a. bedömningen att processen för prospektering och utvinning av koncessionsmineral bör effektiviseras och göras mer förutsebar.

Efterbehandlingsansvar

I 10 kap. miljöbalken finns de bestämmelser som reglerar vem som är an­sva­rig för att utreda och efterbehandla områden som är så pass förorenade att de kan medföra skada eller problem för människors hälsa eller miljön. Enligt huvud­re­geln är det den som bedriver eller har bedrivit verksamhet eller har vidtagit en åtgärd som har bidragit till föroreningen, den s.k. verksamhets­utövaren, som är utrednings- och efterbehandlingsansvarig. Även en fastig­hets­ägare kan bli ansvarig.

I april 2022 överlämnade regeringen propositionen Ordning och reda på avfal­let (prop. 2021/22:219) till riksdagen. I propositionen föreslogs nya be­stäm­mel­ser om hur säkerheter ska ställas vid utvinningsverksamheter. Reger­ingen lämnade även förslag som syftade till att förbättra avfalls­han­teringen. Propositionen bereddes av miljö- och jordbruksutskottet under våren 2022, som ställde sig bakom regeringens förslag om ändringar i miljö­bal­ken. Riks­dagen biföll utskottets förslag (bet. 2021/22:MJU26, rskr. 2021/22:415). De de­lar av lagändringarna som gäller utvinningsverksamheter trädde i kraft den 1 juli 2023. Övriga delar trädde i kraft den 1 januari 2023.

Enligt en ny lydelse av 16 kap. 3 § miljöbalken som trädde i kraft den 1 juli 2023 kan tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att av­hjälpa miljöskada och för andra återställnings­åtgär­der som verksamheten kan ge anledning till. En säkerhet ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som innebär att säkerheten vid varje tidpunkt tillgodoser det aktuel­la behovet. Det kan vi­dare noteras att en ny lydelse av 15 kap. 35 § miljöbalken trädde i kraft vid sam­ma tidpunkt. Bestämmelsen stipulerar att tillstånd för en verksamhet som om­fattar deponering av avfall endast får ges om tillståndet förenas med en skyl­dighet att ställa säkerhet enligt 16 kap. 3 § miljöbalken för full­göran­de av skyldigheter som gäller för verksamheten eller om verksam­hetsutövaren vidtar någon annan lämplig åtgärd för ett sådant säker­ställande.

Om miljön kring Ranstadsverket

I Västra Götalands län drevs under 1960-talet en gruva med efter­följande uran­utvinning ur alunskiffer, det s.k. Ranstadsverket. Sedan 1990-talet har av­falls­deponin, dagbrottet och industri­om­rådet efterbehandlats. Sedan 2010 har det även pågått avveckling av verksamheten, och de sista byggnaderna som var radioaktivt förorenade har rivits.

Med anledning av att en av motionerna tar upp frågor om miljön kring Ran­stadsverket finns skäl att referera ett frågesvar från statsrådet Ro­mina Pour­mokhtari från april 2023. Frågeställaren Jan Riise (MP) ville veta vad stats­­det avsåg att göra för att få till en långsiktig och säker lös­ning för fastig­het och deponi i Ranstad (fr. 2022/23:525).

Av frågesvaret framgår bl.a. att det finns förslag från Länsstyrelsen i Västra Götalands län om att staten ska ansvara för kontroll över föroreningarna från den tidigare uranutvinningen, säkerställa att det inte uppstår oönskade miljö­effek­ter i framtiden och agera om det trots allt skulle uppstå miljöskador. Läns­styrelsen föreslår också att den förorenade marken bör övergå i statens ägo. Statsrådet Romina Pour­mokhtari konstaterade i frågesvaret att ären­det vid den aktuella tid­punk­ten bereddes inom Regeringskansliet. Hon poäng­terade också att detta är första gången som regeringen kommer att hantera en frå­ga om det lång­sik­tiga an­svaret för en kärnteknisk anläggning och att ärendet inne­hål­ler flera princi­piella fråge­ställ­ningar.

Sedan frågan besvarades av statsrådet i april 2023 har beredningen av ären­det fortskridit bl.a. med ett möte mellan tjänstemän från Klimat- och närings­livsdepartementet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och SGU. Enligt upp­gift från Regeringskansliet är den aktuella frågeställningen mycket komplex, men förhoppningen är att ärendet ska vara färdigberett senare under inne­va­ran­de år varefter regeringen kan fatta eventuella beslut.

Mineraljakten

Mineraljakten var ett projekt som innebar att allmänheten uppmuntrades att skic­ka in intressanta geologiska prover för bedömning av en sakkunnig geo­log. Ett huvudsyfte med projektet var att skapa engagemang, kunskap och in­tresse för råvaruförsörjning. Allmänheten skickade årligen in mellan 1 500 och 3 000 prover och de bästa belönades med penningpriser. Projektet bidrog till att bygga kunskap och engagemang samt gav upp­hov till ett antal fynd som ledde till såväl prospektering som produktion, inte minst i områden där pros­pektering inte hade bedrivits tidigare.

I betänkandet En tryggad försörjning av metaller och mineral (SOU 2022:56) som kom i oktober 2022 föreslogs en förstärkning av SGU:s anslag med 40 miljoner kronor årligen mellan 2023 och 2028 för att skapa en kart­lägg­ning av potentialen för utvinning och återvinning av inno­va­tions­kri­tiska metaller och mineral i Sverige. Minst 1,5 miljoner kronor per år föreslogs gå till en återstart av mineraljakten, bl.a. med hänvisning till att mine­ral­jakts­data har bedömts ha särskilt stor betydelse för möjligheten att identifiera om­råden för utvinning av innovationskritiska metaller och mineral.

Som har redovisats tidigare i betänkandet pågår beredning av utredningens för­slag alltjämt inom Regeringskansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag i motioner om att revidera den gamla eller att ta fram en ny mineral­stra­tegi har återkommande behandlats av utskottet under de senaste åren. Vå­ren 2023 avslog riksdagen senast yrkanden med den inriktningen (bet. 2022/23:NU13). Utskottet sa sig inte vara berett att förorda en ny mineral­stra­tegi förrän de då nyligen avslutade utredningarna, om dels pröv­nings­pro­cesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovations­kri­tiska metaller och mi­neral, dels en modern och effektiv miljöprövning, beretts inom Reger­ings­kansliet. Utskottet hänvisade också till det då pågående arbetet på EU-nivå, med att fram en ny EU-rättsakt om råvaror av avgörande betydelse.

Även förslag om en översyn av eller ändringar i minerallagen förekommer återkommande i motioner. När utskottet senast behandlade sådana förslag, var­av flera var lika­lydande med de nu aktuella, våren 2023 (bet. 2022/23:NU13) hänvisade utskottet bl.a. till den då pågående beredningen inom Regerings­kansliet av förslag från Klimaträttsutredningen och från Utred­ningen om en modern och effektiv miljöprövning (Miljö­prövnings­utred­ning­en). Utskottet avstyrkte även ett för­slag om geotermala fält som var lika­ly­dande det som är aktuellt i detta be­tänkande. I det fallet hänvisade ut­skottet till att riksdagen inte bör föregå resul­taten från pågående projekt för djup­geo­termi.

Beträffande förslag på temat mineral och miljö avstyrkte utskottet våren 2023 ett förslag om sanering och efterbehandling efter avslutad gruvverk­sam­het likalydande med det som har väckts under innevarande riksmöte. Utskottet hänvisa­de till att riks­dagen våren 2022 ställde sig bakom regeringens förslag om ändringar i miljö­balken som bl.a. avfallshantering och återställ­nings­åtgär­der (prop. 2021/22:219, bet. 2021/22:MJU26, rskr. 2021/22:415). De de­lar av lag­änd­ring­ar­na som gäller utvinning trädde i kraft den 1 juli 2023.

När det gäller förslag om att stärka förutsättningarna för SGU och Bergs­staten konstaterade utskottet våren 2023 att SGU enligt sin instruktion har till uppgift att verka för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart nyttjande av landets mine­ralresurser. Myndigheten ska också främja hållbar tillväxt och fö­re­tagan­de inom gruvsektorn.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

      Ny eller reviderad mineralstrategi

      Minerallagens utformning

      Mineral och miljö

      Vissa frågor om gruvor och mineralförsörjning.

Ny eller reviderad mineralstrategi

Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av en ny nationell mine­ralstrategi. Eftersom regeringen har utlovat en sådan strategi kan det dock inte anses vara påkallat med ett riksdagsuttalande med den innebörden. Utskottet an­ser inte heller att det finns skäl för riksdagen att tillmötesgå önskemålen i ett par av motionerna om att uttala vad denna strategi ska omfatta. Här är utskottets uppfattning att detta i första hand bör vara en fråga för regeringen att avgöra. Utskottet ser det för övrigt som en självklarhet att strategin utfor­mas så att den tar vara på de goda svenska förutsättningarna och värnar svenska nationella intressen i mine­ral­politiken, i linje med vad som förordas i en av motionerna. Något riks­dagsuttalande om detta bedöms därför inte vara nödvändigt.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Minerallagens utformning

Den mineralstrategi som har utlovats av regeringen förutses innehålla över­vägan­den med koppling till minerallagens framtida utformning och då rim­li­gen även med beaktande av de särskilda behov som kan tänkas uppkom­ma i samband med nationella eller internationella kriser. Utskottet är inte i dags­läget berett att biträda ett förslag om en översyn av minerallagen, utan anser att den kommande mineralstrategin bör avvaktas innan det finns skäl för riks­dagen att agera. Utskottet anser inte heller att riksdagen bör bifalla för­slaget om att gruvindustrin ska leva upp till högre miljökrav, en moder­ni­serad mine­rallagstiftning och att säkra miljöskyddade områden från prospek­tering samt prov­borrning. Här är utskottets uppfattning att den nu­varan­de regleringen ge­nom miljöbalken ger ett tillräckligt skydd för områden med höga natur­värden.

När det avslutningsvis gäller förslaget om att låta minerallagen omfatta geo­termala fält och geotermalt vatten hänvisar utskottet återigen till de projekt på detta område som alltjämt pågår. Enligt utskottets bedömning har den nu­varande lagstiftningen inte utgjort något betydande hinder för dessa projekt, och en ny reglering i minerallagen kan därför inte anses vara påkallad i dags­läget. När projekten har kommit lite längre kan det finnas skäl att på nytt över­väga behovet av reglering genom minerallagen eller annan lagstiftning.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Mineral och miljö

Utskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i en av motionerna om att Sverige behöver stärka sin position som en ledande aktör för hållbar gruvdrift. I likhet med motionärerna ser utskottet inget som hindrar att Sverige tar intryck av goda exempel från andra länder – exempelvis Tyskland som nämns i motionen – i denna strävan. Utskottet förutsätter att regeringen också delar denna uppfattning och att det därmed inte kan anses vara motiverat med ett uttalande från riksdagen i vilket detta påtalas.

Beträffande förslaget om efterbehandling och sanering av gamla gruv­om­råden hänvisar utskottet – liksom det gjorde då ett likalydande yrkande be­hand­lades våren 2023 – till de lagändringar som trädde i kraft så sent som den 1 juli 2023. Enligt utskottets uppfattning bör dessa lagändringar få verka en tid innan det finns skäl för riksdagen att vidta några nya åtgärder på området.

När det avslutningsvis gäller förslagen med koppling till den tidigare utvin­ningen av uran i Ranstad kan utskottet konstatera att det för närvarande pågår överväganden om det långsiktiga ansvaret för den kärntekniska anlägg­ning­en i Ranstad, och förhoppningen är att ärendet ska vara färdigberett senare un­der innevarande år varefter regeringen kan fatta eventuella beslut. Ärendet är emel­lertid komplext och innehåller flera principiella frågeställningar, vilket gör att processen kan bli utdragen. Med hänvisning till det anförda bör riks­dagen avslå förslagen om tillkännagivanden om Ranstad.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Vissa frågor om gruvor och mineralförsörjning

Som har redovisats tidigare har riksdagen beslutat om utvecklade och för­stärk­ta insatser hos SGU för systematisk kartläggning av malmpotentiella om­­den samt övriga insatser kopplade till främjande av mineralutvinning i Sve­rige. Sats­ningen är den största under överskådlig tid på kartläggning av malm­poten­tiella områden och främjande av mineralutvinning och bör kunna anses tillgo­dose det önskemål om ett tillkännagivande om att stärka förut­sätt­ningarna för SGU och Bergsstaten som återfinns i en av motionerna.

I samma motion finns förslag om att återinföra den s.k. mineraljakten. Här kan utskottet kon­sta­te­ra att ett liknande förslag lyftes fram av Utred­ningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mi­ne­ral som kom 2022. Förslagen i det betänkandet bereds allt jämt inom Regeringskansliet, och utskottet anser att regeringens ställningstagande till dessa bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget om att Sverige ska verka för att EU:s regelverk ska stimulera gruvnäringen och dess värde­kedjor att konkur­rera utifrån bästa möjliga prestanda när det kommer till miljö, klimat och mänskliga rättigheter. Utskottet anser att Sverige vanligen tillhör de länder som håller dessa frågor högt i olika internationella samman­hang. Nå­got riksdagsuttalande med den innebörden bedöms därför inte vara nöd­vändigt.

Utskottet anser avslutningsvis inte heller att förslaget om att regeringen ska utreda möjligheterna till stödstrukturer för att utöka återbruk och återvinning bör bifallas av riksdagen. Här hän­visar utskottet till det arbete som bl.a. pågår med koppling till den na­tio­nella strategin för cirkulär ekonomi.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

 

1.

Natura 2000-tillstånd, punkt 2 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

Koldioxidfri stålproduktion, batterifabriker, eldrivna tunga lastbilar och åter­vin­ning av gruvavfall skapar tusentals nya jobb med svenska löner och kollek­tivavtal. Grön teknik och elektrifiering kräver dock mängder av metaller och mineral som inte sällan importeras från länder med dåliga arbetsvillkor och där det till och med förekommer barnarbete i gruvorna.

Många av de metaller som behövs för omställningen finns dock i Sverige, både i berggrunden och i gammalt gruvavfall. För att Sverige ska kunna bidra med metaller och mineral som bryts och vidareförädlas på ett hållbart, miljö­anpassat och socialt ansvarsfullt sätt krävs det dock vissa justeringar i till­stånds­processerna. Dessa är i dag krångliga och oförutsägbara och riskerar att ta lång tid, vilket bl.a. skapar osäkerhet om när pröv­ningen av Natura 2000-tillstånd ska genomföras. Denna osäkerhet gör att stora resurser måste läggas i ett mycket tidigt skede av processen och kan innebära att företag väljer bort investeringar i den svenska gruvnäringen. Därför vill vi införa en samlad pröv­ning av tillstånd enligt miljöbalken och Natura 2000. Natura 2000-till­stånd ska inte heller vara en förutsättning för att få bear­bet­nings­koncession enligt mine­ral­lagen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

2.

Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser, punkt 3 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 5.

 

 

Ställningstagande

Sverige behöver storsatsa på grön teknik och elektrifiering och se till att de nya jobb som klimatomställningen skapar hamnar i Sverige och inte i länder med tvivelaktiga arbetsförhållanden och bristfällig miljöhänsyn. Sverige har goda möjligheter att kunna bidra med metaller och mineral som framställs på ett hållbart, miljöanpassat och socialt ansvarsfullt sätt men då måste tillstånds­processerna bli mer effektiva. Byråkratiska hinder som komplicerar tillstånds­pro­cesserna och gör dem långsamma måste bort. Kontakterna mellan företag och myndigheter behöver förenklas och hela arbetet bli mer lösnings­orien­terat.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

3.

Utvinning av uran, punkt 4 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 93 och

avslår motion

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 17 och 18.

 

 

Ställningstagande

Jag står bakom en offensiv klimatpolitik som syftar till att minska Sveriges och världens utsläpp av växthusgaser mycket snabbare än i dag. Politikens roll ska vara att ta fram slagkraftiga styrmedel som gör det enklare att ställa om till ett hållbart samhälle och som leder till att utsläppen minskar.

Energipolitiken spelar en viktig roll i det klimatpolitiska arbetet. Kärnkraf­ten kommer att vara en betydelsefull del av den svenska energi­mixen under lång tid framöver. Mot den bakgrunden och med hänvis­ning till att jag förordar ett cirkulärt och resurseffektivt samhälle är min uppfattning att ju mer av det material som uppkommer vid gruvbrytningen som kan tas till vara, desto bättre ur ett cirkulärt perspektiv. Därför anser jag att det bör vara til­låtet att utvinna uran ur biprodukter från annan gruvdrift, in­klusive för dess fissila egenskaper. Samtidigt motsätter jag mig öppnandet av gruvor där det pri­mära syftet är att bryta uran.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

4.

Övrigt om förbud mot utvinning, punkt 5 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 19 och

avslår motionerna

2023/24:1526 av Linus Lakso m.fl. (MP) och

2023/24:1887 av Linus Lakso m.fl. (MP).

 

 

Ställningstagande

I juli 2022 infördes i Sverige som ett av de första länderna i världen ett förbud mot prospektering och utvinning av stenkol, brunkol, råolja, skifferolja och naturgas. Förbudet infördes trots att någon brytning eller prospektering efter dessa råvaror inte bedrevs i Sverige vid tidpunkten. Enligt vår uppfattning vila­de beslutet på starka ideologiska motiv snarare än på realpolitiska.

Även om vi inte förespråkar brytning, utvinning eller bruk av de ovan upp­räknade råmaterialen anser vi att beslutet var olyckligt. Rysslands inva­sions­krig mot Ukraina har radikalt förändrat det säkerhetspolitiska läget i Eu­ropa, vilket kastar ett nytt ljus över behovet av att om nödvändigt kunna säkra själv­för­sörj­ning av dessa material, inte minst med hänvisning till deras roll som energi­bärare.

Vi anser också att skärpningen av lagstiftningen om utvinning i alunskiffer inte borde ha genomförts. Såväl förbudet mot prospektering och utvinning av sten­kol, brunkol, råolja, skifferolja och naturgas som den skärpta lagstift­ning­en kring utvinning i alunskiffer bör enligt vår uppfattning därför hävas för att kun­na trygga den svenska energiförsörjningen även under kristider.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

5.

Övrigt om förbud mot utvinning, punkt 5 (V, MP)

av Elin Söderberg (MP) och Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1526 av Linus Lakso m.fl. (MP) och

2023/24:1887 av Linus Lakso m.fl. (MP) samt

avslår motion

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 19.

 

 

Ställningstagande

Utvinning av fossila bränslen är förbjudet i Sverige. För att det ska vara möjligt att bromsa den globala kli­mat­krisen är det nödvändigt att det vidtas åtgärder för att begränsa sådan utvinning även i resten av världen. Precis som för icke-spridning och nedrustning av kärnvapen är interna­tio­nellt samarbete avgöran­de för att utvinning av fossila bränslen ska upphöra. Det krävs förhandlingar och överenskommelser för att säkerställa en utfasning som är snabb nog och uppfattas som rimlig och rättvis bland parterna. Ett internationellt avtal på detta område skulle enligt vår mening utgöra ett nödvändigt komplement till Parisavtalet, som endast fokuserar på utsläpp och inte hanterar frågan om fossil utvinning och produktion. Därför bör Sverige verka på global nivå för att ett sådant avtal kommer till stånd.

Vi anser också att det bör vara förbjudet att bryta alunskiffer. Den skärp­ning av lagstiftningen på detta område som gjordes våren 2022 är enligt vår uppfattning otillräcklig. Den lämplighetsprövning av den som ansöker om be­ar­betningskoncession för att utvinna alun­skif­fer som då infördes i mineral­lagen ger enligt vår uppfattning inte ett tillräckligt skydd. Brytning i alun­skiffer orsakar skador på männi­skor och natur. Radioaktiva gaser och radio­ak­tivt damm frigörs och radio­aktiva sön­derfallsprodukter blir dessutom kvar i gruvavfallet och riskerar att läcka ut. Därför anser vi att det behövs ett natio­nellt förbud mot att bryta alunskiffer.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

6.

Mineralersättning, punkt 6 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11 och

avslår motionerna

2023/24:1886 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och

2023/24:2492 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 26.

 

 

Ställningstagande

Sverige har rikliga förekomster av mineral som i grunden kan ses som svenska folkets tillgångar. Förutom att gruvnäringen skapar såväl arbets­till­fällen som viktiga värdekedjor menar vi att det är rimligt att en del av värdet av de ut­vun­na tillgångarna kommer staten och dess medborgare till del. I dag åstad­koms detta genom den s.k. mineralersättningen som uppgår till 2 promille av det be­räknade värdet av mängden bruten mineral och som betalas ut under hela gru­vans livslängd. Av denna del av värdet tillfaller tre fjärdedelar berörda fas­tig­hets­ägarna och en fjärdedel tillfaller staten.

I en internationell jämförelse är den svenska mineralersättningen låg. Sam­tidigt bör den betraktas som en del av de samlade skatter och avgifter som tas ut från gruvföretagen, för att jämförelsen inte ska bli miss­visande. Det är den samlade kostnadsbilden för gruvproduktionen (som bl.a. innefattar produk­tions­kostnader, skatter och avgifter) som avgör om den svenska gruvnäringen kan konkurrera på den globala marknaden. Om Sve­rige vill behålla och ut­veckla gruvnäringen behöver konsekvenserna av för­ändringar i skatter och av­gifter analyseras noga. Enligt vår uppfattning bör mine­ralersättningen ligga på en nivå som inte hindrar nya investeringar i pros­pektering och gruvverk­sam­het. Samtidigt bör den garantera en rimlig av­kast­ning till såväl markägare som staten. Detta är viktigt, inte minst för att öka den sociala acceptansen för gruv- och mineralnäringen. Med denna ut­gångs­punkt anser vi att mineral­er­sätt­ning­ens utformning, nivåer och fördel­ning be­höver ses över.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

 

7.

Mineralersättning, punkt 6 (V, MP)

av Elin Söderberg (MP) och Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:1886 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11 och

2023/24:2492 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 26.

 

 

Ställningstagande

Trots omfattande insatser för omställningen så orsakar gruv- och mineral­näring­en stor påverkan på värdefulla naturmiljöer och den påverkar också andra näringar som rennäringen, turismen och friluftslivet på ett negativt sätt.

Vid en internationell jämförelse sticker den svenska mineralersättningen på bara 2 promille ut som en av de lägsta i världen. Skillnaden är så stor att den kan betraktas som både häpnadsväckande och oförklarlig. Mot den bakgrun­den anser vi att det finns mycket goda skäl för att höja mineral­ersättningen kraftigt. Medlen bör använ­das till en hållbar samhällsbyggnad lokalt och för att täcka de kostnader och skador som gruvdriften medför.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

8.

Mineralersättning, punkt 6 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2492 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 26 och

avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11 och

2023/24:1886 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Gruv- och mineralnäringen är betydelsefull för Sverige och bidrar till såväl jobb som tillväxt på orter där det ofta är ont om arbetstillfällen. Den spelar också en viktig roll för att det ska vara möjligt att lyc­kas med klimat­om­ställ­ningen. Här handlar det inte minst om betydelsen av att kunna trygga försörj­ningen av sådana innovationskritiska metaller och mi­neral som behövs i mo­dern miljöteknik. För att underlätta utvinning av des­sa rå­material krävs dock en ökad acceptans hos markägarna och hos lo­kal­be­folk­ningen. Enligt min uppfattning är det därför motiverat att under­söka för­ut­sätt­ningarna för en höj­ning av mineralersättningen samtidigt som den del av denna ersättning som till­faller staten i stället bör gå till lokal­samhället vars när­miljö påverkas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

 

9.

Markägares rättigheter, punkt 7 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12 och

avslår motion

2023/24:617 av Sten Bergheden (M).

 

 

Ställningstagande

Gruvbrytning medför alltid en påverkan på miljön och att olika samhälls­in­tres­sen ställs mot varandra. En gruvetablering innebär ofta att den enskildes ägande­rätt ställs mot en annan övergripande nytta. Som ett led i att kom­pen­sera markägaren för denna form av intrång betalas en mineralersättning av vil­ken tre fjärdedelar tillfaller markägaren och en fjärdedel tillfaller staten. Vi kon­staterar emellertid att mineralersättningen inte är en prioriterad for­d­ran vid en konkurs. Detta förhållande kan få till följd att en mark­ägare vars ägor har påverkats kraftigt av gruvbrytning drabbas hårt ekonomiskt om det gruv­före­tag som verkar på dennes mark försätts i konkurs. Därför är det enligt vår upp­fattning rimligt att stärka markägarens rätt till ersättning vid en even­tuell kon­kurs. Detta kan lämpligen uppnås genom att markäga­rens del av mi­ne­raler­sätt­ningen framgent betraktas som en prioriterad fordran.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

10.

Övriga frågor om ersättning, punkt 8 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 11 och

avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 82,

2023/24:1886 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2 och

2023/24:2446 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 5.

 

 

Ställningstagande

Den svenska gruv- och mineralnäringen har stor betydelse både för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet och för att klara den globala klimatkrisen. Det är bra om Sverige kan bidra än mer med viktiga metaller och mineral som har pro­ducerats under goda arbetsvillkor och med höga miljö­krav, i stället för att dessa utvinns i länder där det förekommer barnarbete och där man tillämpar miljöförstörande metoder.

För en hållbar försörjning av metaller och mineral i Sverige måste det, en­ligt vår uppfattning, dock tas större hänsyn till utvinningens klimat- och sam­hälls­nytta. En större andel av det vär­de som gruv- och mineralnäringen gene­rerar bör därför komma hela landet till del.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

11.

Övriga frågor om ersättning, punkt 8 (MP)

av Elin Söderberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 82,

2023/24:1886 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2 och

2023/24:2446 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 5 och

avslår motion

2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 11.

 

 

Ställningstagande

Jag anser att det bör inrättas en statlig mineralfond.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

12.

Tillgänglighet och kartläggning, punkt 9 (V)

av Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2342 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 12 och

avslår motion

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9.

 

 

Ställningstagande

Omställningen av fordonsflottan till eldrift kräver en betydande mängd ”bat­teri­metaller” som t.ex. litium och kobolt. Med dagens råvaruproduktion kom­mer dessa metaller dock inte att räcka till framöver – inte ens om återvinningen ökar. Sverige har med sin gruvindustri emellertid goda möjligheter att gå före i den utvecklingen, inte minst när det gäller ny teknik för energilagring. Här kan Sve­riges geologiska undersökning (SGU) spela en viktig roll. Därför anser jag att SGU bör få ett särskilt uppdrag att utreda vilka kritiska metaller som finns i Sverige. Därtill bör SGU:s uppdrag utökas så att det även innefattar Sveriges mineralförsörjning.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

13.

Stärkta förutsättningar för utvinning, punkt 10 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 15 och

2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 6–8 och

avslår motion

2023/24:2492 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 27.

 

 

Ställningstagande

Utvinning av metaller och mineral från såväl primära som sekundära källor med särskilt fokus på innovationskritiska metaller och mineral behöver öka inte minst eftersom dessa är viktiga för den gröna omställningen. I ljuset av den pågående globala klimatomställningen behöver Sverige stärka sin position som en ledande aktör inom hållbar gruvdrift. Behovet av kritiska metaller kom­mer att vara sex till åtta gånger större i framtiden när elektrifiering och fler batterier kommer att behövas i omställningen av industri- och trans­port­sek­torerna. För oss är det därför inte bara en ekonomisk fråga, utan även en moralisk plikt, att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige.

Att utvinna kritiska metaller som biprodukter är inte bara resurseffektivt, utan produk­tionen blir också mindre känslig för marknadsmanipulation och så­dana instabila marknader som ofta är förknippade med kritiska och stra­te­giska råmaterial. Samtidigt behövs nya fyndigheter och därför är pros­pek­tering nödvändig för att trygga framtidens försörjning av kritiska och stra­te­giska rå­ma­terial. För att öka intresset för prospektering behöver bl.a. SGU:s Malå­kon­tor stärkas upp eftersom det är där den första kontakten med Sverige ofta tas av prospekteringsbolagen. Vi anser också att regeringen bör låta utreda ett snabb­spår för brytning av kritiska jordartsmetaller i Sverige.

EU-kommissionen har utvidgat sin lista över kritiska råmaterial så att den även omfattar strategiskt viktiga råmaterial. Enligt vår uppfattning är det vik­tigt att listan utvecklas kontinuerligt och att den även inkluderar basme­taller samt att för­ordningen förbättrar villkoren för utvinning, förädling och återvin­ning av andra råmaterial än de som klassificerats som kritiska eller strategiska.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

14.

Stärkta förutsättningar för utvinning, punkt 10 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2492 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 27 och

avslår motionerna

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 15 och

2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 6–8.

 

 

Ställningstagande

Gruv- och mineralnäringen är betydelsefull för Sverige och bidrar med jobb och tillväxt på orter där det ofta är ont om andra arbetstillfällen. Den svenska gruv- och mineralnäringen bidrar också till byggandet av det hållbara sam­hället. Gruvorna är början på långa växande värdekedjor som kommer hela sam­hället till del. I dag är Sverige och EU dock i hög grad beroende av import av innovationskritiska metaller och mineral från ett fåtal länder, vilket gör tillgången sårbar och säkerhetspolitiskt riskabel. Samtidigt har Sverige avse­vär­da fyndigheter av dessa metaller och goda för­utsättningar att bedriva en håll­bar utvinning, vilket också skapar be­tydande exportmöjligheter. De me­taller och mineral som utvinns i Sverige kan lägga grunden för den teknik som behövs för att lyckas med klimatom­ställ­ningen. Det handlar om teknik för för­nybar energi, solceller, batterier, elbilar och mycket annat. Jag anser att det är av stor vikt att trygga försörjningen av de innovations­kritiska metaller och mi­neral som behövs i modern miljö­tek­nik.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

15.

Ny eller reviderad mineralstrategi, punkt 11 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 9 och

avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 78, 79 och 83.

 

 

Ställningstagande

För att lyckas med klimatomställningen behövs olika metaller och mineral. Det finns gott om efterfrågade metaller som kobolt, grafit, nickel och koppar i Sverige, liksom även sällsynta jordartsmetaller både i berggrunden och i gam­malt gruvavfall. EU-kommissionen har omarbetat sin lista över s.k. kri­tiska råmaterial så att den numera även omfattar strategiskt viktiga rå­ma­terial. Givet att gruv- och mineralfrågor får en allt större betydelse och att området är under förändring, inte minst på grund av ett ökat intresse från EU, bör den svenska mineralstrategin uppdateras. Det är av stor betydelse att reger­ingen i sin ut­lovade mineralstrategi tar vara på de goda svenska förut­sätt­ningarna och vär­nar svenska nationella intressen i mineral­po­litiken. Strategin bör även in­klu­dera prospektering och strategiska råmaterial.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

16.

Ny eller reviderad mineralstrategi, punkt 11 (MP)

av Elin Söderberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 78, 79 och 83 samt

avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 9.

 

 

Ställningstagande

Mineral- och metallförsörjning genom utvinning av jungfruliga resurser har ofrånkomligen en betydande miljöpåverkan. Om Sveriges gruvdrift på allvar ska bli en del av den gröna omställningen måste denna omställning även om­fatta själva gruvdriften. Därför anser jag att Sverige bör ta fram en strategi för en håll­bar mineral- och metallförsörjning med fyra fokusom­­den, näm­li­gen

      cirkularitet och resurseffektivitet

      utveckling av alternativa mate­rial

      värl­dens mest hållbara gruvnäring nationellt

      hållbara värde­kedjor glo­balt.

Jag anser också att regeringen bör ta fram en handlingsplan för utvinning av mineral och metall i Sverige, i syfte att möta behoven i den gröna om­ställ­ning­en samtidigt som lokalsamhällets roll stärks med målsättningen att Sve­rige ska ha världens bästa gruvnäring ur ekologisk och social synpunkt liksom ur håll­barhetsperspektiv.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

17.

Minerallagens utformning, punkt 12 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16 och

avslår motionerna

2023/24:679 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 5 och

2023/24:1781 av Rickard Nordin (C).

 

 

Ställningstagande

Coronautbrottet 2020 hade stor inverkan på många näringar, så även på gruv­näringen. Hårdast drabbad var den riskkapitalberoende prospekteringsbran­schen som i vissa fall tvingades pausa pågående verk­samhet som en kon­se­kvens av lagstiftningens utformning. Detta innebar att riks­dagen snabbt behöv­de fat­ta beslut som syftade till att undanröja de delar av regelverket som annars ris­kerade att leda till en rad återkallade under­sök­ningstillstånd och till kon­kur­ser inom branschen. Vi anser att beslutet var bra men att det också visar på beho­vet av att se över den befintliga lagstift­ningen med beaktande av poten­tiella hot och kriser, så att lagstiftningen är robust och funktionell även då det oför­utsedda inträffar. Vi menar att det vore klokt att utreda och säker­ställa att de lagar som reglerar gruvnäringen är utformade på ett sådant sätt att de är funk­tionella och fyller sitt syfte även under större nationella och inter­na­tio­nella kri­ser.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

18.

Minerallagens utformning, punkt 12 (MP)

av Elin Söderberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:679 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 5 och

avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16 och

2023/24:1781 av Rickard Nordin (C).

 

 

Ställningstagande

Vätterns klara, näringsfattiga och kalla vatten skapar ett unikt ekosystem som är extra känsligt för störningar. Som råvattentäkt har Vättern dessutom ett myc­ket stort ekonomiskt värde. Vättern försörjer redan i dag över en kvarts mil­jon människor med dricksvatten.

Ett betydande hot mot Vätterns vattenkvalitet är planerna på en gruva vid Norra Kärr i närheten av Gränna. Med ett enormt dagbrott med stora avfalls­dammar bara ett par kilometer från Vättern, riskerar tungmetaller och andra gifter att läcka ut i sjön. Enligt min uppfattning måste gruvindustrin leva upp till högre miljö­krav och därför behöver minerallagstiftningen moderniseras för att säkra mil­­skyd­dade områden från prospektering och provborrning.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

19.

Mineral och miljö, punkt 13 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 16 och

avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 14 och

2023/24:1220 av Ulrika Heie (C) yrkandena 1 och 2.

 

 

Ställningstagande

I ljuset av den pågående globala klimatomställningen behöver Sverige stärka sin position som en ledande aktör inom området hållbar gruvdrift. Nya gruvor kommer att behövas, men denna utveckling måste ta hänsyn till både gruv­sek­torns behov och skyddet av miljön. Vi vill peka på att man i Tyskland fram­gångsrikt har in­fört lagstiftning som garanterar att företagen redan från början planerar för och finansierar den framtida restaureringen av de på­ver­kade natur­områdena. Vi anser att Sveriges bör överväga att anta liknande bestäm­melser för att säkerställa ett hållbart och ansvarsfullt gruvdriftssystem.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

 

20.

Vissa frågor om gruvor och mineralförsörjning, punkt 14 (V)

av Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2342 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 13 och

avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 8 samt

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 84.

 

 

Ställningstagande

I en värld där tillgången på råvaror blir allt knappare och miljöutmaningarna allt större blir det allt viktigare med innovationer och produkter som har högre förädlingsvärde och lägre resursförbrukning och som man kan behålla inom det cirkulära systemet. Jag kan konstatera att den svenska gruv­industrin har lyckats re­la­tivt bra med sitt system för återvinning även om inte allt material som bryts är möjligt att återvinna och allt ännu inte är i närheten av att bli återvunnet. Jag anser därför att det behövs ytterligare arbete med att se till att mineral åter­brukas i så hög utsträckning som möjligt. Reger­ingen bör utreda möjlig­heten till stödstrukturer till gruvindustrin för att utöka såväl åter­bruk som åter­vinning.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

21.

Vissa frågor om gruvor och mineralförsörjning, punkt 14 (MP)

av Elin Söderberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 84 och

avslår motionerna

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 8 samt

2023/24:2342 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 13.

 

 

Ställningstagande

Jag förordar ett samhälle som i största möjliga utsträckning bygger på cirku­laritet för att bl.a. minska behovet av att utvinna jungfruliga naturresur­ser. Den utvinning av mineral och metaller som trots detta kan vara nödvändig måste vara hållbar, och den svenska gruvindustrin ska ligga i framkant när det gäller hän­syn till miljön och sociala värden. Den svenska gruvnäringen ska bedriva ett offen­sivt hållbarhetsarbete och driva den internationella utvecklingen när det gäller omställning till fossilfrihet, resurseffektivitet, miljöhänsyn samt so­cial hållbarhet och mänskliga rättighe­ter. Jag anser att Sverige även ska verka för mänskliga rättigheter, minskad klimatpåverkan och stärkt miljö oavsett om en gruva är belägen i Sverige eller i något annat land. Vidare är det min upp­fatt­ning att Sverige ska agera för att EU:s regelverk ska stimulera gruv­näring­en och dess värdekedjor att kon­kurrera utifrån bästa möjliga pre­stan­da när det kom­mer till miljö, klimat och mänskliga rättigheter.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

2023/24:432 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utarbeta en ny svensk mineralstrategi och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt beakta målen i The European Critical Raw Materials Act i arbetet med en ny svensk mineralstrategi och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för SGU och Bergsstaten och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett återinförande av Mineraljakten i SGU:s regi och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för ökad prospekteringsvilja och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kartlägg­ning av innovationskritiska metaller och sällsynta jordarts­metal­ler och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av regelförenklingar beträffande tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av mineralersättningens utformning, nivå och fördelning och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över markägarens rättigheter som fordringsägare när det gäller dennes del av mineralersättningen vid en konkurs och tillkännager detta för reger­ingen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda modellen för bolagens ekonomiska ansvar för sanering och efterbe­handling av mark i samband med avslutad gruvverksamhet och tillkän­na­ger detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en robust och funktionell lagstiftning för gruvnäringen och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det återigen ska vara möjligt att ge tillstånd enligt miljöbalken till gruvdrift för att utvinna uran och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning och fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets fissila egenskaper och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att häva för­budet mot utvinning av kol, olja och naturgas och de skärpta regler­na för utvinning ur alunskiffer och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:617 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förut­sättningarna för stärkt äganderätt i minerallagen utan att försvåra utveck­lingen av fler gruvor och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:679 av Emma Berginger m.fl. (MP):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gruvin­dustrin ska leva upp till högre miljökrav, en moderniserad minerallag­stift­ning och att säkra miljöskyddade områden från prospektering samt provborrning och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP):

78. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en strategi för en hållbar mineral- och metallförsörjning med fokus på 1) cirkularitet och resurseffektivitet, 2) utveckling av alternativa mate­rial, 3) världens mest hållbara gruvnäring nationellt samt 4) hållbara värdekedjor globalt och tillkännager detta för regeringen.

79. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för en utvinning av mineral och metall i Sverige, i syfte att möta behoven i den gröna omställningen samtidigt som lokal­samhällets roll stärks med målsättningen att Sverige ska ha värl­dens bästa gruvnäring ur ekologisk och social hållbarhetssynpunkt, och tillkännager detta för regeringen.

82. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en del av de ekonomiska vinsterna från gruvnäringen ska stanna i lokal­sam­hället och tillkännager detta för regeringen.

83. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha världens bästa gruvnäring ur ett socialt och ekologiskt pers­pek­tiv och tillkännager detta för regeringen.

84. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU:s regelverk ska stimulera gruvnäringen och dess värdekedjor att konkurrera utifrån bästa möjliga prestanda när det kommer till miljö, klimat och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för reger­ingen.

2023/24:1220 av Ulrika Heie (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen bör ge SGU (Sveriges geologiska undersökning) i uppdrag att ansvara för miljökontrollen vid Ranstad och att säkerställa att inga oöns­kade miljöeffekter uppstår i framtiden från den nedlagda uran­utvinningsanläggningen och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att SGU även bör få i uppdrag att se över möjligheten att förvärva den mark som behöver skyddas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2023/24:1526 av Linus Lakso m.fl. (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att på global nivå upprätta ett nedrustningsavtal för fossila bränslen och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1781 av Rickard Nordin (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga mineral­lagen till att omfatta geotermala fält och geotermalt vatten och tillkän­na­ger detta för regeringen.

2023/24:1886 av Linus Lakso m.fl. (MP):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftigt höja mineralavgiften och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa en ”mineralfond” och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1887 av Linus Lakso m.fl. (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt förbud mot utvinning ur alunskiffer och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2342 av Linda W Snecker m.fl. (V):

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges geologiska undersökning (SGU) bör få i uppdrag att utreda vilka kri­tiska metaller som finns i Sverige samt att SGU:s uppdrag bör utökas så att det även innefattar Sveriges mineralförsörjning, och detta tillkän­na­ger riksdagen för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen bör få i uppdrag att utreda möjligheten till stödstrukturer till gruv­industrin för att utöka återbruk och återvinning och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2446 av Amanda Lind m.fl. (MP):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ersättning för naturresurser och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C):

93. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möj­ligheten att tillåta uranutvinning ur biprodukter från annan gruv­drift och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2492 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C):

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under­söka förutsättningarna för en höjning av mineralavgiften samtidigt som den del av mineralavgiften som i dag tillfaller staten bör gå till lokal­sam­hället och tillkännager detta för regeringen.

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S):

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige behöver stärka sin position som en ledande aktör inom hållbar gruvdrift och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att s.k. Natu­ra 2000-tillstånd ej ska vara förutsättning för meddelande av bear­bet­ningskoncession enligt minerallagen och tillkännager detta för reger­ingen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndig­heter under en tillståndsprocess ska arbeta rådgivande och lösnings­orien­terat och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för utvinning av metaller och mineral från såväl pri­mära som sekundära källor med särskilt fokus på innovations­kritiska metaller och mineral och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kritiska rå­material och strategiska råmaterial samt basmetaller och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen bör överväga ett snabbspår för brytning av kritiska jordarts­metal­ler och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera och inkludera prospektering och strategiska råmaterial i mineral­stra­tegin och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar ska kom­ma hela landet till del och tillkännager detta för regeringen.

 

 

 


[1] En förutsättning för att beviljas bearbet­nings­koncession är att den sökande kan visa att fyn­digheten sannolikt kan till­godogöras eko­nomiskt (4 kap. 2 § minerallagen). Detta är den s.k. malmbevisningen. Endast mineral eller bergarter som innehåller ett värdefullt ämne i till­räckligt hög koncentration och i lämplig form för en ekonomiskt lön­sam utvinning om­fat­tas av begreppet malmer.