Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2023/24:MJU3

 

Effektivare luftkvalitetsarbete

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring av miljö­balken.

Förslaget innebär att regeringen ska få meddela föreskrifter om att kommu­ner ska vara skyldiga att upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi, vad en sådan ska innehålla och hur den ska tillgängliggöras och följas upp. Vidare innebär förslaget att regeringen får meddela föreskrifter om hur åtgärds­programmen ska tillgängliggöras och följas upp. Den nya regleringen syftar till att utveckla arbetet med luftkvaliteten i Sverige.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2024.

Behandlade förslag

Proposition 2022/23:120 Effektivare luftkvalitetsarbete.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Effektivare luftkvalitetsarbete

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Effektivare luftkvalitetsarbete

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av miljöbalken.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:120.

 

Stockholm den 3 oktober 2023

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Emma Nohrén

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Nohrén (MP), Kjell-Arne Ottosson (KD), Martin Kinnunen (SD), Anna-Caren Sätherberg (S), John Widegren (M), Joakim Järrebring (S), Staffan Eklöf (SD), Helena Storckenfeldt (M), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Marléne Lund Kopparklint (M), Stina Larsson (C), Beatrice Timgren (SD), Elin Nilsson (L), Runar Filper (SD), Markus Selin (S) och Andrea Andersson Tay (V).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2022/23:120 Effektivare luft­kvalitetsarbete. Lagförslaget har granskats av Lagrådet.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

Det har inte väckts några följdmotioner med anledning av propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till ändringar i 5 kap. miljöbalken i syfte att utveckla arbetet med luftkvaliteten i Sverige. Det föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om att kommuner ska vara skyldiga att upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi, vad en sådan ska innehålla och hur den ska tillgängliggöras och följas upp. En förebyggande luftkvalitetsstrategi är ett nytt verktyg för att få till stånd arbete med luftkvaliteten i ett tidigare skede jämfört med dagens system. I dag påbörjas luftkvalitetsarbetet först när en överträdelse av en miljökvalitetsnorm konstaterats. I det skedet tas ett åtgärdsprogram fram för att hålla överskridandet så kort som möjligt.

Vidare föreslås ett tillägg till det befintliga bemyndigandet om åtgärds­program som ger regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om hur åtgärds­programmen ska tillgängliggöras och följas upp. Sådana föreskrifter syftar till att skapa bättre förutsättningar för allmänheten att ta del av t.ex. en kommuns arbete med luftkvaliteten och att det ska bli lättare att utvärdera åtgärds­programmens effekter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2024.

Utskottets överväganden

Effektivare luftkvalitetsarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av miljö­balken. Förslaget innebär att regeringen ska få meddela föreskrifter om att kommuner ska vara skyldiga att upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi, vad en sådan ska innehålla och hur den ska tillgängliggöras och följas upp. Vidare innebär förslaget att regeringen ska få meddela föreskrifter om hur åtgärdsprogrammen ska tillgängliggöras och följas upp.

 

Bakgrund

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (luftkvalitetsdirektivet) och Europa­parlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften (direktivet om metaller och PAH) ställer krav på medlemsstaterna att utforma och fastställa mål för luftkvaliteten så att skadliga effekter på människors hälsa och på miljön kan undvikas, förebyggas eller minskas. Direktiven föreskriver olika värden som långsiktigt ska uppnås respektive inte överskridas för vissa ämnen i luften, bl.a. svaveldioxid, kvävedioxid, PM10, bly och kolmonoxid.

Medlemsstaterna ska se till att de fastställda gränsvärdena inte överskrids efter ett visst angivet datum. Om luftens föroreningsnivåer i vissa zoner eller viss tätbebyggelse överskrider ett sådant värde ska luftkvalitetsplaner tas fram. I planerna ska det föreskrivas lämpliga åtgärder så att perioden av överskridande är så kort som möjligt.

Enligt luftkvalitetsdirektivet och direktivet om metaller och PAH ska medlemsstaterna se till att allmänheten rutinmässigt får tillgång till aktuell information om koncentrationerna av de luftföroreningar som omfattas av direktiven.

EU-domstolen har i en dom fastställt att Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt luftkvalitetsdirektivet genom att under åren 2005–2007 överskrida gränsvärdet för PM10 i två zoner (EU-domstolens dom av den 10 maj 2011, Europeiska kommissionen mot Konungariket Sverige, C-479/10, EU:C:2011:287).

Det finns även ett pågående överträdelseärende mot Sverige om överskridanden av gränsvärdet för PM10. Ärendet inleddes 2013. Den 19 juni 2015 anförde kommissionen i ett s.k. motiverat yttrande att Sverige inte uppfyllt sina skyldigheter när det gäller gränsvärden för PM10. Sverige har besvarat yttrandet genom att redovisa den stadiga minskningen av uppmätta värden för PM10 de senaste tio åren som visar på en förbättring av luft­kvaliteten och att åtgärderna som vidtagits i syfte att minska luftföroreningarna har fått effekt.

Den 26 oktober 2022 presenterade kommissionen ett förslag till ett nytt luftkvalitetsdirektiv. Förslaget innefattar även det nuvarande direktivet om metaller och PAH. När det gäller utsläpp av vissa ämnen föreslås att strängare krav ska ställas på luftkvaliteten i Europas medlemsstater.

Propositionen

Regeringen föreslår att regeringen ska få meddela föreskrifter om att en kommun ska upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi, vad en sådan ska innehålla och hur den ska tillgängliggöras och följas upp. Det finns i dag enligt regeringen inget verktyg för att redan i ett tidigare skede inleda ett ändamålsenligt luftkvalitetsarbete. Dagens system innebär att ett åtgärds­program för luft tas fram först vid ett klarlagt överskridande av en miljö­kvalitetsnorm. Det långsiktiga och förebyggande arbetet hanteras i dag genom översikts-, detalj- och stadsmiljöplaner.

Åtgärdsprogram för luft har till syfte att se till att överskridanden pågår under så kort tid som möjligt, i enlighet med kravet i luftkvalitetsdirektivet. Det är alltså snarare fråga om snabba åtgärder för att ett överskridande inte ska fortgå än ett arbete för att se till att gränsvärdena inte överskrids och att nivåerna långsiktigt hålls på en acceptabel nivå.

För att komma till rätta med dessa problem föreslår regeringen att det ska införas ett nytt planeringsverktyg, en förebyggande luftkvalitetsstrategi, med syfte att påbörja luftkvalitetsarbetet tidigare än vad som gäller för åtgärds­program. Luftkvalitetsstrategin ska vara ett strategidokument där kommun­erna kan sammanställa vad som behövs för att komma framåt i arbetet med att förbättra den lokala luftkvaliteten.

Vidare föreslår regeringen att regeringen ska få meddela föreskrifter om hur åtgärdsprogrammen ska göras tillgängliga och följas upp. Regeringen konstaterar att det finns tydliga indikationer på viktiga brister i arbetet med genomförande och uppföljning av åtgärdsprogram. För att åtgärdsprogram ska kunna bli effektivare och utvärderas krävs enligt regeringen att de följs upp. Det bör därför finnas möjlighet att ställa ytterligare krav på den som tar fram ett åtgärdsprogram att tillgängliggöra information om åtgärderna som vidtagits till följd av programmet. Det bör också finnas en möjlighet för någon myndighet eller regeringen att följa upp om åtgärdsprogrammen fått önskat resultat.

Regeringen anser att ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt och föreslår därför att lagändringarna ska träda i kraft den 1 april 2024.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2022/23:120 Effektivare luftkvalitetsarbete:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av miljöbalken.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag