Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2024 inom utgiftsområde 17, som uppgår till ca 16,6 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, ändring i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, medelstilldelning för 2024 för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt ändrad inriktning för taltidningsverksamheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Samtliga motionsförslag som behandlas i betänkandet avstyrks.
I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2023/24:1 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
19 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24.
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Budgetprocessen i riksdagen
Betänkandets disposition
Utskottets överväganden
Statens budget inom utgiftsområde 17
Kulturområdesövergripande verksamhet
Teater, dans och musik
Litteraturen, läsandet och språket
Bildkonst, arkitektur, form och design
Konstnärernas villkor
Arkiv
Kulturmiljö
Museer och utställningar
Trossamfund
Film
Medier
Ungdomspolitik
Politik för det civila samhället
Folkbildning
Spelmarknaden
Utskottets ställningstagande
Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst
Ändrad inriktning för taltidningsverksamheten
Särskilda yttranden
1. Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (S)
2. Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (V)
3. Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (C)
4. Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Motioner från allmänna motionstiden 2023/24
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Bilaga 4
Regeringens lagförslag
Bilaga 5
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1.
|
Statens budget inom utgiftsområde 17
|
a) Anslagen för 2024
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 17 enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 17 punkt 9 och avslår motionerna
2023/24:905 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 18,
2023/24:955 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 5,
2023/24:988 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,
2023/24:1876 av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP) yrkande 9,
2023/24:1885 av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP) yrkande 8,
2023/24:2354 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,
2023/24:2506 av Anna Wallentheim (S) yrkande 1,
2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 40,
2023/24:2676 av Amanda Lind m.fl. (MP),
2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkandena 1, 3, 20, 35 och 41 samt
2023/24:2742 av Catarina Deremar (C) yrkande 1.
b) Lagförslag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 17 punkt 2 och avslår motionerna
2023/24:1885 av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP) yrkande 3,
2023/24:2061 av Linus Sköld m.fl. (S) yrkande 3,
2023/24:2354 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2 och
2023/24:2742 av Catarina Deremar (C) yrkande 2.
c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att
1. för 2024 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i nya verkstäder och repetitionslokaler samt investeringar i teknik i operahuset som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 130 000 000 kronor,
2. för 2024 besluta att Stiftelsen Nordiska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i huvudbyggnaden som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 77 300 000 kronor,
3. för 2024 besluta att Stiftelsen Skansen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för underhåll och utveckling av fastigheter och kulturhistoriska byggnader samt tillgänglighetsanpassning som uppgår till högst 80 000 000 kronor,
4. för 2024 besluta att Stiftelsen Tekniska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i byggnationen av en ny visualiseringsdom som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 95 000 000 kronor,
5. under 2024 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 17 punkterna 3–6 och 10.
|
2.
|
Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst
|
a) Lagförslag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 17 punkt 1.
b) Medelstilldelning för 2024 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2024 från public service-kontot till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 17 punkt 8.
|
3.
|
Ändrad inriktning för taltidningsverksamheten
|
Riksdagen godkänner regeringens förslag att tidigare ställningstaganden i frågor om taltidningsverksamhetens utformning inte längre ska gälla och att inriktningen för den framtida taltidningsverksamheten ska vara att personer som på grund av synnedsättning eller läsnedsättning inte kan ta del av textbaserade allmänna nyhetsmedier och tidskrifter med fördjupande samhälls- och nyhetsjournalistik ska få god tillgång till sådana medier genom taltidning.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 17 punkt 7.
Stockholm den 30 november 2023
På kulturutskottets vägnar
Robert Hannah
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Robert Hannah (L), Alexander Christiansson (SD), Lawen Redar (S)*, Kristina Axén Olin (M), Lars Mejern Larsson (S)*, Jonas Andersson (SD), Emma Ahlström Köster (M), Magnus Manhammar (S)*, Ewa Pihl Krabbe (S)*, Peter Ollén (M), Vasiliki Tsouplaki (V)*, Roland Utbult (KD), Catarina Deremar (C)*, Anna-Lena Hedberg (SD), Angelika Bengtsson (SD), Kristoffer Lindberg (S)* och Leila Ali Elmi (MP)*.
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
Redogörelse för ärendet
I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2023/24:1 i de delar som gäller utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2023/24. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilagorna 4 och 5. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2024 samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner. I bilaga 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till beställnings-bemyndiganden.
Kulturminister Parisa Liljestrand har informerat om förslagen i budget-propositionen. Vidare har information lämnats av Folkbildningsrådet. Studie-förbunden i samverkan har kommit in med en skrivelse (dnr 469-2023/24).
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).
Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2024 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till 16 646 285 000 kronor (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). I detta betänkande föreslår kulturutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) i budget-propositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat. I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultat-redovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).
Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat-redovisning för utgiftsområde 17 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 17. Slutligen behandlas regeringens övriga förslag i budgetpropositionen.
Utskottets överväganden
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17
Propositionen
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i propositionen en resultatredovisning i förhållande till de mål som riksdagen beslutat om. Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid finns följande mål för olika områden:
– Mål för den nationella kulturpolitiken (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)
– Mål för politiken för litteratur och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117)
– Mål för en nationell språkpolitik (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89)
– Mål för statliga insatser till stöd för den kommunala kulturskolan (prop. 2017/18:164, bet. 2017/18:KrU9, rskr. 2017/18:312)
– Mål för arkitektur-, form- och designpolitiken (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316)
– Mål för den statliga arkivverksamheten (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307)
– Mål för det statliga kulturmiljöarbetet (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273)
– Mål för det statliga stödet till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45)
– Mål för filmpolitiken (prop. 2015/16:132, bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289)
– Mål för medieområdet (prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96)
– Mål för ungdomspolitiken (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354)
– Mål för politiken för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195)
– Mål för den statliga idrottspolitiken (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)
– Mål för friluftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37–38)
– Mål för folkbildningspolitiken (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379)
– Mål för spelmarknaden (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:94).
Regeringen inleder sin resultatredovisning i budgetpropositionen med en beskrivning av de nationella kulturpolitiska målen. Målen är tillämpbara för områdena Kulturområdesövergripande verksamhet, Teater, dans och musik, Litteraturen, läsandet och språket, Bildkonst, arkitektur, form och design, Konstnärernas villkor, Arkiv, Kulturmiljö, Museer och utställningar samt Film. Det finns även specifika mål för de flesta av dessa områden liksom för övriga områden inom utgiftsområde 17 (se ovan).
Regeringen redovisar därefter en sammanfattande resultatbedömning och beskrivning av politikens inriktning för kulturområdet. Regeringen lyfter bl.a. fram att besökssiffrorna vid statliga museer utvecklas väl samt att satsningar på Skapande skola, kulturskolan och biblioteksverksamhet har stärkt tillgången på kultur och litteratur. Regeringen understryker även bl.a. värdet av olika insatser för digitalisering och att stöden till enskilda konstnärer bidragit till att främja konstnärlig kvalitet och utveckling. Därefter följer en sammanfattande redogörelse för politikens inriktning för kulturområdet.
Mer detaljerade resultatredovisningar återfinns under de avsnitt som redovisar kulturområdets delområden och även för övriga avsnitt inom utgiftsområdet. Avsnitten inleds med att redovisa aktuella nationella mål samt vilka bedömningsgrunder och resultatindikatorer som är aktuella. Därefter följer regeringens redovisning av uppnådda resultat med hjälp av relevant statistik och mer kvalitativa bedömningar av effekterna av olika insatser. Avslutningsvis följer en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för respektive område.
För områdena Medier, Trossamfund, Ungdomspolitik, Politik för det civila samhället, Idrott, Friluftslivspolitik, Folkbildning och Spelmarknaden avslutas redovisningen i varje delområde med avsnittet Politikens inriktning. För övriga områden hänvisar regeringen till det sammanfattande avsnittet 3.7 om politikens inriktning på kulturområdet.
Utskottets bedömning
Regeringens resultatredovisning är en förutsättning för att riksdagen ska kunna följa upp och utvärdera användningen av offentliga medel. Det är därför viktigt att redovisningen möjliggör detta på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet har tidigare betonat att regeringens resultatredovisning till riksdagen inom utgiftsområde 17 bör karakteriseras av god transparens, ändamålsenliga bedömningsgrunder och uppföljningsbara mål (bet. 2019/20:KrU1).
Utgiftsområde 17 omfattar riksdagsbundna mål för 15 olika områden samt de övergripande kulturpolitiska målen. Målen är av olika karaktär och är därmed mät- och uppföljningsbara i olika grad. Vissa mål är generellt formulerade medan andra är mer konkreta och därmed lättare att mäta och följa upp. Utskottet är därför medvetet om att det kan vara svårt att åstadkomma en likartad resultatredovisning för alla områden. Det är därför glädjande att utvecklingen trots detta fortsatt mot en mer enhetlig struktur och rubriksättning som i hög grad utgår från de aktuella bedömningsgrunderna. Det gäller t.ex. avsnitten Kulturmiljö, Film och Medier som fått uppdaterad rubriksättning i linje med bedömningsgrunderna.
Utskottet noterade förra året att avsnittet ”Politikens inriktning” saknades i ett antal delavsnitt vilket enligt utskottet minskade möjligheterna att förstå sambandet mellan redovisade resultat och förslag på kommande åtgärder. I årets redovisning finns en sammanfattande beskrivning av politikens inriktning för kulturområdet (avsnitt 3.7). För övriga områden finns en redogörelse för politikens inriktning i respektive delavsnitt. Det är positivt att det relativt utförliga avsnittet 3.7 tillkommit jämfört med förra året, vilket underlättar förståelsen av vilka prioriteringar som regeringen gör på kulturområdet. Regeringen skulle emellertid kunna överväga att flytta dessa delar till respektive avsnitt där de olika delområdena behandlas mer utförligt. Det finns annars en risk att läsaren inte uppmärksammar att ”Politikens inriktning” behandlas sammanfattande i kapitel 3 för kulturområdet och inte under respektive budgetavsnitt 4–11 och 13 som för övriga områden, dvs. kapitel 12 och 14–18.
Utskottet skulle även välkomna en sammanfattande resultatredovisning som omfattar utgiftsområde 17 i sin helhet. Det är för närvarande relativt lätt att inte uppmärksamma att sammanfattningen endast avser kulturområdet. En heltäckande sammanfattning skulle underlätta för läsare som snabbt vill få en översiktlig bild av vilka resultat som regeringen främst väljer att lyfta fram inom utgiftsområdet.
Utskottet välkomnar vidare att regeringen i resultatredovisningen eftersträvar att lyfta fram effekter och uppnådda resultat till förmån för beskrivningar av åtgärder och anslagstilldelning. Det är även positivt att redovisningen relativt frekvent hänvisar till slutsatser och statistik från olika myndighetsrapporter eller från externa oberoende studier. Det är också glädjande att fler längre tidsserier redovisas i de olika avsnitten där diagram och tabeller i många fall kompletterats med äldre uppgifter. Det är därmed lättare att bedöma om förändringar över tid karakteriseras av tydliga trender eller om det endast handlar om en mer svårtolkad mellanårsvariation.
Användningen av statistik och diagram med längre tidsserier skiljer sig emellertid fortfarande åt mellan olika avsnitt. Dessa skillnader beror säkerligen delvis på att tillgången på statistik varierar mellan olika sakområden. Utskottet vill ändå såsom tidigare påpeka att fler bedömningsgrunder kan ha potential att vara kvantifierbara och att utvecklingen bör redovisas i diagram och tabeller med om möjligt minst tioåriga tidsserier (bet. 2021/22:KrU1).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt regeringens förslag, antar regeringens förslag till ändring i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksam-hetsområde och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 17 avslås, liksom övriga motionsförslag.
Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).
Allmänt om regeringens och motionärernas budgetförslag för 2024
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid består av 15 delområden och 49 anslag. Regeringens föreslår i budgetpropositionen för 2024 att utgiftsramen för utgiftsområdet ska uppgå till 16 646 285 000 kronor. Socialdemokraterna föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 550 000 000 kronor, Vänsterpartiet föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 2 174 300 000 kronor, Centerpartiet föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 801 000 000 kronor och Miljöpartiet föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 2 657 715 000 kronor.
1:1 Statens kulturråd
Anslaget får användas för Statens kulturråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 71 187 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 1 miljon kronor 2024 för uppdrag att ta fram läslistor. Anslaget räknas upp med 2 559 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare minskas anslaget med 737 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen och med 769 000 kronor till följd av att avgiften för årlig revision slopas fr.o.m. 2024.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 73 240 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i syfte att arbetet med att införa en scenkonstgaranti för alla elever kan påbörjas.
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska minska med 400 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Anslaget får användas för utgifter för administration, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 532 082 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 2 miljoner kronor årligen för 2024–2026 för bidrag till Giron Sámi Teáhter. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor årligen för 2024–2026 för bidrag till kulturskolan och att anslaget ska öka med 40 miljoner kronor årligen för 2024–2026 för bidrag till folkbibliotekens läsfrämjande arbete. Regeringen föreslår även att anslaget ska minska med 205 miljoner kronor fr.o.m. 2024 till följd av att tidsbegränsade medel för bl.a. bidrag till kulturskolan och folkbiblioteken upphör.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 469 082 000 kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 211 miljoner kronor 2025–2027.
Motionerna
Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2023/24:2686 yrkandena 1 och 3 att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ökade anslag till kulturskolan.
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 665 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en generell förstärkning av kulturskolan med 100 miljoner kronor och ett stöd med 300 miljoner kronor till kommunerna med syfte att kunna ta bort kulturskolans avgifter. I ökningen ligger också 210 miljoner kronor för att genomföra den nationella biblioteksstrategin, 10 miljoner kronor som en förstärkning av stödet till ideella föreningar, 30 miljoner kronor i ökade anslag till kulturallianserna samt 15 miljoner kronor i ökat stöd till lokala kulturprojekt.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 660 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen omfattar bl.a. 100 miljoner kronor i permanent bidrag till kulturskolan, en förstärkning av fristadssystemet med 30 miljoner kronor, 30 miljoner kronor till kulturlivets internationalisering, 150 miljoner kronor till satsningen Stärkta bibliotek, 100 miljoner kronor i ökat stöd till amatörkultur och lokalhållande organisationer, 75 miljoner kronor för kulturens återstart och för att stärka arrangörsledet. Motionärerna vill även avsätta 25 miljoner kronor till ökade satsningar på nationella minoriteters kultur, varav 8 miljoner kronor för en permanent satsning på Giron Sámi Teáhter. Motionärerna vill även att 20 miljoner kronor för konstnärers internationalisering ska flyttas från anslaget 1:2 till anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer.
1:3 Skapande skola
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för elever i förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Anslaget får även användas för statsbidrag till andra verksamheter som syftar till att stärka kultur i skolan. Anslaget får även användas för utgifter för administration, främjande, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 201 464 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 25 miljoner kronor fr.o.m. 2024 till följd av att tidsbegränsade medel upphör.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 176 464 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionen
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en förstärkning för att öka andelen elever som deltar i Skapande skola.
1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
Anslaget får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 45 153 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 45 153 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionen
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen syftar till att möjliggöra för Riksantikvarieämbetet att genomföra en kartläggning och dokumentation av romers och resandes bosättningar och därmed synliggöra dem som en viktig del av det svenska kulturarvet.
1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler för ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av sådana lokaler.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 852 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 99 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 753 000 kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 miljoner kronor 2025–2026.
Motionen
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 99 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom följande områden:
– professionell teater-, dans- och musikverksamhet
– museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete
– bibliotek-, läs- och litteraturfrämjande verksamhet
– professionell bild- och formverksamhet
– regional enskild arkivverksamhet
– filmkulturell verksamhet
– främjande av hemslöjd.
Anslaget får användas för utgifter för tidsbegränsade utvecklingsinsatser samt för bidrag till det civila samhället och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. Anslaget får även användas för Kungl. bibliotekets genomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet. Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet samt för Statens kulturråds arbete med bedömning, uppföljning och främjande inom ramen för kultursamverkansmodellen.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 700 935 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor 2024 för att delvis kompensera för att anslaget inte pris- och löneomräknas. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska öka med 1,2 miljoner kronor årligen för 2024 och 2025 för statistikuppföljning om skolbibliotek. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 17 680 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 704 455 000 kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 45 miljoner kronor 2025.
Motionerna
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 117 680 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP) framför vidare i kommittémotion 2023/24:1885 yrkande 8 i denna del att den automatiska pris- och löneupp-räkningen av anslaget till regionala kulturverksamheter ska återinföras.
1:7 Myndigheten för kulturanalys
Anslaget får användas för Myndigheten för kulturanalys förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för forsknings- och utvecklings-insatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 18 659 000 kronor. Anslaget räknas upp med 1 053 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare minskas anslaget med 197 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen och med 103 000 kronor till följd av att avgiften för årlig revision slopas fr.o.m. 2024.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 19 412 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska minska med 200 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 197 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern (ideell förening), Stiftelsen Dansens hus, Stiftelsen Drottningholms Slottsteater, Unga Klara och Voksenåsen AS. Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 131 287 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 11 743 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 119 544 000 kronor för 2024 till anslaget. Regeringen beräknar att anslaget för 2024 ska fördelas enligt följande:
– Operan med 506 752 000 kronor
– Dramaten med 255 215 000 kronor
– Riksteatern med 290 666 000 kronor
– Unga Klara med 15 667 000 kronor
– Dansens hus med 25 238 000 kronor
– Drottningholms slottsteater med 14 803 000 kronor
– Voksenåsen med 11 203 000 kronor.
Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i nya verkstäder och repetitionslokaler samt investeringar i teknik i operahuset som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 130 miljoner kronor.
Motionerna
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 79 743 000 kronor i förhållande till regeringens förslag, varav 3,6 miljoner kronor för Operans kostnadsökningar, 3,4 miljoner kronor för Dramatens fastighetskostnader, 60 miljoner kronor för pris- och löneomräkning samt 2 miljoner kronor till Unga Klara. Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP) framför vidare i kommittémotion 2023/24:1885 yrkande 8 i denna del att den automatiska pris- och löneuppräkningen av det statliga anslaget för bidrag till vissa scenkonstinstitutioner ska återinföras.
2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till det fria kulturlivet, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa andra aktörer av kulturpolitiskt intresse inom teater, dans och musik. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 251 614 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 2 516 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 249 098 000 kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 183 miljoner kronor 2025.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ett riktat stöd för lokaler till den professionella danssektorn.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 52 516 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
2:3 Statens musikverk
Anslaget får användas för Statens musikverks förvaltningsutgifter och för utgifter för statsbidrag till musiklivet. Anslaget får även användas för utgifter som uppkommer till följd av att Stiftelsen Svenska rikskonserter avvecklas, såsom pensionskostnader som regleras retroaktivt.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 98 521 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 1 miljon kronor årligen för 2024–2026 för att säkra kulturarvet genom digitisering av arkiv- och föremålssamlingar. Anslaget räknas upp med 4 614 000 kronor i pris- och löneomräkning. Anslaget minskas vidare med 1 021 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen och med 339 000 kronor till följd av att avgiften för årlig revision slopas fr.o.m. 2024. Anslaget minskas även med ca 1 miljon kronor fr.o.m. 2024 till följd av att tidsbegränsade medel upphör.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 101 716 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska öka med 300 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I det ligger en höjning av anslaget med 1 miljon kronor för digitalisering av kulturarvet samt en sänkning av anslaget med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 3 021 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslaget får användas för utgifter för administration, uppföljning, främjande och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 205 735 000 kronor. Anslaget minskas med 2 057 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 203 678 000 kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 39,3 miljoner kronor 2025.
Motionen
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 6 057 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
3:2 Myndigheten för tillgängliga medier
Anslaget får användas för Myndigheten för tillgängliga mediers förvaltnings-utgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 133 363 000 kronor. Anslaget räknas upp med 6 898 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare minskas anslaget med 1 403 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i stats-förvaltningen och med 272 000 kronor till följd av att avgiften för årlig revision slopas fr.o.m. 2024.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 138 586 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska minska med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 1 403 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
3:3 Institutet för språk och folkminnen
Anslaget får användas för Institutet för språk och folkminnens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till terminologiskt arbete.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 74 001 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 1 miljon kronor årligen för 2024–2026 för att säkra kulturarvet genom digitisering av arkiv- och föremålssamlingar. Anslaget räknas upp med 2 291 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare minskas anslaget med 763 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen och med 174 000 kronor till följd av att avgiften för årlig revision slopas fr.o.m. 2024.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 76 355 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska öka med 700 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I det ligger en höjning av anslaget med 1 miljon kronor för digitalisering av kulturarvet samt en sänkning av anslaget med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 763 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
4:1 Statens konstråd
Anslaget får användas för Statens konstråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 11 347 000 kronor. Anslaget räknas upp med 629 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare minskas anslaget med 120 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen och med 279 000 kronor till följd av att avgiften för årlig revision slopas fr.o.m. 2024.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 11 577 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska minska med 100 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 5 120 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
Anslaget får användas för Statens konstråds utgifter för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 42 947 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 429 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 42 518 000 kronor för 2024 till anslaget.
4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor
Anslaget får användas för Nämnden för hemslöjdsfrågors förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund, rikshemslöjdskonsulenternas verksamhet och för projekt inom hemslöjdsområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 11 844 000 kronor. Anslaget räknas upp med 127 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare minskas anslaget med 120 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 11 851 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser att möjliggöra ett ökat stöd till både yrkesverksamma och ideella utövare av slöjdhantverk.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 2 120 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
4:4 Bidrag till bild- och formområdet
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom bild- och formområdet, utställare, konsthantverkskooperativ samt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Anslaget får även användas för statsbidrag till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstförvärv.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 46 069 000 kronor. Anslaget minskas med 461 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 45 608 000 kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 35 miljoner kronor 2025.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ett riktat stöd till de institutioner som behöver leva upp till det s.k. MU-avtalet (avtalet om upphovsmäns rätt till ersättning vid visning av verk samt medverkan vid utställning m.m.).
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 22 461 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
5:1 Konstnärsnämnden
Anslaget får användas för Konstnärsnämndens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 23 702 000 kronor. Anslaget räknas upp med 805 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare minskas anslaget med 245 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen och med 271 000 kronor till följd av att avgiften för årlig revision slopas fr.o.m. 2024.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 23 991 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska minska med 100 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 245 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten, inklusive för det särskilda beslutsorganet Kulturbryggan.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 568 530 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 10 miljoner kronor 2024 till följd av att tidsbegränsade medel för höjda ersättningar och bidrag till konstnärer upphör.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 558 530 000 kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 252,2 miljoner kronor 2025–2034.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för en ökning av den individuella visningsersättningen.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en förstärkning av anslaget för att förstärka stipendier till konstnärer.
6:1 Riksarkivet
Anslaget får användas för Riksarkivets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistorisk, försvarsanknuten film samt för statsbidrag till enskilda arkiv.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 455 002 000 kronor. Anslaget räknas upp med 21 421 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare minskas anslaget med 4 765 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen och med 716 000 kronor till följd av att avgiften för årlig revision slopas fr.o.m. 2024. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor årligen för 2024–2026 för att genom digitisering möjliggöra utvecklingen av en intern e-tjänst för de fastighetsinskrivningshandlingar som förvaras vid Riksarkivet Härnösand.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 491 019 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en höjning med dels 10 miljoner kronor för arbetet med den nationella arkivdatabasen, dels 30 miljoner kronor för omläggning av Riksarkivets finansieringsmodell. Omläggningen innebär att Riksarkivet får en direkt finansiering i stället för att fakturera andra myndigheter som använder sig av arkivets tjänst i efterhand. Detta skulle enligt motionärerna innebära ökade möjligheter till att bygga ut såväl fysiska lokaler som verksamheten.
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska minska med 3,2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 29 765 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
99:2 Digitalisering av enskilda arkiv (förslag om nytt anslag)
Motionen
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att 20 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag för att digitalisera enskilda arkiv runt om i landet.
7:1 Riksantikvarieämbetet
Anslaget får användas för Riksantikvarieämbetets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom kulturmiljöområdet, till utgifter för statsbidrag till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-IT samt för det svenska bidraget till Europeana.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 291 835 000 kronor. Anslaget räknas upp med 9 791 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare minskas anslaget med 3 016 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen och med 578 000 kronor till följd av att avgiften för årlig revision slopas fr.o.m. 2024.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 298 032 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med totalt 8,7 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser 3,7 miljoner kronor för att täcka Riksantikvarieämbetets ökade kostnader i samband med arkeologiska fynd samt ett sökbart stöd på 5 miljoner kronor för arbete med att återföra samiska föremål och kvarlevor.
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska minska med 1,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 58 016 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I det ligger bl.a. medel för stärkt beredskap där Riksantikvarieämbetet ges ett uppdrag att fungera samordnande.
7:2 Bidrag till kulturmiljövård
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kulturmiljövård. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till hembygdsmuseer och ideella kulturarvsverksamheter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 276 042 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor årligen för 2024–2026 i syfte att stärka stödet till kulturmiljövården. Vidare minskas anslaget med 2 760 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 303 282 000 kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 90 miljoner kronor 2025–2027.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en förstärkning av länsstyrelsernas möjligheter att skydda, bevara och tillgängliggöra kulturmiljöer och kulturarv.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 2 760 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning
Anslaget får användas för utgifter för kyrkoantikvarisk ersättning enligt kulturmiljölagen (1988:950) i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den kyrkoantikvariska ersättningen får användas till kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, och ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 460 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 460 miljoner kronor för 2024 till anslaget.
7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till arbetslivsmuseer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 8 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 8 miljoner kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
8:1 Centrala museer: Myndigheter
Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för följande centrala museer som är myndigheter: Statens historiska museer, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Statens maritima och transporthistoriska museer, Statens centrum för arkitektur och design, Statens försvarshistoriska museer och Moderna museet. Anslaget får även användas av nämnda myndigheter för utgifter för statsbidrag till ändamål inom museiområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 406 004 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 15 miljoner kronor årligen för 2024–2026 i syfte att säkra kulturarvet genom digitiseringen av arkiv- och föremålssamlingar. Vidare ökas anslaget med 650 000 kronor fr.o.m. 2024 till följd av att finansieringen av Statens museer för världskulturs arbete med den svenska fokalpunkten för det svenska medlemskapet i Anna Lindh Foundation flyttas från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7. Vidare föreslås att anslaget ökas med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2024 för fortsatt uppbyggnad av Sveriges museum om Förintelsen vid Statens historiska museer samt att anslaget minskas med 19 miljoner kronor fr.o.m. 2024 till följd av att tidsbegränsade medel upphör. Anslaget räknas upp med 70 191 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare minskas anslaget med 14 672 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen och med 3 592 000 kronor till följd av att avgiften för årlig revision slopas fr.o.m. 2024.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 464 578 000 kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen beräknar att anslaget för 2024 ska fördelas enligt följande:
– Statens historiska museer med 220 337 000 kronor
– Nationalmuseum med 249 983 000 kronor
– Naturhistoriska riksmuseet med 208 612 000 kronor
– Statens museer för världskultur med 208 923 000 kronor
– Statens maritima och transporthistoriska museer med 189 991 000 kronor
– Statens centrum för arkitektur och design med 67 690 000 kronor
– Statens försvarshistoriska museer med 146 253 000 kronor
– Moderna museet med 172 789 000 kronor.
Motionerna
Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2023/24:2686 yrkandena 1 och 20 att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ökade anslag för att återinföra fri entré på statliga museer.
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 155 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en förstärkning av anslaget med 25 miljoner kronor för att bevara museernas samlingar, 90 miljoner kronor för att återinföra den fria entrén för vuxna på de statliga museerna samt 40 miljoner kronor i ökade anslag till Nationalmuseum. Nooshi Dadgostar m.fl. (V) framför även i partimotion 2023/24:988 yrkande 1 att den fria entrén på statliga muséer bör återinföras.
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska öka med 15 miljoner kronor för att digitalisera kulturarvet. Vidare föreslås att anslaget ska minska med anledning av en justerad pris- och löneomräkning. Motionären föreslår därmed att anslaget ska öka med sammantaget 4,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 104 672 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser bl.a. stöd till finansieringen av museibyggnaderna på grund av ökade kostnader för avskrivningar, lokalanpassningar och hyror. Ökningen avser bl.a. 5 miljoner kronor till Statens historiska museer, 3 miljoner kronor till Naturhistoriska riksmuseet och 55 miljoner kronor till Nationalmuseum.
8:2 Centrala museer: Stiftelser
Anslaget får användas för statsbidrag till följande centrala museer som är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 273 714 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 2 miljoner kronor årligen för 2024–2026 i syfte att säkra kulturarvet genom digitisering av arkiv- och föremålssamlingar.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 275 714 000 kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen beräknar att anslaget för 2024 ska fördelas enligt följande:
– Stiftelsen Nordiska museet 125 854 000 kronor
– Stiftelsen Skansen 78 461 000 kronor
– Stiftelsen Tekniska museet 51 767 000 kronor
– Stiftelsen Arbetets museum 19 632 000 kronor.
Under 2022 uppgick avgiftsintäkterna för de fyra museerna till totalt ca 323 miljoner kronor, dvs. en ökning med ca 82 procent jämfört med 2021. Av de totala avgiftsintäkterna svarade Stiftelsen Skansen för ca 209 miljoner kronor, vilket är en ökning med ca 91 procent jämfört med 2021.
Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta att Stiftelsen Nordiska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i huvudbyggnaden som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 77,3 miljoner kronor.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta att Stiftelsen Skansen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för underhåll och utveckling av fastigheter och kulturhistoriska byggnader samt tillgänglighetsanpassning som uppgår till högst 80 miljoner kronor.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta att Stiftelsen Tekniska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i byggnationen av en ny visualiseringsdom som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 95 miljoner kronor.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en förstärkning av anslaget till Tekniska museet för att kunna införa fri entré för barn i åldrarna 7–19 år samt öka sin turnéverksamhet.
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska öka med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
8:3 Bidrag till vissa museer
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till museer och liknande institutioner.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 79 718 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 79 718 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionen
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
8:4 Forum för levande historia
Anslaget får användas för Forum för levande historias förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för såväl prissumma som omkostnader för prisutdelning, avseende ett pris för humanitära och demokratifrämjande insatser. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till den fond som inrättats av Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Research and Remembrance, fr.o.m. 2013 benämnt International Holocaust Remembrance Alliance.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 50 757 000 kronor. Anslaget räknas upp med 2 103 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare minskas anslaget med 529 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen och med 174 000 kronor till följd av att avgiften för årlig revision slopas fr.o.m. 2024. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 1 miljon kronor 2024 för insatser för att öka kunskapen om och motverka antisemitism.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 53 157 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska minska med 300 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 5 529 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
Anslaget får användas för utgifter för utställningsgarantier. Anslaget får även användas för utgifter för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 80 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 80 000 kronor för 2024 till anslaget.
9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund
Anslaget får användas för Myndigheten för stöd till trossamfunds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 16,6 miljoner kronor. Anslaget räknas upp med 540 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare minskas anslaget med 171 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen och med 187 000 kronor till följd av att avgiften för årlig revision slopas fr.o.m. 2024.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 16 782 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska minska med 100 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 171 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
9:2 Stöd till trossamfund
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till trossamfund. Anslaget får användas för utgifter för Skatteverkets avgiftshjälp.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 81 919 000 kronor. Anslaget minskas med 819 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 81 100 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionen
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 20 819 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
10:1 Filmstöd
Anslaget får användas för statsbidrag till utveckling, produktion, visning och spridning av film, samt till filmkulturell verksamhet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 553 444 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 1 miljon kronor årligen för 2024–2026 för att säkra kulturarvet genom digitisering av arkiv- och föremålssamlingar.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 554 444 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 1,6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för Stiftelsen Svenska Filminstitutets verksamhet.
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska öka med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag för att digitalisera kulturarvet.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 55 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att bl.a. permanenta det tillfälliga återhämtningsstödet och stärka biografsektorn.
11:1 Sändningar av TV Finland
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Sverigefinska Riksförbundet för sändningar av TV Finland.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 671 000 kronor. Anslaget minskas med 97 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 574 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionen
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 97 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
Anslaget får användas för utgifter för förmedling av forskningsresultat om svensk och internationell medieutveckling, för sammanställning av mediestatistik och för dokumentation av ägar- och marknadsförhållanden på den svenska mediemarknaden av Nordiskt informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom).
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 3 488 000 kronor. Anslaget räknas upp med 38 000 kronor i pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 35 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 3 491 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionen
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 35 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 533 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 100 000 kronor fr.o.m. 2024 för ökade kostnader för Sveriges avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 633 000 kronor för 2024 till anslaget.
11:4 Stöd till taltidningar
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till taltidningar. Anslaget får även användas för vissa förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 48 456 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 100 000 kronor fr.o.m. 2024 för omprioriteringar inom utgiftsområdet. Vidare föreslås att anslaget ska öka med 3,1 miljoner kronor fr.o.m. 2024 till följd av att tidigare omprioriteringar från anslaget upphör.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 51 456 000 kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare en ändrad inriktning för taltidnings-verksamheten – se avsnittet Ändrad inriktning för taltidningsverksamheten.
12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Anslaget får användas för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-frågors förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 59 690 000 kronor. Anslaget räknas upp med 2 185 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare minskas anslaget med 619 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i stats-förvaltningen och med 522 000 kronor till följd av att avgiften för årlig revision slopas fr.o.m. 2024.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 60 734 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska minska med 300 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 5 619 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet för ungdomspolitikens genomförande. Anslaget får användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 290 680 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 290 680 000 kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 262 miljoner kronor 2025.
Motionen
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
Anslaget får användas för utgifter för särskilda insatser inom ungdoms-politiken. Anslaget får användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 22 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 22 miljoner kronor för 2024 till anslaget.
13:1 Stöd till idrotten
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till idrotten. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till specialidrott inom gymnasieskolan, kunskapsstöd och forskning samt insatser mot dopning.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 2 091 811 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor 2024 för insatser inom ramen för ett äldrelyft för idrotten.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 116 811 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2023/24:2686 yrkandena 1 och 35 att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen ska bl.a. gå till ytterligare insatser för unga, till att bryta segregationen och för investeringar i idrottsanläggningar. Även Anna Wallentheim (S) framhåller i motion 2023/24:2506 yrkande 1 vikten av ett starkt stöd till svensk idrott.
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget sammantaget ska öka med 425 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en höjning med 175 miljoner kronor för en satsning på parasporten, för att starta upp nya grupper med parasport inom ett stort antal specialidrottsförbund. Ökningen avser även en höjning av anslaget med 250 miljoner kronor för att delvis klara av dagens ekonomiska läge och för att möjliggöra en satsning på idrott i svaga områden.
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska öka med sammanlagt 250 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser dels 100 miljoner kronor för upprustning av idrottsanläggningar, dels 150 miljoner kronor för stöd till idrott i utsatta områden.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 275 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag som en del i Civilsamhälleslyftet. Motionärerna vill stärka insatserna för att alla barn och unga tidigt i livet ska få möjlighet till rörelse och idrott och möjliggöra en utvidgning av idrott i utsatta områden. Av medlen ska 30 miljoner kronor gå till parasport och 100 miljoner kronor till elitidrottare för att möjliggöra en satsning särskilt inom de mindre idrotterna. Motionärerna vill också inrätta en särskild fond för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av anläggningar. Liknande synpunkter framförs i kommittémotion 2023/24:1876 yrkande 9 av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP).
13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar för organisationernas information, rådgivning, utvecklingsarbete och arbete gällande ansökningar om statligt stöd.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 52 164 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 52 164 000 kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2025–2027.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 80 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag som en del i Civilsamhälleslyftet.
13:3 Stöd till friluftsorganisationer
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till friluftsorganisationer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 97 785 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 97 785 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag som en del i Civilsamhälleslyftet. Medlen ska enligt motionärerna ge friluftslivet förutsättningar att säkras och utvecklas så att fler får möjlighet till ett aktivt friluftsliv. Även i kommittémotion 2023/24:905 yrkande 18 av Amanda Lind m.fl. (MP) vill motionärerna att anslaget till friluftsorganisationerna ska öka.
13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer i enlighet med lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 15 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 15 miljoner kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 miljoner kronor 2025.
13:5 Insatser för den ideella sektorn
Anslaget får användas för utgifter för bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Anslaget får även användas för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 123 758 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor 2024 för att stärka det civila samhällets förutsättningar att verka och göra insatser för människor i olika situationer där civilsamhällets stöd är avgörande.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 223 758 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska öka med 300 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att skapa bättre förutsättningar för civilsamhället att utveckla sin verksamhet. Medlen är en del av Centerpartiets civilsamhällessatsning.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 200 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag som en del av Civilsamhälleslyftet. Syftet är bl.a. att underlätta långsiktig planering och verksamhet, stötta föreningslivets infrastruktur och underlätta för landets alla eldsjälar. Liknande synpunkter framförs i partimotion 2023/24:2669 yrkande 40 av Märta Stenevi m.fl. (MP).
99:1 Stödfunktion för att utveckla idrottsanläggningar (förslag om nytt anslag)
Motionen
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att 5 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag för att inrätta en stödfunktion för att utveckla idrottsanläggningar, likt anläggningsfonden (LOA-fonden) i Danmark.
14:1 Statsbidrag till studieförbund (nytt anslag)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till studieförbund och för utgifter för Folkbildningsrådets kostnader för att fördela statsbidrag i enlighet med förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag för det särskilda verksamhetsstödet till SISU Idrottsutbildarna, för utgifter för statsbidrag till Föreningen Nordiska Folkhögskolan i Genève och för utgifter avseende utvärdering av folk-bildningen.
Propositionen
Anslaget fördelas innevarande år till både studieförbund och folkhögskolor och uppgår till 4 337 783 000 kronor. Regeringen föreslår att det generella bidraget till folkbildningen ska delas upp och att det införs två anslag, dels ett för bidrag till studieförbunden (anslaget 14:1), dels ett för bidrag till folkhögskolor (anslaget 14:2). Medel från det tidigare anslaget 14:1 Statsbidrag till folkbildningen, numera anslaget 14:1 Statsbidrag till studieförbund, behöver därmed överföras till det nya anslaget 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor. Regeringen föreslår därför att anslaget 14:1 Statsbidrag till studieförbund minskas med 2 346 760 000 kronor. Regeringen föreslår vidare att anslaget 14:1 ska minska med 250 miljoner kronor 2024 för ytterligare resurser till folkhögskolornas utbildningsutbud och andra mer prioriterade insatser.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 741 023 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2023/24:2686 yrkandena 1 och 41 att anslaget ska öka med 250 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att studieförbunden inte ska nedmonteras.
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 250 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, och avvisar regeringens förslag på minskat bidrag till studieförbunden.
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska öka med sammanlagt 2 696 760 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser 2 446 760 000 kronor från anslaget 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor, med anledning av att Centerpartiet motsätter sig regeringens förslag om att dela upp anslaget till folkbildningen i anslagen Statsbidrag till studieförbund (14:1) och Statsbidrag till folkhögskolor (14:2). Ökningen avser också 250 miljoner kronor för att återställa medel till studieförbunden.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 350 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna återför 250 miljoner kronor som regeringen dragit in för studieförbunden och stärker anslaget med ytterligare 100 miljoner kronor. Annika Hirvonen m.fl. (MP) motsätter sig i kommittémotion 2023/24:955 yrkande 5 att regeringen kapar stödet till studieförbunden och till Svenska från dag ett.
14:2 Statsbidrag till folkhögskolor (nytt anslag)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till folkhögskolor. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till studerandeorganisationer inom folkhögskolan och för utvärdering av folkhögskolan.
Propositionen
Regeringen föreslår att det generella bidraget till folkbildningen ska delas upp genom att det införs två anslag, dels anslaget 14:1 Statsbidrag till studieförbund, dels anslaget 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor. Regeringen föreslår därmed att 2 346 760 000 kronor överförs från anslaget 14:1 Statsbidrag till studieförbund till 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor. Regeringen föreslår vidare att anslaget 14:2 ökas med 100 miljoner kronor 2024 för ytterligare resurser till folkhögskolornas utbildningsutbud.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 446 760 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att anslaget ska öka med 360 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I det ligger en ökning med 200 miljoner kronor för en satsning på fler platser på folkhögskolan och ett förstärkt bidrag per årsplats med 160 miljoner kronor.
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska upphöra och medlen överföras till anslaget 14:1. Detta med anledning av att Centerpartiet motsätter sig regeringens förslag att dela upp anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen i två anslag, Statsbidrag till studieförbund (14:1) och Statsbidrag till folkhögskolor (14:2).
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 300 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag som en förstärkning av anslaget.
14:3 Bidrag till tolkutbildning
Anslaget får användas för statsbidrag till tolkutbildning. Anslaget får i begränsad omfattning även användas för utgifter för administration, utveckling, validering, utvärdering och rekryteringsfrämjande insatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 48 831 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 6,5 miljoner kronor 2024.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 55 331 000 kronor för 2024 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 120 miljoner kronor 2025–2029.
14:4 Särskilt utbildningsstöd
Anslaget får användas för utgifter för särskilt utbildningsstöd som ges till folkhögskolor och universitet och högskolor samt för analyser av och utveckling av folkhögskolornas och lärosätenas lärmiljöer. Anslaget får även användas för statsbidrag för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 202 158 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 202 158 000 kronor för 2024 till anslaget.
99:3 Särskilda insatser inom folkbildningen (förslag om nytt anslag)
Motionen
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2354 yrkande 1 att 110 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag. Motionärerna påtalar att studieförbundens verksamhet med Svenska från dag ett och Vardagssvenska har varit mycket uppskattad och framgångsrik, och de vill ge ett fortsatt riktat stöd för att kunna erbjuda kurser i svenska för nyanlända.
Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde
Propositionen
Regeringen föreslår att en ändring ska göras i 7 b § lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Ändringen innebär att Folkbildningsrådet inte längre ska pröva frågor om fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer. Folkbildningsrådet ska i stället pröva frågor om fördelning av statsbidrag till folkhögskolor, till studieförbund och till studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Regeringen anger att staten i dag är hänvisad till att utgå från folkbildningen som en helhet vid bestämmandet av bidraget till folkbildningen. När staten har funnit skäl att skjuta till ytterligare medel har detta, med den nuvarande regleringen, enbart kunna ske genom beslut om särskilda satsningar som också anvisats medel i statsbudgeten och villkorats i regleringsbrev. Regeringen anger att dagens fördelningssystem är ett trubbigt instrument som riskerar att skapa inlåsningseffekter utifrån verksamheternas och samhällets föränderliga behov. Regeringen anger att träffsäkerheten bör öka om bidraget till folkbildningen delas upp i två bidrag, dels ett till folkhögskolorna, dels ett till studieförbunden. Därmed minskar enligt regeringens bedömning även behovet av riktade eller tillfälliga satsningar och ryckigheten i systemet.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) anser i partimotion 2023/24:2354 yrkande 2 att regeringens lagförslag ska avslås. Motionärerna anser att det är bättre att invänta den utredning som nu görs angående folkbildningens styrning och uppföljning innan beslut om förändringar tas. Motionärerna anser vidare att det är av stort värde att värna civilsamhällets självständighet och frihet. En del i det kan enligt motionärerna vara att låta civilsamhällets egna samarbets-organisationer själva förvalta och fördela statliga bidrag mellan sina medlemsföreningar på det sätt som i dag sker inom bl.a. idrott, friluftsliv och folkbildning.
Även Catarina Deremar (C) anser i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 2 att regeringens lagförslag ska avslås. Motionären påtalar att en grundbult i folkbildningen är att den ska vara fri och frivillig. Det är utifrån det som folkbildningen har sitt stora värde för såväl de många deltagarna som för samhället och en väl fungerande demokrati. Med denna ökade styrning minskas enligt motionären friheten för folkbildningen. Principen om armlängds avstånd till folkbildningen behöver enligt motionären säkras och därmed bör lagändringen avslås.
Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP) motsätter sig i kommittémotion 2023/24:1885 yrkande 3 regeringens lagförslag. Motionärerna anser att det är anmärkningsvärt att göra om fördelningsmodellen för folkbildningen innan den pågående folkbildningsutredningen är klar.
Linus Sköld m.fl. (S) motsätter sig i motion 2023/24:2061 yrkande 3 att regeringen delar upp folkbildningsanslaget på två anslag, ett till studie-förbunden och ett till folkhögskolorna.
15:1 Spelinspektionen
Anslaget får användas för Spelinspektionens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 78 332 000 kronor. Anslaget räknas upp med 2 333 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare minskas anslaget med 807 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen och med 248 000 kronor till följd av att avgiften för årlig revision slopas fr.o.m. 2024. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 10,8 miljoner kronor 2024 för att förstärka myndighetens tillsyn och arbete mot olicensierat spel och matchfixning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 90 410 000 kronor för 2024 till anslaget.
Motionerna
Catarina Deremar (C) föreslår i kommittémotion 2023/24:2742 yrkande 1 att anslaget ska minska med 300 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Amanda Lind m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2676 att anslaget ska öka med 807 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet finner att regeringens förslag om anslag för 2024 är väl avvägt. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till medelsanvisning för utgiftsområde 17. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till bemyndiganden. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att en uppdelning av bidraget till folkbildningen på två anslag, dels ett till folkhögskolorna, dels ett till studieförbunden, innebär att träffsäkerheten bör öka och ryckigheten i systemet bör minska. Den föreslagna ändringen i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde tillstyrks därmed. Samtliga motionsförslag avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Riksdagen godkänner vidare regeringens förslag till medelstilldelning för 2024 från public service-kontot till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst
Propositionen
Regeringen föreslår att en ändring görs i 4 § lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, med den innebörden att public service-avgift ska betalas med 1 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten upp till en inkomst som motsvarar 1,60 inkomstbasbelopp för beskattningsåret. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och bestämmelsen med den nya lydelsen föreslås tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter 31 den december 2023.
Public service-avgiften för 2023 är 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till en inkomst som motsvarar 1,75 inkomstbasbelopp för beskattningsåret. När det nya finansieringssystemet infördes konstaterade regeringen att avgiftsintäkterna från public service-avgiften i så hög grad som möjligt bör följa riksdagens beslut om tilldelning av medel till public service-företagen (prop. 2017/18:261 s. 36). Avgiften bör därför justeras om det blir stora skillnader mellan hur mycket medel som kommer in i systemet och tilldelningen till public service-företagen. I Kammarkollegiets återrapportering av utvecklingen på public service-kontot (Ku2022/00572) framkommer att det vid årets slut kommer att finnas ett överskott på public service-kontot. Förslaget att justera public service-avgiften är därmed en del i den löpande förvaltningen av kontot. Tilldelningen till public service-bolagen påverkas inte av avgiftsjusteringen.
Medelstilldelning för 2024 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB
Propositionen
Regeringen föreslår att de tre programföretagen, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, för 2024 tilldelas sammanlagt 9 269 400 000 kronor från public service-kontot. Enligt förslaget ska medlen fördelas med 3 330 800 000 kronor till Sveriges Radio AB, med 5 456 800 000 kronor till Sveriges Television AB och med 481 800 000 kronor till Sveriges Utbildningsradio AB.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare betonat vikten av att intäkterna från public service-avgiften i så hög grad som möjligt bör följa tilldelningen av medel till programföretagen samt att avgiften bör justeras om det blir för stora skillnader mellan hur mycket medel som kommer in i systemet i relation till beslut om medelstilldelning till programföretagen (bet. 2018/19:KrU2, bet. 2018/19:KrU14, bet. 2019/20:KrU11 och bet. 2022/23:KrU1). Utskottet välkomnar att regeringen återigen balanserar tillgångarna på public service-kontot genom att föreslå en sänkning av public service-avgiften.
Enligt lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst fattar riksdagen fr.o.m. tillståndsperioden 2020–2025 beslut om tilldelning av avgiftsmedel för hela perioden. Syftet är att ge programföretagen tydliga och stabila planeringsförutsättningar. Enligt riksdagens beslut ska medelstill-delningen till respektive företag höjas med 2 procent per år under tillståndsperioden 2020–2025 (prop. 2018/19:136, bet. 2019/20:KrU2, rskr. 2019/20:20).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om sänkt public service-avgift genom ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till medelsfördelning till programföretagen för 2024.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstaganden i frågor om taltidningsverksamhetens utformning inte längre ska gälla. Inriktningen för den framtida taltidningsverksamheten ska vara att personer som på grund av synnedsättning eller läsnedsättning inte kan ta del av textbaserade allmänna nyhetsmedier och tidskrifter med fördjupande samhälls- och nyhetsjournalistik ska få god tillgång till sådana medier genom taltidning.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagens tidigare ställningstaganden i frågor om taltidningsverksamhetens utformning inte längre ska gälla. Inriktningen för den framtida taltidningsverksamheten ska vara att personer som på grund av synnedsättning eller läsnedsättning inte kan ta del av textbaserade allmänna nyhetsmedier och tidskrifter med fördjupande samhälls- och nyhets-journalistik ska få god tillgång till sådana medier genom taltidning.
Den inriktning för taltidningsverksamheten som riksdagen har godkänt är att personer med sådana funktionsnedsättningar som innebär att de inte kan ta del av en vanlig dagstidning ska få god tillgång till dessa tidningar genom taltidning (prop. 2012/13:1, utg.omr. 17 s. 156, 2012/13:KrU1, rskr. 2012/13:106).
I juni 2020 gav den dåvarande regeringen Myndigheten för tillgängliga medier i uppdrag att se över hur taltidningsverksamheten kunde utvecklas och anpassas till användarnas behov av och tillgång till nyheter och samhällsinformation i ett modernt medielandskap. I februari 2021 redovisade myndigheten rapporten En taltidning i takt med tiden – 18 förslag för likvärdig nyhetsläsning (Ku2021/00658).
Regeringen anser att taltidningsverksamheten inte längre är i linje med medieutvecklingen och inte heller med den utveckling som skett av stödet till nyhetsmedier. Den föreslagna ändrade inriktningen ger regeringen förutsättningar att göra de anpassningar av regleringen av taltidnings-verksamheten som är nödvändiga för den modernisering som behövs.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning om behovet av en ändrad inriktning för den framtida taltidningsverksamheten. Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag att riksdagens tidigare ställningstaganden om taltidningsverksamhetens utformning inte längre ska gälla och att inriktningen för den framtida taltidningsverksamheten ska vara att personer som på grund av synnedsättning eller läsnedsättning inte kan ta del av textbaserade allmänna nyhetsmedier och tidskrifter med fördjupande samhälls- och nyhets-journalistik ska få god tillgång till sådana medier genom taltidning.
Särskilda yttranden
Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 17 inte får överstiga 16 646 285 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1). Eftersom Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Socialdemokraternas politik inom utgiftsområde 17.
Socialdemokraternas förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2654. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2023/24:2686. Sammantaget anvisar vi 550 miljoner kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 för 2024.
Sverige befinner sig i en historiskt osäker tid. Den säkerhetspolitiska situationen i vår omvärld är fortsatt allvarlig. Rysslands brutala invasionskrig i Ukraina fortsätter. Den nya ekonomiska verkligheten har drabbat svenska hushåll med full kraft. De stigande räntorna och hyrorna har gröpt hål i hushållskassan. Vanliga, hårt arbetande svenskar har fått det tuffare. Särskilt hårt drabbas ensamstående föräldrar och de som redan innan krisen hade knappa marginaler – många uppger att de inte är säkra på att de har råd att sätta näringsriktig mat på bordet till sina barn. Men den ekonomiska krisen slår mot alla löntagargrupper. Svenska löntagare har fått se tio års reallöneökningar gå upp i rök till följd av kostnadskrisen. Svensk ekonomi krymper mest i Europa och svenskarna blir fattigare. Den ekonomiska krisen har kopplat greppet om samhällsekonomin. Regeringen med stöd av Sverigedemokraterna har misslyckats med att ta kontroll över den ekonomiska krisen, säkerhetshotet och otryggheten i vårt land.
Det finns ett politiskt alternativ som sätter vanligt folk i första rummet. Det går att ge vanliga löntagare lindring när kostnadskrisen är som värst. Det går att prioritera sjukvården och skolan för att kunna behålla lärare, sjuksköterskor och undersköterskor. Därför går vi socialdemokrater fram med förslag om en rättvis skattesänkning för vanligt folk och en ny princip för hur välfärden ska finansieras. Det gör att vi för nästa år kan föreslå en dubblering av satsningarna på svensk sjukvård. Det är möjligt att prioritera resurser till Sveriges säkerhet – både för att säkra våra gränser och för att knäcka den grova kriminaliteten, samtidigt som arbetet för att bryta nyrekryteringen kraftigt förstärks. Allt handlar om prioriteringar. Genom att de som har det allra bäst ställt, och de företag som tjänar stora pengar på krisen, bidrar lite mer kan vi bygga vårt land starkare. Socialdemokraternas budgetförslag visar hur politiken kan ta sig an de samhällsproblem som kommer att prägla Sverige de närmaste åren. En handlingskraftig politik för att ta Sverige starkare ur lågkonjunkturen, för att stötta vanliga familjer under kostnadskrisen, för att öka investeringarna för fler jobb och högre tillväxt, för att säkra välfärden och för att fortsätta samhällets gemensamma kamp mot brottsligheten.
Regeringens kulturpolitiska budget präglas av en oförståelse inför stundande utmaningar. När de antidemokratiska tendenserna ökar vill vi socialdemokrater stärka demokratins ideal. Kultur och bildning handlar för oss om människans personliga frihet och samhällets utveckling. Kulturen ger perspektiv och förståelse för det egna livet och omvärlden samt möjlighet att mötas över klassgränser och olika bakgrunder. Vi socialdemokrater har ett fast förankrat mål om att bryta segregationen i Sverige och därmed öka tillgängligheten och delaktigheten i kulturen. Därför behövs målinriktade insatser för att stärka bildningen, estetiken och det kulturella deltagandet för våra barn och unga. Att aktivt sänka trösklar och tillgängliggöra kultur för fler är politiska prioriteringar för oss socialdemokrater.
På en del platser i vårt land är studieförbundens lokaler den enda samlingsplats för kommunens invånare som finns. Verksamheterna syftar till att förena människor i samtal, studier, språkinlärning, yrkesförberedande program och fortbildande kurser. Studieförbunden har starka band till hela det svenska civilsamhället, såsom fackförbund, idrottsrörelsen, kulturlivet och rättighetsorganisationer. Folkbildningen är en grundpelare i den demokratiska kulturpolitiken där människans fria och frivilliga organisering och bildning tar plats och ges utrymme. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte utredningen ”Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden”. Innan utredningen står klar och kan presentera vidtas nu åtgärder av regeringen som saknar en konsekvensanalys.
Vi socialdemokrater prioriterar barnen. Vi vill öka finansieringen till idrotten och kulturskolan. Vi vet att verksamheterna är nödvändiga för att barns pedagogiska och positiva utveckling. Men vi ser hur avgifter ökar mot bakgrund av bristande insatser till kommuner- och regioner i regeringens budget. Vi vill även sänka trösklar till museernas verksamhet och förvånas över den brist på initiativ regeringen har vad gäller det svenska kulturarvet.
Det är inte barnen som ska behöva bära regeringens bristande insatser. Därför har vi förslag till en annan kulturbudget.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Vi föreslår en höjning av anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi vill fördubbla det statliga utvecklingsbidraget till kulturskolan. Vi anser att kulturskolan har en otroligt viktig roll i att ge barn och unga möjlighet till kulturutövande. Kulturskolan måste vara tillgänglig på jämlika villkor i hela landet för alla barn oavsett bakgrund.
Museer och utställningar
Vi vill återinföra fri entré på statliga museer. Fri entré-reformen möjliggjorde för många fler att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Vi anser att det är mycket viktigt att fler grupper än de museivana besöker våra museer. Vi föreslår därför att fri entré på statliga museer återinförs och att anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Politik för det civila samhället
Vi anser att anslaget 13:1 Stöd till idrotten ska förstärkas med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen ska bl.a. gå till ytterligare insatser för ungas idrottande, till att bryta segregationen och för investeringar i idrottsanläggningar.
Folkbildning
Nu går regeringen fram med en drastisk och omfattande nedskärning av folkbildningens anslag. Det kommer att ha en inverkan inte bara på folkbildningen utan även på det civila samhället, lokalsamhället, kulturen och idrotten i vårt land. Socialdemokraterna vill öka anslaget 14:1 Statsbidrag till studieförbund med 250 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att studieförbunden inte ska nedmonteras.
Mot bakgrund av behovet av ökad kontroll och granskning av statsbidraget till folkbildningen har vi socialdemokrater föreslagit en normgivande lagstiftning om demokrativillkor vid utbetalning av statsbidrag till det civila samhället som även ska tjäna folkbildningsområdet. Den förra, S-ledda, regeringen beslutade dessutom i juni 2022 om kommittédirektiv till en utredning om styrning och uppföljning av folkbildningen (dir. 2022:75). Utredningen gör en översyn av den nuvarande modellen för fördelning av statsbidrag till folkbildningen och utreder hur uppföljning, kontroll och granskning av statsbidrag säkerställs. Uppdraget ska slutredovisas senast den 14 juni 2024. Vi anser mot bakgrund av detta att politiska åtgärder rörande folkbildningens verksamhet och roll bör invänta utredningens förslag, och vi motsätter oss därför regeringens förslag att Folkbildningsrådet inte längre ska besluta hur stor del av statsbidraget till folkbildningen som ska gå till folkhögskolor respektive studieförbund. Vi motsätter oss även att regeringen delar upp folkbildningsanslaget på två anslag, ett till studieförbunden, ett till folkhögskolorna.
Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 17 inte får överstiga 16 646 285 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområde 17.
Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2385. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i partimotion 2023/24:2354. Sammantaget anvisar vi 2 174 300 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 för 2024.
Jag konstaterar att de förslag som regeringen presenterar prioriterar kulturarvet på bekostnad av dagens och framtidens kulturutbud. För att fler ska kunna utöva kultur och hantverk på egen hand eller tillsammans med andra behövs ökade resurser, och för att stärka den professionella kultursektorns infrastruktur i hela landet behövs stärkt finansiering. Barns och ungdomars deltagande i idrott har blivit en klassfråga. Det påverkar både rätten till en meningsfull fritid och rätten till fysisk och psykisk hälsa. För Vänsterpartiet framstår det som mycket angeläget att utjämna de växande klyftorna bland barn och ungdomar. Jag är också mycket kritisk till de stora nedskärningar som föreslås för studieförbunden. En stark demokrati behöver ett starkt civilsamhälle och bildade invånare.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget 1:1 Statens kulturråd med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen ska gå till att påbörja arbetet med införandet av en scenkonstgaranti för alla elever liknande den norska skolesekken.
Vänsterpartiet föreslår vidare att anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ska öka med sammanlagt 665 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Jag anser att barn från alla familjer, oavsett ekonomi, ska ges möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet. För att detta ska bli möjligt anser jag att avgifterna till kulturskolan på sikt måste tas bort och att staten bör ge ett stöd till kommunerna med 300 miljoner kronor inom anslaget i detta syfte. Jag vill även se en generell förstärkning av kulturskolan med 100 miljoner kronor för att öka tillgängligheten. Jag vill dessutom öka anslaget med 210 miljoner kronor för att kunna genomföra den nationella biblioteksstrategin, och vill även se en förstärkning av stödet till det ideella kulturlivets föreningar med 10 miljoner kronor. Stödet till kulturallianserna anser jag dessutom bör stärkas. Allianserna är i dag en tredje anställningsform särskilt utformad för att kunna erbjuda en tryggare inkomst för kulturskapare. Jag föreslår en ökning av anslaget med 30 miljoner kronor för detta ändamål. Jag vill också se fler lokala kulturprojekt och föreslår därför ett stöd till paraplyorganisationer att sedan fördela vidare till deras medlemmar. Stödet syftar till att stärka och möjliggöra för ideella krafter på lokal nivå. Jag föreslår en ökning av anslaget med 15 miljoner kronor för detta ändamål.
Vänsterpartiet föreslår dessutom att anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet ska öka med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Jag vill ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att genomföra dokumentation och kartläggning av romers och resandes bosättningar i syfte att synliggöra dem som en viktig del av vårt svenska kulturarv.
Teater, dans och musik
Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen ska gå till ett speciellt riktat stöd för lokaler till dansen då infrastrukturen för dansen är svag i delar av landet och det bl.a. saknas träningsytor för den professionella danssektorn.
Bildkonst, arkitektur, form och design
Vänsterpartiet anser att anslaget 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor ska öka med 3 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Hemslöjden har länge påvisat en resursbrist och Vänsterpartiet vill att nämnden ska ha möjlighet att öka sitt stöd till såväl yrkesverksamma som till den ideella sektorn. Med förstärkningen kan hemslöjden både föra vidare traditionella hantverk och stötta utvecklingen av det framtida slöjdandet.
Vänsterpartiet föreslår vidare en höjning av anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att se till att MU-avtalet följs. Jag anser att det är viktigt att konstnärer får betalt för hela processen kring en utställning och vill därför rikta ett stöd till de institutioner som behöver leva upp till avtalet.
Konstnärernas villkor
Vänsterpartiet anser att anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för en ökning av den individuella visningsersättningen. Det generella konstnärsstödet är viktigt för att kompensera konstnärer för den inskränkning som görs i upphovsrättslagen.
Arkiv
Vänsterpartiet anser att anslaget 6:1 Riksarkivet ska öka med sammanlagt 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en höjning med dels 10 miljoner kronor för arbetet med den nationella arkivdatabasen, dels 30 miljoner kronor för omläggning av Riksarkivets finansieringsmodell. Omläggningen innebär att Riksarkivet får en direkt finansiering i stället för att fakturera andra myndigheter som använder sig av arkivets tjänst i efterhand. Detta skulle innebära ökade möjligheter till utbyggnad av såväl fysiska lokaler som verksamheten.
Kulturmiljö
Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet med sammanlagt 8,7 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser dels ett särskilt sökbart stöd på 5 miljoner kronor för museer, institutioner och organisationer som arbetar med återförandet av samiska föremål och kvarlevor, dels en höjning med 3,7 miljoner kronor för att täcka ökade kostnader för arkeologiska fynd som uppkommit under senare år.
Vänsterpartiet föreslår vidare en höjning av anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen syftar till att förstärka länsstyrelsernas möjlighet att skydda, bevara och tillgängliggöra kulturmiljöer och kulturarv.
För en uppräkning av bidraget till arbetslivsmuseerna anser Vänsterpartiet att anslaget 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer ska öka med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Museer och utställningar
Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med sammanlagt 155 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av dessa medel ska 25 miljoner kronor gå till att förbättra arbetet med att bevara samlingarna då många museer har flaggat för stora problem, vilket innebär en stor risk för vårt gemensamma kulturarv. Vänsterpartiet vill återinföra fri entré för vuxna på statens museer och avsätter 90 miljoner kronor för detta ändamål. Vänsterpartiet vill också avsätta 40 miljoner kronor till Nationalmuseum för att museet ska kunna säkra verksamheten och tillgängligheten för besökare.
Vänsterpartiet föreslår vidare en ökning av anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen ska gå till Stiftelsen Tekniska museet för att kunna erbjuda barn i skolåldern, 7–19 år, fri entré och för att kunna utvidga sin turnéverksamhet. På så sätt kan man möjliggöra för barn och unga i hela landet att utveckla sitt teknikintresse.
Film
Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget 10:1 Filmstöd med 1,6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Stiftelsen Svenska Filminstitutet har under lång tid inte fått sitt anslag uppräknat och jag anser att det inte längre är möjligt att fortsätta med nedskärningar om man ska kunna uppnå de uppsatta målen för verksamheten.
Politik för det civila samhället
Vänsterpartiet föreslår att anslaget 13:1 Stöd till idrotten ska förstärkas med sammanlagt 425 miljoner konor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en höjning på 175 miljoner kronor för en satsning på parasporten för att starta upp nya grupper med parasport inom ett stort antal specialidrottsförbund. Ökningen avser även en höjning av anslaget med 250 miljoner kronor för att delvis klara av dagens ekonomiska läge och för att möjliggöra en satsning på idrott i svaga områden.
Anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler bör enligt Vänsterpartiet öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anledningen är att många förenings- och samlingslokaler är eftersatta samt att fungerande och ändamålsenliga föreningslokaler är centrala för utvecklingen av kultur och föreningsliv samt lokaldemokrati. På mindre orter och på landsbygden är de föreningsdrivna mötesplatserna garanten för att det ska finnas ett kulturutbud och de är noder för lokal utveckling.
Folkbildning
Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag på minskat bidrag till studieförbunden. Folkbildningen är en viktig plattform för människors möjlighet till bildning och utveckling under hela livet. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget 14:1 Statsbidrag till studieförbund med 250 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Arbetslösheten är fortsatt hög, och folkhögskolan är bra på att nå dem med kort utbildning som står långt från arbetsmarknaden. Vänsterpartiet vill att anslaget 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor ska öka med sammanlagt 360 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I det ligger en ökning med dels 200 miljoner kronor för en satsning på fler platser på folkhögskolan, dels ett förstärkt bidrag per årsplats med 160 miljoner kronor. Ökningen motiveras bl.a. av att folkbildningsanslaget inte har någon pris- och löneuppräkning och därför har urholkats över tid. Folkhögskolan har inte heller ingått i Lärarlyftet, samtidigt som en allt större andel av deltagarna är i behov av särskilt stöd.
Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag till ändring i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde som möjliggör för regeringen att dela upp medlen till folkhögskolorna och studieförbunden i två olika anslag. Vänsterpartiet menar att det är bättre att invänta utredningen om folkbildningens styrning och uppföljning innan beslut om förändringar fattas. Det är av stort värde att värna civilsamhällets självständighet och frihet. En del i det kan vara att låta civilsamhällets egna samarbetsorganisationer själva förvalta och fördela statliga bidrag mellan sina medlemsföreningar så som det görs i dag inom bl.a. idrott, friluftsliv och folkbildning.
Nya anslag
Många kommuner står inför stora behov av ny- eller ombyggda idrottsytor. Vänsterpartiet föreslår ett nytt anslag på 5 miljoner kronor till en stödfunktion för att utveckla idrottsanläggningar (anslaget 99:1). I Danmark finns en nationell instans: Lokale- och anlægsfonden (LOA-fonden). Ett nytt anslag skulle ge möjlighet att inrätta en stödfunktion med en befintlig myndighet, och utifrån det bygga upp en liknande verksamhet som LOA-fonden i Danmark.
Det finns i dag många enskilda arkiv runt om i landet som är i stort behov av digitalisering men som saknar resurser. En digitalisering skulle delvis trygga kulturarvet men också öppna upp för större möjligheter att använda arkiven i landet. Vänsterpartiet föreslår ett sökbart stöd till ändamålet och att 20 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag för att digitalisera enskilda arkiv runt om i landet (anslaget 99:2).
Studieförbundens verksamhet med Svenska från dag ett och Vardagssvenska har varit mycket uppskattad och framgångsrik. Vänsterpartiet vill att folkbildningen fortsatt får ett riktat stöd för särskilda insatser inom folkbildningen för att kunna erbjuda kurser i svenska för nyanlända. Vänsterpartiet föreslår ett nytt anslag för detta ändamål och avsätter därför 110 miljoner kronor (anslaget 99:3).
Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 17 inte får överstiga 16 646 285 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1). Eftersom Centerpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet och därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Centerpartiets politik inom utgiftsområde 17.
Centerpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2733. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2023/24:2742. Sammantaget anvisar vi 801 miljoner kronor mer än regeringen till utgifts-område 17 för 2024.
Jag anser att kultur, medier, idrott och civilsamhälle behöver finnas tillgängligt för alla i hela landet. Alla dessa områden har stor betydelse för att ta till vara och säkra möjligheterna till ett starkt demokratiskt samhälle. Staten behöver här bidra med att skapa goda förutsättningar. Många verksamheter inom bl.a. kulturen, idrotten och civilsamhället har redan drabbats hårt av pandemin, och sedan av de höga energipriserna och inflationen. Hur deltagandet kan värnas för framför allt barn och ungdomar på dessa områden behöver därför följas noga.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Centerpartiet föreslår en minskning av anslaget 1:1 Statens kulturråd med 400 000 kronor och anslaget 1:7 Myndigheten för kulturanalys med 200 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerade pris- och löneomräkning.
Teater, dans och musik
Centerpartiet föreslår en ökning av anslaget 2:3 Statens musikverk med 300 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I det ligger en höjning av anslaget med 1 miljon kronor för digitalisering av kulturarvet samt en sänkning av anslaget med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Litteraturen, läsandet och språket
Centerpartiet föreslår en neddragning av anslaget 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning. Centerpartiet föreslår vidare en ökning av anslaget 3:3 Institutet för språk och folkminnen med 700 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I det ligger en höjning av anslaget med 1 miljon kronor för digitalisering av kulturarvet samt en sänkning av anslaget med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Bildkonst, arkitektur, form och design
Centerpartiet föreslår en neddragning av anslaget 4:1 Statens konstråd med 100 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Konstnärernas villkor
Centerpartiet föreslår en neddragning av anslaget 5:1 Konstnärsnämnden med 100 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Arkiv
Centerpartiet föreslår en neddragning av anslaget 6:1 Riksarkivet med 3,2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Kulturmiljö
Centerpartiet föreslår en neddragning av anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet med 1,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Museer och utställningar
Centerpartiet föreslår en ökning av anslaget med 8:1 Centrala museer: Myndigheter med 4,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I det ligger en höjning av anslaget med 15 miljoner kronor för digitalisering av kulturarvet samt en sänkning av anslaget med anledning av en justerad pris- och löneomräkning. Centerpartiet föreslår också en ökning av anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vidare föreslår Centerpartiet en minskning av anslaget 8:4 Forum för levande historia med 300 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Film
Centerpartiet föreslår en ökning av anslaget 10:1 Filmstöd med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag för att digitalisera kulturarvet.
Ungdomspolitik
Centerpartiet föreslår en minskning av anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor med 300 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Politik för det civila samhället
Centerpartiet föreslår att anslaget 13:1 Stöd till idrotten ska ökas med sammanlagt 250 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser dels 100 miljoner kronor som stöd för upprustning av idrottsanläggningar, dels 150 miljoner kronor för stöd till idrott i utsatta områden. Centerpartiet föreslår vidare en ökning av anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn med 300 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Folkbildning
Centerpartiet föreslår en ökning av anslaget 14:1 Statsbidrag till studieförbund med 2 696 760 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Centerpartiet föreslår återställda medel till studieförbund om 250 miljoner kronor 2024. Som en följd av att Centerpartiet motsätter sig en ändring i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde föreslås att de föreslagna medlen under anslaget 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor förs över till anslaget 14:1. Centerpartiet föreslår därmed en neddragning av anslaget 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor med 2 446 760 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Spelmarknaden
Centerpartiet föreslår en minskning av anslaget 15:1 Spelinspektionen med 300 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 17 inte får överstiga 16 646 285 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1). Eftersom Miljöpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Miljöpartiets politik inom utgiftsområde 17.
Miljöpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2689. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2023/24:2676. Sammantaget anvisar vi 2 657 715 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 för 2024.
Vi befinner oss i en tid med stora samhällsutmaningar. Klimatförändringar och kraftig förlust av biologisk mångfald skakar grundförutsättningarna för trygghet, frihet och ekonomisk utveckling. Sverige befinner sig i ett svårt läge i en orolig omvärld. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina har kastat Europa och Sverige in i en kostnadskris som drabbar hushållen, företagen och välfärden. Det är en tid som kräver en kraftfull ekonomisk politik och ett tydligt klimatpolitiskt ledarskap. Istället för att satsa på morgondagens lösningar backar regeringen in i framtiden med en politik som är kortsiktig och otillräcklig för att möta de utmaningar vi står inför. Miljöpartiet visar i sitt budgetförslag att en annan väg är möjlig – en väg som tryggar välfärden och accelererar den gröna omställningen.
Miljöpartiet anser att kulturpolitiken ska ha utgångspunkt i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten och stimulera en mångfald av kulturella uttryck. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form. Den fria konsten bryter ny mark och utmanar invanda mönster och föreställningar. För Miljöpartiet är principen om armlängds avstånd grundläggande och ska värnas och stärkas. Ett rikt kulturliv i hela landet, inte minst för barn och unga, är för oss en självklar del av välfärden.
Ett starkt föreningsliv och civilsamhälle är avgörande för ett socialt hållbart, demokratiskt samhälle och inte minst för alla barns rätt till en aktiv, meningsfull fritid. Genom idrottsrörelsen, folkbildningen och friluftslivets organisationer möts människor över generationsgränser och bidrar till att stärka såväl individen som samhället. Goda förutsättningar för det demokratiska civilsamhället är ett åtagande som det offentliga måste slå vakt om.
Coronapandemin slog hårt mot kulturen såväl som mot idrottsrörelsen och det breda civilsamhället. Återstartsutredningen för kulturen pekade på behov av långsiktiga stöd för återhämtning. Att regeringen valt att inte förlänga knappt några återstartsstöd och inte heller svara upp mot behovet av långsiktiga förstärkningar är mycket beklagligt. Istället innebär kulturbudgeten i praktiken nedskärningar för de flesta verksamheter. Den stora nedskärningen av folkbildningsanslaget är ett hårt slag för kulturen, mötesplatser och bildning i hela landet.
I tider av lågkonjunktur behöver politiken istället visa att kulturen är en grundläggande del av vår gemensamma välfärd som är viktig att värna. Vi går därför vidare med återstartsutredningens förslag om bland annat permanent höjda anslag till fria aktörer samt förstärkningar bland annat av kulturskola, folkbibliotek och den regionala kulturen. Vi vill även genomföra ett civilsamhälleslyft där bland annat idrottsrörelsen, friluftslivsorganisationerna, ideella kulturverksamheter, samlingslokaler och ungdomsorganisationerna ges förutsättningar att både växa och ta sig igenom lågkonjunkturen.
Vi avvisar regeringens generella nedskärningar på statliga verksamheter, vilka drabbar viktiga kulturverksamheter. Vi motsätter oss även den avskaffade pris- och löneuppräkningen (PLO) för regional kultur och för nationella scenkonstverksamheter. Det ger mycket olyckliga konsekvenser för kulturens långsiktiga finansiering och tillgänglighet i hela landet.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Miljöpartiet föreslår att anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ska öka med 660 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen omfattar bl.a. 100 miljoner kronor i permanent bidrag till kulturskolan, en förstärkning av fristadssystemet med 30 miljoner kronor, 30 miljoner kronor till kulturlivets internationalisering, 150 miljoner kronor till satsningen stärkta bibliotek, 100 miljoner kronor i ökat stöd till amatörkultur och lokalhållande organisationer, 75 miljoner kronor för kulturens återstart och att stärka arrangörsledet samt 100 miljoner i förstärkta produktionsincitament för film. Miljöpartiet vill även avsätta 25 miljoner kronor till ökade satsningar på nationella minoriteters kultur, däribland en kultursamlande verksamhet för tornedalingar, kväner och lantalaiset samt 8 miljoner för en permanent satsning på Giron Sámi Teáhter.
Miljöpartiet vill vidare att anslaget 1:3 Skapande skola ska öka med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, i syfte att öka andelen deltagande elever. Anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, bör öka med 99 000 kronor och anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet med 117 680 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Miljöpartiet vill även att den automatiska pris- och löneuppräkningen av det statliga anslaget till regionala kulturverksamheter ska återinföras. Miljöpartiet föreslår även att anslaget 1:7 Myndigheten för kulturanalys, ska öka med 197 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Teater, dans och musik
Miljöpartiet vill att anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, ska öka med 79 743 000 kronor i förhållande till regeringens förslag, varav 3,6 miljoner kronor för Operans kostnadsökningar, 3,4 miljoner kronor för Dramatens fastighetskostnader, 60 miljoner kronor för pris- och löneom-räkning samt 2 miljoner kronor till Unga Klara. Miljöpartiet vill även att den automatiska pris- och löneuppräkningen av anslaget ska återinföras. Miljöpartiet föreslår vidare att anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål ska öka med 52 516 000 kronor och anslaget 2:3 Statens musikverk med 3 021 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Litteraturen, läsandet och språket
Miljöpartiet föreslår att anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter ska öka med 6 057 000 kronor och anslaget 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier med 1 403 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Miljöpartiet föreslår även att anslaget 3:3 Institutet för språk och folkminnen ska öka med 763 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Bildkonst, arkitektur, form och design
Miljöpartiet föreslår att anslaget 4:1 Statens konstråd ska öka med 5 120 000 kronor och anslaget 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor med 2 120 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Miljöpartiet föreslår vidare att anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet ska öka med 22 461 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Konstnärernas villkor
Miljöpartiet föreslår att anslaget 5:1 Konstnärsnämnden ska öka med 245 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Miljöpartiet föreslår vidare att anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att förstärka konstnärers möjligheter till stipendier.
Arkiv
Miljöpartiet föreslår att anslaget 6:1 Riksarkivet ska öka med 29 765 000 kronor i förhållande till regeringens förslag, av detta avses 20 miljoner kronor avsättas till digitaliseringssatsning.
Kulturmiljö
Miljöpartiet föreslår att anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet ska öka med 58 016 000 kronor i förhållande till regeringens förslag bl.a. för att Riksantikvarieämbetet ska kunna ges ett uppdrag att fungera som samordnande för stärkt beredskap samt för att kunna genomföra en storskalig digitaliseringssatsning. Miljöpartiet föreslår vidare att anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård ska öka med 2 760 000 kronor och anslaget 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Museer och utställningar
Miljöpartiet föreslår att anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ska öka med 104 672 000 kronor i förhållande till regeringens förslag för bl.a. stöd till finansieringen av museibyggnadernas avskrivningar, lokalanpassningar och hyror. Ökningen avser bl.a. 5 miljoner kronor till Statens historiska museer, 3 miljoner kronor till Naturhistoriska riksmuseet och 55 miljoner kronor till Nationalmuseum. Miljöpartiet föreslår vidare att anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser ska öka med 5 miljoner kronor och anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, detta bland annat som en del av digitaliseringssatsningen. Miljöpartiet föreslår även att anslaget 8:4 Forum för levande historia ska öka med 5 529 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Trossamfund
Miljöpartiet föreslår att anslaget 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund ska öka med 171 000 kronor och anslaget 9:2 Stöd till trossamfund med 20 819 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Film
Miljöpartiet föreslår att anslaget 10:1 Filmstöd ska öka med 55 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att bl.a. permanenta det tillfälliga återhämtningsstödet och stärka biografsektorn.
Medier
Miljöpartiet föreslår att anslaget 11:1 Sändningar av TV Finland ska öka med 97 000 kronor och anslaget 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen med 35 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Ungdomspolitik
Miljöpartiet föreslår att anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ska öka med 5 619 000 kronor och anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Politik för det civila samhället
Miljöpartiet föreslår att anslaget 13:1 Stöd till idrotten ska öka med 275 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, bl.a. för att möjliggöra en utvidgning av idrotten i utsatta områden och att alla barn och unga ska få möjlighet till rörelse och idrott tidigt i livet. Av medlen ska 30 miljoner gå till parasport och 100 miljoner kronor till elitidrottare för att möjliggöra en satsning särskilt inom de mindre idrotterna. Miljöpartiet vill även inrätta en särskild fond för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av anläggningar.
Miljöpartiet föreslår även ett Civilsamhälleslyft där anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler ökar med 80 miljoner kronor och anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Det ökade stödet till friluftsorganisationerna ska säkra friluftslivet och ge organisationerna förutsättningar att utvecklas så att fler får möjlighet till ett aktivt friluftsliv.
Miljöpartiet föreslår även att anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn ska öka med 200 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag som en del av Civilsamhälleslyftet. Ökningen avser att underlätta föreningslivets långsiktiga planering och verksamhet.
Folkbildning
Miljöpartiet föreslår att anslaget 14:1 Statsbidrag till studieförbund ska öka med 350 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Därmed återförs de 250 miljoner kronor som regeringen föreslår ska dras in från studieförbundens finansiering och anslaget stärks med ytterligare 100 miljoner kronor. Miljöpartiet vill även att anslaget 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor ska öka med 300 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag som en förstärkning av anslaget.
Miljöpartiet motsätter sig förslaget att regeringen själv ska fördela anslaget mellan folkhögskolorna och studieförbunden. På detta sätt ställer regeringen de olika delarna av folkbildningen mot varandra och slår in en kil i det traditionella systemet av självförvaltning, liknande det som gäller för fördelningen av anslag till idrottsrörelsen. Miljöpartiet vill istället invänta folkbildningsutredningens förslag innan eventuella förändringar görs av modellen för anslagsfördelning. Miljöpartiet motsätter sig den föreslagna ändringen i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Spelmarknaden
Miljöpartiet föreslår att anslaget 15:1 Spelinspektionen ska öka med 807 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2023/24:1 Budgetpropositionen för 2024 utgiftsområde 17:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst (avsnitt 2.1 och 14.6.5).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde (avsnitt 2.2 och 17.6).
3. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i nya verkstäder och repetitionslokaler samt investeringar i teknik i operahuset som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 130 000 000 kronor (avsnitt 5.5.1).
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta att Stiftelsen Nordiska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i huvudbyggnaden som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 77 300 000 kronor (avsnitt 11.6.2).
5. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta att Stiftelsen Skansen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för underhåll och utveckling av fastigheter och kulturhistoriska byggnader samt tillgänglighetsanpassning som uppgår till högst 80 000 000 kronor (avsnitt 11.6.2).
6. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta att Stiftelsen Tekniska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i byggnationen av en ny visualiseringsdom som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 95 000 000 kronor (avsnitt 11.6.2).
7. Riksdagen godkänner att tidigare ställningstaganden i frågor om taltidningsverksamhetens utformning inte längre ska gälla och att inriktningen för den framtida taltidningsverksamheten ska vara att personer som på grund av synnedsättning eller läsnedsättning inte kan ta del av textbaserade allmänna nyhetsmedier och tidskrifter med fördjupande samhälls- och nyhetsjournalistik ska få god tillgång till sådana medier genom taltidning (avsnitt 14.6.4).
8. Riksdagen godkänner medelstilldelningen för 2024 från public service-kontot till Sveriges Radio AB med 3 330 800 000 kronor, till Sveriges Television AB med 5 456 800 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 481 800 000 kronor (avsnitt 14.6.5).
9. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2024 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt tabell 1.1.
10. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Motioner från allmänna motionstiden 2023/24
2023/24:905 av Amanda Lind m.fl. (MP):
18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka anslaget till friluftslivsorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.
2023/24:955 av Annika Hirvonen m.fl. (MP):
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte avskaffa svenska från dag ett och tillkännager detta för regeringen.
2023/24:988 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återinföra fri entré-reformen och tillkännager detta för regeringen.
2023/24:1876 av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP):
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stödet till svensk parasport och tillkännager detta för regeringen.
2023/24:1885 av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP):
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa förslaget om ändring i 7 b § lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde och tillkännager detta för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra den automatiska PLO-uppräkningen av det statliga anslaget till regionala kulturverksamheter (1:6 utg.omr. 17) samt av 2:1 (utg.omr. 17) Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner och tillkännager detta för regeringen.
2023/24:2061 av Linus Sköld m.fl. (S):
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återföra folkbildningsanslagen och tillkännager detta för regeringen.
2023/24:2354 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
1. Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 7 b § lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
2023/24:2506 av Anna Wallentheim (S):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till svensk idrott ska vara fortsatt starkt och tillkännager detta för regeringen.
2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP):
40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en storsatsning för att ge civilsamhället bättre långsiktiga förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
2023/24:2676 av Amanda Lind m.fl. (MP):
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell A i motionen.
2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S):
1. Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabellen i motionen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade anslag till kulturskolan och tillkännager detta för regeringen.
20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om 100 miljoner kronor för fri entré på statliga museer och tillkännager detta för regeringen.
35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om 100 miljoner kronor för stöd till idrotten och tillkännager detta för regeringen.
41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkbildning och ökat anslag till studieförbunden och tillkännager detta för regeringen.
2023/24:2742 av Catarina Deremar (C):
1. Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabellen i motionen.
2. Riksdagen avslår förslaget om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
