2023/24:KU5

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Sammanfattning

Enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa tillämpningen i riksdagen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I detta betänkande redovisar utskottet resultatet av uppföljningen för 2022.

Under 2022 subsidiaritetsprövade riksdagen 119 förslag och lämnade 14 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och fram t.o.m. 2022 har riksdagen haft invändningar mot knappt 8 procent av alla förslag som översänts för subsidiaritetsprövning.

När det gäller kommissionens motiveringar av subsidiaritetsprincipen kan en klar förbättring skönjas jämfört med motiveringarna i de förslag som subsidiaritetsprövades under 2010. Liksom tidigare efterfrågar några av utskotten tidig, pålitlig och detaljerad information från kommissionen om planeringen av nya initiativ och om när åttaveckorsfristen kommer att inledas, vilket skulle förbättra utskottens möjlighet att planera arbetet med subsidiaritetsärenden. Konstitutionsutskottet instämmer i denna synpunkt.

Utskottet framhåller vidare vikten av att samtliga förslag som översänds till de nationella parlamenten för subsidiaritetsprövning åtföljs av information om att förfarandet enligt protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har inletts. I ett fall under 2022 subsidiaritetsprövade utskottet ett förslag trots att det inte fanns någon sådan information. Det gäller ett förslag till förordning om val till Europaparlamentet som Europaparlamentet tagit initiativ till.

Enligt utskottets genomgång anförde kommissionen i 13 av de utkast till lagstiftningsakter som subsidiaritetsprövades under 2022 att det är lämpligt att göra ett undantag från tidsfristen om åtta veckor enligt artikel 4 i protokollet om de nationella parlamentens roll i EU. En följd av att det brådskande förfarandet tillämpas kan bli att de nationella parlamenten kommer fram till att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen först efter att ett lagförslag antas eller trätt i kraft. Utskottet anser därför att det är angeläget att det brådskande förfarandet används med återhållsamhet.

Utskottet gör även några avslutande reflektioner om subsidiaritetsmekanismen och framhåller att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.

Innehållsförteckning

Utskottets anmälan

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Inriktningen på uppföljningen

Subsidiaritetskontrollen enligt Lissabonfördraget

Subsidiaritetsprövningen i riksdagen

Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen

Den parlamentariska EU-kommittén

Utskottets överväganden

Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria

Ärendenas formella hantering m.m.

Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar

Kommissionens motiveringar av subsidiaritetsprincipen

Undantag från tidsfristen på åtta veckor enligt artikel 4 i protokoll nr 1

Yttranden från andra utskott

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1
Skatteutskottets yttrande 2023/24:SkU3y

Bilaga 2
Justitieutskottets yttrande 2023/24:JuU1y

Bilaga 3
Utbildningsutskottets yttrande 2023/24:UbU2y

Bilaga 4
Trafikutskottets yttrande 2023/24:TU2y

Bilaga 5
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2023/24:MJU2y

Bilaga 6
Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2022

Bilaga 7
Avgjorda subsidiaritetsärenden under 2022 – per politikområde

Bilaga 8
Antalet utkast till lagstiftningsakter 2010–2022 – per politikområde

Bilaga 9
Antalet motiverade yttranden under 2010–2022 – per politikområde

Tabeller

Tabell 1 Antalet utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2022

Tabell 2 Antalet utkast till lagstiftningsakter per utskott under 2010–2022

Tabell 3 Antalet utkast till lagstiftningsakter och antalet motiverade yttranden i riksdagen 2010–2022

Tabell 4 Antalet motiverade yttranden per utskott 2010–2022

Tabell 5 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom konstitutionsutskottets område

Tabell 6 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom finansutskottets område

Tabell 7 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom skatteutskottets område

Tabell 8 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom justitieutskottets område

Tabell 9 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom civilutskottets område

Tabell 10 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utrikesutskottets område

Tabell 11 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom försvarsutskottets område

Tabell 12 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialförsäkringsutskottets område

Tabell 13 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialutskottets område

Tabell 14 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom kulturutskottets område

Tabell 15 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utbildningsutskottets område

Tabell 16 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom trafikutskottets område

Tabell 17 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom miljö- och jordbruksutskottets område

Tabell 18 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom näringsutskottets område

Tabell 19 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom arbetsmarknadsutskottets område

Tabell 20 Utkast till lagstiftningsakter som saknar tillfredsställande motiveringar av subsidiaritetsprincipen

Tabell 21 Undantag från tidsfristen på åtta veckor enligt artikel 4 i protokoll nr 1

Utskottets anmälan

Konstitutionsutskottet anmäler härmed för riksdagen resultatet av den uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen som redovisas i detta betänkande enligt 7 kap. 8 § andra stycket riksdagsordningen.

Stockholm den 7 december 2023

På konstitutionsutskottets vägnar

Hans Ekström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Hans Ekström (S), Fredrik Lindahl (SD), Mirja Räihä (S), Ulrik Nilsson (M), Per-Arne Håkansson (S), Malin Danielsson (L), Amalia Rud Pedersen (S), Susanne Nordström (M), Jessica Wetterling (V), Gudrun Brunegård (KD), Malin Björk (C), Lars Engsund (M), Jan Riise (MP), Lars Johnsson (M), Lars Andersson (SD) och Peter Hedberg (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Sedan dess har riksdagen enligt 9 kap. 20 § andra stycket riksdagsordningen (RO) i uppgift att pröva om utkast till unionens lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen.[1] Prövningen utförs av utskotten i riksdagen.

Konstitutionsutskottet ska därutöver enligt 7 kap. 8 § andra stycket RO följa tillämpningen i riksdagen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. Utskottet meddelar kammaren sina iakttagelser genom ett betänkande (KU5).

I detta betänkande redogörs för uppföljningen av de subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen under tiden den 1 januari–31 december 2022. Även det samlade utfallet av tidigare subsidiaritetsprövningar uppmärksammas. Subsidiaritetsprövningar som inleddes under hösten 2022 men avslutades först under våren 2023 ingår inte i den här uppföljningen utan tas istället upp vid nästa uppföljning. Årets uppföljning är den fjortonde i ordningen.[2]

Som ett led i beredningen av ärendet gav konstitutionsutskottet övriga utskott tillfälle att yttra sig över iakttagelserna i en promemoria som hade upprättats inom utskottet. Konstitutionsutskottet önskade särskilt

– en kommentar till det samlade utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar på olika politikområden sedan Lissabonfördragets ikraftträdande, särskilt när det gäller de motiverade yttranden som utskottet lämnat

– en samlad bedömning av dels i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på olika politikområden inom utskottets beredningsområde minskat till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU som subsidiaritetsprövats av utskottet sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, dels hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen

– en kommentar till hur utskottets möjlighet att genomföra subsidiaritetsprövningar påverkats i de fall där kommissionen i utkasten till lagstiftningsakter angett att det finns skäl att göra ett undantag från den tidsfrist på åtta veckor som avses i artikel 4 i protokoll nr 1

– en kommentar till kommissionens motiveringar avseende subsidiaritetsprincipen

– kommentarer om i vilken utsträckning utskottet använder sig av Ipex (Interparliamentary EU information exchange) och kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner eller om utskottet haft några kontakter med sina motsvarigheter i andra nationella parlament för inhämtande och utlämnande av information

– kommentarer i övrigt om hur utskottet anser att subsidiaritetsprövningarna fungerar och eventuella förslag eller önskemål om förbättringar.

Yttranden kom in från skatteutskottet, justitieutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet (bilaga 1–5).

Till detta betänkande bifogas en förteckning över de subsidiaritetsärenden som avgjorts i riksdagen under 2022 (bilaga 6). Vidare bifogas en förteckning med uppgifter över avgjorda subsidiaritetsärenden per politikområde under 2022. Av denna förteckning framgår vilken rättslig grund i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som kommissionen i huvudsak har angett ligga till grund för de olika utkasten och vilket politikområde utkasten i huvudsak avser (bilaga 7). En sammanställning över antalet utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2010–2022 uppdelat per politikområde och rättslig grund i EUF-fördraget finns i bilaga 8. Till betänkandet bifogas även en förteckning över det totala antalet motiverade yttranden som lämnats av riksdagen uppdelat per politikområde, rättslig grund i EUF-fördraget och utskott under 2010–2022 (bilaga 9).

Bakgrund

Inriktningen på uppföljningen

Utskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen består av två delar. En del avser den rent formella hanteringen i riksdagen av utkast till lagstiftningsakter. Uppföljningen i denna del gäller vilka subsidiaritetsprövningar som har genomförts i riksdagen och vilka metoder som har använts vid dessa subsidiaritetsprövningar.

Enbart en sådan formellt inriktad uppföljning torde dock inte svara fullt ut mot den uppgift som konstitutionsutskottet är avsett att ha enligt förarbetena. Utredningen som lade fram förslaget till ändringar i riksdagsordningen ansåg att det vore värdefullt om ett organ följer utvecklingen av riksdagens subsidiaritetskontroll och samlar erfarenheter från olika områden (framst. 2008/09:RS4 s. 53). Utredningen ansåg att konstitutionsutskottet var bäst lämpat att fylla det behov som Riksdagskommittén tidigare hade pekat ut av ett organ med ett ”helikopterperspektiv” på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (framst. 2008/09:RS4 s. 53; se även framst. 2005/06:RS3 s. 59).

Om det uttalade behovet av ett helikopterperspektiv på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen ska kunna tillgodoses bör uppföljningen även uppmärksamma utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar. Samtidigt bör uppföljningen inte innebära att konstitutionsutskottet genomför nya subsidiaritetskontroller i varje enskilt ärende. Det skulle knappast vara lämpligt i konstitutionellt hänseende, och det skulle inte heller vara förenligt med uppfattningen i förarbetena, dvs. att det är respektive utskott som är bäst lämpat att genomföra kontrollen (framst. 2008/09:RS4 s. 52, bet. 2009/10:KU2 s. 13).

Mot denna bakgrund avser uppföljningen i den andra delen utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar på en övergripande nivå. Detta görs genom sammanställningar av hur subsidiaritetsprövningar har utfallit på olika politikområden, vilka sedan på sikt kommer att kunna relateras till olika mål. Mål kan finnas både på EU-nivå, t.ex. i fördragen, och på nationell nivå, t.ex. i grundlag eller vanlig lag eller i form av särskilda riksdagsbeslut på ett område. På sikt kan man få en bild av hur utvecklingen av kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna har påverkat förutsättningarna för att uppfylla de befintliga målen. I uppföljningen kan uppmärksammas om det t.ex. förekommer flera förslag som visserligen inte var för sig innebär att subsidiaritetsprincipen träds för när men som sammantagna kan peka på en tendens att subsidiaritetsprincipen är i fara.

Vid konstitutionsutskottets tidigare uppföljningar har vissa brister i kommissionens motiveringar när det gäller subsidiaritetsprincipen uppmärksammats. Mot denna bakgrund görs även i denna uppföljning en översiktlig genomgång av kommissionens motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen.

En genomgång görs även av i vilka fall kommissionen i lagstiftningsakterna angett att det finns skäl att göra undantag från fristen på åtta veckor mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten på unionens officiella språk och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning för antagande.

Subsidiaritetskontrollen enligt Lissabonfördraget

Subsidiaritetsprincipen

Lissabonfördraget ger de nationella parlamenten en särskild roll när det gäller kontrollen av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Innebörden av subsidiaritetsprincipen framgår av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (förkortas EU-fördraget):

Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna […] och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.

Subsidiaritetsprincipen gäller således inte på de områden där unionen har exklusiv befogenhet, dvs. områden där unionen ensam har beslutanderätten. Sådana områden är tullunionen, vissa konkurrensregler, den gemensamma handelspolitiken och den monetära politiken för medlemsstater som har euron som valuta (se artikel 3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortas EUF-fördraget). För övriga områden inom unionssamarbetet där befogenheten är delad mellan unionen och medlemsstaterna gäller att subsidiaritetsprincipen ska tillämpas.

Delade befogenheter

Enligt artikel 4 i EUF-fördraget ska unionen ha delad befogenhet med medlemsstaterna om den genom fördragen tilldelas en befogenhet som inte omfattas av de områden som omfattas av artiklarna 3 och 6 i EUF-fördraget. Det gäller således bl.a. den inre marknaden, socialpolitik, miljö, konsumentskydd, transport, energi och området med frihet, säkerhet och rättvisa. Enligt artikel 6 i EUF-fördraget har unionen befogenhet att vidta stödjande åtgärder t.ex. i fråga om industripolitik, kultur och turism.

Av artikel 2 i EUF-fördraget framgår vidare att när fördragen tilldelar unionen en befogenhet som ska delas med medlemsstaterna på ett visst område, får unionen och medlemsstaterna lagstifta och anta rättsligt bindande akter på detta område. Medlemsstaterna ska utöva sin befogenhet om unionen inte har utövat sin befogenhet.

När det gäller de delade kompetenserna anses den nödvändiga kompetens-överföringen äga rum i och med att fördragen ratificeras och en stat överlåter suveränitetsrättigheter (Melin & Nergelius, EU:s konstitution, Maktfördelningen mellan den europeiska unionen, medlemsstaterna och medborgarna, 7:e uppl., 2012, s. 31). På dessa områden har EU och medlemsstaterna en samtidig kompetens. Varje gång som rådet och Europaparlamentet utfärdar en rättsakt i ett givet ämne upphör medlemsstaternas rätt att lagstifta på ett sätt som står i strid med eller kan påverka den gemensamma rättsaktens tillämpning (Melin & Nergelius, s. 31 f.).

Det som sker kan beskrivas som att unionen successivt utnyttjar den genom fördragen givna kompetensen i takt med att rättsakter beslutas. I samma takt upphör den tidigare samtidiga kompetensen hos medlemsstaterna. Detta brukar kallas lagstiftningsutrymmets upptagenhet eller EU-rättens spärrverkan. I den utsträckning som gemensamma normer beslutas blir utrymmet för nationell lagstiftning upptaget eller intecknat (Melin & Nergelius, s. 31, se även Bernitz & Kjellgren, Europarättens grunder, 6:e uppl., 2018, s. 41).

EU-institutionernas och de nationella parlamentens roll

Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska å ena sidan unionens institutioner tillämpa subsidiaritetsprincipen i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (förkortas protokoll nr 2). De nationella parlamenten ska å andra sidan se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med det förfarande som anges i protokollet.

Enligt artikel 5 i protokoll nr 2 ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras med avseende på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Detta gäller oavsett om kommissionen eller i förekommande fall någon annan är förslagsställare.

Kommissionen, och i förekommande fall andra förslagsställare, ska översända sina utkast till lagstiftningsakter och sina ändrade utkast till de nationella parlamenten. Efter att utkasten har översänts till de nationella parlamenten får varje nationellt parlament (eller kammare i ett sådant parlament som har två kammare) lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med skälen till att det anser att det aktuella utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. De nationella parlamenten har åtta veckor på sig från den dagen då utkasten översänds att lämna ett sådant motiverat yttrande.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska ta hänsyn till alla motiverade yttranden från de nationella parlamenten.

Gula kortet

Varje nationellt parlament har två röster, vilket innebär att det – efter Storbritanniens utträde – finns totalt 54 röster inom EU. I de länder som har tvåkammarsystem har kamrarna en röst vardera. Om minst en tredjedel av det totala antalet röster som tilldelats de nationella parlamenten, dvs. 18 röster, står bakom uppfattningen att ett lagstiftningsutkast strider mot subsidiaritetsprincipen ska utkastet omprövas av kommissionen eller i förekommande fall av en annan förslagsställare (det gula kortet). För ett utkast till lagstiftningsakt som avser straffrättsligt samarbete eller polissamarbete är tröskeln en fjärdedel, dvs. något lägre (14 röster). Efter omprövningen kan kommissionen eller någon annan förslagsställare besluta att antingen vidhålla utkastet, ändra det eller dra tillbaka det. Detta beslut ska vara motiverat.

Orange kortet

Inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet kan ett förslag till lag-stiftningsakt, som lett till att minst en enkel majoritet av de nationella parlamentens röster har ställt sig bakom kritiska yttranden, få ytterligare konsekvenser under lagstiftningsprocessen (det orange kortet). Efter omprövningen kan kommissionen besluta att antingen vidhålla förslaget, ändra det eller dra tillbaka det. Om kommissionen väljer att vidhålla förslaget, ska den i ett motiverat yttrande ange skälen till varför den anser att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Före den första behandlingen ska Europaparlamentet och rådet ta ställning till om lagstiftningsförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och ska då särskilt beakta de motiveringar som angetts och delas av majoriteten av de nationella parlamenten samt kommissionens motiverade yttrande. Om rådet med en majoritet på 55 procent av rådsmedlemmarna eller Europaparlamentet med en majoritet av de avgivna rösterna anser att lagstiftningsförslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, ska förslaget inte behandlas vidare.

Ogiltighetstalan enligt Lissabonfördraget

Enligt artikel 263 i EUF-fördraget ska EU-domstolen granska lagenligheten av sådana lagstiftningsakter som antas av rådet, kommissionen eller Europeiska centralbanken och som inte är rekommendationer eller yttranden. EU-domstolen ska också granska lagenligheten av sådana rättsakter som antas av Europaparlamentet eller Europeiska rådet och som ska ha rättsverkan i förhållande till tredje man och sådana akter antagna av unionens organ eller byråer som är avsedda att ha rättsverkan i förhållande till tredje man. För detta ändamål ska domstolen vara behörig att pröva talan som väcks av en medlemsstat, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen om bristande behörighet, åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av fördragen eller av någon rättsregel som gäller dess tillämpning eller maktmissbruk.

En talan som avses i denna artikel ska väckas inom två månader från den dag då åtgärden offentliggjordes eller delgavs klaganden eller, om så inte skett, från den dag då klaganden fick kännedom om åtgärden, allt efter omständigheterna.

Enligt artikel 8 i protokoll nr 2 är EU-domstolen bl.a. behörig att pröva en talan om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen genom en lagstiftningsakt som i enlighet med artikel 263 i EUF-fördraget har väckts av en medlemsstat eller som i enlighet med denna medlemsstats rättsordning har överlämnats av denna på dess nationella parlaments vägnar eller för en kammare i detta parlament.

Utskottens roll i den fortsatta lagstiftningsprocessen

Lissabonutredningen påminde i sin rapport om vikten av att riksdagen genom det berörda utskottet bevakar subsidiaritetsprincipens hantering i den fortsatta lagstiftningsprocessen. Om riksdagen har lämnat ett motiverat yttrande i frågan är det enligt utredningen särskilt viktigt att denna del av frågan bevakas (framst. 2008/09:RS4 s. 55).

Om den föreslagna rättsakten antas utan att riksdagens synpunkter beaktats av EU:s institutioner ansåg utredningen att det kan finnas anledning att överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas. Protokollet ger, som nämnts, de nationella parlamenten en möjlighet att via sina regeringar väcka en ogiltighetstalan i EU-domstolen inom två månader efter det att rättsakten antagits. Riksdagen kan genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att väcka en fråga av detta slag vid domstolen. Initiativ till ett sådant tillkännagivande får tas antingen genom en motion eller i form av ett utskottsinitiativ.

Konstitutionsutskottet gjorde inte något uttalande om detta i sitt betänkande Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen (bet. 2009/10:KU2). Utskottet har dock senare gjort vissa uttalanden om denna fråga. Vid uppföljningen 2012 uttalade konstitutionsutskottet att rutiner borde införas för att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Utskottet konstaterade då att riksdagen saknade sådana fasta rutiner för information om när lagstiftningsförslagen antagits (bet. 2012/13:KU8 s. 52). Vid uppföljningen 2013 vidhöll utskottet att det skulle vara ett stöd för utskotten om man centralt inom Riksdagsförvaltningen bevakade när lagstiftningsförslag antas av rådet och i förekommande fall Europaparlamentet (bet. 2013/14:KU5 s. 39). Bevakningen borde också inbegripa kommissionens tillbakadraganden av förslag. Utskottet ansåg att informationen ska förmedlas till utskotten. Enligt konstitutionsutskottet är det sedan utskottens uppgift att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Den analys som behöver utföras bör således utskotten stå för. Konstitutionsutskottet ansåg det vara naturligt att uppföljningen fokuserar på de fall där riksdagen lämnat ett motiverat yttrande.

EU-samordningens roll att bevaka när lagstiftningsakter antas

Sedan våren 2014 bevakar EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen när lagstiftningsförslag som subsidiaritetsprövats antas och underrättar därefter utskotten. EU-samordningen meddelar det berörda utskottskansliet via e-post när en lagstiftningsakt antas.

Subsidiaritetsprövningen i riksdagen

Enligt 9 kap. 20 § andra stycket RO ska riksdagen pröva om ett utkast till en av unionens lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen prövar samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Efter att ett utkast till lagstiftningsärende mottagits i riksdagen hänvisar kammaren utkastet till det utskott vars beredningsområde ärendet gäller. Detta utskott har sedan i uppgift att pröva om utkastet strider mot subsidiaritets-principen och, om det anser att så är fallet, avge ett utlåtande till kammaren med förslag till ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (10 kap. 3 § RO). Utskottet ska också avge ett utlåtande om minst fem ledamöter av utskottet begär det. I annat fall ska utskottet genom ett protokollsutdrag anmäla till kammaren att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Ett beslut i kammaren om ett motiverat yttrande ska meddelas Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande genom en riksdagsskrivelse (11 kap. 21 § andra stycket RO).

Under beredningen av subsidiaritetsärendena har det beredande utskottet möjlighet att inhämta yttranden från andra utskott enligt bestämmelserna i 10 kap. 7 § RO. Detta innebär att ett utskott vid behov kan begära ett yttrande från konstitutionsutskottet om ett utskott vid prövningen av subsidiaritetsfrågan i ett visst fall känner tvekan om subsidiaritetsprincipens innebörd och dess tillämpning i praxis (se framst. 2008/09:RS4 s. 53, bet. 2009/10:KU2 s. 14).

Ett utskott kan även begära att regeringen lämnar information om sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (10 kap. 10 § andra stycket RO). Sådan information ska lämnas inom två veckor från den dag då utskottet begär det och kan lämnas antingen skriftligen eller muntligen av ett statsråd eller en statssekreterare, eller undantagsvis av en annan tjänsteman från det berörda departementet.

Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen

Konstitutionsutskottet har uttalat att uppföljningen kommer att kunna ge utskotten vägledning i subsidiaritetskontrollen och också påmint om att utskotten vid behov kan inhämta konstitutionsutskottets synpunkter i fråga om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen genom möjligheten för det beredande utskottet att inhämta yttranden från andra utskott i ärendet (bet. 2009/10:KU2 s. 14).

I det följande återges några av konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen.

En lämplighetsprövning

Vid behandlingen av riksdagsstyrelsens framställning Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen uttalade konstitutionsutskottet att subsidiaritetsprövningen i huvudsak är en lämplighetsprövning och att denna därför ska utföras av det utskott som innehar sakkunskapen på området i fråga (framst. 2008/09:RS4, bet. 2009/10:KU2 s. 13).

Konstitutionsutskottet underströk att prövningen handlar om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller någon nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska vidtas, inte huruvida den föreslagna åtgärden ska vidtas eller inte. Vid denna prövning bör utskotten hämta vägledning från de riktlinjer som alltsedan subsidiaritetsprincipen infördes i EU-fördraget 1992 varit vägledande vid tillämpningen av subsidiaritetsprincipen och som Lissabonutredningen hänvisat till (se framst. 2008/09:RS4 s. 52).

Först ställs frågan om det är möjligt att uppnå målen för den föreslagna åtgärden genom att den vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Om svaret är nekande ska åtgärden vidtas på unionsnivå. Om svaret är jakande ska frågan ställas om målen för åtgärden kan uppnås bättre genom att den vidtas på unionsnivå.

För att besvara den sistnämnda frågan bör följande följdfrågor ställas:

– Finns det viktiga gränsöverskridande aspekter på den föreslagna åtgärden som inte på ett tillfredsställande sätt kan regleras genom åtgärder av medlemsstaterna?

– Skulle underlåtenhet att handla på unionsnivå stå i strid med fördragets krav eller på annat sätt avsevärt skada medlemsstaternas intressen?

– Skulle en åtgärd på unionsnivå på grund av sin omfattning eller sina verkningar innebära klara fördelar jämfört med en åtgärd på medlemsstatsnivå?

Denna metod att fastställa på vilken nivå en åtgärd bör vidtas har utskottet sedermera valt att kalla tvåstegsmetoden (bet. 2010/11:KU18 s. 22).

Kan en subsidiaritetsprövning inkludera en proportionalitetsbedömning?

Vid sin första uppföljning hösten 2010 av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen noterade konstitutionsutskottet att det av fördragens och protokollets ordalydelser inte följer någon skyldighet för de nationella parlamenten att följa proportionalitetsprincipens tillämpning (bet. 2010/11:KU18 s. 22). Av detta torde dock inte, ansåg utskottet, motsatsvis kunna dras någon slutsats om att de nationella parlamenten inte får eller bör göra en sådan prövning inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Tvärtom ansåg utskottet det finnas visst stöd i litteraturen och i EU-domstolens praxis (se nedan) för att ett visst mått av proportionalitetsbedömning kan anses ingå inom ramen för subsidiaritetsprövningen.

Utskottet anförde att utgångspunkten är att beslut ska fattas på nationell, regional eller lokal nivå. Unionen ska på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och därför bättre kan uppnås på EU-nivå. Av orden ”endast om och i den mån” fick det, enligt utskottet, anses framgå att subsidiaritetsprövningen innefattar ett proportionalitetskriterium och att det därav följer att den föreslagna åtgärden inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Utskotten torde således vara oförhindrade att göra en sådan form av proportionalitetstest inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Utskottet underströk dock att subsidiaritetsprövningen handlar om att avgöra om en åtgärd bör vidtas på medlemsstatsnivå eller unionsnivå, inte om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden.

Utskottet fann stöd för sitt ställningstagande bl.a. i en dom från EU-domstolen från 2002.[3] I avgörandet som gällde giltigheten av direktivet om tobaksmärkning hade domstolen bl.a. att ta ställning till frågan huruvida direktivet hade antagits med iakttagande av subsidiaritetsprincipen. För att besvara frågan måste det enligt domstolen först undersökas om målet för den planerade åtgärden bättre kunde uppnås på gemenskapsnivå. Domstolen fann att så var fallet. Därefter anförde domstolen följande:

Det skall för det andra konstateras att omfattningen av den åtgärd som vidtagits av gemenskapen i det förevarande fallet även uppfyller kraven enligt subsidiaritetsprincipen genom att den […] inte går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Det har med hänvisning till avgörandet ansetts att subsidiaritetsbedömningen innefattar såväl ett effektivitets- som ett proportionalitetstest och att EU-domstolen utför proportionalitetsbedömningen inom ramen för subsidiaritetsbedömningen (Hettne, Subsidiaritetsprincipen: Politisk granskning eller juridisk kontroll?, Sieps 2003:4, s. 29; se även rapport 2013/14:RFR10 Subsidiaritet i EU efter Lissabon av Hettne m.fl., s. 26 f.).

Bemyndiganden att anta s.k. delegerade akter eller genomförandeakter

Finansutskottet har i flera yttranden till konstitutionsutskottet ansett att det skulle kunna vara av värde att konstitutionsutskottet tar upp frågan om vilken betydelse möjligheten till s.k. delegerade akter och genomförandeakter i utkast till lagstiftningsakter bör ha vid subsidiaritetsprövningar.

Mot bakgrund av finansutskottets fråga framhöll konstitutionsutskottet följande vid uppföljningen 2018 (bet. 2018/19:KU5 s. 83 f.).

Det är en mycket intressant men komplex fråga som finansutskottet väckt. Frågan rör tolkningen av EU-fördragens bestämmelser om subsidiaritetsprincipen och nationella parlaments befogenhet att pröva om ett utkast till lagstiftningsakt är förenligt med principen.

Möjligheten att bemyndiga kommissionen att anta delegerade akter och genomförandeakter framgår av artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget. Bestämmelser med sådana bemyndiganden tas in i särskilda artiklar i utkasten till lagstiftningsakter. Nationella parlaments subsidiaritetsprövning enligt protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna begränsas till prövningen av utkast till lagstiftningsakter. Nationella parlament prövar således inte de delegerade akter eller genomförandeakter som kan komma att antas med stöd av ett bemyndigande i en lagstiftningsakt.

Inledningsvis kan konstateras att den parlamentariska EU-kommittén uppmanade utskotten att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen och hänvisade till möjligheten att kanalisera synpunkter som inte direkt hänför sig till subsidiaritetsprincipens tillämpning genom överläggningar med regeringen (2017/18:URF1 s. 192 och 269). Konstitutionsutskottet har även framhållit att det inte handlar om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden inom ramen för subsidiaritetsprövningen.

Som nämnts inledningsvis i detta betänkande handlar subsidiaritetsprövningen om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska företas, inte om den bör företas eller inte. Frågan som först måste ställas är om det är möjligt att uppnå målen för den föreslagna åtgärden på nationell nivå. Om så inte bedöms vara fallet kan det från subsidiaritetssynpunkt i princip inte ha någon betydelse om åtgärden regleras i en lagstiftningsakt, delegerad akt eller genomförandeakt, så länge regleringen är på EU-nivå. I den mån ett utskott har invändningar mot att en åtgärd föreslås regleras i en delegerad akt eller i en genomförandeakt i stället för i lagstiftningsakten, är det således en synpunkt som bör föras fram inom ramen för överläggningar med regeringen och inte inom ramen för prövningen av om utkastet till lagstiftningsakt är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Utifrån de avgränsningar som ställs upp i artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget torde i regel ett bemyndigande i en lagstiftningsakt inte heller i övrigt, såvitt utskottet kan bedöma, innebära att lagstiftningsakten kan ifrågasättas ur subsidiaritetssynpunkt. Det kan dock inte uteslutas att ett bemyndigande någon gång bedöms innebära stöd för en framtida reglering av åtgärder vars mål bättre tillgodoses på nationell nivå. I sådana fall torde en invändning kunna göras inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Det är då viktigt att utskottet motiverar varför det anser att bemyndigandet medför att utkastet till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen.

Information om andra nationella parlaments subsidiaritetsprövningar

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen betonat värdet av informations-utbyte mellan de nationella parlamenten (se bet. 2010/11:KU18 s. 36 och bet. 2013/14:KU5 s. 74). Utskottet har anfört att syftet med samarbetet mellan parlamenten inom EU bl.a. är att säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenheterna i unionsfrågorna, särskilt när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen.

I uppföljningen under riksmötet 2011/12 konstaterade utskottet att några kontakter med andra nationella parlament – med undantag för finansutskottet – inte föreföll ha tagits under den aktuella perioden. Som en möjlig förklaring angavs att utskotten helt enkelt inte ansett sig ha behov av informationsutbyte med andra länders parlament. Utskottet framhöll dock värdet av sådana kontakter när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen, och om möjligt på politisk nivå. Ett syfte kan vara att rent allmänt skaffa information om vilka synpunkter som kan anläggas i fråga om ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Ett annat syfte kan vara att göra andra länder upp-märksamma på synpunkter som ett utskott i riksdagen har eller att samla många länder för att uppnå de i protokollet angivna tröskelvärdena för att få ett förslag omprövat. Om sådana kontakter tas på tjänstemannanivå ansåg dock utskottet att de först bör vara förankrade i utskottet (bet. 2011/12:KU4 s. 47).

Vid riksmötet 2014/15 pekade utskottet på att det finns möjligheter till informationsutbyte exempelvis inom ramen för Cosac (Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor) och andra interparlamentariska möten (bet. 2014/15:KU5 s. 79). För att ett sådant möte ska bidra till informationsutbyte som leder till ett gult kort måste det dock infalla under åttaveckorsfristen, vilket sällan torde vara fallet, påpekade utskottet. Utskottet ansåg att det inte var möjligt att inom den då aktuella uppföljningen besvara frågan om hur ett närmare samarbete mellan de nationella parlamenten ska kunna komma till stånd, men ansåg att frågan måste börja diskuteras. Utskottet ansåg att det möjligen kunde finnas skäl för självrannsakan när det gäller hur samarbetet dittills hade fungerat.

Vid ett antal uppföljningar har utskottet framhållit att flera av utskotten har goda erfarenheter av den möjlighet till informationsutbyte som riksdagens representant vid EU:s institutioner kan erbjuda (se t.ex. bet. 2012/13:KU8 s. 55 f., bet. 2015/16:KU5 s. 66, bet. 2019/20:KU5 s. 95). Riksdagens representant träffar sina motsvarigheter vid regelbundna möten och är därför en värdefull ingång vid informationsutbyte.

Konstitutionsutskottet har vidare vid upprepade tillfällen konstaterat att det finns en förbättringspotential i fråga om i vilken omfattning information laddas upp på Ipex (Interparliamentary EU information exchange) webbplats och att den laddas upp på ett språk som är tillgängligt för andra parlament (se t.ex. bet. 2016/17:KU5 s. 55, bet. 2021/22:KU5 s. 88 och bet. 2022/23:KU5 s. 84). Utskottet har också uttalat att riksdagen bör verka för att Ipex utvecklas till att bli ett effektivare verktyg för informationsutbyte mellan de nationella parlamenten (bet. 2015/16:KU5 s. 66 och bet. 2016/17:KU5 s. 55). I juli 2021 lanserades en ny version av Ipex webbplats. Syftet med den nya versionen har bl.a. varit att det ska bli lättare för de nationella parlamenten att ladda upp information på webbplatsen. Förhoppningen med denna förändring var att benägenheten att över huvud taget ladda upp information skulle öka. Utskottet har ställt sig positiv till alla förbättringar som kan leda till att informationen på Ipex webbplats är uppdaterad och så fullständig som möjligt. Vid de senaste uppföljningarna har utskottet dock ansett att det varit för tidigt att avgöra om den nya versionen har lett till en ökad benägenhet att ladda upp information (bet. 2021/22:KU5 s. 88 och bet. 2022/23:KU5 s. 84).

Vid uppföljningen under riksmötet 2018/19 nämnde utskottet när det gäller frågan om samarbete med andra parlament bl.a. att den parlamentariska EU-kommittén ansåg att riksdagen bör samarbeta mer med andra nationella parlament och uppmuntrade till kompletterande informationsutbyte på politisk nivå baserat på vad som med någorlunda rimlighet kan förutses bli utskottet slutsats i subsidiaritetsprövningen (2017/18:URF1 s. 193). Förutom den tidsmässiga fördelen med att inte avvakta ett faktiskt beslut ansåg EU-kommittén att sådant informationsutbyte har den fördelen att det sker på politisk nivå. EU-kommittén framhöll att det bör överlåtas åt utskotten att utforma rutiner för att sprida information på politisk nivå till andra nationella parlament. Konstitutionsutskottet delade EU-kommitténs uppfattning i dessa frågor (bet. 2018/19:KU5 s. 85).

Utskottsavdelningen inom Riksdagsförvaltningen har tagit fram exempel på föredragningspromemorior för utskotten att använda vid beredningen av subsidiaritetsärendena och exempel på rutiner för utskottens informationsutbyte med andra nationella parlament vid motiverade yttranden (se även nedan). Promemoriorna har diskuterats och förankrats vid ordförandekonferensen.

Den parlamentariska EU-kommittén

Den parlamentariska EU-kommittén överlämnade i februari 2018 betänkandet EU-arbetet i riksdagen (2017/18:URF1). I framställningen 2017/18:RS8 EU-arbetet i riksdagen föreslog riksdagsstyrelsen ändringar i riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som grundade sig på kommitténs lagförslag. På förslag av konstitutionsutskottet biföll riksdagen lagförslagen (bet. 2018/19:KU7, rskr. 2018/19:22 och 23). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019.

EU-kommitténs uppdrag var att se över riksdagens arbete med EU-frågor. När det gäller riksdagens subsidiaritetskontroll gjorde EU-kommittén flera uttalanden (se bl.a. 2017/18:URF1 s. 187 f.). Kommittén ansåg att riksdagens subsidiaritetskontroll är meningsfull, och att formen för den är ändamålsenlig. Utskotten ansågs ha goda och tillräckliga möjligheter att fokusera sina ansträngningar på de mer komplicerade ärendena. EU-kommittén framhöll att subsidiaritetsärenden bör behandlas inom åttaveckorsfristen och att detta medges under rådande förutsättningar för riksdagsarbetet. Ändrade majoritetsförhållanden efter riksdagsval kan få genomslag genom att ett utlåtande i ett subsidiaritetsärende återförvisas till ett av den nyvalda riksdagens utskott för ytterligare beredning. Kommittén gjorde bedömningen att resultatet av riksdagens subsidiaritetsprövning påverkar regeringens handlingsutrymme enbart om det vävs in i resultaten av överläggningar och samråd.

Kommittén uttalade vidare att den kunde se att det ligger i sakens natur att den politiska subsidiaritetsprövningen inte enkelt låter sig begränsas. Kommittén uppmanade dock utskotten att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen och hänvisade till möjligheten att kanalisera synpunkter som inte direkt hänför sig till subsidiaritetsprincipens tillämpning genom överläggningar med regeringen.

Uppmaningen att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen upprepades i avsnittet om funktionsfördelningen mellan regering och riksdag. Kommittén uttalade att det kan ifrågasättas om en alltför extensiv syn på subsidiaritetsprövningen och vad som kan framföras i ett motiverat yttrande är förenlig med den tänkta funktionsfördelningen där regeringen företräder Sverige och den svenska ståndpunkten i förhandlingarna inom EU (se 2018/19:URF1 s. 268 f.). Kommittén framhöll vidare att utskotten bör använda riksdagens representant vid EU:s institutioner för att sprida information till de andra nationella parlamenten. Utskotten bör också utforma rutiner för ett kompletterande informationsutbyte på politisk nivå.

Riksdagsstyrelsen gav i juni 2018 riksdagsdirektören i uppdrag att analysera behovet av ytterligare åtgärder med anledning av den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer, i förekommande fall bereda och om lämpligt genomföra sådana åtgärder, samt redovisa detta uppdrag för riksdagsstyrelsen senast i februari 2019. Riksdagsdirektören beslutade i sin tur i juni 2018 att ge avdelningschefen för utskottsavsdelningen och t.f. sekretariatschefen för EU-samordningen i uppdrag att analysera, bereda och genomföra de åtgärder som är motiverade av riksdagsstyrelsens uppdrag i fråga om den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer samt utarbeta en rapport för riksdagsdirektörens redovisning av sitt uppdrag till styrelsen. Uppdraget redovisades till riksdagsdirektören i januari 2019 (dnr 2144-2017/18). Riksdagsdirektören redovisade sitt uppdrag till riksdagsstyrelsen i februari 2019 (dnr 966-2017/18).

Som tidigare har nämnts har det inom utskottsavdelningen vid Riksdagsförvaltningen tagits fram vägledningar för utskottens subsidiaritetsprövningar och informationsutbyte med andra nationella parlament.

Utskottets överväganden

Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria

Ärendenas formella hantering m.m.

Subsidiaritetsprövningar som genomförts i riksdagen under 2022

Riksdagen prövar, till skillnad från många andra länders parlament, samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds av kommissionen eller någon av de andra initiativtagarna enligt protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Under 2022 genomfördes totalt 119 subsidiaritetsprövningar av riksdagens utskott (se förteckningen över avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2022, bilaga 6). Av förteckningen framgår det att kommissionen var initiativtagare till alla utkast till lagstiftningsakter, utom i ett fall. Europaparlamentet tog initiativ till ett utkast till lagstiftningsakt inom konstitutionsutskottets beredningsområde. Av förteckningen framgår det också vilka utkast som varit föremål för en subsidiaritetsprövning under 2022 och vilka utskott som genomfört prövningarna. Vidare anges tidpunkterna för beslut i utskotten och i förekommande fall beslut i kammaren. Av förteckningen framgår det även vilka utlåtanden som har lämnats av utskotten och i vilka fall motiverade yttranden har lämnats till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Inget förslag samlade tillräckligt många invändningar för ett gult kort på EU-nivå.

En översikt av fördelningen av antalet utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2022 per utskott framgår av tabell 1 nedan.

Tabell 1 Antalet utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2022

Utskott	Utkast till lagstiftningsakter	Utlåtanden	Motiverade yttranden
NU	20	3	2
JuU	17	2	2
FiU	16	1	1
MJU	12	3	3
TU	11	0	0
SoU	8	0	0
SfU	7	0	0
KU	6	1	1
SkU	6	3	3
CU	6	1	0
UU	6	0	0
AU	2	1	1
FöU	1	1	1
UbU	1	0	0
AU	0	0	0
Totalt	119	16	14

I tabell 2 nedan finns en sammanställning över det totala antalet utkast till lagstiftningsakter fördelat per utskott sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Fram till utgången av 2022 har totalt 1 173 utkast till lagstiftningsakter subsidiaritetsprövats av riksdagen.

Miljö- och jordbruksutskottet är det utskott som har prövat allra flest utkast (190), vilket är knappt 17 procent av de utkast som prövats av riksdagen sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Finansutskottet har prövat 178 utkast, vilket är drygt 15 procent av utkasten. Trafikutskottet har prövat 156 utkast, vilket är drygt 13 procent av utkasten. Näringsutskottet har prövat 123 utkast, vilket är drygt 10 procent av utkasten. Justitieutskottet har prövat 120 av utkasten. Skatteutskottet har prövat 89 utkast. Civilutskottet har prövat 55 utkast och socialförsäkringsutskottet 54 utkast. Utrikesutskottet och socialutskottet har prövat vardera 41 utkast. Arbetsmarknadsutskottet har prövat 38 utkast och utbildningsutskottet 27. Konstitutionsutskottet har prövat 25 utkast och försvarsutskottet 23. Kulturutskottet har prövat 13 utkast.

Utskott	Antal utkast till lagstiftningsakter
KU	0	2	4	2	0	0	3	4	3	0	1	0	6	25
FiU	13	11	21	17	7	4	16	15	28	3	15	12	16	178
SkU	1	9	2	4	10	2	8	10	15	5	10	7	6	89
JuU	12	10	10	12	7	2	8	10	21	2	1	8	17	120
CU	1	9	6	8	4	0	7	4	6	0	1	3	6	55
UU	2	3	12	2	1	1	4	2	4	1	3	0	6	41
FöU	1	5	1	2	0	0	0	2	5	2	2	2	1	23
SfU	5	3	4	2	5	3	11	1	7	1	5	0	7	54
SoU	1	1	11	4	2	0	2	0	1	0	5	6	8	41
KrU	1	0	3	1	0	0	2	2	2	0	1	1	0	13
UbU	0	4	3	6	1	0	3	1	4	3	0	1	1	27
TU	11	10	14	27	1	0	15	14	18	7	16	12	11	156
MJU	18	28	28	21	16	5	9	6	15	4	9	19	12	190
NU	4	23	3	9	2	3	9	17	15	2	9	7	20	123
AU	1	6	3	6	2	1	4	2	5	2	3	1	2	38
Totalt	71	124	125	123	58	21	101	90	149	32	81	79	119	1173

Utlåtanden från utskotten

I det följande redogörs för de 16 utlåtanden med förslag till motiverade yttranden som lämnades av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet under 2022. Två av utlåtandena lämnades på begäran av en minoritet i utskotten i fråga. Riksdagen biföll dock utskottets förslag i dessa fall, vilket innebar att några motiverade yttranden inte lämnades av riksdagen. När det gäller två av utlåtandena biföll riksdagen en reservation, vilket innebar att ett förslag till motiverat yttrande från en minoritet i utskottet i fråga vann bifall.

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet subsidiaritetsprövade sex utkast till lagstiftningsakter under 2022 och lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande.

Utlåtandet gällde Europaparlamentets förslag till rådets förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, om upphävande av rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom och den akt om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet som utgör en bilaga till det beslutet (P9_TA(2022)0129, utl. 2021/22:KU45). Den 2 juni 2022 hänvisade kammaren förslaget till konstitutionsutskottet för subsidiaritetsprövning.

Utskottet konstaterade inledningsvis att förslaget utgör ett sådant utkast till lagstiftningsakt som omfattas av bestämmelserna om subsidiaritet i artikel 5 i EU-fördraget och i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Utskottet konstaterade vidare att det i samband med att Europaparlamentet översände förslaget till riksdagen inte lämnades någon information om att förfarandet som anges i protokollet hade inletts eller att riksdagen hade möjlighet att lämna ett motiverat yttrande inom åtta veckor.

Utskottet vidhöll sin tidigare bedömning att frånvaron av information av detta slag kan leda till en osäkerhet bland EU:s nationella parlament om huruvida ett utkast omfattas av bestämmelserna om subsidiaritetsprövning i fördraget och från vilket datum åttaveckorsfristen för att avlämna ett motiverat yttrande ska beräknas. För att värna de nationella parlamentens rätt att pröva utkasts förenlighet med subsidiaritetsprincipen måste alla lagstiftningsakter som översänds till de nationella parlamenten, oavsett vilken institution som är avsändare, åtföljas av sådan information.

Valrättsakten bygger på grundtanken att förfarandet vid val till Europaparlamentet i allt väsentligt ska följa de regler som gäller för nationella val. Utskottet ansåg liksom tidigare att detta är en god och ändamålsenlig ordning. Formerna för hur valen genomförs måste tillåtas vara olika i de olika medlemsstaterna. Utskottet ansåg att den nuvarande ordningen bidrar till att upprätthålla väljarnas förtroende för att valet genomförs säkert och att resultatet är tillförlitligt, vilket i sin tur bidrar till att stärka den demokratiska legitimiteten i de olika valen i varje medlemsstat. En utgångspunkt vid subsidiaritetsprövningen borde alltså vara att regleringen i så stor omfattning som möjligt sker på nationell nivå. Enligt utskottet bör liksom tidigare endast de grundläggande bestämmelserna om val till Europaparlamentet regleras i unionsrätten. Utskottet noterade att flera av förslagen i den förordning som nu föreslås ersätta valrättsakten är mer långtgående och detaljerade än liknande förslag till ändringar i valrättsakten som tidigare lagts fram. Vidare noterades att åtskilliga av dessa förslag inte har genomförts på grund av bristande stöd bland medlemsstaterna.

Utskottet ansåg liksom tidigare att målen för flera av de föreslagna åtgärderna bättre kan uppnås av medlemsstaterna. Utskottet ville särskilt framhålla att de politiska partiernas inre liv inte behöver regleras på unionsnivå. Det bör vara en uppgift för varje parti att bestämma hur kandidaterna ska väljas. Vidare ansåg utskottet att det inte finns skäl att på unionsnivå reglera hur valkampanjer ska bedrivas, t.ex. när valkampanjen får inledas och vad valkampanjmaterial ska innehålla. Detsamma gäller det föreslagna förbudet mot att genomföra opinionsundersökningar under en viss period. Utskottet bedömde att regleringen kan utgöra en begränsning av grundläggande fri- och rättigheter. Under alla förhållanden borde en sådan reglering om den anses befogad ske på nationell nivå och kunna utformas utifrån förutsättningarna i respektive medlemsstat.

Sammantaget fann utskottet att förslaget i flera avseenden strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2021/22:458).

Finansutskottet

Finansutskottet subsidiaritetsprövade 16 utkast till lagstiftningsakter under 2022 och lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande.

Utlåtandet gällde kommissionens förslag till ändring av beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2021) 570, utl. 2021/22:FiU31). Den 13 januari 2022 hänvisade kammaren förslaget till finansutskottet för subsidiaritetsprövning.

Finansutskottet anförde att utskottet vid ett flertal tillfällen framhållit att utskottet är kritiskt mot införandet av nya egna medel och emot överföring av beskattningsrätt till EU-nivå. Utskottet konstaterade att det huvudsakliga målet med kommissionens förslag till ändrat beslut om egna medel är att finansiera återbetalningen av EU:s skuld för finansieringen av det europeiska återhämtningsinstrumentet. Utskottet konstaterade även att kommissionen anför att nya egna medel kan användas för att finansiera den sociala klimatfonden.

Utskottet bedömde att kommissionens föreslagna åtgärder går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen med förslaget. Målen med förslaget kan enligt utskottets mening ske genom omfördelning av medel inom EU:s budget och i andra hand inom ramen för det nuvarande systemet för egna medel. Utskottet ansåg dessutom att det är alltför långtgående för att nå målet med förslaget att besluta om nya egna medel som baseras på intäkter från förslag som inte är antagna. Det är särskilt långtgående att införa ett nytt eget medel baserat på ett kommande förslag till direktiv för att genomföra pelare ett i OECD/G20:s överenskommelse i EU. Mot bakgrund av detta ansåg utskottet att kommissionens förslag till ändrat beslut om systemet för EU:s egna medel inte kan anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2021/22:180).

Skatteutskottet

Skatteutskottet prövade sex utkast till lagstiftningsakter under 2022 och lämnade tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden.

Det första utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om säkerställande av en global minimiskatt för multinationella företagsgrupper i unionen (COM(2021) 823, utl. 2021/22:SkU12). Den 22 februari 2022 hänvisades förslaget till skatteutskottet för subsidiaritetsprövning.

Utskottet var positivt till förslagets syfte att sätta en nedre gräns för konkurrensen vad gäller bolagsskattesatser genom att införa en miniminivå för beskattningen. Utskottet ansåg dock att nyttan av att ha harmoniserade regler måste vägas mot medlemsstaternas befogenheter och möjligheten att kunna införa och behålla egna nationella regler. Utskottet ville därför betona att grundprincipen om skattesuveränitet för medlemsstaterna måste värnas när det gäller direkta skatter.

Utskottet konstaterade att kommissionen har underlåtit att genomföra en egen konsekvensanalys bl.a. med hänvisning till att det har ingåtts en överenskommelse mellan medlemsstaterna (i det s.k. Inclusive Framework on BEPS), att EU har ett begränsat handlingsutrymme eftersom de viktigaste inslagen i regelverket redan har fastställts samt behovet av skyndsamhet.

Mot bakgrund av att frågorna på direktbeskattningens område i princip är förbehållna medlemsstaternas nationella kompetens ansåg utskottet att det ställs höga krav på att unionens lagstiftningsförslag är utformade på ett sådant sätt att medlemsstaterna kan avgöra om målet för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås av unionen. Det ställs också höga krav på att lagstiftningsförslagen är utformade på ett sådant sätt att medlemsstaterna kan avgöra om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål.

Utskottet ansåg att kommissionens underlåtenhet att genomföra en konsekvensanalys försvårade en bedömning av förslagets effekter i en sådan omfattning att utskottet inte kunde bedöma om förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen.

Mot bakgrund av det anförda ansåg utskottet att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2021/22:208).

Det andra utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om fastställande av regler för att förhindra missbruk av företag utan substans för skatteändamål och om ändring av direktiv 2011/16/EU (COM(2021) 565, utl. 2021/22:SkU32). Den 22 februari 2022 hänvisade kammaren förslaget till skatteutskottet för subsidiaritetsprövning.

Utskottet var positivt till förslaget att förhindra att företag som saknar substans missbrukas för skatteändamål. Utskottet konstaterade dock att förslaget är omfattande, komplext och mycket långtgående, och att bevisbördan så gott som uteslutande ligger på de enskilda företagen. Utskottet konstaterade vidare att den administrativa bördan när det gäller rapporteringsskyldighet, bevisning och informationsutbyte torde bli stor för såväl företag som skatteadministrationer.

När det gäller frågan om förslagets förenlighet med redan befintliga regelverk om skatteflykt och skatteundandragande framhöll kommissionen att regelverken på EU-nivå inte innehåller några specifika regler som direkt riktar sig mot skalbolag och att en specifik reglering därför är nödvändig. Utskottet saknade dock en utförlig analys av hur förslaget förhåller sig till redan existerande lagstiftning på området som klargör behovet av ytterligare ett regelverk bl.a. för att undvika risk för överlappning och ökad administration. Sammanfattningsvis ansåg utskottet att kommissionen inte tillräckligt hade motiverat att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målet.

Mot bakgrund av det anförda ansåg utskottet att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2021/22:209).

Det tredje utlåtandet gällde direktiv om fastställande av regler om ett avdrag i syfte att minska skattefördelen för finansiering med lån jämfört med finansiering med eget kapital och om begränsning av ränteavdragen i samband med bolagsbeskattning (COM(2022) 216, utl. 2021/22:SkU34). Den 9 juni 2022 hänvisades förslaget till skatteutskottet för subsidiaritetsprövning.

Utskottet ansåg att det finns skäl att ifrågasätta om det behövs ett gemensamt regelverk för att minska den snedvridning som kommissionen anser finns vid finansiering av företag med lån i stället för med eget kapital. Utskottet ville betona att grundprincipen om skattesuveränitet för medlemsstaterna måste värnas när det gäller direkta skatter. Det faller inom varje medlemsstats nationella kompetens att säkra välfärden genom att ta ut och använda skatteintäkter på lämpligt sätt. En alltför extensiv tillämpning av de regler som ger unionen lagstiftningskompetens leder i förlängningen till en urholkning av medlemsstaternas suveränitet när det gäller att ta ut och bibehålla tillräckliga skatteintäkter för att finansiera välfärden. Utskottet ansåg det relevant att i detta sammanhang återigen understryka vikten av att skydda medlemsstaternas nationella suveränitet och självbestämmanderätt.

Enligt utskottet innebär förslaget en begränsning i Sveriges handlingsfrihet att utforma företagsskatteregler som är anpassade efter nationella förutsättningar. Utskottet anförde att det är viktigt att nyttan av att ha harmoniserade skatteregler vägs mot den inskränkning av medlemsstaternas möjligheter att införa och behålla egna nationella skatteregler som en harmonisering medför. Enligt utskottet är medlemsstaterna bättre lämpade att bedöma och överblicka hur företagsbeskattningen bör utformas för att nå politiska och ekonomiska mål. Utskottet ansåg inte att fördelarna med förslaget överväger nackdelarna av den inskränkning av den nationella befogenheten som förslaget innebär.

Sammanfattningsvis ansåg utskottet att kommissionen inte har visat att det är nödvändigt med ett direktiv för att uppnå målet. Utskottet ansåg inte heller att kommissionen tillräckligt motiverat att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målet.

Justitieutskottet

Justitieutskottet subsidiaritetsprövade 17 utkast till lagstiftningsakter och lämnade två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden.

Det första utlåtandet gällde kommissionens förslag till förordning om åtgärder mot transportföretag som underlättar eller ägnar sig åt människohandel eller smuggling av migranter i samband med olaglig inresa till Europeiska unionens territorium (COM(2021) 753, utl. 2021/22:JuU50). Förslaget hänvisades till justitieutskottet den 8 december 2021.

Utskottet välkomnade att åtgärder vidtas för att bekämpa människohandel och smuggling av migranter. Utskottet ansåg dock att förslaget är alltför långtgående framför allt när det gäller luftfarten. Att ge EU-kommissionen möjligheter att inskränka lufttrafikföretags trafikrättigheter ingriper enligt utskottet i medlemsstaternas kompetens på ett sätt som inte i tillräcklig grad kan motiveras med att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt för åtgärder mot transportföretag inom unionen. För Sveriges del skulle t.ex. åtgärder från EU-kommissionen som förhindrar utländska flygbolag från att operera i svenskt luftrum riskera statens internationella åtaganden genom Chicagokonventionen, transitöverenskommelsen och olika bilaterala luftfartsavtal.

Utskottet ansåg att åtgärderna i stället måste kunna anpassas så att den nationella kompetensen för trafikrättigheter inte äventyras. Den typ av åtgärder mot transportföretag som förslaget omfattar bör därför när det gäller luftfart beslutas av medlemsstaterna.

Liknande överväganden kan i viss utsträckning göras när det gäller sjöfart, där förslaget bl.a. riskerar att inskränka på Sveriges kompetens när det gäller internationella åtaganden såsom FN:s havsrättskonvention.

Utskottet ansåg att kommissionens förslag inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2021/22:149).

Det andra utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser och om upphävande av direktiv (EG) 2008/99/EG (COM(2021) 851, utl. 2021/22:JuU48). Förslaget hänvisades till utskottet den 3 februari 2022.

Utskottet var i grunden positivt till en fördjupning av samarbetet på miljöbrottsområdet, särskilt när det gäller åtgärder för att bekämpa allvarlig organiserad brottslighet med gränsöverskridande inslag. Utskottet ansåg dock att den föreslagna bestämmelsen om kompletterande sanktioner som innebär att en fysisk person som har dömts för miljöbrott tillfälligt ska kunna förbjudas att ställa upp i val till eller kandidera till en offentlig tjänst uppenbart strider mot subsidiaritetsprincipen. Det måste vara upp till varje medlemsstat att avgöra om man vill införa en sådan ordning. Enligt utskottet går förslaget i denna del uppenbart långt utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet med åtgärden, och det kan även ifrågasättas om EU har straffrättslig lagstiftningskompetens som sträcker sig så långt som till villkoren för demokratin i nationella val i medlemsstaterna.

Civilutskottet

Civilutskottet subsidiaritetsprövade sex utkast till lagstiftningsakter och lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande.

Utlåtandet, som lämnades på begäran av en minoritet i utskottet, gällde kommissionens förslag till direktiv om byggnaders energiprestanda (omarbetning) (COM(2021) 802, utl. 2021/22:CU34).

Utskottet konstaterade att EU och medlemsstaterna har s.k. delad kompetens på energiområdet och att kommissionens förslag bygger vidare på befintlig EU-politik. Enligt utskottet är det nödvändigt att regelverket och kraven när det gäller byggnaders energiprestanda uppdateras för att EU:s övergripande mål för klimat och energi ska kunna nås.

Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna. I en reservation av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna anfördes motsatt uppfattning. Riksdagen biföll utskottets förslag, och utlåtandet lades till handlingarna (prot. 2021/22:90).

Försvarsutskottet

Försvarsutskottet subsidiaritetsprövade ett utkast till lagstiftningsakt och lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande.

Utlåtandet gällde kommissionens förslag till förordning om inrättande av instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (COM(2022) 349, utl. 2022/23:FöU2). Förslaget hänvisades till försvarsutskottet den 5 september 2022.

Utskottet anförde inledningsvis att utskottet i grunden är positivt till ett fördjupat samarbete inom EU i syfte att stärka försvarsförmågan i Europa. Utskottet noterade dock att förslaget saknar en konsekvensanalys som säkerställer att kommissionen inte ges större inflytande över försvarspolitiska beslut som tidigare fattats på nationell nivå, och att detta kan leda till att det avsedda målet inte uppnås. Enligt utskottet ger den föreslagna förordningen kommissionen möjlighet att styra tilldelning av medel utifrån kriterier som ännu inte är tillräckligt transparenta och mätbara. Med detta följer ökad administration samt ökad överstatlig styrning och kontroll. Utskottet menade att förslaget borde analyseras och balanseras ytterligare mot enskilda medlemsstaters förutsättningar att avgöra vilka åtgärder som är mest effektiva och ändamålsenliga. Försvarspolitik, krav på informationssäkerhet och försörjningstrygghet utgör grunden för om försvarsmateriel ska upphandlas nationellt eller unionsgemensamt. Utskottet ansåg att förordningsförslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, då dessa frågor i första hand är nationella kompetenser.

Utskottet bedömde vidare att förslaget i sin nuvarande utformning inte säkerställer att proportionalitetsprincipen tillämpas. Enligt kommissionen syftar förslaget till att stärka unionens försvarsindustriella bas för att komma till rätta med industriella brister i förhållande till de mest akuta och kritiska behoven av försvarsprodukter. Utskottet delade i allt väsentligt bilden av de utmaningar och brister som finns men ansåg att det saknades en tillräckligt omfattande konsekvensanalys för att säkerställa att åtgärden inte får effekter utöver det avsedda målet, exempelvis på områden som rör nationell försvarspolitik.

Utskottet ansåg att förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2022/23:1).

Miljö- och jordbruksutskottet

Miljö- och jordbruksutskottet subsidiaritetsprövade tolv utkast till lagstiftningsakter och lämnade tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden.

Det första utlåtandet gällde kommissionens förslag till förordning om utsläpp på unionens marknad och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010, (COM(2021) 706, utl. 2021/22:MJU19). Förslaget hänvisades till miljö- och jordbruksutskottet den 17 januari 2022.

Utskottet framhöll inledningsvis att fördraget inte innehåller någon rättslig grund för en gemensam skogsbrukspolitik och att dessa frågor tillhör den nationella beslutanderätten. Utskottet delade regeringens bedömning och såg ett behov av att definitionerna som berör skog och skogsbruk i förslaget utformas med beaktande av subsidiaritetsprincipen.

Sammantaget bedömdes definitionerna och förslagets inriktning i sin utformning medföra en detaljreglering av nationellt skogsbruk som inte är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Utskottet ansåg att nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå och framhöll att det är angeläget att det slutliga regelverket är förenligt med det nationella självbestämmandet i skogliga frågor.

Utskottet föreslog därmed att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2021/22:183).

Det andra utlåtandet gällde kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur (COM(2022) 304, utl. 2021/22:MJU32). Förslaget hänvisades till miljö- och jordbruksutskottet den 29 juni 2022.

Även i detta utlåtande anförde utskottet inledningsvis att det inte finns någon rättslig grund i fördraget för en gemensam skogspolitik.

Utskottet bedömde sammantaget att även om medlemsstaterna enligt förslaget själva ska utarbeta de restaureringsplaner som ska ligga till grund för restaureringsarbetet medför förslaget en reglering av nationellt skogsbruk som inte är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Utskottet ansåg att nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå. Det är på nationell nivå som förutsättningarna finns för en effektivt utformad skogspolitik som kan ta hänsyn till nationella och regionala förhållanden. Dessa förutsättningar varierar mycket mellan de olika medlemsstaterna, och beslut som rör dessa frågor ska därför fattas på nationell nivå. Utskottet ansåg vidare att förslaget medför en detaljreglering när det gäller jordbrukets markanvändning och skogliga frågor som innebär att det går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen med förslaget, och förslaget är därmed i dessa delar inte förenligt med proportionalitetsprincipen.

Utskottet ansåg således att förslaget i sin nuvarande utformning inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottet förslag (rskr. 2021/22:473).

Det tredje utlåtandet gällde kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel och om ändring av förordning (EU) 2021/2115 (COM(2022) 305, utl. 2021/22:MJU33). Förslaget hänvisades till utskottet den 29 juni 2022.

Utskottet välkomnade kommissionens övergripande ambition att säkerställa en hållbar användning av växtskyddsmedel och konstaterade att sådana bestämmelser behöver beslutas på EU-nivå. Utskottet anförde dock att ett nytt regelverk på området måste utformas med beaktande av subsidiaritetsprincipen. Kommissionens förslag innebär att reglerna om hållbar användning av växtskyddsmedel ska finnas i en förordning. Eftersom en förordning blir direkt tillämplig i medlemsstaterna utesluter detta motsvarande nationella regler och reglerna i förordningen blir bindande. Utskottet ifrågasatte starkt om det i detta fall finns tillräckliga skäl för en reglering i förordningsform för att uppnå målen för åtgärden. Utskottet bedömde även att förslagets utformning vad gäller de olika registren och de grödspecifika bestämmelserna medför en detaljeringsgrad av svenskt jordbruk som går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen. Förslaget ansågs i dessa delar inte förenligt med proportionalitetsprincipen. Kommissionens förslag ansågs därför inte heller förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Utskottet föreslog därmed att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Även Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna ansåg att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, men lämnade en reservation med förslag till ett motiverat yttrande med en annan lydelse (reservation 1). Riksdagen biföll reservanternas förslag (rskr. 2021/22:474).

Näringsutskottet

Näringsutskottet subsidiaritetsprövade 20 utkast till lagstiftningsakter och lämnade tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden.

Det första utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 (COM(2022) 71, utl. 2021/22:NU28). Förslaget hänvisades till näringsutskottet den 1 april 2022.

Utskottet noterade att flera medlemsstater har infört eller överväger att införa nationella regler om tillbörlig aktsamhet för företag, varför även utskottet instämmer i kommissionens och regeringens syn på att enhetliga regler på EU-nivå blir mer effektiva än enskilda länders olika regler samtidigt som fragmentering och rättsosäkerhet undviks. Utskottet ville förtydliga att det på det stora hela är positivt till kommissionens förslag till direktiv. Däremot var utskottet kritiskt till vissa delar av kommissionens förslag som rör bolagsstyrning. Enligt utskottets uppfattning är kommissionens förslag till bestämmelser om att företagen ska ta vissa hänsyn när de fastställer rörliga ersättningar (artikel 15.3), aktsamhetsplikt för medlemmar av företagets ledning (artikel 25) och införande och övervakning av åtgärder för tillbörlig aktsamhet (artikel 26) inte förenliga med subsidiaritetsprincipen. Dessa frågor hanteras enligt utskottets mening bäst på den nationella nivån. Därmed ansåg utskottet att kommissionens förslag i sin nuvarande utformning inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Det andra utlåtandet lämnades på begäran av en minoritet i näringsutskottet och gällde kommissionens förslag till ändring av direktiv (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (COM(2022) 222, utl. 2021/22:NU29). Förslaget hänvisades till utskottet den 7 juni 2022.

Utskottet konstaterade att EU och medlemsstaterna har s.k. delad kompetens på energiområdet och att en samordnad EU-politik har en bättre möjlighet att nå EU:s mål för andelen förnybar energi och energieffektivitet till 2030 än åtgärder enbart på den nationella eller lokala nivån. Utskottet konstaterade vidare att förslaget rör sig om ett ändringsdirektiv där kommissionen föreslår ändringar i redan existerande lagstiftning, vilket behöver beaktas vid granskningen av om en åtgärd bör regleras på EU-nivå.

Utskottet instämde i kommissionens syn på att en ökad andel förnybar energi bidrar bl.a. till det långsiktiga målet om klimatneutralitet, liksom till att fasa ut EU:s beroende av ryska fossila bränslen och till att sänka energipriserna. För att nå dessa mål ansåg utskottet det vara nödvändigt att anpassa de befintliga regelverken på EU-nivån. Slutligen kunde utskottet även konstatera att regeringen har bedömt att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.

Sammanfattningsvis ansåg utskottet att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet såg därmed ingen anledning för riksdagen att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lägga utskottets utlåtande till handlingarna. I en reservation av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna anfördes motsatt uppfattning. Riksdagen biföll utskottets förslag och utlåtandet lades till handlingarna (prot. 2021/22:135).

Det tredje utlåtandet gällde kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2679/98 (COM(2022) 459, utl. 2022/23:NU10). Förslaget hänvisades till utskottet den 9 november 2022.

Utskottet välkomnade inledningsvis förslaget om ett krisinstrument på den inre marknaden, som ska säkra den fria rörligheten för personer, varor och tjänster även i tider av kris. Utskottet konstaterade att den rättsliga grunden för förslaget enligt kommissionen är artiklarna 21, 45 och 114 i EUF-fördraget. När det gäller de delar av förslaget som syftar till att säkerställa att den inre marknaden fungerar väl även i krissituationer gjorde utskottet ingen annan bedömning än kommissionen. Förslaget innehåller dock även bestämmelser om att säkra tillgången till varor och tjänster av strategisk betydelse. Utskottet ansåg att det finns ett behov av att förtydliga hur dessa bestämmelser förhåller sig till den rättsliga grunden som anges. I ett läge där det inte är tydligt hur bestämmelser om att säkra tillgången till varor och tjänster av strategisk betydelse förhåller sig till den angivna rättsliga grunden ansåg utskottet att det finns en risk för att förslaget i vissa delar kommer att inkräkta på medlemsstaternas nationella kompetens. Utskottet ansåg därför att det inte med säkerhet kan anses att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet ville därför understryka vikten av att kommissionen förtydligar förhållandet mellan förslagets rättsliga grund och bestämmelser om att säkra tillgången till varor och tjänster av strategisk betydelse. Utskottet ansåg även att förslagets förenlighet med proportionalitetsprincipen bör förtydligas vad gäller konsekvenserna för medlemsländerna och effekten på konkurrensen.

Därmed ansåg utskottet att kommissionens förslag inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, kommissionens och rådets ordförande. Riksdagen biföll utskottet förslag (rskr. 2022/23:100).

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet subsidiaritetsprövade två utkast till lagstiftningsakter under 2022 och lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande.

Utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete (COM(2021) 762, utl. 2021/22:AU16). Förslaget hänvisades till utskottet den 12 januari 2022.

Utskottet ansåg, i likhet med regeringen, att kommissionens förslag är alltför långtgående och detaljerat. Artikel 4 i förslaget ställer upp kriterier för en anställningspresumtion. Utskottet menade liksom regeringen att denna anställningspresumtion inte är förenlig med kommissionens ambition att nationella definitioner enligt gällande lagstiftning, kollektivavtal eller praxis i medlemsstaterna ska ligga till grund för korrekt fastställande av anställningsstatus. Utskottets uppfattning var att en övergripande ram för att hantera felklassificering bör innebära att medlemsstaterna själva fastställer kriterier för att avgöra ett anställningsförhållande. Utskottet framhöll även att det är av största vikt att frågor som reglerar anställningsförhållanden och definitioner av arbetstagarbegreppet förblir en nationell kompetens. Utskottet menade att de sammantagna konsekvenserna av direktivförslaget är svåra att överblicka och att direktivet, så som förslaget är utformat med en anställningspresumtion, innebär risker för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Enligt utskottet fastställs kriterier för att avgöra ett anställningsförhållande bäst på nationell nivå. Anställningspresumtionen innehåller en detaljerad reglering som inte står i proportion till förslagets mål och syfte. Utskottets slutsats var därför att förslaget i denna del strider mot subsidiaritetsprincipen.

Eftersom utskottets uppgift är att ta ställning till det befintliga förslaget innebär utskottets ställningstagande att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2021/22:184).

Motiverade yttranden från riksdagen

Som nämnts prövade riksdagen 119 utkast till lagstiftningsakter och lämnade 14 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande under 2022.

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 och fram t.o.m. den 31 december 2022 har riksdagen prövat totalt 1 173 utkast till lagstiftningsakter och lämnat 93 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Detta innebär att riksdagen har haft invändningar mot knappt 8 procent av samtliga utkast som översänts för subsidiaritetsprövning (se tabell 3 nedan).

Tabell 3 Antalet utkast till lagstiftningsakter och antalet motiverade yttranden i riksdagen 2010–2022

År	Antal utkast till lagstiftningsakter	Motiverade yttranden
		Antal	Andel*
2010	71	3	4 %
2011	124	10	8 %
2012	125	20	16 %
2013	123	10	8 %
2014	58	2	3 %
2015	21	1	5 %
2016	101	13	13 %
2017	90	3	3 %
2018	149	12	8 %
2019	32	0	0 %
2020	81	2	2 %
2021	79	3	4 %
2022	119	14	12 %
Totalt	1 173	93	8 %

* Motiverade yttranden som procentuell andel av utkasten till lagstiftningsakter.

Antalet motiverade yttranden per utskott t.o.m. utgången av 2022 framgår av tabell 4 nedan.

Utskott	Antal motiverade yttranden
KU	0	0	1	0	0	0	1	0	1	0	0	1	4
FiU	2	2	7	1	0	0	1	3	1	1	0	1	19
SkU	0	2	0	1	2	1	6	0	0	0	1	3	16
JuU	0	1	3	1	0	0	1	0	0	0	0	2	8
CU	0	0	2	0	0	0	2	0	1	0	0	0	5
UU	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
FöU	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	1	2
SfU	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
SoU	0	0	2	1	0	0	0	0	0	0	0	0	3
KrU	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
UbU	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
TU	0	0	1	4	0	0	2	0	3	0	0	0	10
MJU	1	2	1	1	0	0	0	0	1	0	1	3	10
NU	0	1	2	0	0	0	0	0	2	0	1	2	8
AU	0	2	1	0	0	0	0	0	3	1	0	1	8
Totalt	3	10	20	10	2	1	13	3	12	2	3	14	93

Politikområde	Rättslig grund i
Offentlighet	Art. 15	1	0	0	0	0	0	0	0	1
Skydd för personuppgifter	Art. 16	0	1	0	0	1	2	0	1	5
Bekämpning av diskriminering	Art. 19	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet)	Art. 21	1	0	0	0	0	1	0	0	2
Unionsmedborgarskap (rösträtt)	Art. 22	0	0	0	0	0	0	0	2	2
Medborgarinitiativ	Art. 24	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Tullsamarbete	Art. 33	0	0	1	0	1	1	0	0	3
Jordbruk och fiskeri	Art. 43	0	0	2	0	1	1	0	0	4
Etableringsrätt	Art. 50, 53	0	0	2	1	1	1	0	0	5
Fri rörlighet för tjänster	Art. 62	0	0	2	1	1	1	0	0	5
Kapital och betalningar	Art. 64	0	0	1	0	1	0	0	0	2
Civilrättsligt samarbete	Art. 81	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Transportpolitik	Art. 91, 100	0	0	2	0	1	1	0	0	4
Konkurrensregler	Art. 103	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Statligt stöd	Art. 109	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	0	1	2	0	1	1	0	2	7
Socialpolitik	Art. 153	0	0	1	0	1	0	0	0	2
Kulturpolitik	Art. 167	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Folkhälsa	Art. 168	0	0	2	0	1	2	0	0	5
Konsumentskydd	Art. 169	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Transeuropeiska nät	Art. 172	0	0	2	0	1	0	0	0	3
Miljöpolitik	Art. 192	0	0	2	0	1	1	0	0	4
Gemensam handelspolitik	Art. 207	0	0	2	0	1	1	0	0	4
Humanitärt bistånd	Art. 214	0	0	1	0	1	0	0	0	2
Ändringar i valrättsakten	Art. 223	0	0	0	1	0	0	0	1	2
Institutionella bestämmelser	Art. 224	0	1	0	0	1	1	0	1	4
Bekämpning av bedrägeri	Art. 325	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Statistik	Art. 338	0	0	2	0	1	0	0	0	3
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	0	2	0	1	0	0	1	0	4

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Jordbruk och fiskeri	Art. 43	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Etableringsrätt	Art. 50, 52, 53	3	4	7	1	1	0	2	2	6	0	1	3	4	34
Fri rörlighet för tjänster	Art. 62	0	1	5	1	1	0	0	1	1	0	0	1	1	12
Straffrättsligt samarbete	Art. 83	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	3	7	11	10	4	2	8	10	15	0	7	10	9	96
Ekonomisk och monetär politik	Art. 121, 126, 127, 136	5	0	3	0	0	0	0	0	1	1	0	0	0	10
Konsumentskydd	Art. 169	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	1
Transeuropeiska nät	Art. 172	0	0	0	0	1	1	1	0	0	0	1	0	0	4
Industripolitik	Art. 173	0	0	0	0	1	1	1	0	1	0	3	0	0	7
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 175, 177	1	0	0	0	0	1	2	0	4	0	5	1	1	15
Forskning och teknisk utveckling	Art. 182	0	0	0	0	0	1	1	0	0	0	2	0	0	4
Miljöpolitik	Art. 192	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Energipolitik	Art. 194	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Administrativt samarbete	Art. 197	0	0	0	0	0	0	0	0	2	0	1	0	0	3
Utvecklingssamarbete	Art. 209	0	0	0	0	0	0	2	0	0	0	1	0	0	3
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	Art. 212	0	0	0	0	0	0	2	0	0	0	1	0	0	3
Unionens egna medel	Art. 311	0	0	0	0	0	0	0	0	2	0	1	0	1	4
Finansiella regler	Art. 322	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1	1	3
Statistik	Art. 338	1	1	3	6	1	1	2	3	1	0	0	0	2	21
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	1	0	0	0	0	0	0	0	1	2	0	0	0	4

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter
Tullsamarbete	Art. 33	0	1	0	0	2	0	0	1	2	0	0	1	0	7
Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	Art. 113	1	3	2	3	0	0	3	8	10	4	6	4	3	47
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	0	1	0	0	0	0	0	1	4	0	0	1	0	7
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 115	0	3	0	0	1	2	7	1	1	0	2	0	3	20
Miljöpolitik	Art. 192	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	2	0	2
Administrativt samarbete	Art. 197	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Gemensam handelspolitik	Art. 207	0	0	0	0	0	0	0	0	2	0	0	1	0	3
Bekämpning av bedrägeri	Art. 325	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena	Art. 349	0	2	0	1	7	0	0	1	0	1	4	1	0	17

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Skydd för personuppgifter	Art. 16	0	0	1	0	0	0	0	0	4	0	0	3	2	10
Bekämpning av diskriminering	Art. 19	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet)	Art. 21	0	0	1	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd)	Art. 23	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Tullsamarbete	Art. 33	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1	2
Etableringsrätt	Art. 53	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Fri rörlighet för tjänster	Art. 62	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Utvärdering av EU:s politik (frihet, säkerhet och rättvisa)	Art. 70	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	1
Administrativt samarbete (frihet, säkerhet och rättvisa)	Art. 74	2	0	0	2	0	0	0	1	4	0	0	1	0	10
Gränskontroll	Art. 77	3	3	2	4	0	0	4	4	4	1	0	0	1	26
Asylpolitik	Art. 78	1	0	1	0	0	0	0	1	2	0	1	1	0	7
Invandringspolitik	Art. 79	1	0	1	0	0	0	1	3	4	0	1	1	1	13
Civilrättsligt samarbete	Art. 81	0	1	1	1	0	0	0	0	3	0	0	1	3	10
Straffrättsligt samarbete	Art. 82–86	9	3	4	4	3	2	2	6	5	1	1	2	8	50
Polissamarbete	Art. 87–89	1	1	2	1	2	2	1	3	4	1	1	4	4	27
Transportpolitik	Art. 91	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	1	2
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	0	0	1	1	0	0	1	0	1	0	0	0	1	5
Ekonomisk och monetär politik	Art. 133	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Folkhälsa	Art. 168	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Konsumentskydd	Art. 169	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Administrativt samarbete	Art. 197	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Gemensam handelspolitik	Art. 207	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Europeiska unionens domstol (stadga)	Art. 256, 287	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Bekämpning av bedrägeri	Art. 325	0	1	2	0	1	0	1	0	2	0	0	0	0	7
Statistik	Art. 338	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	1	1	0	1	0	0	0	0	1	0	0	0	0	4

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet)	Art. 21	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	1
Etableringsrätt	Art. 50, 53	0	2	1	1	2	1	1	2	0	1	0	11
Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden	Art. 67	0	1	0	1	0	0	0	0	0	0	0	2
Civilrättsligt samarbete	Art. 81	1	4	0	3	0	3	0	1	0	0	0	12
Transportpolitik	Art. 91, 100	0	0	0	1	0	0	1	0	0	0	0	2
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	0	2	3	3	3	3	2	3	0	3	5	27
Socialpolitik	Art. 157	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Konsumentskydd	Art. 169	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Energipolitik	Art. 194	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1	2
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	0	0	1	0	0	0	0	0	1	0	0	2

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd)	Art. 23	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Jordbruk och fiskeri	Art. 43	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Transportpolitik	Art. 91, 100	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Industripolitik	Art. 173	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Forskning och teknisk utveckling	Art. 182, 188	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Rymdpolitik	Art. 189	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Associering av utomeuropeiska länder och territorier	Art. 203	0	0	1	0	0	0	0	0	1	0	0	0	2
Gemensam handelspolitik	Art. 207	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1	2
Utvecklingssamarbete	Art. 209, 210	1	0	7	1	0	0	2	0	1	0	1	0	13
Ekonomisk, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	Art. 212	1	3	7	1	1	1	4	2	3	1	2	5	31
Humanitärt bistånd	Art. 214	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	1	0	2
Finansiella regler	Art. 322	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	1	3	0	1	1	1	0	0	2	0	9
Industripolitik	Art. 173	0	0	0	0	1	2	0	0	0	1	4
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 175	0	0	0	1	0	0	1	1	0	0	3
Forskning och teknisk utveckling	Art. 182, 183, 188	0	0	0	0	0	2	0	0	0	0	2
Miljöpolitik	Art. 192	0	2	0	0	0	0	0	0	0	0	2
Civilskydd	Art. 196	0	0	1	0	0	1	1	1	0	0	4
Associering av utomeuropeiska länder och territorier	Art. 203	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	Art. 212	0	0	0	1	0	0	0	1	0	0	2
Finansiella regler	Art. 322	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Skydd för personuppgifter	Art. 16	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet)	Art. 48	0	1	0	0	0	0	0	1	0	1	0	0	3
Administrativt samarbete (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa)	Art. 74	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Gränskontroll	Art. 77	2	2	2	1	4	1	1	0	2	0	1	3	19
Asylpolitik	Art. 78	1	0	2	0	2	2	7	0	4	0	4	2	24
Invandringspolitik	Art. 79	2	0	2	1	1	0	5	0	5	0	4	5	25
Straffrättsligt samarbete	Art. 82, 84	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Polissamarbete	Art. 87, 88	0	0	0	0	1	0	1	0	1	0	1	1	5

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Skydd för personuppgifter	Art. 16	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet)	Art. 21	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1	2
Gränskontroll	Art. 77	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1	2
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	0	0	9	4	2	1	1	2	2	4	25
Socialpolitik	Art. 153	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Folkhälsa	Art. 168	0	1	8	1	2	1	0	3	4	4	24
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 175	0	0	1	0	0	0	0	2	0	0	3

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	0	0	1	0	0	0	0	0	1
Utbildning m.m.	Art. 165, 166	0	1	0	0	1	1	0	1	4
Kulturpolitik	Art. 167	1	2	0	2	1	1	1	0	8
Industripolitik	Art. 173	0	1	0	0	0	1	0	0	2
Humanitärt bistånd	Art. 214	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	0	1	0	0	0	0	0	0	1

Politikområde	Rättslig grund i
Fri rörlighet för arbetstagare	Art. 46	0	1	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Etableringsrätt	Art. 53	0	1	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Fri rörlighet för tjänster	Art. 62	0	1	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	0	1	0	1	0	0	0	0	0	0	2
Sysselsättning	Art. 149	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1	2
Utbildning m.m.	Art. 165, 166	0	1	0	0	2	0	1	1	0	0	5
Industripolitik	Art. 173	3	1	0	0	0	0	2	2	0	0	8
Forskning och teknisk utveckling	Art. 182, 183, 185, 188	2	1	4	0	1	0	2	0	1	0	11
Rymdpolitik	Art. 189	0	0	2	0	0	0	1	0	0	0	3

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Skydd för personuppgifter	Art. 16	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1	1	0	3
Jordbruk och fiskeri	Art. 43	1	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	2
Administrativt samarbete (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa)	Art. 74	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Gränskontroll	Art. 77	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Transportpolitik	Art. 91, 100	3	4	8	17	0	6	11	8	5	14	7	7	90
Statligt stöd	Art. 109	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	5	2	4	4	1	7	1	5	1	2	5	2	39
Socialpolitik	Art. 153	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Transeuropeiska nät	Art. 170–172	1	3	2	3	0	1	0	5	0	0	0	1	16
Industripolitik	Art. 173	1	1	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	3
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 175	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Forskning och teknisk utveckling	Art. 188	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Rymdpolitik	Art. 189	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Miljöpolitik	Art. 192	1	1	0	1	0	0	2	1	1	0	0	0	7
Energipolitik	Art. 194	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Turism	Art. 195	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Statistik	Art. 338	2	0	0	2	0	0	0	0	0	0	0	0	4

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Jordbruk och fiskeri	Art. 42, 43	11	24	12	14	7	2	1	2	7	4	4	3	4	95
Etableringsrätt	Art. 53, 55	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Transportpolitik	Art. 91, 100	0	0	1	2	0	0	0	0	1	0	0	1	0	5
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	5	3	2	5	5	2	2	2	3	0	1	3	1	34
Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter)	Art. 118	0	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1	1	4
Socialpolitik	Art. 153	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Folkhälsa	Art. 168	0	1	1	5	1	0	0	0	1	0	0	1	0	10
Industripolitik	Art. 173	0	0	0	1	0	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 175	0	1	0	1	0	0	0	0	1	0	1	0	1	5
Forskning och teknisk utveckling	Art. 188	0	0	1	1	0	0	0	0	1	0	0	0	0	3
Miljöpolitik	Art. 192	0	2	16	7	4	1	6	2	9	0	4	10	7	68
Energipolitik	Art. 194	0	0	1	2	0	0	0	0	1	0	0	1	0	5
Turism	Art. 195	0	0	1	1	0	0	0	0	1	0	0	0	0	3
Associering av utomeuropeiska länder och territorier	Art. 203	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Gemensam handelspolitik	Art. 207	0	1	0	0	0	0	1	0	1	0	0	0	0	3
Statistik	Art. 338	1	0	1	1	0	0	0	1	0	0	0	3	0	7
Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena	Art. 349	0	0	0	0	0	0	0	0	2	1	0	0	0	3
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Unionsmedborgare (fri rörlighet)	Art. 21	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1	2
Tullsamarbete	Art. 33	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Jordbruk och fiskeri	Art. 43	1	0	0	1	0	0	0	1	1	0	1	0	0	5
Fri rörlighet för arbetstagare	Art. 45	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet)	Art. 48	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	1
Etableringsrätt	Art. 49, 50, 53	0	1	1	0	0	0	0	2	0	0	0	0	1	5
Fri rörlighet för tjänster	Art. 56, 62	0	1	1	0	0	0	0	2	0	0	0	0	0	4
Transportpolitik	Art. 91, 100	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1	2
Konkurrensregler	Art. 103	0	0	0	1	0	0	0	1	0	0	0	0	0	2
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	1	8	0	3	2	0	5	6	6	0	0	5	9	45
Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter)	Art. 118	1	3	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1	6
Folkhälsa	Art. 168	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Transeuropeiska nät	Art. 172	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	2
Industripolitik	Art. 173	0	0	1	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1	3
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 174, 175, 177, 178	0	8	0	3	0	1	1	2	7	2	9	0	5	38
Forskning och teknisk utveckling	Art. 182, 183	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Miljöpolitik	Art. 192	0	0	0	0	0	0	0	2	1	0	0	0	1	4
Energipolitik	Art. 194	1	3	1	1	0	1	2	9	3	0	0	2	5	28
Turism	Art. 195	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Gemensam handelspolitik	Art. 207	0	0	0	1	0	0	1	0	1	0	0	1	2	6
Utvecklingssamarbete	Art. 209	0	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1	3
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	Art. 212	0	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1	3
Finansiella regler	Art. 322	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	4	0	0	5
Inhämtande av information	Art. 337	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	2
Statistik	Art. 338	1	0	0	0	0	1	0	0	1	0	0	0	0	3
Särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena	Art. 349	0	2	0	0	0	0	0	0	3	0	2	0	0	7

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Skydd för personuppgifter	Art. 16	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Jordbruk och fiskeri	Art. 42, 43	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Fri rörlighet för arbetstagare	Art. 45, 46	1	1	0	1	1	0	0	0	2	0	1	0	0	7
Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet)	Art. 48	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Etableringsrätt	Art. 53	0	0	1	0	0	0	1	0	1	0	0	0	0	3
Fri rörlighet för tjänster	Art. 62	0	0	0	0	0	0	1	0	1	0	0	0	0	2
Transportpolitik	Art. 91	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Sysselsättning	Art. 149	0	1	0	1	0	0	0	0	1	1	1	0	0	5
Socialpolitik	Art. 153, 157	0	2	1	1	1	0	3	2	3	0	3	1	2	19
Europeiska socialfonden	Art. 164	0	1	0	1	0	1	0	0	1	0	1	0	0	5
Folkhälsa	Art. 168	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 175, 177	0	3	0	1	0	0	0	0	2	1	1	0	0	8
Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena	Art. 349	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	1	0	0	2
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	0	0	1	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	2

Utskott	Dokument	Utkast till lagstiftningsakt
FiU	COM(2021) 570	Förslag till rådets beslut om ändring av beslut (EU, Euratom) 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel
SkU	COM(2021) 817	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2008/118/EG och direktiv (EU) 2020/262 (omarbetning) vad gäller skattefria butiker i tunneln under Engelska kanalens franska terminal
SkU	COM(2022) 39	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad avser förlängningen av tillämpningsperioden för det frivilliga förfarandet för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av vissa varor och tillhandahållande av tjänster som är känsliga för bedrägerier och mekanismen för snabba insatser mot mervärdesskattebedrägeri
JuU	COM(2021) 753	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder mot transportföretag som underlättar eller ägnar sig åt människohandel eller smuggling av migranter i samband med olaglig inresa till Europeiska unionens territorium
JuU	COM(2021) 767	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF för att anpassa det till unionens regler om skydd av personuppgifter
SfU	COM(2022) 189	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/1806 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Kuwait, Qatar)
TU	COM(2022) 381	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1108/70 om införande av ett redovisningssystem för infrastrukturkostnader för transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar, och av kommissionens förordning (EG) nr 851/2006 om vilka uppgifter som skall tas upp under de olika rubrikerna i blanketterna för redovisning i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 1108/70
TU	COM(2022) 465	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om upphävande av rådets direktiv 89/629/EEG
MJU	COM(2022) 179	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring och rättelse av förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att mildra konsekvenserna för fiskeverksamheten av Rysslands militära aggression mot Ukraina och för att begränsa effekterna på leveranskedjan för fiskeri- och vattenbruksprodukter av de marknadsstörningar som orsakas av den militära aggressionen
NU	COM(2022) 145	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller ökad förfinansiering med React-EU-medel
NU	COM(2022) 162	Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller ökad förfinansiering med React-EU-medel

Utskott	Dokument	Utkast till lagstiftningsakter
JuU	COM(2021) 753	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder mot transportföretag som underlättar eller ägnar sig åt människohandel eller smuggling av migranter i samband med olaglig inresa till Europeiska unionens territorium
UU	COM(2022) 37	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Ukraina
UU	COM(2022) 450	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina
UU	COM(2022) 557	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina, förstärkning av den gemensamma avsättningsfonden genom garantier från medlemsstaterna och särskilda avsättningar för vissa finansiella skulder med anknytning till Ukraina som garanteras enligt beslut nr 466/2014/EU och om ändring av beslut (EU) 2022/1201
UU	COM(2022) 597	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina under 2023 (makroekonomiskt stöd+)
TU	COM(2022) 334	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser på grund av covid-19-pandemin
MJU	COM(2022) 179	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring och rättelse av förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att mildra konsekvenserna för fiskeverksamheten av Rysslands militära aggression mot Ukraina och för att begränsa effekterna på leveranskedjan för fiskeri- och vattenbruksprodukter av de marknadsstörningar som orsakas av den militära aggressionen
MJU	COM(2022) 242	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller en särskild åtgärd för att ge exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) för att hantera effekterna av Rysslands invasion av Ukraina
NU	COM(2022) 109	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller sammanhållningspolitiska insatser för flyktingar i Europa
NU	COM(2022) 145	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller ökad förfinansiering med React-EU-medel
NU	COM(2022) 162 [6]	Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller ökad förfinansiering med React-EU-medel
NU	COM(2022) 325	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) 2021/1060 vad gäller ytterligare flexibilitet för att hantera konsekvenserna av Ryska federationens militära angrepp Fast (flexibelt stöd till territorier) – Care
NU	COM(2022) 362	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av särskilda bestämmelser för samarbetsprogrammen 2014–2020 som får stöd från det europeiska grannskapsinstrumentet och inom målet Europeiskt territoriellt samarbete, efter avbrott i programmets genomförande

Bilaga 6

Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2022

Utskott	Dokument	Utkast till lagstiftningsakt	Beslut i utskott	Beslut i kammaren	Motiverat yttrande
KU	COM(2021) 731	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam	2022-02-17
KU	COM(2021) 732	Förslag till rådets direktiv om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (omarbetning)	2022-02-17
KU	COM(2021) 733	Förslag till rådets direktiv om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (omarbetning)	2022-02-17
KU	COM(2021) 734	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (omarbetning)	2022-02-17
KU	P9_TA(2022)0129	Förslag till rådets förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, om upphävande av rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom och den akt om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet som utgör en bilaga till det beslutet	2022-06-16 (utl. 2021/22:KU45)	2022-06-22	Ja
KU	COM(2022) 457	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av en gemensam ram för medietjänster på den inre marknaden (europeisk mediefrihetsakt) och om ändring av direktiv 2010/13/EU	2022-11-17
FiU	COM(2021) 570	Förslag till rådets beslut om ändring av beslut (EU, Euratom) 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel	2022-02-24 (utl. 2021/22:FiU31)	2022-03-02	Ja
FiU	COM(2021) 663	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från tredjeland och risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning samt om ändring av direktiv 2014/59/E	2022-01-27
FiU	COM(2021) 664	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller krav avseende kreditrisk, kreditvärdighetsjusteringsrisk, operativ risk, marknadsrisk och kapitalgolv	2022-01-27
FiU	COM(2021) 665	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv 2014/59/EU vad gäller tillsynsbehandlingen av grupper av globala systemviktiga institut med en resolutionsstrategi med flera ingångspunkter och en metod för den indirekta teckningen av instrument som är kvalificerade för att uppfylla minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder	2022-01-20
FiU	COM(2021) 721	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2011/61/EU och 2009/65/EG vad gäller delegeringsarrangemang, hantering av likviditetsrisker, tillsynsrapportering, tillhandahållande av förvarings- och depåförvaringstjänster samt låneutgivning från alternativa investeringsfonder	2022-02-24
FiU	COM(2021) 722	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2015/760 vad gäller omfattningen av godtagbara tillgångar och investeringar, kraven på portföljsammansättning och diversifiering, penninglån och andra fondbestämmelser samt vad gäller kraven avseende auktorisation, investeringsstrategi och driftsvillkor för europeiska långsiktiga investeringsfonder	2022-02-22
FiU	COM(2021) 723	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en europeisk gemensam kontaktpunkt som ger centraliserad tillgång till offentlig information som rör finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet	2022-02-17
FiU	COM(2021) 724	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av vissa direktiv vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma kontaktpunkten och denna kontaktpunkts funktionssätt	2022-02-17
FiU	COM(2021) 725	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av vissa förordningar vad gäller inrättandet av den europeiska gemensamma kontaktpunkten och denna kontaktpunkts funktionssätt	2022-02-17
FiU	COM(2021) 726	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument	2022-02-22
FiU	COM(2021) 727	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 600/2014 vad gäller att öka transparensen för marknadsdata, undanröja hinder för framkomsten av konsoliderad handelsinformation, optimera handelsskyldigheterna och förbjuda mottagande av betalningar för vidarebefordran av kundorder	2022-02-22
FiU	COM(2021) 776	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 549/2013 och om upphävande av elva rättsakter på området nationalräkenskaper	2022-03-17
FiU	COM(2022) 120	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 909/2014 vad gäller avvecklingsdisciplin, gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster, tillsynssamarbete, tillhandahållande av anknutna banktjänster och krav på värdepapperscentraler från tredjeland	2022-05-05
FiU	COM(2022) 231	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/241 vad gäller REPowerEU-kapitel i planer för återhämtning och resiliens och om ändring av förordning (EU) 2021/1060, förordning (EU) 2021/2115, direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814	2022-06-16
FiU	COM(2022) 329	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 vad gäller införandet av nya moduler för miljöräkenskaper	2022-09-13
FiU	COM(2022) 546	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 260/2012 och (EU) 2021/1230 vad gäller expressbetalningar i euro	2022-12-15
SkU	COM(2021) 565	Förslag till rådets direktiv om fastställande av regler för att förhindra missbruk av företag utan substans för skatteändamål och om ändring av direktiv 2011/16/EU	2022-03-17 (utl. 2021/22:SkU32)	2022-03-30	Ja
SkU	COM(2021) 817	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2008/118/EG och direktiv (EU) 2020/262 (omarbetning) vad gäller skattefria butiker i tunneln under Engelska kanalens franska terminal	2022-01-27
SkU	COM(2021) 823	Förslag till rådets direktiv om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella företagsgrupper i unionen	2022-03-17 (utl. 2021/22:SkU12)	2022-03-30	Ja
SkU	COM(2022) 39	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad avser förlängningen av tillämpningsperioden för det frivilliga förfarandet för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av vissa varor och tillhandahållande av tjänster som är känsliga för bedrägerier och mekanismen för snabba insatser mot mervärdesskattebedrägeri	2022-03-24
SkU	COM(2022) 216	Förslag till rådets direktiv om fastställande av regler om ett avdrag i syfte att minska skattefördelen för finansiering med lån jämfört med finansiering med eget kapital och om begränsning av ränteavdragen i samband med bolagsbeskattning	2022-06-16 (utl. 2021/22:SkU34)	2022-06-22	Ja
SkU	COM(2022) 539	Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 389/2012 vad gäller utbyte av information i de elektroniska registren över ekonomiska aktörer som flyttar punktskattepliktiga varor mellan medlemsstater för kommersiella ändamål	2022-11-24
JuU	COM(2021) 753	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder mot transportföretag som underlättar eller ägnar sig åt människohandel eller smuggling av migranter i samband med olaglig inresa till Europeiska unionens territorium	2022-02-03 (utl. 2021/22:JuU50)	2022-02-17	Ja
JuU	COM(2021) 756	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en samarbetsplattform för gemensamma utredningsgrupper och om ändring av förordning (EU) 2018/1726	2022-02-03
JuU	COM(2021) 757	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 och rådets beslut 2005/671/RIF vad gäller digitalt informationsutbyte i terrorismärenden	2022-02-03
JuU	COM(2021) 759	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digitalisering av rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning i gränsöverskridande civilrättsliga, handelsrättsliga och straffrättsliga frågor och ändring av vissa rättsakter inom området för rättsligt samarbete	2022-02-03
JuU	COM(2021) 760	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 2003/8/EG, rådets rambeslut 2002/465/RIF, 2002/584/RIF, 2003/577/RIF, 2005/214/RIF, 2006/783/RIF, 2008/909/RIF, 2008/947/RIF, 2009/829/RIF och 2009/948/RIF och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU vad gäller digitalisering av rättsligt samarbete	2022-02-03
JuU	COM(2021) 767	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF för att anpassa det till unionens regler om skydd av personuppgifter	2022-02-17
JuU	COM(2021) 780	Förslag till rådets rekommendation om operativt polissamarbete	2022-02-03
JuU	COM(2021) 782	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om informationsutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och om upphävande av rådets rambeslut 2006/960/RIF	2022-02-17
JuU	COM(2021) 784	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om automatiskt utbyte av uppgifter för polissamarbete (”Prüm II”) och om ändring av rådets beslut 2008/615/RIF och 2008/616/RIF samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/1726, 2019/817 och 2019/818	2022-02-17
JuU	COM(2021) 851	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser och om upphävande av direktiv 2008/99/EG	2022-03-17 (utl. 2021/22:JuU48)	2022-03-23	Ja
JuU	COM(2021) 891	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/399 om en unionskodex om gränspassage för personer	2022-03-17
JuU	COM(2022) 105	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer	2022-04-21
JuU	COM(2022) 177	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt)	2022-06-02
JuU	COM(2022) 187	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 vad gäller insamling, bevarande och analys av bevis rörande folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser vid Eurojust	2022-06-02
JuU	COM(2022) 209	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn	2022-10-06
JuU	COM(2022) 245	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om återvinning och förverkande av tillgångar	2022-10-07
JuU	COM(2022) 480	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om import-, export- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, väsentliga delar till skjutvapen och ammunition, om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen) (omarbetning)	2022-12-08
CU	COM(2021) 802	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om byggnaders energiprestanda (omarbetning)	2022-03-17 (utl. 2021/22:CU34)	2022-03-30	Nej
CU	COM(2022) 143	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller mer konsumentmakt i den gröna omställningen genom bättre skydd mot otillbörliga affärsmetoder och bättre information	2022-05-05
CU	COM(2022) 144	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, om ändring av förordning (EU) 2019/1020 och om upphävande av förordning (EU) 305/2011	2022-05-31
CU	COM(2022) 204	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/83/EU om avtal om finansiella tjänster som ingåtts på distans samt om upphävande av direktiv 2002/65/EG	2022-06-09
CU	COM(2022) 495	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister	2022-11-10
CU	COM(2022) 496	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv Om anpassning av reglerna om utomobligatoriskt skadeståndsansvar vad gäller artificiell intelligens (direktivet om skadeståndsansvar gällande AI)	2022-11-10
UU	COM(2022) 4	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien	2022-02-07
UU	COM(2022) 37	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Ukraina	2022-02-17
UU	COM(2022) 89	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för utövandet av unionens rättigheter vid genomförandet och efterlevnaden av avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och av handels- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan	2022-03-29
UU	COM(2022) 450	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina	2022-09-05
UU	COM(2022) 557	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina, förstärkning av den gemensamma avsättningsfonden genom garantier från medlemsstaterna och särskilda avsättningar för vissa finansiella skulder med anknytning till Ukraina som garanteras enligt beslut nr 466/2014/EU och om ändring av beslut (EU) 2022/1201	2022-09-26
UU	COM(2022) 597	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina under 2023 (makroekonomiskt stöd+)	2022-11-24
FöU	COM(2022) 349	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling	2022-10-06 (utl. 2022/23:FöU2)	2022-10-12	Ja
SfU	COM(2021) 890	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hantering av instrumentaliseringssituationer på migrations- och asylområdet	2022-02-22
SfU	COM(2022) 112	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 514/2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering, om ändring av förordning (EU) nr 516/2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ändring av förordning (EU) 2021/1147 om inrättande av Asyl-, migrations- och integrationsfonden	2022-03-31
SfU	COM(2022) 189	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/1806 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Kuwait, Qatar)	2022-06-14
SfU	COM(2022) 650	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (omarbetning)	2022-06-28
SfU	COM(2022) 655	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat (omarbetning)	2022-06-28
SfU	COM(2022) 658	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EG) nr 810/2009 och (EU) 2017/2226, rådets förordningar (EG) nr 1683/95, (EG) nr 333/2002, (EG) nr 693/2003 och (EG) nr 694/2003 och konventionen om tillämpning av Schengenavtalet vad gäller digitaliseringen av viseringsförfarandet	2022-05-31
SfU	COM(2022) 662	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om icke-erkännande av ryska resehandlingar som utfärdats i ockuperade utländska regioner	2022-10-25
SoU	COM(2021) 997	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2001/83/EG och 2001/20/EG vad gäller undantag från vissa skyldigheter avseende vissa humanläkemedel som tillhandahålls i Förenade kungariket med avseende på Nordirland samt i Cypern, Irland och Malta	2022-02-15
SoU	COM(2021) 998	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 536/2014 vad gäller undantag från vissa skyldigheter avseende prövningsläkemedel som tillhandahålls i Förenade kungariket med avseende på Nordirland samt i Cypern, Irland och Malta	2022-02-15
SoU	COM(2022) 18	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens narkotikabyrå	2022-03-31
SoU	COM(2022) 50	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/953 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin	2022-03-17
SoU	COM(2022) 55	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/954 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) vad gäller tredjelandsmedborgare som lagligen vistas eller är bosatta på medlemsstaternas territorier under covid-19-pandemin	2022-03-17
SoU	COM(2022) 76	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av övergångsbestämmelser för förpackning och märkning av veterinärmedicinska läkemedel som godkänts i enlighet med direktiv 2001/82/EG och förordning (EG) nr 726/2004	2022-04-05
SoU	COM(2022) 197	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ett europeiskt hälsodataområde	2022-06-09
SoU	COM(2022) 338	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kvalitets- och säkerhetsstandarder för ämnen av mänskligt ursprung avsedda för användning på människor och om upphävande av direktiven 2002/98/EG och 2004/23/EG	2022-10-11
UbU	COM(2022) 526	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för kompetens 2023	2022-11-10
TU	COM(2021) 812	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, om ändring av förordning (EU) 2021/1153 och förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordning (EU) nr 1315/2013	2022-03-15
TU	COM(2021) 813	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag	2022-02-15
TU	COM(2021) 832	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2020/1429 vad gäller varaktighet för referensperioden för tillämpningen av tillfälliga åtgärder avseende uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur	2022-02-15
TU	COM(2022) 53	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/25/EG vad gäller införandet av förbättrade stabilitetskrav och anpassningen av direktivet till de stabilitetskrav som fastställts av Internationella sjöfartsorganisationen	2022-04-07
TU	COM(2022) 57	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens program för säker konnektivitet för perioden 2023–2027	2022-03-29
TU	COM(2022) 68	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data (dataakten)	2022-04-21
TU	COM(2022) 313	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda och tillfälliga åtgärder, med anledning av Rysslands invasion av Ukraina, med avseende på förarhandlingar som utfärdats av Ukraina i enlighet med landets lagstiftning	2022-06-29
TU	COM(2022) 334	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser på grund av covid-19-pandemin	2022-09-05
TU	COM(2022) 381	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1108/70 om införande av ett redovisningssystem för infrastrukturkostnader för transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar, och av kommissionens förordning (EG) nr 851/2006 om vilka uppgifter som skall tas upp under de olika rubrikerna i blanketterna för redovisning i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 1108/70	2022-10-11
TU	COM(2022) 454	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om övergripande cybersäkerhetskrav för produkter med digitala element och om ändring av förordning (EU) 2019/1020	2022-11-10
TU	COM(2022) 465	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om upphävande av rådets direktiv 89/629/EEG	2022-10-11
MJU	COM(2021) 706	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande på unionens marknad och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010	2022-02-24 (utl. 2021/22:MJU19)	2022-03-02	Ja
MJU	COM(2022) 113	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1628 vad gäller förlängning av kommissionens befogenhet att anta delegerade akter	2022-03-31
MJU	COM(2022) 134	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens geografiska beteckningar för vin, spritdrycker och jordbruksprodukter samt kvalitetsordningar för jordbruksprodukter, om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013, (EU) 2017/1001 och (EU) 2019/787 samt om upphävande av förordning (EU) nr 1151/2012	2022-09-05
MJU	COM(2022) 150	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fluorerade växthusgaser, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om upphävande av förordning (EU) nr 517/2014	2022-05-17
MJU	COM(2022) 151	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet och om upphävande av förordning (EG) nr 1005/2009	2022-05-17
MJU	COM(2022) 156	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) och rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall	2022-06-02
MJU	COM(2022) 157	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om rapportering av miljöuppgifter från industrianläggningar och inrättande av en portal för industriutsläpp	2022-06-02
MJU	COM(2022) 179	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring och rättelse av förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att mildra konsekvenserna för fiskeverksamheten av Rysslands militära aggression mot Ukraina och för att begränsa effekterna på leveranskedjan för fiskeri- och vattenbruksprodukter av de marknadsstörningar som orsakas av den militära aggressionen	2022-05-17
MJU	COM(2022) 242	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller en särskild åtgärd för att ge exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) för att hantera effekterna av Rysslands invasion av Ukraina	2022-06-02
MJU	COM(2022) 296	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1217/2009 vad gäller omvandling av informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet	2022-08-18
MJU	COM(2022) 304	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om restaurering av natur	2022-08-18 (utl. 2021/22:MJU32)	2022-09-21	Ja
MJU	COM(2022) 305	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel och om ändring av förordning (EU) 2021/2115	2022-08-18 (utl. 2021/22:MJU33)	2022-09-21	Ja
NU	COM(2021) 803	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för förnybar gas, naturgas och vätgas	2022-03-03
NU	COM(2021) 804	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om de inre marknaderna för förnybara gaser och naturgaser och för vätgas (omarbetning)	2022-03-03
NU	COM(2021) 805	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om minskade metanutsläpp inom energisektorn och om ändring av förordning (EU) 2019/942	2022-03-03
NU	COM(2022) 32	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1025/2012 vad gäller de europeiska standardiseringsorganisationernas beslut om europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter	2022-03-17
NU	COM(2022) 46	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem (förordning om halvledare)	2022-03-17
NU	COM(2022) 71	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937	2022-05-12 (utl. 2021/22:NU28)	2022-05-19	Ja
NU	COM(2022) 109	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller sammanhållningspolitiska insatser för flyktingar i Europa	2022-03-17
NU	COM(2022) 135	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten	2022-04-07
NU	COM(2022) 142	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för hållbara produkter och om upphävande av direktiv 2009/125/EG	2022-05-31
NU	COM(2022) 145	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller ökad förfinansiering med React-EU-medel	2022-03-31
NU	COM(2022) 162	Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller ökad förfinansiering med React-EU-medel	2022-04-07
NU	COM(2022) 174	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2017/1001 och (EU) 2019/1753 och rådets beslut (EU) 2019/1754	2022-05-31
NU	COM(2022) 222	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet	2022-06-16 (utl. 2021/22:NU29)	2022-06-21	Nej
NU	COM(2022) 325	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) 2021/1060 vad gäller ytterligare flexibilitet för att hantera konsekvenserna av Ryska federationens militära angrepp. Fast (flexibelt stöd till territorier) – Care	2022-09-05
NU	COM(2022) 362	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av särskilda bestämmelser för samarbetsprogrammen 2014–2020 som får stöd från det europeiska grannskapsinstrumentet och inom målet Europeiskt territoriellt samarbete, efter avbrott i programmets genomförande	2022-09-07
NU	COM(2022) 453	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete på unionens marknad	2022-11-15
NU	COM(2022) 459	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2679/98	2022-12-15 (utl. 2022/23:NU10)	2022-12-21	Ja
NU	COM(2022) 461	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2016/424, (EU) 2016/425, (EU) 2016/426, (EU) 2019/1009 och (EU) nr 305/2011 vad gäller krisförfaranden för bedömning av överensstämmelse, antagande av gemensamma specifikationer och marknadskontroll till följd av en krissituation på den inre marknaden	2022-12-08
NU	COM(2022) 462	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2000/14/EG, 2006/42/EG, 2010/35/EU, 2013/29/EU, 2014/28/EU, 2014/29/EU, 2014/30/EU, 2014/31/EU, 2014/32/EU, 2014/33/EU, 2014/34/EU, 2014/35/EU, 2014/53/EU och 2014/68/EU vad gäller krisförfaranden för bedömning av överensstämmelse, antagande av gemensamma specifikationer och marknadskontroll till följd av en krissituation på den inre marknaden	2022-12-08
NU	COM(2022) 571	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om datainsamling och datadelning avseende korttidsuthyrning av boende och om ändring av förordning (EU) 2018/1724	2022-12-15
AU	COM(2021) 762	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete	2022-02-22 (utl. 2021/22:AU16)	2022-03-02	Ja
AU	COM(2022) 489	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/148/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet	2022-11-08

Bilaga 7

Avgjorda subsidiaritetsärenden under 2022 – per politikområde

Utskott	Dokument	Rättslig grund i EUF-fördraget	Politikområde	Beslut i utskott	Beslut i kammaren	Motiverat yttrande
KU	COM(2021) 731	Art. 16, 114	Skydd för personuppgifter, tillnärmning av lagstiftning	2022-02-17
	COM(2021) 732	Art. 22	Unionsmedborgarskap (rösträtt)	2022-02-17
	COM(2021) 733	Art. 22	Unionsmedborgarskap (rösträtt)	2022-02-17
	COM(2021) 734	Art. 224	Institutionella bestämmelser	2022-02-17
	P9_TA(2022)0129	Art. 223	Ändringar i valrättsakten	2022-06-16 (utl. 2021/22:KU45)	2022-06-22	Ja
	COM(2022) 457	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-11-17
FiU	COM(2021) 570	Art. 311	Unionens egna medel	2022-02-24 (utl. 2021/22:FiU31)	2022-03-02	Ja
	COM(2021) 663	Art. 53	Etableringsrätt	2022-01-27
	COM(2021) 664	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-01-27
	COM(2021) 665	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-01-20
	COM(2021) 721	Art. 53	Etableringsrätt	2022-02-24
	COM(2021) 722	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-02-22
	COM(2021) 723	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-02-17
	COM(2021) 724	Art. 50, 53, 62, 114	Etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, tillnärmning av lagstiftning	2022-02-17
	COM(2021) 725	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-02-17
	COM(2021) 726	Art. 53	Etableringsrätt	2022-02-22
	COM(2021) 727	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-02-22
	COM(2021) 776	Art. 338	Statistik	2022-03-17
	COM(2022) 120	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-05-05
	COM(2022) 231	Art. 175, 177, 192, 194, 322	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), miljöpolitik, energipolitik, finansiella regler	2022-06-16
	COM(2022) 329	Art. 338	Statistik	2022-09-13
	COM(2022) 546	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-12-15
SkU	COM(2021) 565	Art. 115	Tillnärmning av lagstiftning	2022-03-17 (utl. 2021/22:SkU32)	2022-03-30	Ja
	COM(2021) 817	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2022-01-27
	COM(2021) 823	Art. 115	Tillnärmning av lagstiftning	2022-03-17 (utl. 2021/22:SkU12)	2022-03-30	Ja
	COM(2022) 39	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2022-03-24
	COM(2022) 216	Art. 115	Tillnärmning av lagstiftning	2022-06-16 (utl. 2021/22:SkU34)	2022-06-22	Ja
	COM(2022) 539	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2022-11-24
JuU	COM(2021) 753	Art. 91, 100	Transportpolitik	2022-02-03 (utl. 2021/22:JuU50)	2022-02-17	Ja
	COM(2021) 756	Art. 82	Straffrättsligt samarbete	2022-02-03
	COM(2021) 757	Art. 85	Straffrättsligt samarbete	2022-02-03
	COM(2021) 759	Art. 81, 82	Civilrättsligt samarbete, straffrättsligt samarbete	2022-02-03
	COM(2021) 760	Art. 81, 82	Civilrättsligt samarbete, straffrättsligt samarbete	2022-02-03
	COM(2021) 767	Art. 16	Skydd för personuppgifter	2022-02-17
	COM(2021) 780	Art. 87, 89	Polissamarbete	2022-02-03
	COM(2021) 782	Art. 87	Polissamarbete	2022-02-17
	COM(2021) 784	Art. 16, 87, 88	Skydd av personuppgifter, polissamarbete	2022-02-17
	COM(2021) 851	Art. 83	Straffrättsligt samarbete	2022-03-17 (utl. 2021/22:JuU48)	2022-03-23	Ja
	COM(2021) 891	Art. 77, 79	Gränskontroll, invandringspolitik	2022-03-17
	COM(2022) 105	Art. 82, 83	Straffrättsligt samarbete	2022-04-21
	COM(2022) 177	Art. 81	Civilrättsligt samarbete	2022-06-02
	COM(2022) 187	Art. 85	Straffrättsligt samarbete	2022-06-02
	COM(2022) 209	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-10-06
	COM(2022) 245	Art. 82, 83, 87	Straffrättsligt samarbete, polissamarbete	2022-10-07
	COM(2022) 480	Art. 33, 207	Tullsamarbete, gemensam handelspolitik	2022-12-08
CU	COM(2021) 802	Art. 194	Energipolitik	2022-03-17 (utl. 2021/22:CU34)	2022-03-30	Nej
	COM(2022) 143	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-05-05
	COM(2022) 144	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-05-31
	COM(2022) 204	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-06-09
	COM(2022) 495	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-11-10
	COM(2022) 496	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-11-10
UU	COM(2022) 4	Art. 212	Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	2022-02-03
	COM(2022) 37	Art. 212	Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	2022-02-17
	COM(2022) 89	Art. 43, 91, 100, 173, 182, 188, 189, 207	Jordbruk och fiskeri, transportpolitik, industripolitik, forskning och teknisk utveckling, rymdpolitik, gemensam handelspolitik	2022-03-29
	COM(2022) 450	Art. 212	Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	2022-09-05
	COM(2022) 557	Art. 212	Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	2022-09-26
	COM(2022) 597	Art. 212	Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	2022-11-24
FöU	COM(2022) 349	Art. 173	Industripolitik	2022-10-06 (utl. 2022/23:FöU2)	2022-10-12	Ja
SfU	COM(2021) 890	Art. 78, 79	Asylpolitik, invandringspolitik	2022-02-22
	COM(2022) 112	Art. 78, 79, 82, 84, 87	Asylpolitik, invandringspolitik, straffrättsligt samarbete, polissamarbete	2022-03-31
	COM(2022) 189	Art. 77	Gränskontroll	2022-06-14
	COM(2022) 650	Art. 79	Invandringspolitik	2022-06-28
	COM(2022) 655	Art. 79	Invandringspolitik	2022-06-28
	COM(2022) 658	Art. 77, 79	Gränskontroll, invandringspolitik	2022-05-31
	COM(2022) 662	Art. 77	Gränskontroll	2022-10-25
SoU	COM(2021) 997	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-02-15
	COM(2021) 998	Art. 114, 168	Tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa	2022-02-15
	COM(2022) 18	Art. 168	Folkhälsa	2022-03-31
	COM(2022) 50	Art. 21	Unionsmedborgarskap (fri rörlighet)	2022-03-17
	COM(2022) 55	Art. 77	Gränskontroll	2022-03-17
	COM(2022) 76	Art. 114, 168	Tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa	2022-04-05
	COM(2022) 197	Art. 16, 114	Skydd för personuppgifter, tillnärmning av lagstiftning	2022-06-09
	COM(2022) 338	Art. 168	Folkhälsa	2022-10-11
UbU	COM(2022) 526	Art. 149	Sysselsättning	2022-11-10
TU	COM(2021) 812	Art. 172	Transeuropeiska nät	2022-03-15
	COM(2021) 813	Art. 91	Transportpolitik	2022-02-15
	COM(2021) 832	Art. 91	Transportpolitik	2022-02-15
	COM(2022) 53	Art. 100	Transportpolitik	2022-04-07
	COM(2022) 57	Art. 189	Rymdpolitik	2022-03-29
	COM(2022) 68	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-04-21
	COM(2022) 313	Art. 91	Transportpolitik	2022-06-29
	COM(2022) 334	Art. 100	Transportpolitik	2022-09-05
	COM(2022) 381	Art. 91	Transportpolitik	2022-10-11
	COM(2022) 454	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-11-10
	COM(2022) 465	Art. 100	Transportpolitik	2022-10-11
MJU	COM(2021) 706	Art. 192	Miljöpolitik	2022-02-24 (utl. 2021/22:MJU19)	2022-03-02	Ja
	COM(2022) 113	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-03-31
	COM(2022) 134	Art. 43, 118	Jordbruk och fiskeri, tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter)	2022-09-05
	COM(2022) 150	Art. 192	Miljöpolitik	2022-05-17
	COM(2022) 151	Art. 192	Miljöpolitik	2022-05-17
	COM(2022) 156	Art. 192	Miljöpolitik	2022-06-02
	COM(2022) 157	Art. 192	Miljöpolitik	2022-06-02
	COM(2022) 179	Art. 43, 175	Jordbruk och fiskeri, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2022-05-17
	COM(2022) 242	Art. 42, 43	Jordbruk och fiskeri	2022-06-02
	COM(2022) 296	Art. 43	Jordbruk och fiskeri	2022-08-18
	COM(2022) 304	Art. 192	Miljöpolitik	2022-08-18 (utl. 2021/22:MJU32)	2022-09-21	Ja
	COM(2022) 305	Art. 192	Miljöpolitik	2022-08-18 (utl. 2021/22:MJU33)	2022-09-21	Ja
NU	COM(2021) 803	Art. 194	Energipolitik	2022-03-03
	COM(2021) 804	Art. 194	Energipolitik	2022-03-03
	COM(2021) 805	Art. 194	Energipolitik	2022-03-03
	COM(2022) 32	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-03-17
	COM(2022) 46	Art. 173, 182, 183, 114	Industripolitik, forskning och teknisk utveckling, tillnärmning av lagstiftning	2022-03-17
	COM(2022) 71	Art. 50, 114	Etableringsrätt, tillnärmning av lagstiftning	2022-05-12 (utl. 2021/22:NU28)	2022-05-19	Ja
	COM(2022) 109	Art. 175, 177	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2022-03-17
	COM(2022) 135	Art. 194	Energipolitik	2022-04-07
	COM(2022) 142	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-05-31
	COM(2022) 145	Art. 175, 177	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2022-03-31
	COM(2022) 162	Art. 175, 177	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2022-04-07
	COM(2022) 174	Art. 118, 207	Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter, gemensam handelspolitik	2022-05-31
	COM(2022) 222	Art. 192, 194	Miljöpolitik, energipolitik	2022-06-16 (utl. 2021/22:NU29)	2022-06-21	Nej
	COM(2022) 325	Art. 177	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2022-09-05
	COM(2022) 362	Art. 178, 209, 212	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), utvecklingssamarbete, ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	2022-09-07
	COM(2022) 453	Art. 114, 207	Tillnärmning av lagstiftning, gemensam handelspolitik	2022-11-15
	COM(2022) 459	Art. 21, 45, 114	Unionsmedborgarskap (fri rörlighet), fri rörlighet för arbetstagare, tillnärmning av lagstiftning	2022-12-15 (utl. 2022/23:NU10)	2022-12-21	Ja
	COM(2022) 461	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-12-08
	COM(2022) 462	Art. 91, 114	Transportpolitik, tillnärmning av lagstiftning	2022-12-08
	COM(2022) 571	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2022-12-15
AU	COM(2021) 762	Art. 16, 153	Skydd för personuppgifter, socialpolitik	2022-02-22 (utl. 2021/22:AU16)	2022-03-02	Ja
	COM(2022) 489	Art. 153	Socialpolitik	2022-11-08

Bilaga 8

Antalet utkast till lagstiftningsakter 2010–2022 – per politikområde

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
	EUF-fördraget	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	Totalt
Offentlighet	Art. 15	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Skydd för personuppgifter	Art. 16	0	0	2	0	0	0	0	2	7	0	1	4	5	21
Bekämpning av diskriminering	Art. 19	0	0	1	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet för unionsmedborgare)	Art. 21	0	1	1	1	0	0	0	1	2	0	0	1	2	9
Unionsmedborgarskap (rösträtt)	Art. 22	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	2	2
Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd)	Art. 23	0	0	1	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Medborgarinitiativ	Art. 24	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Tullsamarbete	Art. 33	0	1	0	1	2	0	0	2	5	0	0	1	1	13
Jordbruk och fiskeri	Art. 42, 43	13	25	12	17	7	2	2	4	9	4	6	3	5	109
Fri rörlighet för arbetstagare	Art. 45, 46	1	1	1	1	1	0	0	1	2	0	1	0	1	10
Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet)	Art. 48	0	1	0	0	0	0	0	2	1	1	0	0	0	5
Etableringsrätt	Art. 49, 50, 52, 53, 55	3	7	12	4	3	0	5	7	11	0	1	4	5	62
Fri rörlighet för tjänster	Art. 56, 62	0	2	7	3	1	0	2	5	4	0	0	1	1	26
Kapital och betalningar	Art. 64	0	0	0	1	0	0	0	1	0	0	0	0	0	2
Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden	Art. 67	0	1	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	2
Utvärdering av EU:s politik (frihet, säkerhet och rättvisa)	Art. 70	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	1
Administrativt samarbete (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa)	Art. 74	3	0	0	2	0	0	0	1	5	0	0	1	0	12
Gränskontroll	Art. 77	6	5	4	5	4	1	5	4	6	1	1	1	5	48
Asylpolitik	Art. 78	2	0	3	0	2	2	7	1	6	0	5	1	2	31
Invandringspolitik	Art. 79	3	0	3	1	1	0	6	3	9	0	5	1	6	38
Civilrättsligt samarbete	Art. 81	1	5	1	4	0	0	3	1	4	0	0	1	3	23
Straffrättsligt samarbete	Art. 82–86	9	4	4	4	3	2	2	6	5	1	1	2	9	52
Polissamarbete	Art. 87–89	1	1	2	1	3	2	2	3	5	1	2	4	5	32
Transportpolitik	Art. 91, 100	3	4	9	22	1	0	6	14	11	5	14	8	10	107
Konkurrensregler	Art. 103	0	0	0	1	0	0	0	1	1	0	0	0	0	3
Statligt stöd	Art. 109	0	0	0	1	0	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	Art. 113	1	3	2	3	0	0	3	8	10	4	6	4	3	47
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	15	27	32	34	18	4	27	24	40	1	12	31	33	298
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 115	0	3	0	0	1	2	7	1	1	0	2	0	3	20
Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter)	Art. 118	1	4	0	1	0	0	0	0	1	0	0	1	2	10
Ekonomisk och monetär politik	Art. 121, 126, 127, 133, 136	5	0	3	0	0	0	0	0	2	1	0	0	0	11
Sysselsättning	Art. 149	0	1	0	1	0	0	1	0	1	1	1	0	1	7
Socialpolitik	Art. 153, 157	1	2	2	4	1	0	3	3	3	0	3	1	2	25
Europeiska socialfonden	Art. 164	0	1	0	1	0	1	0	0	1	0	1	0	0	5
Utbildning m.m.	Art. 165, 166	0	0	2	0	0	0	2	1	2	1	0	1	0	9
Kulturpolitik	Art. 167	1	0	2	0	0	0	2	1	2	0	1	0	0	9
Folkhälsa	Art. 168	0	2	10	8	3	0	1	1	5	0	3	5	4	42
Konsumentskydd	Art. 169	0	1	1	0	0	0	1	0	1	0	0	0	0	4
Transeuropeiska nät	Art. 170–172	1	4	2	5	1	1	2	1	5	0	1	1	1	25
Industripolitik	Art. 173	1	4	3	1	1	1	1	1	9	2	3	0	3	30
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 175, 177, 178	2	12	1	6	0	2	3	2	14	4	19	1	7	73
Forskning och teknisk utveckling	Art. 182, 183, 185, 188	1	2	2	5	0	1	2	0	5	0	2	1	2	23
Rymdpolitik	Art. 189	0	0	0	2	0	0	0	0	1	0	0	0	2	5
Miljöpolitik	Art. 192	1	5	16	10	4	1	6	7	12	1	4	12	9	88
Energipolitik	Art. 194	2	3	2	3	0	1	2	10	5	0	0	3	7	38
Turism	Art. 195	1	0	2	1	0	0	0	0	1	0	0	0	0	5
Civilskydd	Art. 196	0	0	1	0	0	0	0	0	1	1	1	0	0	4
Administrativt samarbete	Art. 197	0	0	1	0	0	0	1	0	3	0	1	0	0	6
Associering av utomeuropeiska länder och territorier	Art. 203	1	0	1	0	0	0	0	0	2	0	0	0	0	4
Gemensam handelspolitik	Art. 207	0	1	1	3	0	0	2	1	5	0	0	2	4	19
Utvecklingssamarbete	Art. 209, 210	1	1	7	1	0	0	4	0	2	0	2	0	1	19
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	Art. 212	1	4	7	2	1	1	6	2	4	1	4	0	6	39
Humanitärt bistånd	Art. 214	0	0	1	1	0	0	0	1	1	0	1	0	0	5
Ändringar i valrättsakten	Art. 223	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	1	2
Institutionella bestämmelser	Art. 224	0	0	1	0	0	0	0	1	1	0	0	0	1	4
Europeiska unionens domstol (stadga)	Art. 256, 281	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Unionens egna medel	Art. 311	0	0	0	0	0	0	0	0	2	0	1	0	1	4
Finansiella regler	Art. 322	0	0	0	0	0	0	0	0	2	0	6	1	1	10
Bekämpning av bedrägeri	Art. 325	0	1	2	0	2	0	1	0	3	0	0	0	0	9
Inhämtande av information	Art. 337	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	2
Statistik	Art. 338	5	2	4	11	1	2	2	5	2	0	0	3	2	39
Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena	Art. 349	0	4	0	1	7	0	0	1	6	2	7	1	0	29
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	2	1	5	2	1	0	1	0	2	2	2	0	0	18

* Eftersom vissa av utkasten berör flera politikområden, dvs. kommissionen har angett mer än en rättslig grund för ett utkast, är summan av antalet utkast till lagstiftningsakter i många fall större än antalet prövade utkast.

Bilaga 9

Antalet motiverade yttranden under 2010–2022 – per politikområde

Politikområde	Rättslig grund i	Antal motiverade yttranden per utskott*
	EUF-fördraget	KU	FiU	SkU	JuU	CU	UU	FöU	SfU	SoU	KrU	UbU	TU	MJU	NU	AU	Totalt
Skydd för personuppgifter	Art. 16	2	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	4
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet)	Art. 21	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	1
Tullsamarbete	Art. 33	1	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	3
Jordbruk och fiskeri	Art. 42, 43	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	5	0	1	7
Fri rörlighet för arbetstagare	Art. 45, 46	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	2	3
Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet)	Art. 48	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Etableringsrätt	Art. 49, 50, 52, 53, 55	1	6	0	0	2	0	0	0	0	0	0	0	0	2	1	12
Fri rörlighet för tjänster	Art. 56, 62	1	2	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1	5
Gränskontroll	Art. 77	0	0	0	2	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	2
Straffrättsligt samarbete	Art. 82–86	0	0	0	2	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	2
Transportpolitik	Art. 91, 100	1	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	5	2	0	1	10
Konkurrensregler	Art. 103	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Statligt stöd	Art. 109	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	Art. 113	0	0	4	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	4
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	2	9	0	1	3	0	1	0	2	0	0	3	0	4	0	25
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 115	0	0	12	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	12
Ekonomisk och monetär politik	Art. 121, 126, 127, 133, 136	0	2	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	2
Sysselsättning	Art. 149	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Socialpolitik	Art. 153, 157	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	4	5
Folkhälsa	Art. 168	1	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	2
Konsumentskydd	Art. 169	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Transeuropeiska nät	Art. 170–172	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	3	0	0	0	3
Industripolitik	Art. 173	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	1	0	2
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 175, 177, 178	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1	1	3	6
Miljöpolitik	Art. 192	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	6	0	0	7
Energipolitik	Art. 194	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	2	2	0	4
Turism	Art. 195	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	1
Gemensam handelspolitik	Art. 207	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	2
Ändringar i valrättsakten	Art. 223	2	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	2
Unionens egna medel	Art. 311	0	3	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	3
Bekämpning av bedrägeri	Art. 325	1	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	2
Statistik	Art. 338	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1

* Vissa av utkasten som lett till motiverade yttranden berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet motiverade yttranden i tabellen är större än antalet lämnade motiverade yttranden (jämför tabell 4).

[1] En ny riksdagsordning trädde i kraft den 1 september 2014. Fram till den 31 augusti 2014 fanns bestämmelsen i 10 kap. 6 § åttonde stycket RO.

[2] För tidigare uppföljningar, se bet. 2010/11:KU18, bet. 2011/12:KU4 och bet. 2012/13:KU8. Fr.o.m. riksmötet 2013/14 redovisas uppföljningen i betänkande KU5.

[3] EG-domstolens dom av den 10 december 2002 i mål C-491/01 British American Tobacco (Investments) Ltd och Imperial Tobacco Ltd, REG 2002, s. I-11453.

[4] För motsvarande förteckningar över de utkast som prövats av utskotten under 2010–2019 hänvisas till utskottets tidigare betänkanden, se bet. 2010/11:KU18, bet. 2011/12:KU4 och bet. 2012/13:KU8. För motsvarande förteckningar fr.o.m. riksmötet 2013/14 hänvisas till betänkande KU5 för respektive riksmöte.

[5] Även kallad GDPR. GDPR är förkortningen av The General Data Protection Regulation.

[6] Detta förslag är ett ändringsförslag av kommissionens förslag till förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller ökad förfinansiering med React-EU-medel, COM(2022) 145, och tas därför med i tabellen, även om kommissionen inte åberopar artikel 4 i protokoll nr 1. I en kanslipromemoria anges att förslaget kommer att behandlas skyndsamt och undantas från åttaveckorsfristen.

[7] Uppgifterna grundar sig på en genomgång av kommissionens årsrapporter om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och förbindelserna med de nationella parlamenten