EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 22.6.2022
COM(2022) 305 final
2022/0196 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RĂ DETS FĂRORDNING
om hÄllbar anvÀndning av vÀxtskyddsmedel och om Àndring av förordning (EU)
2021/2115
(Text av betydelse för EES)
{SEC(2022) 257 final} - {SWD(2022) 169 final} - {SWD(2022) 170 final} -
{SWD(2022) 171 final}
| SV | SV |
1.
âą
1
2
3
4
MOTIVERING
BAKGRUND TILL FĂRSLAGET
Motiv och syfte med förslaget
BekÀmpningsmedel1 Àr blandningar av en eller flera beredningar av verksamma Àmnen och tillsatsÀmnen som ofta anvÀnds för att skydda vÀxter genom att de avskrÀcker, begrÀnsar eller förstör skadegörare. De anvÀnds frÀmst inom jordbruket, men Àven inom skogsbruket, i grönomrÄden i stÀder och lÀngs transportnÀt som vÀgar och jÀrnvÀgar. Eftersom bekÀmpningsmedel kan fÄ negativa konsekvenser för miljön och mÀnniskors hÀlsa Àr de strikt reglerade pÄ
Direktivet om hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel2 antogs 2009 som en uppföljningsÄtgÀrd till kommissionens temainriktade strategi för hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel3. Medlemsstaterna skulle sÀtta i kraft nationella ÄtgÀrder för införlivande av direktivet senast den 26 november 2011. Kommissionen ansÄg att det var lÀmpligt att göra en utvÀrdering av direktivet som ocksÄ beaktade de problem som konstaterats nÀr det gÀllde genomförande, tillsyn och tillÀmpning av direktivet i medlemsstaterna. UtvÀrderingen gjordes i form av en bedömning som innehöll bÄde en utvÀrdering och en konsekvensbedömning. Kommissionen hoppades att kunna anvÀnda bedömningen i arbetet med det nya lagförslaget om Àndring av direktivet senast första kvartalet 2022 i enlighet med strategin frÄn jord till bord4.
Det finns för nÀrvarande brister i genomförandet, tillÀmpningen och efterlevnaden av direktivet om hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel. Dessa brister har tagits upp i kommissionens revisioner, vid kommissionens besök i medlemsstaterna och i rapporter om genomförandet
i)av kommissionen,
ii)i studien frÄn Europaparlamentets utredningstjÀnst om genomförandet av direktivet, och
iii)i en fÀrsk rapport om vÀxtskyddsmedel frÄn Europeisk revisionsrÀtten.
Dessutom har en ökad oro i samhÀllet över anvÀndningen av
Den rÀttsliga definitionen av bekÀmpningsmedel i artikel 3.10 i direktivet om hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel omfattar vÀxtskyddsmedel och biocider, men eftersom tillÀmpningsomrÄdet för detta direktiv aldrig utvidgades till att omfatta biocider begrÀnsas detta förslag enbart till vÀxtskyddsmedel.
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprÀttande av en ram för gemenskapens ÄtgÀrder för att uppnÄ en hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).
Meddelande frĂ„n kommissionen till rĂ„det, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittĂ©n och RegionkommittĂ©n â Temainriktad strategi för hĂ„llbar anvĂ€ndning av bekĂ€mpningsmedel, KOM(2006) 373 slutlig, dokument 52006DC0372,
Meddelande frĂ„n kommissionen till Europaparlamentet, rĂ„det, Europeiska ekonomiska och sociala kommittĂ©n samt RegionkommittĂ©n â FrĂ„n jord till
| SV | 2 | SV |
5
6
7
8
9
bekÀmpningsmedel kommit till uttryck i mÄnga framstÀllningar, tvÄ europeiska medborgarinitiativ5 och frÄgor i Europaparlamentet.
Synpunkter under det offentliga samrÄdet om kommissionens fÀrdplan och inledande konsekvensbedömning pekade pÄ allvarliga brister nÀr det gÀller genomförandet av direktivet i vissa medlemsstater. Dessa synpunkter gav kommissionen anledning att införa strÀngare bestÀmmelser, t.ex. i form av en
Att uppnÄ sÀker, hÄllbar, rÀttvis, klimatansvarsfull och prismÀssigt överkomlig produktion av livsmedel, med respekt för hÄllbarhetsprinciperna, miljön, skyddet av den biologiska mÄngfalden och ekosystemen, samtidigt som livsmedelstryggheten sÀkerstÀlls, Àr en mycket viktig frÄga för medborgarna och ingÄr bland de 49 förslag som ingÄr i slutrapporten frÄn konferensen om Europas framtid6, som offentliggjordes den 9 maj 2022. Medborgarna uppmanar ocksÄ unionen att skydda och ÄterstÀlla den biologiska mÄngfalden, landskapet och haven och avlÀgsna miljöföroreningar, samt att vidta kraftfulla ÄtgÀrder för att frÀmja och garantera ett mer ekologiskt och klimatinriktat jordbruk7.
Som en del av den europeiska gröna given8 betonar kommissionen i sin frÄn jord till
I det framgĂ„ngsrika initiativet Förbjud glyfosat och skydda mĂ€nniskor och miljön mot giftiga bekĂ€mpningsmedel uppmanades kommissionen i initiativets tredje mĂ„l att âfaststĂ€lla bindande mĂ„l för hela EU om minskad anvĂ€ndning av bekĂ€mpningsmedel i syfte att uppnĂ„ en framtid fri frĂ„n bekĂ€mpningsmedelâ. I sitt svar, antaget den 12 december 2017, angav kommissionen att man skulle göra en ny bedömning av huruvida det finns behov av obligatoriska
Konferensen om Europas framtid â rapport om slutresultatet, maj 2022, förslag 1, s. 43. Konferensen om Europas framtid hölls mellan april 2021 och maj 2022. Det var en unik medborgarledd samtalsdemokrati pĂ„ alleuropeisk nivĂ„, med deltagande av tusentals
Ibid., förslag 2, s. 44, och förslag 30, s. 72.
Meddelande frĂ„n kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rĂ„det, rĂ„det, Europeiska ekonomiska och sociala kommittĂ©n samt RegionkommittĂ©n â Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final.
Meddelande frĂ„n kommissionen till Europaparlamentet, rĂ„det, Europeiska ekonomiska och sociala kommittĂ©n samt RegionkommittĂ©n â FrĂ„n jord till
| SV | 3 | SV |
betydelse för att man ska kunna uppnÄ mÄlen i jord till
SÄsom förklaras i den Ätföljande konsekvensbedömningen, och med beaktande av utvÀrderingen, har detta förslag följande fyra mÄl:
âDet första mĂ„let Ă€r att
i)minska anvÀndningen av och riskerna med kemiska bekÀmpningsmedel, sÀrskilt sÄdana som innehÄller farligare verksamma Àmnen,
ii)öka tillÀmpningen och efterlevnaden av integrerat vÀxtskydd, och
iii)öka anvÀndningen av mindre farliga och
âDet andra mĂ„let Ă€r att förbĂ€ttra tillgĂ„ngen till övervakningsuppgifter, inklusive om
i)spridning och anvÀndning av bekÀmpningsmedel och riskerna med bekÀmpningsmedel, och
ii)hÀlso- och miljöövervakning. Genom detta sÀkerstÀlls en bÀttre ram för att mÀta framstegen.
âDet tredje mĂ„let Ă€r att förbĂ€ttra genomförandet, tillĂ€mpningen och efterlevnaden av lagstiftningen i alla medlemsstater i syfte att göra politiken mer effektiv och Ă€ndamĂ„lsenlig.
âDet fjĂ€rde mĂ„let Ă€r att frĂ€mja införandet av ny teknik, t.ex. precisionsjordbruk, som anvĂ€nder rymddata och rymdtjĂ€nster (inbegripet geospatiala lokaliseringstekniker), i syfte att minska den totala anvĂ€ndningen av och riskerna med bekĂ€mpningsmedel.
I den utvÀrderingen av direktivet om hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel som nyligen gjorts bekrÀftades de lÄngvariga problemen med tillÀmpningen, genomförandet och efterlevnaden av direktivet. Med tanke pÄ dessa svÄrigheter syftar detta förslag till förordning om hÄllbar anvÀndning av vÀxtskyddsmedel till att
i)ersÀtta direktivet om hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel nÀr det gÀller reglering av anvÀndningen av bekÀmpningsmedel, och
ii)skapa bÀttre samstÀmmighet med mÄlen i den europeiska gröna given och i jord till
Detta förslag syftar till att minska riskerna med â och konsekvenserna av â anvĂ€ndning av bekĂ€mpningsmedel för mĂ€nniskors hĂ€lsa och miljön genom att
i)uppnÄ mÄlen för minskad anvÀndning av bekÀmpningsmedel i jord till bordstrategin, och
ii)frÀmja anvÀndning av integrerat vÀxtskydd och alternativ till kemiska bekÀmpningsmedel.
En förordning Àr lÀmplig bÄde för att sÀkerstÀlla att ambitionsnivÄn i jord till bordstrategin uppnÄs och för att ÄtgÀrda de problem som konstaterats med genomförandet av direktivet om hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel genom att det föreskrivs tydliga och enhetliga bestÀmmelser.
| SV | 4 | SV |
âą
10
11
12
13
14
15
Förenlighet med befintliga bestÀmmelser inom omrÄdet
Förslaget Àr förenligt med mÄlet i den europeiska gröna given att all
i)minska anvĂ€ndningen av â och riskerna med â kemiska bekĂ€mpningsmedel, och
ii)minska anvÀndningen av farligare bekÀmpningsmedel.
MÄlen anges i följande dokument:
i)FrÄn jord till
ii)Strategin för biologisk mÄngfald10.
iii)Handlingsplanen för nollföroreningar11.
iv)EU:s markstrategi12.
Detta mĂ„l Ă€r ocksĂ„ förenligt med mĂ„len för EU:s initiativ för pollinatörer13, EU:s kemikaliestrategi för hĂ„llbarhet14 och EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2021â 202715.
Förslaget Àr ocksÄ förenligt med Europeiska kommissionens mÄl att minst 25 % av EU:s jordbruksmark ska bestÄ av ekologisk odling och att det ekologiska vattenbruket ska öka betydligt fram till 2030. Förslaget kompletterar Àven andra pÄgÄende initiativ. Genom förordning xxx/xxx om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket [hÀnvisning till den antagna akten förs in] kommer kommissionen exempelvis att kunna offentliggöra mer data om försÀljning och anvÀndning av bekÀmpningsmedel, uppdelade pÄ enskilda verksamma Àmnen. Som en del av handlingsplanen i jord till
Meddelande frĂ„n kommissionen till Europaparlamentet, rĂ„det, Europeiska ekonomiska och sociala kommittĂ©n samt RegionkommittĂ©n â EU:s strategi för biologisk mĂ„ngfald för 2030 â Ge naturen större plats i vĂ„ra liv, COM(2020) 380 final.
Meddelande frĂ„n kommissionen till Europaparlamentet, rĂ„det, Europeiska ekonomiska och sociala kommittĂ©n samt RegionkommittĂ©n, VĂ€gen till en frisk planet för alla â
Meddelande frĂ„n kommissionen till Europaparlamentet, rĂ„det, Europeiska ekonomiska och sociala kommittĂ©n samt RegionkommittĂ©n, EU:s markstrategi för 2030 â Frisk mark till förmĂ„n för mĂ€nniskor, livsmedel, natur och klimat, COM(2021) 699 final.
EU:s initiativ för pollinatörer â Miljö â Europeiska kommissionen (europa.eu).
Meddelande frĂ„n kommissionen till Europaparlamentet, rĂ„det, Europeiska ekonomiska och sociala kommittĂ©n samt RegionkommittĂ©n, Kemikaliestrategi för hĂ„llbarhet â PĂ„ vĂ€g mot en giftfri miljö, COM(2020) 667 final.
Meddelande frÄn kommissionen till Europaparlamentet, rÄdet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategiska ram för arbetsmiljö
| SV | 5 | SV |
Förordningarna kommer att antas och börja tillĂ€mpas under hösten 2022. Syftet Ă€r att ge jordbrukarna möjlighet att ersĂ€tta kemiska vĂ€xtskyddsmedel. Genom att underlĂ€tta utslĂ€ppande pĂ„ marknaden av sĂ„dana biologiska vĂ€xtskyddsmedel kommer jordbrukarna â Ă€ven jordbrukare som producerar ekologiska grödor â att fĂ„ fler alternativ för ett hĂ„llbart vĂ€xtskydd.
Förslaget Àr ocksÄ av betydelse för EU:s yttersta randomrÄden, enligt förteckningen i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssÀtt
âąFörenlighet med unionens politik inom andra omrĂ„den Den gemensamma jordbrukspolitiken
Inom ramen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken16 (som ska genomföras frÄn och med den 1 januari 2023) kommer medlemsstaterna att fÄ hjÀlp med att i) finansiera ÄtgÀrder i överensstÀmmelse med mÄlen för minskad anvÀndning av bekÀmpningsmedel i jord till
16Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om faststÀllande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprÀtta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska
| SV | 6 | SV |
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
Miljö- och kemikaliepolitik
Detta förslag samverkar med en rad strategier och rÀttsakter pÄ miljöomrÄdet, t.ex. följande:
i)Planerade mÄl för ÄterstÀllande av natur17.
ii)Initiativet för pollinatörer18 för att hantera minskningen av pollinatörer i EU och bidra till globala bevarandeinsatser.
iii)Förteckningarna över förorenande Àmnen och regelstandarder i direktivet om miljökvalitetsnormer19, grundvattendirektivet20 och dricksvattendirektivet21.
Det Àr viktigt att uppnÄ de mÄl som faststÀlls i EU:s vattenlagstiftning, inklusive ramdirektivet för vatten22. Det har ocksÄ kopplingar till naturskyddkraven i habitat- och fÄgeldirektiven.
EU:s arbetsmiljöpolitik
Förslaget kompletterar bestÀmmelserna i EU:s relevanta regelverk om hÀlsa och sÀkerhet pÄ arbetsplatsen, sÀrskilt ramdirektiv 89/391/EEG23, direktiv 98/24/EG24, direktiv 2004/37/EG25, direktiv 2009/104/EG26 och direktiv 89/656/EEG27. Det Àr förenligt med EU:s strategiska ram för arbetsmiljö
Initiativ för ett hÄllbart livsmedelssystem i unionen
EU nature restoration targets (europa.eu) (inte översatt till svenska).
EU:s initiativ för pollinatörer â Miljö â Europeiska kommissionen (europa.eu).
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2013/39/EU av den 12 augusti 2013 om Àndring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gÀller prioriterade Àmnen pÄ vattenpolitikens omrÄde.
Europaparlamentets och rÄdets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten pÄ dricksvatten (omarbetning), (EUT L 435, 23.12.2020, s. 1).
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprÀttande av en ram för gemenskapens ÄtgÀrder pÄ vattenpolitikens omrÄde (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
RÄdets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om ÄtgÀrder för att frÀmja förbÀttringar av arbetstagarnas sÀkerhet och hÀlsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1).
RÄdets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hÀlsa och sÀkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (EGT L 131, 5.5.1998, s. 11).
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena Àmnen i arbetet (sjÀtte sÀrdirektivet enligt artikel 16.1 i rÄdets direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004, s. 50).
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/104/EG av den 16 september 2009 om minimikrav för sÀkerhet och hÀlsa vid arbetstagares anvÀndning av arbetsutrustning i arbetet (andra sÀrdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG), (EUT L 260, 3.10.2009, s. 5).
RÄdets direktiv 89/656/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för sÀkerhet och hÀlsa vid arbetstagares anvÀndning av personlig skyddsutrustning pÄ arbetsplatsen (tredje sÀrdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EG) (EGT L 393, 30.12.1989, s. 18).
| SV | 7 | SV |
Detta förslag kompletterar det planerade lagstiftningsinitiativet om en ram för ett hÄllbart livsmedelssystem, som ska frÀmja politisk samstÀmmighet pÄ
livsmedelssystemet. I kombination med mÀrkning av livsmedlens hÄllbarhetsprestanda och riktade incitament kommer ramen att göra det möjligt för aktörerna att dra nytta av hÄllbarhetsmetoder och sÀkerstÀlla att livsmedel pÄ EU- marknaden och livsmedelsrelaterad verksamhet i högre grad blir hÄllbara. BestÀmmelserna i denna förordning kommer att fungera som en s.k. lex specialis i förhÄllande till kraven i det planerade initiativet i den mÄn som bestÀmmelserna i denna förordning inbegriper nÀrmare bestÀmmelser med samma syfte, karaktÀr och verkan i jÀmförelse med de bestÀmmelser som kommer att faststÀllas i det planerade initiativet.
2. RĂTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
âąRĂ€ttslig grund
Den rÀttsliga grunden för ÄtgÀrder pÄ detta omrÄde Àr artikel 192.1 i
âąSubsidiaritetsprincipen
Genom direktivet om hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel inrÀttades en ram för att uppnÄ en hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel. Fortsatta ÄtgÀrder i bristfÀllig samstÀmmighet i medlemsstaterna i kombination med ett varierat/ofullstÀndigt genomförande av direktivet (enligt beskrivningen i den utvÀrdering som Ätföljer förslaget) skulle leda till olika skyddsnivÄer för hÀlsan och för miljön. Detta skulle ocksÄ leda till olika villkor för de viktigaste anvÀndarna av bekÀmpningsmedel, i strid med mÄlen i fördragen28. Det hot mot den biologiska mÄngfalden och de ekosystemen som Àr kopplade till anvÀndning av bekÀmpningsmedel Àr grÀnsöverskridande, vilket krÀver kraftfulla ÄtgÀrder pÄ EU- nivÄ. De nuvarande skillnaderna nÀr det gÀller de ÄtgÀrder som vidtas i olika medlemsstater motverkar konkurrens pÄ lika villkor pÄ den inre marknaden.
Samordnade
28Förslag till Europaparlamentets och rÄdets direktiv om upprÀttande av en ram för gemenskapens ÄtgÀrder för att uppnÄ en hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel, KOM(2006) 373 slutlig, s. 8.
| SV | 8 | SV |
avseende bekÀmpningsmedel (Àven i samband med relaterad politik som den gemensamma jordbrukspolitiken) kan
i)hjÀlpa till att minska de nuvarande skillnaderna mellan de nationella tillvÀgagÄngssÀtten, och
ii)bidra till ett mer enhetligt tillvÀgagÄngssÀtt i framtiden.
Medlemsstaterna kan inte sjÀlva faststÀlla dessa mÄl. De nödvÀndiga ÄtgÀrdernas omfattning innebÀr att mÄlen bÀttre kan uppnÄs pÄ
âąProportionalitetsprincipen
Förslaget Àr förenligt med proportionalitetsprincipen eftersom det inte gÄr utöver vad som Àr nödvÀndigt för att sÀkerstÀlla
i)en lÀmplig ambitionsnivÄ, och
ii)en effektivare och mer ÀndamÄlsenlig politik.
Detta uppnĂ„s genom resultaten av den utvĂ€rdering som Ă„tföljer förslaget beaktas. I förslaget föreskrivs bĂ„de förbĂ€ttrade uppgifter och bĂ€ttre övervakning/genomförande av Ă„tgĂ€rder som minskar anvĂ€ndningen av â och riskerna med â bekĂ€mpningsmedel.
I förslaget faststÀlls inga enhetliga obligatoriska mÄl för medlemsstaterna, eftersom nuvarande utgÄngslÀge vad gÀller anvÀndning av bekÀmpningsmedel i hög grad varierar frÄn medlemsstat till medlemsstat. Proportionalitet i processen för faststÀllande av mÄlen har sÀkerstÀllts genom en form av lagstiftning som gör det möjligt att beakta skillnader mellan medlemsstaterna nÀr det gÀller framsteg och anvÀndningsintensitet i frÄga om bekÀmpningsmedel.
âąVal av instrument
TillgÀngliga uppgifter om brister nÀr det gÀller genomförandet av direktivet om hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel i medlemsstaterna visar att det tidigare tillvÀgagÄngssÀttet att lÄta de nÀrmare bestÀmmelserna regleras i det nationella införlivandet av ett direktiv inte har fungerat i den utstrÀckning som var tÀnkt i det ursprungliga förslaget till direktiv om hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel. Resultaten av utvÀrderingen bekrÀftar att direktivet har genomförts och tillÀmpas och efterlevs pÄ ett divergerande och ojÀmnt sÀtt i medlemsstaterna. Detta har bekrÀftats genom kommissionens index för efterlevnad och övervakning, som beskrivs i utvÀrderingen. Europeiska revisionsrÀtten konstaterade ocksÄ att det fanns ett behov
av tydligare kriterier och mer specifika krav pÄ integrerat vÀxtskydd för att bidra till att det tillÀmpas och för att bedöma efterlevnaden29. Eftersom det finns sÄ mÄnga komplexa jordbruksvariabler nÀr det gÀller vÀxtskydd bör tydliga och enhetliga bestÀmmelser förenkla och förbÀttra efterlevnaden. En enhetlig tillÀmpning av politiken i medlemsstaterna uppnÄs bÀttre genom en förordning, till skillnad frÄn ett direktiv. En förordning skulle dessutom i högre grad bidra till lika konkurrensvillkor
29SÀrskild rapport 05/2020: HÄllbar anvÀndning av vÀxtskyddsmedel: begrÀnsade framsteg med att mÀta och minska risker (europa.eu).
| SV | 9 | SV |
för dem som anvÀnder bekÀmpningsmedel, eftersom skilda bestÀmmelser om anvÀndning av bekÀmpningsmedel i medlemsstaterna ofta leder till otillbörlig konkurrens och undergrÀver den inre marknadens korrekta funktionssÀtt.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVĂRDERINGAR, SAMRĂ D MED BERĂRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDĂMNINGAR
âąEfterhandsutvĂ€rderingar/kontroller av Ă€ndamĂ„lsenligheten med befintlig lagstiftning
I den utvÀrdering som Ätföljer detta förslag konstaterades att sÄvÀl den interna som den externa samstÀmmigheten i direktivet om hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel i förhÄllande till övrig
Den 26 november 2021 lÀmnade kommissionens nÀmnd för lagstiftningskontroll ett negativt yttrande om kommissionens utkast till konsekvensbedömning för detta förslag. Utkastet till konsekvensbedömning var ett arbetsdokument frÄn kommissionens avdelningar. NÀmnden för lagstiftningskontroll begÀrde att konsekvensbedömningen skulle revideras sÄ att den
i)förtydligas nÀr det gÀller tillgÀngliga uppgifter och belÀgg för initiativet,
ii)innehÄller en tillförlitligare analys av eller redogörelse för anvÀndningen av bekÀmpningsmedel och mÄlen för att minska riskerna,
iii)förtydligas nÀr det gÀller tillgÄng till ekonomiskt lönsamma metoder för precisionsjordbruk och till alternativ till kemiska bekÀmpningsmedel som Àr mindre farliga, och
iv)identifierar och bÀttre analyserar initiativets effekter och avvÀgningar med hÀnsyn till miljön, hÀlsan ekonomin.
NĂ€mnden för lagstiftningskontroll lĂ€mnade ett andra yttrande â positivt, men med förbehĂ„ll â den 26 januari 2022 om den reviderade konsekvensbedömningen i dokumentet frĂ„n kommissionens avdelningar. Efter detta andra yttrande Ă€ndrades konsekvensbedömningen ytterligare med hĂ€nsyn till förbehĂ„llen frĂ„n nĂ€mnden för lagstiftningskontroll i syfte att
| SV | 10 | SV |
âtydligt förklara bĂ„de bristen pĂ„ uppgifter om försĂ€ljningen och anvĂ€ndningen av bekĂ€mpningsmedel och de motsvarande begrĂ€nsningar denna brist pĂ„ uppgifter medför för problemdefinitionen, formuleringen av alternativ och konsekvensbedömningen,
âbĂ€ttre motivera valet av de tvĂ„ bindande minskningsmĂ„len pĂ„ 50 % och hur de förhĂ„ller sig till varandra,
âange de framsteg som behöver göras i enskilda medlemsstater för att de ska kunna uppnĂ„ EU:s tvĂ„ bindande minskningsmĂ„l och specificera hur detta kommer att mĂ€tas, fördelas eller leda till en rĂ€ttvis fördelning av bördorna,
âförtydliga de kompletterande initiativ som ingĂ„r i utgĂ„ngslĂ€get för konsekvensbedömningen, och
âange en tillförlitligare grund och tidsplan för framtida utvĂ€rdering av initiativet.
Den slutliga konsekvensbedömningen har tagits fram i form av ett arbetsdokument frÄn kommissionens avdelningar och har reviderats med hÀnsyn till de yttranden, kommentarer och synpunkter pÄ förbÀttringar som lÀmnats av nÀmnden för lagstiftningskontroll.
âąSamrĂ„d med berörda parter
En kombinerad fÀrdplan för utvÀrdering och inledande konsekvensbedömning för detta förslag offentliggjordes och var öppet frÄn synpunkter frÄn allmÀnheten under perioden 29
i)FarhÄgor frÄn anvÀndare av bekÀmpningsmedel om att fÀrre bekÀmpningsmedel kan bli tillgÀngliga pÄ marknaden.
ii)BegrÀnsat ekonomiska stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken för införande av integrerat vÀxtskydd.
iii)Behovet av att skydda jordbrukarnas inkomster.
iv)FrÀmjandet av den nya teknikens roll.
v)Skyddet av mÀnniskors hÀlsa och miljön.
vi)Huruvida ett fortsatt förbud mot spridning av bekÀmpningsmedel genom flygbesprutning ska gÀlla. De flesta
| SV | 11 | SV |
Riktade undersökningar, arbetsseminarium och fallstudier har ocksÄ genomförts i samband med
i)en extern studie som kommissionen bestÀllde för att stödja utvÀrderingen och konsekvensbedömningen, och
ii)en kompletterande studie om framtidsscenarier vad gÀller hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel.
NÀrmare uppgifter om samrÄden med berörda parter har offentliggjorts pÄ kommissionens webbplats30 och pÄ portalen för bÀttre lagstiftning31. De berörda parter som medverkade och bidrog till dessa samrÄd var bland annat följande:
i)Jordbrukare och uppdragstagare som anvÀnder bekÀmpningsmedel.
ii)AnvÀndare av bekÀmpningsmedel utanför jordbruket.
iii)
iv)Branschorganisationer i nÀringslivet och ekonomiska aktörer i berörda sektorer (t.ex. biodlare, den kemiska industrin, branschen för utrustning för spridning av bekÀmpningsmedel och utsÀdesbranschen).
v)Konsumentorganisationer.
vi)Arbetsmarknadens parter (arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer).
vii)AllmÀnheten.
viii)Behöriga nationella och regionala myndigheter i och utanför EU.
ix)Vetenskapliga experter.
Svaren betrĂ€ffande olika typer av verksamhet visade att de berörda parterna i stort sett hade tvĂ„ olika uppfattningar. Den första gruppen ansĂ„g att anvĂ€ndningen av bekĂ€mpningsmedel bör minska i linje med mĂ„let att minska riskerna pĂ„ ett sĂ€tt som fungerar för dem som anvĂ€nder vĂ€xtskyddsmedel. Den andra gruppen ansĂ„g att anvĂ€ndningen av bekĂ€mpningsmedel bör minskas betydligt, om inte helt och hĂ„llet undvikas. Förslaget har utarbetats som ett proportionellt och realistiskt â men Ă€ndĂ„ ambitiöst â tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att hantera oron för anvĂ€ndningen av och riskerna med bekĂ€mpningsmedel i samhĂ€llet. Det Ă€r ett tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt som
i)fortfarande tillÄter nödvÀndig och lÀmplig anvÀndning av bekÀmpningsmedel pÄ ett sÀkert sÀtt, och
ii)frÀmjar system för utbildning och rÄdgivning om alternativa metoder för vÀxtskydd och bÀttre genomförande av integrerat vÀxtskydd.
SĂ„som beskrivs i konsekvensbedömningen uteslöts ett antal alternativ pĂ„ grundval av synpunkterna frĂ„n berörda parter. Ăven ambitionsnivĂ„n i det alternativ som slutligen valdes tar hĂ€nsyn till synpunkterna frĂ„n berörda parter.
30
31
| SV | 12 | SV |
âąEuropeiska medborgarinitiativ
TvÄ europeiska medborgarinitiativ tar upp anvÀndning av bekÀmpningsmedel och uppmanar till ambitiösa minskningsmÄl. I det framgÄngsrika europeiska medborgarinitiativet Förbjud glyfosat och skydda mÀnniskor och miljön mot giftiga bekÀmpningsmedel uppmanades kommissionen, genom initiativets tredje mÄl, att
âfaststĂ€lla bindande mĂ„l för hela EU om minskad anvĂ€ndning av bekĂ€mpningsmedel i syfte att uppnĂ„ en framtid fri frĂ„n bekĂ€mpningsmedelâ. I sitt svar, antaget den 12 december 2017, angav kommissionen att man skulle göra en ny bedömning av huruvida det finns behov av obligatoriska
I initiativet RÀdda bin och bönder! För ett bivÀnligt jordbruk och en sund miljö uppmanas kommissionen att föreslÄ rÀttsakter för att fasa ut syntetiska bekÀmpningsmedel, först de farligaste, inom EU:s jordbruk med 80 % fram till 2030 för att fÄ ett jordbruk fritt frÄn syntetiska bekÀmpningsmedel senast 2035. Initiativet hade den 30 september 2021 samlat över 1 miljon underskrifter, vilka för nÀrvarande kontrolleras av medlemsstaternas myndigheter. Om initiativet valideras och lÀmnas in officiellt kommer kommissionen att redovisa eventuella ÄtgÀrder som kommer att vidtas i ett meddelande.
âąInsamling och anvĂ€ndning av sakkunnigutlĂ„tanden
Initiativet stöddes av tvÄ externa studier som kommissionen bestÀllde och som omfattade en fördjupad litteraturgenomgÄng, arbetsseminarier, fallstudier och undersökningar.
Till grund för konsekvensbedömningen lÄg ocksÄ kompletterande information frÄn andra studier dÀr ekonomiska modeller anvÀndes för att uppskatta de potentiella effekterna av att man nÄr mÄlen i jord till
âąKonsekvensbedömning
Sammanfattningen av konsekvensbedömningen finns hÀr. Det positiva yttrande frÄn nÀmnden för lagstiftningskontroll finns hÀr.
Syftet med förslaget att minska anvĂ€ndningen av â och riskerna med bekĂ€mpningsmedel â för att skydda mĂ€nniskors hĂ€lsa, den biologiska mĂ„ngfalden och miljön Ă€r relevant för kommissionens ambition att uppnĂ„ FN:s mĂ„l för hĂ„llbar utveckling. Det Ă€r sĂ€rskilt relevant för mĂ„len 3 (hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande), 6 (rent vatten), 8 (anstĂ€ndiga arbetsvillkor och ekonomisk tillvĂ€xt), 11 (hĂ„llbara stĂ€der), 12 (hĂ„llbar konsumtion och produktion), 14 (hav och marina resurser) och 15 (ekosystem och biologisk mĂ„ngfald).
I enlighet med mÄlen i den europeiska gröna given följer förslaget ocksÄ principen om att inte orsaka betydande skada. Enligt denna princip bör verksamheter inte orsaka betydande skada för nÄgot av de sex miljömÄlen i den mening som avses i
| SV | 13 | SV |
artikel 17 i enlighet med artikel 9 i taxonomiförordningen32. De sex mÄlen Àr följande: begrÀnsning av klimatförÀndringar, anpassning till klimatförÀndringar, hÄllbar anvÀndning och skydd av vatten och marina resurser, omstÀllning till en cirkulÀr ekonomi, förebyggande och begrÀnsning av miljöföroreningar samt skydd och ÄterstÀllande av biologisk mÄngfald och ekosystem.
Följande huvudsakliga alternativ bedömdes i förhÄllande till ett sannolikt utgÄngslÀge dÀr direktivet om hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel inte Àndras.
Alternativ 1:
%och minska riskerna med bekĂ€mpningsmedel med 50 % fram till 2030 förbli ickebindande. RĂ„dgivningssystemen och vĂ€gledningen för anvĂ€ndare av bekĂ€mpningsmedel förbĂ€ttras. Metoder för precisionsjordbruk skulle frĂ€mjas för att minska anvĂ€ndningen av â och riskerna med â kemiska bekĂ€mpningsmedel.
Alternativ 2: MÄlen med en minskning pÄ 50 % blir bli rÀttsligt bindande pÄ EU- nivÄ. Medlemsstaterna faststÀller sina egna nationella minskningsmÄl med hjÀlp av faststÀllda kriterier. De nationella mÄlen blir sedan bli rÀttsligt bindande (enligt nationell rÀtt) och bli föremÄl för styrmedel kopplade till regelbunden Ärsrapportering frÄn medlemsstaternas sida. AnvÀndningen av farligare bekÀmpningsmedel förbjuds i vissa kÀnsliga omrÄden, t.ex. grönomrÄden i stÀder. YrkesmÀssiga anvÀndare av bekÀmpningsmedel mÄste bevara elektronisk dokumentation om anvÀndningen av bekÀmpningsmedel och om integrerat vÀxtskydd för att bidra till en minskad anvÀndning av bekÀmpningsmedel. De nationella myndigheterna samlar in och analyserar denna dokumentation för att övervaka framstegen och vid behov utforma korrigerande ÄtgÀrder pÄ nationell nivÄ. Oberoende rÄdgivare ger dem som anvÀnder bekÀmpningsmedel rÄd om alternativa metoder och om integrerat vÀxtskydd.
Alternativ 3 liknar alternativ 2. I alternativ 3 blir dock mÄlen med en minskning pÄ 50 % rÀttsligt bindande bÄde pÄ
Alternativ 3 rekommenderas, utom nÀr det gÀller mÄlen, dÀr alternativ 2 Àr att föredra. I detta fall blir mÄlen att minska bÄde anvÀndningen av och riskerna med bekÀmpningsmedel med 50 % rÀttsligt bindande pÄ
Det rekommenderade alternativet Àr förenligt med ambitionerna i den europeiska gröna given, jord till
32Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrÀttande av en ram för att underlÀtta hÄllbara investeringar och om Àndring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).
| SV | 14 | SV |
anvÀndning av bekÀmpningsmedel för mÀnniskors hÀlsa och för miljön. Skyddet av den biologiska mÄngfalden bidrar ocksÄ till att minska koldioxidutslÀppen. Detta Àr förenligt med det
I överensstÀmmelse med mÄlen i den gröna given, frÄn jord till
Enligt detta alternativ kommer produktionskostnaderna per enhet att öka pÄ grund av
i)strÀngare och mer detaljerade rapporteringskrav,
ii)det lÀgre skördeutfall som förvÀntas till följd av minskad anvÀndning av bekÀmpningsmedel, och
iii)ytterligare kostnader för de yrkesmÀssiga anvÀndare som för nÀrvarande inte utnyttjar rÄdgivare.
Enligt detta förslag kommer medlemsstaterna att kunna ge stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken sÄ att jordbrukarnas kostnader för att uppfylla alla rÀttsliga krav som införs genom detta förslag kan tÀckas under en femÄrsperiod. Detta bör förhindra ökade livsmedelspriser till följd av de nya skyldigheter som anges i detta förslag. MÄnga bestÀmmelser i förslaget finns redan i direktivet om hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel och bör dÀrför inte pÄverka livsmedelspriserna eller skördeutfallet. De Àndringar som införs genom förslaget införs successivt, vilket ytterligare minimerar inverkan pÄ livsmedelsförsörjningen.
Potentiella kompensations- och riskreducerande ÄtgÀrder skulle ocksÄ behövas för att motverka oönskade negativa konsekvenser för lÀnder utanför EU, sÀrskilt utvecklingslÀnder. SÄdana
i)minska risken med bekÀmpningsmedel genom en sund livscykelmetod,
33Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrÀttande av en ram för att uppnÄ klimatneutralitet och om Àndring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (OJ L 243, 9.7.2021, p. 1).
| SV | 15 | SV |
ii)hjÀlpa regeringar och berörda parter i utvecklingslÀnder att införa metoder som baseras pÄ ekosystem, och
iii)förbÀttra hanteringen av bekÀmpningsmedel inom jordbruket pÄ global nivÄ. De smÄ och medelstora företag som kommer att pÄverkas Àr bland annat
i)jordbrukare och andra smÄ och medelstora företag som anvÀnder och sÀljer bekÀmpningsmedel och utrustning för spridning av bekÀmpningsmedel,
ii)aktörer som hanterar jordbruksprodukter och bekÀmpningsmedel,
iii)livsmedelsförÀdlingsföretag och mellanhÀnder,
iv)uppdragstagare inom jordbruket, och
v)jordbruksrÄdgivare.
De smÄ och medelstora företagen kommer att fÄ olika typer av kostnader och fördelar genom detta alternativ som rekommenderas. Medlemsstaterna kan tillÀmpa incitament eller begrÀnsningar, inklusive inom den gemensamma jordbrukspolitiken, för att hantera vissa konsekvenser av detta alternativ. En mer samstÀmmig och enhetlig tillÀmpning av bestÀmmelserna om anvÀndning av bekÀmpningsmedel kommer dessutom att leda till minskad snedvridningen av marknaden mellan olika anvÀndare av bekÀmpningsmedel i medlemsstaterna, vilka nu tillÀmpar gÀllande bestÀmmelser i olika hög utstrÀckning.
Medlemsstaterna kommer att fÄ bÀra kostnaderna för kontroll och administration i samband med att de genomför och sÀkerstÀller efterlevnaden av de uppdaterade bestÀmmelserna och samlar in och analyserar relevanta övervakningsuppgifter. Detta gÀller sÀrskilt eventuella inledande kostnader för att införa ett system för insamling av uppgifter.
âąLagstiftningens Ă€ndamĂ„lsenlighet och förenkling
I linje med kommissionens Ätagande om bÀttre lagstiftning har förslaget utarbetats i samrÄd, baserat pÄ öppenhet och fortlöpande kontakter med berörda parter. I utvÀrderingen identifierades ingen möjlig lagstiftningsförenkling eller minskning av regelbördan som skulle göra det lÀttare att uppnÄ mÄlen för en hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel. Mikroföretag undantas inte frÄn förslaget med tanke pÄ vikten av ett enhetligt genomförande av ÄtgÀrderna för att minska bÄde anvÀndningen av bekÀmpningsmedel och de risker de medför för mÀnniskors hÀlsa och för miljön.
Förslaget ligger i linje med en digitaliserad strategi genom att det frÀmjar elektronisk dokumentation och
i)uppnÄ mÄlen för minskad anvÀndning av bekÀmpningsmedel,
ii)genomföra de nationella handlingsplanerna,
iii)upprÀtta Ärliga lÀges- och genomföranderapporter,
iv)genomföra kommissionens rekommendationer, och
v)utforma medlemsstaternas svar.
Relevanta bestÀmmelser om kostnadseffektiva, anvÀndarvÀnliga och kompatibla digitala tjÀnster kommer att övervÀgas i genomförandebestÀmmelser för de elektroniska register som kommer att upprÀttas till följd av förslaget.
| SV | 16 | SV |
âąGrundlĂ€ggande rĂ€ttigheter
Förslaget Àr förenligt med de grundlÀggande rÀttigheter och de principer som erkÀnns i Europeiska unionens stadga om de grundlÀggande rÀttigheterna34. Det bidrar i synnerhet till mÄlet att uppnÄ en hög nivÄ i frÄga om miljöskydd i enlighet med principen om hÄllbar utveckling enligt artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundlÀggande rÀttigheterna. En bÀttre efterlevnad av bestÀmmelserna för att minska riskerna med anvÀndning av bekÀmpningsmedel och skydda mÀnniskors hÀlsa kan ocksÄ bidra till att sÀkerstÀlla de grundlÀggande rÀttigheterna till rÀttvisa arbetsförhÄllanden enligt artikel 31 i Europeiska unionens stadga om de grundlÀggande rÀttigheterna. Det kan sÀrskilt bidra till att sÀkerstÀlla arbetstagarnas rÀtt till hÀlsosamma, sÀkra och vÀrdiga arbetsförhÄllanden.
4.BUDGETKONSEKVENSER Förslaget pÄverkar inte EU:s budget.
5.ĂVRIGA INSLAG
âąGenomförandeplaner samt Ă„tgĂ€rder för övervakning, utvĂ€rdering och rapportering
Den befintliga indikatorn för att mÀta i vilken grad de tvÄ mÄlen avseende bekÀmpningsmedel i jord till
Medlemsstaterna kommer att behöva övervaka
âinrĂ€ttandet och utnyttjandet av oberoende rĂ„dgivningstjĂ€nster,
âgenomförandet av bestĂ€mmelserna om integrerat vĂ€xtskydd pĂ„ gĂ„rdsnivĂ„ via det elektroniska registret över integrerat vĂ€xtskydd och anvĂ€ndning av vĂ€xtskyddsmedel,
âkontrollen av spridningsutrustning i yrkesmĂ€ssig anvĂ€ndning genom sĂ€rskilda register,
âutbildningen av yrkesmĂ€ssiga anvĂ€ndare, distributörer och rĂ„dgivare, och
âanvĂ€ndningen av vĂ€xtskyddsmedel via ett elektroniskt register.
Medlemsstaterna kommer varje Är att rapportera information som samlas in genom denna övervakning till kommissionen. Kommissionen kommer att bedöma informationen och komplettera den med egna revisioner.
34EUT C 202, 7.6.2016, s. 389.
| SV | 17 | SV |
Som komplement till den Ärliga rapporteringen föreslÄs att kommissionen formellt ska utvÀrdera detta initiativ tidigast sju Är efter det att det planerade lagförslaget börjar tillÀmpas.
De övervakningsuppgifter som beskrivs hÀr och i den Ätföljande konsekvensbedömningen kan dessutom anvÀndas direkt för att övervaka de övergripande mÄlen i den europeiska gröna given och i det Ättonde miljöhandlingsprogrammet, inklusive frÄn jord till
âąIngĂ„ende redogörelse för de specifika bestĂ€mmelserna i förslaget I kapitel I anges innehĂ„ll, tillĂ€mpningsomrĂ„de och definitioner.
I kapitel II faststĂ€lls EU:s mĂ„l att minska anvĂ€ndningen av â och riskerna med â bekĂ€mpningsmedel med 50 % i enlighet med jord till
I kapitel III beskrivs vad de nationella handlingsplanerna ska innehÄlla samt kraven nÀr det gÀller
i)offentligt samrÄd om dessa nationella handlingsplaner, och
ii)att dessa nationella handlingsplaner ska vara samstÀmmiga med de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.
I detta kapitel anges ocksÄ de nÀrmare uppgifter som ska ingÄ i de vÀgledande mÄlen för alternativ till kemiska bekÀmpningsmedel. DÀr föreskrivs
i)att medlemsstaterna i sina Ärliga lÀges- och genomföranderapporter ska inbegripa sina framsteg med att uppnÄ de tvÄ mÄlen samt andra kvantitativa uppgifter, och
ii)att kommissionen ska analysera dessa rapporter och lÀmna rekommendationer.
I kapitel IV faststÀlls krav för yrkesmÀssiga anvÀndare nÀr det gÀller integrerat vÀxtskydd i situationer dÄ medlemsstaterna har eller inte har antagit grödspecifika bestÀmmelser. DÀr faststÀlls krav pÄ att yrkesmÀssiga anvÀndare ska bevara dokumentation om integrerat vÀxtskydd och om anlitande av oberoende rÄdgivare. DÀr faststÀlls Àven bestÀmmelser om antagande och tillsyn över grödspecifika bestÀmmelser för integrerat vÀxtskydd som de yrkesmÀssiga anvÀndarna ska följa samt att ett elektroniskt register över integrerat vÀxtskydd ska upprÀttas.
I kapitel V faststÀlls krav pÄ att yrkesmÀssiga anvÀndare, distributörer och rÄdgivare i vissa fall ska ha ett utbildningsbevis samt allmÀnna krav vad gÀller anvÀndning av bekÀmpningsmedel och spridningsutrustning. Dessutom föreskrivs bestÀmmelser om
i)anvÀndning av bekÀmpningsmedel i kÀnsliga omrÄden,
ii)skydd av vattenmiljön och dricksvattnet,
iii)flygbesprutning,
iv)lagring, bortskaffande och hantering, och
| SV | 18 | SV |
v)rÄdgivning om anvÀndning av bekÀmpningsmedel.
I kapitel VI faststÀlls krav som rör försÀljning av vÀxtskyddsmedel DÀr faststÀlls ocksÄ vilken typ av information om bekÀmpningsmedel som ska lÀmnas till köparna vid försÀljningen.
Enligt kapitel VII ska medlemsstaterna upprÀtta ett system för utbildning och certifiering av yrkesmÀssiga anvÀndare, rÄdgivare och distributörer. DÀr föreskrivs att ett system för oberoende rÄdgivning ska upprÀttas. Enligt detta ska medlemsstaterna öka medvetenheten om frÄgor som rör bekÀmpningsmedel och offentliggöra viktig information online. Det stÀlls ocksÄ krav pÄ att medlemsstaterna ska samla in information om akuta och kroniska förgiftningar pÄ grund av bekÀmpningsmedel.
Kapitel VIII rör utrustning för spridning av bekÀmpningsmedel. DÀr faststÀlls krav som rör kontroll av spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning. Det föreskrivs ett eller flera elektroniska register för att dokumentera information om all spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning. DÀr faststÀlls ocksÄ krav pÄ anmÀlan vid överlÄtelse av Àgarskap eller urbruktagande. samt krav pÄ kontroll vart tredje Är, med möjlighet till undantag frÄn kontrollkraven för viss spridningsutrustning.
I kapitel IX faststÀlls en metod för berÀkning av harmoniserade riskindikatorer och för berÀkning av framstegen med att uppnÄ minskningsmÄlen för 2030.
I kapitel X faststÀlls administrativa och finansiella bestÀmmelser för
i)anmÀlan av relevanta behöriga myndigheter till kommissionen,
ii)sanktioner, och
iii)avgifter.
I kapitel XI föreskrivs villkor för antagande av delegerade akter och genomförandeakter enligt förordningen om hÄllbar anvÀndning av vÀxtskyddsmedel.
I kapitel XII föreskrivs bestÀmmelser om upphÀvande av direktivet om hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel och om ikrafttrÀdande och tillÀmpning av förordningen om hÄllbar anvÀndning av vÀxtskyddsmedel.
| SV | 19 | SV |
2022/0196 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RĂ DETS FĂRORDNING
om hÄllbar anvÀndning av vÀxtskyddsmedel och om Àndring av förordning (EU)
2021/2115
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RĂ D HAR ANTAGIT DENNA FĂRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssÀtt, sÀrskilt artikel 192.1, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översÀndande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande1, med beaktande av Regionkommitténs yttrande2,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skÀl:
(1)I fördraget föreskrivs att en hög hÀlsoskyddsnivÄ för mÀnniskors hÀlsa och miljön ska sÀkerstÀllas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsÄtgÀrder och att unionens miljöpolitik ska syfta till en hög skyddsnivÄ.
(2)Genom Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/128/EG3 inrÀttades en ram för att uppnÄ en hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel genom att minska riskerna med och konsekvenserna av anvÀndningen av bekÀmpningsmedel för mÀnniskors hÀlsa och miljön. UtvÀrderingen4 av det direktivet visade att de övergripande mÄlen inte har uppnÄtts och att medlemsstaterna inte har genomfört det pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Denna slutsats bekrÀftades i rapporter frÄn kommissionen till Europaparlamentet och rÄdet 20175 och 20206.
1
2
3
4
5
EUT C , , s. .
EUT C [âŠ], [âŠ], s. [âŠ].
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprÀttande av en ram för gemenskapens ÄtgÀrder för att uppnÄ en hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).
[hÀnvisning ska införas].
Rapport frÄn kommissionen till Europaparlamentet och rÄdet om medlemsstaternas nationella handlingsplaner och om framstegen med genomförandet av direktiv 2009/128/EG om en hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel (COM(2017) 587 final).
| SV | 20 | SV |
(3)I Europaparlamentets resolution av den 12 februari 2019 om genomförandet av direktiv 2009/128/EG om hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel7 konstaterades att unionen utan dröjsmÄl mÄste agera för att övergÄ till en mer hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel, och kommissionen uppmanades att föreslÄ ett ambitiöst bindande mÄl för hela unionen för att minska anvÀndningen av bekÀmpningsmedel. Europaparlamentet upprepade sin begÀran om bindande minskningsmÄl i sin resolution av den 20 oktober 2021 om en frÄn jord till
(4)I en studie9 frÄn Europaparlamentets utredningstjÀnst (EPRS) 2018 konstaterades att framsteg hade gjorts i mÄnga medlemsstater, men att mÄlen i direktiv 2009/128/EG hade uppnÄtts i begrÀnsad utstrÀckning. I en sÀrskild rapport10 frÄn Europeiska revisionsrÀtten frÄn 2020 om hÄllbar anvÀndning av vÀxtskyddsmedel konstaterades att det har gjorts begrÀnsade framsteg nÀr det gÀller att mÀta och minska riskerna med anvÀndning av vÀxtskyddsmedel och brister i den nuvarande unionsramen identifierades. Som konstateras i informationsrapporten om utvÀrderingen av direktiv 2009/128/EG11 anser Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ocksÄ att det Àr nödvÀndigt att ompröva de krav, mÄl, villkor och tidsplaner som faststÀlls i de nationella handlingsplanerna.
(5)För att sÀkerstÀlla att mÄlen i unionens rÀttsliga ram för hÄllbar anvÀndning av vÀxtskyddsmedel uppnÄs i full utstrÀckning mÄste den anpassas pÄ sÄ sÀtt att det faststÀlls tydligare och direkt tillÀmpliga bestÀmmelser för aktörerna. Dessutom bör vissa bestÀmmelser förtydligas, bland annat bestÀmmelserna om integrerat vÀxtskydd, begrÀnsningar av anvÀndning av vÀxtskyddsmedel och kontroller av utrustning som anvÀnds för spridning av vÀxtskyddsmedel. Direktiv 2009/128/EG bör dÀrför upphÀvas och ersÀttas med en förordning.
(6)BestÀmmelserna om biocidprodukter faststÀlls i Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 528/201212, och det planeras en utvÀrdering av den förordningen. Det bör dÀrför inte införas nÄgra nya bestÀmmelser om anvÀndning av biocidprodukter i den hÀr förordningen.
6
7
8
9
10
11
12
Rapport frÄn kommissionen till Europaparlamentet och rÄdet om medlemsstaternas erfarenheter av genomförandet av nationella mÄl som faststÀllts i deras nationella handlingsplaner och om framstegen nÀr det gÀller genomförandet av direktiv 2009/128/EG om en hÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel (COM(2020) 204 final).
P8_TA(2019)0082, den 12 februari 2019.
P9_TA(2021)0425, den 20 oktober 2021.
Europaparlamentets utredningstjÀnst, Directive 2009/128/EC on the sustainable use of pesticides. European Implementation Assessment (inte översatt till svenska), oktober 2018.
Europeiska revisionsrÀttens sÀrskilda rapport 05/2020: HÄllbar anvÀndning av vÀxtskyddsmedel: begrÀnsade framsteg med att mÀta och minska risker,
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Evaluation on Directive on the Sustainable Use of Pesticides (Information report) (inte översatt till svenska), antagen den 27 april 2021. Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahÄllande pÄ marknaden och anvÀndning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1).
| SV | 21 | SV |
(7)I kommissionens meddelande Den europeiska gröna given13 faststÀlls en fÀrdplan med
viktiga ÄtgÀrder, inklusive lagstiftning, för att avsevÀrt minska anvÀndningen av och riskerna med kemiska bekÀmpningsmedel. I jord till
(8)TvĂ„ europeiska medborgarinitiativ tar upp anvĂ€ndning av bekĂ€mpningsmedel och uppmanar till ambitiösa minskningsmĂ„l. I initiativetFörbjud glyfosat och skydda mĂ€nniskor och miljön mot giftiga bekĂ€mpningsmedel, som lĂ€mnades in till kommissionen den 6 oktober 2017, uppmanades kommissionen i initiativets tredje mĂ„l att âfaststĂ€lla bindande mĂ„l för hela EU om minskad anvĂ€ndning av bekĂ€mpningsmedel i syfte att uppnĂ„ en framtid fri frĂ„n bekĂ€mpningsmedelâ. I sitt svar,
13
14
15
16
17
18
19
20
Meddelande frÄn kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rÄdet, rÄdet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final).
Meddelande frÄn kommissionen till Europaparlamentet, rÄdet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, FrÄn jord till
Meddelande frĂ„n kommissionen till Europaparlamentet, rĂ„det, Europeiska ekonomiska och sociala kommittĂ©n samt RegionkommittĂ©n â EU:s strategi för biologisk mĂ„ngfald för 2030 â Ge naturen större plats i vĂ„ra liv (COM(2020) 380 final).
Meddelande frĂ„n kommissionen till Europaparlamentet, rĂ„det, Europeiska ekonomiska och sociala kommittĂ©n samt RegionkommittĂ©n â VĂ€gen till en frisk planet för alla â
Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utslÀppande av vÀxtskyddsmedel pÄ marknaden och om upphÀvande av rÄdets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).
Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 av den 25 maj 2011 tillÀmpning av Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gÀller förteckningen över godkÀnda verksamma Àmnen (EUT L 153, 11.6.2011, s. 1).
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/408 av den 11 mars 2015 om genomförande av artikel 80.7 i Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 1107/2009 om utslÀppande av vÀxtskyddsmedel pÄ marknaden och om upprÀttande av en förteckning över kandidatÀmnen för substitution (EUT L 67, 12.3.2015, s. 18).
Meddelande frÄn kommissionen till Europaparlamentet, rÄdet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategiska ram för arbetsmiljö
| SV | 22 | SV |
antaget den 12 december 2017, angav kommissionen att man skulle göra en ny bedömning av huruvida det finns behov av obligatoriska
(9)I slutrapporten frÄn konferensen om Europas framtid, som offentliggjordes den 9 maj 2022, uppmanar medborgarna i synnerhet unionen, nÀr det gÀller förslagen om jordbruk, livsmedelsproduktion, biologisk mÄngfald, ekosystem och föroreningar, att avsevÀrt minska anvÀndningen av kemiska bekÀmpningsmedel och gödselmedel i linje med de befintliga mÄlen, samtidigt som man fortsÀtter att trygga livsmedelsförsörjningen och stöd till forskning för att utveckla mer hÄllbara och naturbaserade alternativ. Medborgarna efterlyser mer forskning och innovation, bland annat nÀr det gÀller tekniska lösningar för hÄllbar produktion, resistens hos vÀxter och precisionsjordbruk, och mer kommunikation, rÄdgivningssystem och utbildning för och av jordbrukare. De uppmanar vidare unionen att skydda insekter, sÀrskilt inhemska och pollinerande insekter21.
(10)I sina slutsatser av den 19 oktober 202022 pÄpekade Europeiska unionens rÄd, som noterar kommissionens mÄl för en minskning av anvÀndningen av bekÀmpningsmedel i frÄn jord till
(11)Biologiska bekÀmpningsmedel Àr ett hÄllbart bekÀmpningsalternativ till anvÀndning av kemiska produkter för att bekÀmpa skadegörare. SÄsom anges i rÄdets beslut (EU) 2021/110223 har biologiska bekÀmpningsmedel en allt större betydelse för hÄllbart jordbruk och skogsbruk och spelar en avgörande roll för ett framgÄngsrikt integrerat vÀxtskydd och ekologiskt jordbruk. TillgÄng till biologisk bekÀmpning underlÀttar omstÀllningen frÄn kemiska vÀxtskyddsmedel. Jordbrukare bör uppmuntras att övergÄ till jordbruksmetoder med en lÄg andel insatsvaror, inklusive ekologiskt jordbruk. Det bör dÀrför faststÀllas att medlemsstaterna ska utgÄ frÄn begreppet biologisk bekÀmpning nÀr de faststÀller sina vÀgledande mÄl för att öka andelen grödor pÄ vilka biologiska bekÀmpningsmedel anvÀnds.
21
22
23
Konferensen om Europas framtid â rapport om slutresultatet, maj 2022, förslag 1 och 2, s. 43. Bryssel den 19 oktober 2020, 12099/20.
RÄdets beslut (EU) 2021/1102 av den 28 juni 2021 om en begÀran till kommissionen att lÀgga fram en studie om unionens situation och alternativ i frÄga om införsel, utvÀrdering, produktion, utslÀppande pÄ marknaden och anvÀndning av biologiska bekÀmpningsmedel som Àr ryggradslösa djur inom unionens territorium, och ett förslag, om sÄ Àr lÀmpligt med hÀnsyn till resultaten av studien (EUT L 238, 6.7.2021, s. 81).
| SV | 23 | SV |
(12)MĂ„let med jord till
(13)Med hÀnsyn till att medlemsstaterna tidigare har gjort framsteg i olika utstrÀckning och att det finns skillnader vad gÀller intensiteten i anvÀndningen av bekÀmpningsmedel mellan medlemsstaterna mÄste medlemsstaterna medges en viss flexibilitet nÀr det faststÀller sina egna bindande nationella mÄl (nationella minskningsmÄl för 2030). AnvÀndningsintensitet mÀts bÀst genom att man dividerar den totala mÀngd verksamma Àmnen som slÀpps ut pÄ marknaden, och som dÀrmed anvÀnds, i form av vÀxtskyddsmedel i en viss medlemsstat med den yta över vilken de verksamma Àmnena spridits. AnvÀndningsintensitet vad gÀller kemiska bekÀmpningsmedel, sÀrskilt farligare bekÀmpningsmedel, Àr kopplad till större beroende av kemiska bekÀmpningsmedel, större risker för mÀnniskors hÀlsa och för miljön och mindre hÄllbara jordbruksmetoder. Det Àr dÀrför lÀmpligt att tillÄta medlemsstaterna att ta hÀnsyn till en anvÀndningsintensitet av kemiska bekÀmpningsmedel som Àr lÀgre Àn unionsgenomsnittet nÀr de faststÀller sina nationella minskningsmÄl för 2030. Det Àr ocksÄ lÀmpligt att begÀra att de tar hÀnsyn till en anvÀndningsintensitet av kemiska bekÀmpningsmedel som Àr högre Àn unionsgenomsnittet nÀr de faststÀller sina nationella minskningsmÄl för 2030. För att medlemsstaternas tidigare anstrÀngningar ska erkÀnnas bör de dessutom Àven fÄ beakta de framsteg som gjorts före antagandet av jord till
| SV | 24 | SV |
(14)Medlemsstaterna bör utarbeta och offentliggöra nationella handlingsplaner. För att medlemsstaternas nationella handlingsplaner ska vara ÀndamÄlsenliga bör de innehÄlla kvantitativa mÄl, hÀnvisningar till de bindande nationella minskningsmÄlen för 2030 i nationell rÀtt, tillsammans med tillhörande vÀgledande mÄl i de nationella handlingsplanerna, ÄtgÀrder, tidsplaner och indikatorer för att minska riskerna med och konsekvenserna av anvÀndning av bekÀmpningsmedel för mÀnniskors hÀlsa och för miljön. Detta kommer att möjliggöra ett strukturerat tillvÀgagÄngssÀtt nÀr det gÀller faststÀllande av kvantitativa mÄl, med en tydlig koppling till de nationella minskningsmÄlen för 2030. För att övervaka efterlevnaden av bestÀmmelserna i denna förordning bör medlemsstaterna Àven vara skyldiga att varje Är rapportera om mÄlen och ange exakta kvantitativa uppgifter som rör efterlevnaden av bestÀmmelserna om anvÀndning, utbildning, spridningsutrustning och integrerat vÀxtskydd.
(15)För att uppnÄ minskningsmÄlen för unionen (unionens minskningsmÄl för 2030) och de nationella minskningsmÄlen för 2030 mÄste tillgÄngen till och anvÀndningen av biologiska bekÀmpningsmedel och andra
(16)Genomförandet av politik och ÄtgÀrder som rör hÄllbar anvÀndning av vÀxtskyddsmedel pÄverkar miljön, folkhÀlsan och arbetsvillkoren. Medlemsstaterna bör dÀrför se till att allmÀnheten och arbetsmarknadens parter ges tillrÀckliga möjligheter att delta i och rÄdfrÄgas om utarbetandet av respektive medlemsstats nationella handlingsplaner, i tillÀmpliga fall i enlighet med Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2001/42/EG24.
(17)För att sÀkerstÀlla att medlemsstaternas nationella handlingsplanerna Àr samstÀmmiga och komplementÀra med relaterad lagstiftning ska de beakta Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/147/EG25, rÄdets direktiv 92/43/EEG26, Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2000/60/EG27, rÄdets direktiv 91/676/EEG28, Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2008/50/EG29, Europaparlamentets och rÄdets direktiv (EU) 2016/228430 och förordning xxx/xxx om ÄterstÀllande av naturen [hÀnvisning till den antagna akten ska föras in] samt vara förenliga med de strategiska planer inom den
24
25
26
27
28
29
30
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpÄverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fÄglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).
RÄdets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och vÀxter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprÀttande av en ram för gemenskapens ÄtgÀrder pÄ vattenpolitikens omrÄde (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
RÄdets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater frÄn jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1).
Europaparlamentets och rÄdets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utslÀpp av vissa luftföroreningar, om Àndring av direktiv 2003/35/EG och om upphÀvande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).
| SV | 25 | SV |
gemensamma jordbrukspolitiken som utarbetas i enlighet med Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) 2021/211531.
(18)Ekonomiska instrument, bland annat de instrument inom den gemensamma jordbrukspolitiken som stöder jordbrukare, kan spela en avgörande roll för att uppnÄ de mÄl som rör hÄllbar anvÀndning av vÀxtskyddsmedel, sÀrskilt nÀr det gÀller att minska anvÀndningen av kemiska vÀxtskyddsmedel. Medlemsstaterna mÄste i sina nationella strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken visa att deras genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till och stöder annan relevant unionslagstiftning och dess mÄl, inklusive mÄlen i denna förordning.
(19)För öppenhetens skull och i syfte att stimulera ökade framsteg mÄste medlemsstaternas framsteg mÀtas i förhÄllande till i vilken grad de uppnÄr de nationella minskningsmÄlen för 2030 och andra nationella vÀgledande minskningsmÄl. Detta bör göras pÄ Ärsbasis med hjÀlp av Ärliga lÀges- och genomföranderapporter. För att övervaka graden av efterlevnad av denna förordning pÄ ett enhetligt och lÀtt jÀmförbart sÀtt bör medlemsstaterna Àven inbegripa kvantitativa uppgifter som rör genomförandet av denna förordning nÀr det gÀller anvÀndning, utbildning, spridningsutrustning och integrerat vÀxtskydd. För att kommissionen ska kunna uppmuntra framsteg nÀr det gÀller att uppnÄ de nationella minskningsmÄlen för 2030 och andra nationella vÀgledande minskningsmÄl, inklusive ÄtgÀrder som bidrar till att dessa mÄl uppnÄs, bör kommissionen analysera dessa framsteg och ÄtgÀrder vartannat Är.
(20)För att skydda mÀnniskors hÀlsa och miljön mÄste bekÀmpningen av skadegörare följa ett tillvÀgagÄngssÀtt för integrerat vÀxtskydd som sÀkerstÀller noggranna övervÀganden av alla tillgÀngliga metoder som motverkar utvecklingen av populationer av skadegörare och samtidigt begrÀnsar anvÀndningen av kemiska vÀxtskyddsmedel till nivÄer som Àr ekonomiskt och ekologiskt försvarbara och minimerar riskerna för mÀnniskors hÀlsa och miljön. Integrerat vÀxtskydd betonar odling av sunda grödor med minsta möjliga ingrepp i jordbruksekosystemen, uppmuntrar naturliga mekanismer för bekÀmpning av skadegörare och anvÀnder kemisk bekÀmpning endast nÀr alla andra bekÀmpningsmetoder har uttömts. För att sÀkerstÀlla att integrerat vÀxtskydd införs pÄ ett enhetligt sÀtt i praktiken mÄste det faststÀllas tydliga bestÀmmelser i denna förordning. För att kunna fullgöra skyldigheten att följa metoden för integrerat vÀxtskydd bör en yrkesmÀssig anvÀndare övervÀga och införa alla metoder och all praxis som undviker anvÀndning av vÀxtskyddsmedel Kemiska vÀxtskyddsmedel bör endast anvÀndas nÀr alla andra bekÀmpningsmetoder har uttömts. För att sÀkerstÀlla och övervaka efterlevnaden av detta krav Àr det viktigt att de yrkesmÀssiga anvÀndarna dokumenterar skÀlen till att de anvÀnder vÀxtskyddsmedel eller till att de vidtar andra ÄtgÀrder i linje med integrerat
31Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om faststÀllande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprÀtta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska
| SV | 26 | SV |
vÀxtskydd samt de rÄd de fÄtt frÄn oberoende rÄdgivare till stöd för deras införande av integrerat vÀxtskydd. SÄdan dokumentation krÀvs ocksÄ för flygbesprutning.
(21)För att undvika onödigt dubbelarbete bör kommissionen upprÀtta en standardförlaga för medlemsstaterna för att integrera de yrkesmÀssiga anvÀndarnas dokumentation av de ÄtgÀrder de vidtar i linje med integrerat vÀxtskydd i de register som förs enligt artikel 67 i förordning (EG) nr 1107/2009.
(22)För att underlÀtta efterlevnaden av integrerat vÀxtskydd mÄste det faststÀllas grödspecifika bestÀmmelser som en yrkesmÀssig anvÀndare ska följa nÀr det gÀller den sÀrskilda gröda och region dÀr den yrkesmÀssiga anvÀndaren bedriver sin verksamhet. Genom sÄdana bestÀmmelser bör kraven pÄ integrerat vÀxtskydd omsÀttas i verifierbara kriterier som gÀller den sÀrskilda grödan. För att sÀkerstÀlla att de grödspecifika bestÀmmelserna Àr förenliga med kraven vad gÀller integrerat vÀxtskydd bör det faststÀllas nÀrmare bestÀmmelser om vad de bör innehÄlla, och kommissionen bör kontrollera hur de utarbetas, genomförs och efterlevs i praktiken.
(23)För att kontrollera de yrkesmÀssiga anvÀndarnas efterlevnad av integrerat vÀxtskydd bör det upprÀtthÄllas ett elektroniskt register över integrerat vÀxtskydd och anvÀndning av vÀxtskyddsmedel i syfte att kontrollera efterlevnaden av bestÀmmelserna om integrerat vÀxtskydd i denna förordning och att stödja utvecklingen av unionens politik. TillgÄng till registret bör ocksÄ beviljas nationella statistikmyndigheter för utveckling, framstÀllning och spridning av officiell statistik i enlighet med kapitel V i Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 223/200932. I detta register bör alla förebyggande ÄtgÀrder som vidtagits eller ingrepp som gjorts samt skÀlen till dessa ÄtgÀrder eller ingrepp dokumenteras. PÄ sÄ sÀtt kommer de behöriga myndigheterna att fÄ den information som krÀvs för att kontrollera huruvida en yrkesmÀssig anvÀndare har följt en beslutsprocess i enlighet med integrerat vÀxtskydd före beslutet om vilka specifika förebyggande ÄtgÀrder som ska vidtas eller vilka specifika ingrepp som ska göras. Registret bör ocksÄ innehÄlla uppgifter om den Ärliga rÄdgivning som krÀvs till stöd för integrerat vÀxtskydd i syfte att kontrollera att det görs en sÄdan strategisk lÄngtidsplanering nÀr det gÀller integrerat vÀxtskydd.
(24)För att sÀkerstÀlla att vÀxtskyddsmedel och tillhörande spridningsutrustning anvÀnds pÄ ett sÀtt som skyddar mÀnniskors hÀlsa och miljön mÄste det föreskrivas allmÀnna krav för yrkesmÀssiga anvÀndare nÀr det gÀller den utbildning som krÀvs för anvÀndning av vissa vÀxtskyddsmedel eller viss spridningsutrustning, anvÀndning av farligare vÀxtskyddsmedel och efterlevnad av kraven pÄ kontroll av spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning.
(25)AnvÀndningen av vÀxtskyddsmedel kan ha sÀrskilt negativa effekter i vissa omrÄden som ofta anvÀnds av allmÀnheten eller av sÄrbara grupper, samhÀllen dÀr mÀnniskor bor och arbetar och ekologiskt kÀnsliga omrÄden, sÄsom Natura
32Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphÀvande av Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlÀmnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rÄdets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rÄdets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrÀttande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program(EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).
| SV | 27 | SV |
skyddas i enlighet med Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/147/EG33 och rÄdets direktiv 92/43/EEG34. Om vÀxtskyddsmedel anvÀnds i omrÄden som utnyttjas av allmÀnheten Àr sannolikheten hög att mÀnniskor utsÀtts för dessa vÀxtskyddsmedel. För att skydda mÀnniskors hÀlsa och miljön bör dÀrför anvÀndning av vÀxtskyddsmedel i kÀnsliga omrÄden och inom tre meters avstÄnd frÄn sÄdana omrÄden förbjudas. Undantag frÄn förbudet bör endast medges pÄ vissa villkor i varje enskilt fall.
(26)Vattenmiljön och dricksvattentĂ€kter Ă€r sĂ€rskilt kĂ€nsliga för vĂ€xtskyddsmedel. För att skydda vattenmiljön bör dĂ€rför anvĂ€ndning av vĂ€xtskyddsmedel i och kring ytvattenomrĂ„den förbjudas. Medlemsstaterna bör ha lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder för att undvika försĂ€mring av ytvatten, grundvatten, kustvatten och havsvatten och möjliggöra att en god status pĂ„ ytvatten och grundvatten kan uppnĂ„s i syfte att skydda vattenmiljön och dricksvattentĂ€kter frĂ„n pĂ„verkan av vĂ€xtskyddsmedel. Det Ă€r dessutom viktigt att de yrkesmĂ€ssiga anvĂ€ndarna har fĂ„tt utbildning i hur man minimerar eller undviker spridning av vissa vĂ€xtskyddsmedel som klassificeras under beteckningarna âskadliga lĂ„ngtidseffekter för vattenlevande organismerâ, âmycket giftigt för vattenlevande organismer med lĂ„ngtidseffekterâ eller âgiftigt för vattenlevande organismer med lĂ„ngtidseffekterâ. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att de yrkesmĂ€ssiga anvĂ€ndarna har fĂ„tt utbildning nĂ€r det gĂ€ller vikten av att ge företrĂ€de för vĂ€xtskyddsmedel med lĂ„g risk eller
(27)Med precisionsjordbruk avses jordbrukssystem dÀr odlingen noga anpassas till lokala förhÄllanden, exempelvis inom olika jordlotter. TillÀmpningen av befintlig teknik, inbegripet anvÀndningen av unionens rymddata och rymdtjÀnster (Galileo och Copernicus), har potential att avsevÀrt minska anvÀndningen av bekÀmpningsmedel. Det mÄste dÀrför föreskrivas en lagstiftningsram som ger incitament till utveckling av precisionsjordbruk. Spridning av vÀxtskyddsmedel frÄn luftfartyg, till exempel spridning genom flygplan, helikoptrar och drönare, Àr i regel mindre exakt Àn andra spridningsmetoder och kan dÀrför leda till negativa konsekvenser för mÀnniskors hÀlsa och miljön. Flygbesprutning bör dÀrför förbjudas, med begrÀnsade undantag i varje enskilt fall nÀr det leder till mindre negativa konsekvenser för mÀnniskors hÀlsa och miljön Àn alternativa spridningsmetoder eller nÀr det inte finns nÄgon fungerande alternativ spridningsmetod. Det Àr ocksÄ nödvÀndigt att dokumentera antalet flygbesprutningar som görs pÄ grundval av tillstÄnd som beviljas för flygbesprutning sÄ att man har tydliga uppgifter om hur mÄnga flygbesprutningar enligt beviljade tillstÄnd som faktiskt gjordes.
(28)Det Àr emellertid sannolikt att vissa obemannade luftfartyg (inklusive drönare) kommer att möjliggöra riktad flygbesprutning av vÀxtskyddsmedel. SÄdana obemannade luftfartyg kommer sannolikt att bidra till att minska anvÀndningen av vÀxtskyddsmedel tack vare riktad spridning och dÀrmed bidra till att minska riskerna
33
34
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fÄglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).
RÄdets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och vÀxter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).
| SV | 28 | SV |
för mÀnniskors hÀlsa och miljön jÀmfört med anvÀndning av markbaserad spridningsutrustning. I denna förordning bör det dÀrför faststÀllas kriterier för undantag frÄn förbudet mot flygbesprutning för vissa obemannade luftfartyg. Det Àr ocksÄ lÀmpligt att senarelÀgga tillÀmpningen av detta undantag med tre Är med tanke pÄ den vetenskapliga osÀkerhet som nu rÄder.
(29)Hantering av vÀxtskyddsmedel, inklusive lagring, utspÀdning och blandning av sÄdana produkter, rengöring av spridningsutrustning efter anvÀndning, Ätervinning och bortskaffande av vÀtskor som finns kvar i tanken och bortskaffande av tomma förpackningar och rester av vÀxtskyddsmedel medför sÀrskilda exponeringsrisker för mÀnniskor och miljön. Det bör dÀrför föreskrivas sÀrskilda ÄtgÀrder som rör sÄdana moment. I den mÄn anvÀndning, lagring och bortskaffande av vÀxtskyddsmedel krÀver att minimikraven för hÀlsa och sÀkerhet pÄ arbetsplatsen uppfylls har de kraven faststÀllts i bl.a. rÄdets direktiv 89/391/EEG35, rÄdets direktiv 89/656/EEG36, rÄdets direktiv 98/24/EG37, Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2004/37/EG38 och Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/104/EG39.
(30)Med hÀnsyn till vikten av rÄdgivning om anvÀndningen av vÀxtskyddsmedel som ett sÀtt att stödja deras anvÀndning pÄ ett sÀtt som skyddar mÀnniskors hÀlsa och miljön i linje med integrerat vÀxtskydd Àr det viktigt att rÄdgivarna Àr tillrÀckligt utbildade.
(31)FörsÀljningen av ett vÀxtskyddsmedel Àr en viktig del i distributionskedjan, eftersom den gör det möjligt för distributörerna att lÀmna nödvÀndig information till stöd för en korrekt anvÀndning av vÀxtskyddsmedlet. Köparen eller slutanvÀndaren bör vid tidpunkten för försÀljning ha tillgÄng till sÀrskilda rÄdgivning om sÀkerhetsinstruktioner som rör mÀnniskors hÀlsa och miljön sÄ att frÄgor kan besvaras för att underlÀtta en korrekt anvÀndning av det berörda vÀxtskyddsmedlet. IckeyrkesmÀssiga anvÀndare bör vid försÀljningsstÀllet ha tillgÄng till allmÀn information om sÀker anvÀndning, hantering och lagring av vÀxtskyddsmedel och om bortskaffande av förpackningar för sÄdana produkter, eftersom dessa anvÀndare i regel inte har samma praktiska kunskap som yrkesmÀssiga anvÀndare.
(32)Det Àr viktigt att medlemsstaterna upprÀttar och upprÀtthÄller system för grundutbildning och vidareutbildning för distributörer, rÄdgivare och yrkesmÀssiga anvÀndare av vÀxtskyddsmedel samt certifieringssystem för dokumentation av sÄdan
35
36
37
38
39
RÄdets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om ÄtgÀrder för att frÀmja förbÀttringar av arbetstagarnas sÀkerhet och hÀlsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1).
RÄdets direktiv 89/656/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för sÀkerhet och hÀlsa vid arbetstagares anvÀndning av personlig skyddsutrustning pÄ arbetsplatsen (tredje sÀrdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EG) (EGT L 393, 30.12.1989, s. 18).
RÄdets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hÀlsa och sÀkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (fjortonde sÀrdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 131, 5.5.1998, s. 11).
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena Àmnen i arbetet (sjÀtte sÀrdirektivet enligt artikel 16.1 i rÄdets direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004, s. 50).
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/104/EG av den 16 september 2009 om minimikrav för sÀkerhet och hÀlsa vid arbetstagares anvÀndning av arbetsutrustning i arbetet (andra sÀrdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L 260, 3.10.2009, s. 5).
| SV | 29 | SV |
utbildning sÄ att det sÀkerstÀlls att dessa aktörer Àr fullt medvetna om potentiella risker för mÀnniskors hÀlsa och miljön och om lÀmpliga ÄtgÀrder för att minska dessa risker sÄ mycket som möjligt. Utbildningen för rÄdgivare bör vara mer omfattande Àn för distributörer och yrkesmÀssiga anvÀndare, eftersom de mÄste kunna bidra till ett korrekt genomförande av integrerat vÀxtskydd och grödspecifika bestÀmmelser. AnvÀndning eller inköp av vÀxtskyddsmedel som godkÀnts för yrkesmÀssig anvÀndning mÄste begrÀnsas till personer som har ett utbildningsbevis. För att sÀkerstÀlla en sÀker anvÀndning av vÀxtskyddsmedel för mÀnniskors hÀlsa och miljön bör dessutom distributörerna vara skyldiga att ge bÄde yrkesmÀssiga och ickeyrkesmÀssiga köpare av vÀxtskyddsmedel produktspecifik information vid försÀljningsstÀllet.
(33)För att sÀkerstÀlla ett planerat tillvÀgagÄngssÀtt nÀr det gÀller metoder för bekÀmpning av skadegörare under flera odlingssÀsonger i syfte att minimera anvÀndningen av kemiska vÀxtskyddsmedel sÄ mycket som möjligt och för att sÀkerstÀlla ett korrekt genomförande av integrerat vÀxtskydd bör de yrkesmÀssiga anvÀndarna vara skyldiga att regelbundet rÄdfrÄga utbildade, oberoende vÀxtskyddsrÄdgivare sÄ att vÀxtskyddsmedel bara anvÀnds som en sista utvÀg.
(34)Med hÀnsyn till de risker för mÀnniskors hÀlsa och miljön som anvÀndning av vÀxtskyddsmedel kan utgöra bör allmÀnheten ha tillgÄng till bÀttre information om de sammantagna konsekvenserna av anvÀndningen av sÄdana produkter genom medvetandehöjande program, information som lÀmnas via distributörer och andra lÀmpliga ÄtgÀrder.
(35)För att bÀttre förstÄ trender som rör akuta förgiftningar och kronisk förgiftning till följd av att mÀnniskor exponeras för vÀxtskyddsmedel bör information om sÄdana framsteg sammanstÀllas av varje medlemsstat. Kommissionen bör ocksÄ övervaka de allmÀnna framstegen pÄ unionsnivÄ.
(36)För att minimera vÀxtskyddsmedels negativa konsekvenser för mÀnniskors hÀlsa och miljön mÄste det föreskrivas system för regelbunden teknisk kontroll av spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning. Med tanke pÄ de potentiella minskade konsekvenserna av spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning som anvÀnds i mycket lÄg utstrÀckning bör medlemsstaterna ocksÄ fÄ faststÀlla mindre strÀnga kontrollkrav och föreskriva andra kontrollintervaller för sÄdan utrustning. Med anledning av den relativt lÄga kostnaden för inköp av ny handhÄllen spridningsutrustning och ryggburna sprutor jÀmfört med kostnaderna för kontroll bör det dessutom föreskrivas en möjlighet till nationella undantag frÄn den obligatoriska kontrollen av sÄdan utrustning, med förbehÄll för att det görs en riskbedömning som omfattar de risker för mÀnniskors hÀlsa och miljön som sÄdan utrustning utgör. Den bedömningen bör inbegripa en uppskattning av i vilken utstrÀckning utrustningen anvÀnds. För att sÀkerstÀlla efterlevnad av kontrollkraven Àr det nödvÀndigt att krÀva att varje medlemsstat upprÀttar ett register över spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning och hÄlla registret uppdaterat. Eftersom viss spridningsutrustning saknar unik identitetsbeteckning mÄste det föreskrivas bestÀmmelser om tillhandahÄllande av en unik identitetsbeteckning för sÄdan spridningsutrustning sÄ att det sÀkerstÀlls att all utrustning identifieras fysiskt.
(37)För att övervaka de framsteg som görs nÀr det gÀller att minska risker och negativa effekter för mÀnniskors hÀlsa och miljön vid anvÀndning av vÀxtskyddsmedel Àr det nödvÀndigt att fortsÀtta att anvÀnda det system med harmoniserade riskindikatorer som faststÀlls i direktiv (EU) 2009/128/EG.
| SV | 30 | SV |
(38)Statistiska uppgifter om vÀxtskyddsmedel som samlats in i enlighet med Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 1185/200940 bör anvÀndas vid berÀkningen av dessa harmoniserade riskindikatorer och framstegen mot att uppnÄ bindande unionsmÄl och nationella mÄl pÄ grundval av frÄn jord till
(39)De enda tillförlitliga statistiska uppgifter om saluföring och anvÀndning av vÀxtskyddsmedel som för nÀrvarande finns tillgÀngliga pÄ unionsnivÄ Àr statistik över mÀngder verksamma Àmnen i vÀxtskyddsmedel som slÀppts ut pÄ marknaden samt uppgifter om antalet godkÀnnanden vid nödsituationer pÄ vÀxtskyddsomrÄdet som beviljats enligt förordning (EG) nr 1107/2009. Denna statistik anvÀnds vid berÀkningen av de harmoniserade riskindikatorerna 1 och 2 enligt direktiv 2009/128/EG och vid berÀkningen av framsteg med att uppnÄ unionens bindande minskningsmÄl för 2030 och de nationella minskningsmÄlen för 2030 pÄ grundval av jord till
(40)Av öppenhetsskÀl och för att sÀkerstÀlla ett enhetligt genomförande av alla medlemsstater bör metoden för berÀkning av framstegen med att uppnÄ de tvÄ unionsmÄlen och de tvÄ nationella minskningsmÄlen för 2030 och metoden för berÀkning av de harmoniserade riskindikatorerna pÄ unionsnivÄ och nationell nivÄ faststÀllas i bilagan till denna förordning.
(41)I EU:s strategi för biologisk mÄngfald för 2030 framhÄlls behovet av skyndsamma ÄtgÀrder för att skydda den biologiska mÄngfalden. Det finns belÀgg för en omfattande minskning av antalet arter, sÀrskilt insekter och pollinatörer, i unionen. Förlusten av biologisk mÄngfald beror bland annat pÄ anvÀndningen av vÀxtskyddsmedel, samtidigt som medlemsstaternas ÄtgÀrder inom ramen för de befintliga unionspolitiska instrumenten Ànnu inte har kunnat hejda denna utveckling mot förlust av biologisk mÄngfald. Det Àr dÀrför viktigt att sÀkerstÀlla att vÀxtskyddsmedel anvÀnds pÄ ett sÀtt
40Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 1185/2009 av den 25 november 2009 om statistik om bekÀmpningsmedel (EUT L 324, 10.12.2009, s. 1).
| SV | 31 | SV |
som minskar risken att de leder till skadliga effekter pÄ vilda djur och vÀxter genom ett antal ÄtgÀrder som omfattar utbildning, kontroll av spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning och skydd av vattenmiljön och kÀnsliga omrÄden.
(42)För att underlÀtta kommunikationen mellan kommissionen och de behöriga myndigheter som ansvarar för genomförandet av denna förordning pÄ nationell nivÄ bör medlemsstaterna informera kommissionen om vilka behöriga myndigheter de har utsett enligt denna förordning.
(43)För att sÀkerstÀlla efterlevnaden av de skyldigheter som anges i denna förordning bör medlemsstaterna faststÀlla bestÀmmelser om tillÀmpliga sanktioner vid övertrÀdelser av denna förordning och sÀkerstÀlla att dessa bestÀmmelser efterlevs. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskrÀckande. Det Àr ocksÄ viktigt att föreskriva att medlemsstaternas kostnader i samband med att de fullgör skyldigheterna enligt denna förordning ska ersÀttas genom uttag av avgifter i syfte att sÀkerstÀlla att de behöriga myndigheterna har tillrÀckliga finansiella resurser.
(44)Eftersom mÄlen i denna förordning, nÀmligen att skydda mÀnniskors hÀlsa och miljön frÄn risker och konsekvenser i samband med anvÀndning av vÀxtskyddsmedel samt att uppnÄ mÄlen i jord till
(45)Verksamhet som utförs av de behöriga myndigheterna, eller av andra organ eller fysiska personer till vilka uppgifter som ingÄr i den offentliga kontrollen har delegerats, för att kontrollera att aktörerna följer denna förordning regleras av Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) 2017/62541, förutom nÀr det gÀller kontroll av utrustning som anvÀnds för att applicera vÀxtskyddsmedel. I den hÀr förordningen behöver det dÀrför bara föreskrivas kontroller och revisioner nÀr det gÀller kontroll av spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning.
(46)För att beakta den tekniska och vetenskapliga utvecklingen bör kommissionen tilldelas befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget med avseende pÄ Àndring av bestÀmmelserna om de yrkesmÀssiga anvÀndarnas och rÄdgivarnas skyldigheter i samband med integrerat vÀxtskydd, kontroll av spridningsutrustning i
41Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att sÀkerstÀlla tillÀmpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestÀmmelser om djurs hÀlsa och djurskydd, vÀxtskydd och vÀxtskyddsmedel samt om Àndring av Europaparlamentets och rÄdets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rÄdets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rÄdets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphÀvande av Europaparlamentets och rÄdets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rÄdets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rÄdets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).
| SV | 32 | SV |
yrkesmÀssig anvÀndning, berÀkning av de harmoniserade riskindikatorerna, de uppgifter som ska tillhandahÄllas i Ärliga lÀges- och genomföranderapporter och formulÀret för anmÀlan som rör spridningsutrustning samt bilagorna II, III, IV, V och VI. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget bör ocksÄ tilldelas kommissionen med avseende pÄ komplettering av denna förordning genom faststÀllande av exakta kriterier som rör vissa faktorer som gÀller obemannade luftfartyg, nÀr den tekniska och vetenskapliga utvecklingen gör det möjligt att utarbeta sÄdana exakta kriterier. Det Àr sÀrskilt viktigt att kommissionen genomför lÀmpliga samrÄd under sitt förberedande arbete, inklusive pÄ expertnivÄ, och att dessa samrÄd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bÀttre lagstiftning av den 13 april 201642. För att sÀkerstÀlla lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhÄller Europaparlamentet och rÄdet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tilltrÀde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(47)För att bedöma om mÄlen i denna förordning uppnÄs pÄ ett ÀndamÄlsenligt och effektivt sÀtt och om förordningen Àr samstÀmmig, fortfarande Àr relevant och ger ett mervÀrde pÄ unionsnivÄ bör kommissionen göra en utvÀrdering av förordningen.
(48)Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter för att sÀkerstÀlla enhetliga villkor för genomförandet av bestÀmmelserna i denna förordning nÀr det gÀller de uppgifter som de yrkesmÀssiga anvÀndarna ska föra in i det elektroniska registret över integrerat vÀxtskydd och anvÀndning av vÀxtskyddsmedel, de behöriga myndigheternas sammanfattning och analys av informationen i det registret samt tillhandahÄllandet av information om akuta förgiftningar och kronisk förgiftning.
Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rÄdets
| förordning (EU) nr 182/201143 | . |
(49)Medlemsstaternas genomförande av den hÀr förordningen kommer att leda till nya och ökade skyldigheter för jordbrukare och andra anvÀndare av bekÀmpningsmedel. Vissa av dem utgör föreskrivna verksamhetskrav och normer för god jordbrukshÀvd och goda miljöförhÄllanden enligt förteckningen i bilaga III till Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) 2021/211544, som jordbrukarna i enlighet med den förordningen mÄste uppfylla för att fÄ stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken, medan andra krav, som gÄr utöver de obligatoriska kraven, kan belönas med ytterligare stöd inom ramen för frivilliga system sÄsom miljösystem i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) 2021/2115. Enligt artikel 31.5 a och b och artikel 70.3 a
42
43
44
EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om faststÀllande av allmÀnna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om faststÀllande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprÀtta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska
| SV | 33 | SV |
och b i förordning (EU) 2021/2115 Àr finansiering inom den gemensamma jordbrukspolitiken endast tillgÀnglig för metoder som införs enligt ett miljösystem eller ett
(50)TillÀmpningen av denna förordning bör senarelÀggas sÄ att de behöriga myndigheterna och aktörerna kan förbereda sig för de krav som införs genom förordningen.
HĂRIGENOM FĂRESKRIVS FĂLJANDE.
KAPITEL I
ALLMĂNNA BESTĂMMELSER
Artikel 1
InnehÄll
I denna förordning faststÀlls bestÀmmelser om hÄllbar anvÀndning av vÀxtskyddsmedel genom bestÀmmelser om faststÀllande, och uppnÄende senast 2030, av minskningsmÄl för anvÀndning av och risker med kemiska vÀxtskyddsmedel, faststÀllande av krav för anvÀndning, lagring, försÀljning och bortskaffande av vÀxtskyddsmedel och för spridningsutrustning samt bestÀmmelser om utbildning och medvetandehöjande ÄtgÀrder och om genomförande av integrerat vÀxtskydd.
Artikel 2
TillÀmpningsomrÄde
Denna förordning ska gÀlla sÄdana produkter, i den form som de tillhandahÄlls anvÀndaren, som bestÄr av eller innehÄller verksamma Àmnen, skyddsÀmnen eller synergister och Àr avsedda för nÄgon av följande anvÀndningar:
| SV | 34 | SV |
a)Att skydda vÀxter eller vÀxtprodukter mot alla skadegörare och förhindra angrepp av sÄdana, sÄvida inte huvudsyftet med dessa produkter anses ha att göra med hygien snarare Àn skydd av vÀxter eller vÀxtprodukter.
b)Att pÄverka vÀxternas livsprocesser, t.ex. Àmnen som pÄverkar deras vÀxande pÄ ett annat sÀtt Àn som nÀringsÀmne eller vÀxtbiostimulant.
c)Att bevara vÀxtprodukters hÄllbarhet, om dessa Àmnen och produkter inte omfattas av sÀrskilda unionsbestÀmmelser om konserveringsmedel.
d)Att förstöra oönskade vÀxter eller vÀxtdelar, utom alger sÄvida inte produkterna anvÀnds i jord eller i vatten för att skydda vÀxter.
e)Att hÄlla tillbaka eller förhindra oönskad tillvÀxt av vÀxter, utom alger sÄvida inte produkterna anvÀnds i jord eller i vatten för att skydda vÀxter.
Dessa produkter kallas nedan vÀxtskyddsmedel.
Artikel 3
Definitioner
I denna förordning gÀller följande definitioner:
1.kemiskt vÀxtskyddsmedel: vÀxtskyddsmedel som innehÄller ett kemiskt verksamt Àmne, utom vÀxtprodukter dÀr naturliga metoder av biologiskt ursprung eller Àmnen
som Àr identiska med dem anvÀnds, till exempel mikroorganismer, semiokemikalier, extrakt av vÀxtprodukter enligt definitionen i artikel 3.6 i förordning (EG) nr 1107/2009, eller ryggradslösa makroorganismer.
2.vÀxtskyddsmedel med lÄg risk: vÀxtskyddsmedel som godkÀnts i enlighet med artikel 47.1 i förordning (EG) nr 1107/2009.
3.kemiskt verksamt Àmne: annat verksamt Àmne Àn en mikroorganism, en semiokemikalie eller ett extrakt frÄn en vÀxtprodukt enligt definitionen i artikel 3.6 i förordning (EG) nr 1107/2009.
4.biologisk mÄngfald: biologisk mÄngfald enligt definitionen i artikel 3.29 i förordning (EG) nr 1107/2009.
5.farligare vÀxtskyddsmedel: vÀxtskyddsmedel som innehÄller ett eller flera verksamma Àmnen som godkÀnts som kandidatÀmnen för substitution i enlighet med artikel 24 i förordning (EG) nr 1107/2009 och som förtecknas i del E i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011, eller som innehÄller ett eller flera verksamma Àmnen som förtecknas i bilaga till genomförandeförordning (EU) 2015/408.
6.utnyttjad jordbruksareal: utnyttjad jordbruksareal enligt definitionen i artikel 2 e i Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) 2018/109145.
45Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) 2018/1091 av den 18 juli 2018 om integrerad statistik över jordbruksföretag och om upphÀvande av förordningarna (EG) nr 1166/2008 och (EU) nr 1337/2011 (EUT L 200, 7.8.2018, s. 1).
| SV | 35 | SV |
7.yrkesmÀssig anvÀndare: person som anvÀnder ett vÀxtskyddsmedel i sin yrkesutövning.
8.distributör: person som gör ett vÀxtskyddsmedel tillgÀngligt pÄ marknaden, inbegripet grossist, leverantör eller detaljhandlare.
9.rÄdgivare: person som ger rÄd om integrerat vÀxtskydd och sÀker anvÀndning av vÀxtskyddsmedel, inom ramen för sin yrkesverksamhet eller en kommersiell tjÀnst, inbegripet privata och offentliga rÄdgivningstjÀnster.
10.spridningsutrustning: all utrustning som man vid tidpunkten för tillverkningen rimligen kan förutse kommer att anvÀndas för spridning av ett vÀxtskyddsmedel, inklusive tillbehör som Àr vÀsentliga för att utrustningen faktiskt ska fungera, med undantag av utrustning avsedd för sÄdd eller plantering av förökningsmaterial som behandlats med vÀxtskyddsmedel.
11.spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning: nÄgot av följande:
a)spridningsutrustning som anvÀnds av en yrkesmÀssig anvÀndare för spridning av vÀxtskyddsmedel.
b)spridningsutrustning med horisontella eller vertikala bommar eller fruktodlingssprutor med flÀktspridning, oavsett om den anvÀnds för spridning av vÀxtskyddsmedel eller inte.
12.flygbesprutning: spridning av ett vÀxtskyddsmedel frÄn ett luftfartyg.
13.obemannat luftfartyg: alla luftfartyg som fungerar eller Àr konstruerade för att fungera sjÀlvstÀndigt eller fjÀrrstyras utan pilot ombord.
14.vÀxtskyddsmedel som godkÀnts för yrkesmÀssig anvÀndning: vÀxtskyddsmedel som endast godkÀnts för yrkesmÀssiga anvÀndare i enlighet med artikel 31 i förordning (EG) nr 1107/2009.
15.integrerat vÀxtskydd: noga övervÀgande av alla tillgÀngliga metoder som motverkar utvecklingen av populationer av skadegörare och samtidigt begrÀnsar anvÀndningen av kemiska vÀxtskyddsmedel till nivÄer som Àr ekonomiskt och ekologiskt försvarbara och minimerar riskerna för mÀnniskors hÀlsa och miljön.
16.kÀnsligt omrÄde: nÄgot av följande:
a)omrÄde som anvÀnds av allmÀnheten, till exempel offentliga parker och trÀdgÄrdar, fritids- eller idrottsanlÀggningar eller offentliga leder.
b)omrÄde som frÀmst anvÀnds av en kÀnslig befolkningsgrupp enligt definitionen i artikel 3.14 i förordning (EG) nr 1107/2009.
c)bebyggelse (samhÀllen dÀr mÀnniskor bor och arbetar), definierat som nivÄ 1 (artificiella ytor) i klassificeringen av marktÀckning (ej nivÄ
| SV | 36 | SV |
byggarbetsplatser) i Europeiska miljöbyrÄns mest uppdaterade system för samordning av miljöinformation (Corine)46.
d)stadsomrÄde som tÀcks av ett vattendrag eller en vattensamling.
e)
f)ekologiskt kÀnsligt omrÄde, vilket innebÀr nÄgot av följande:
i)alla skyddade omrÄden enligt direktiv 2000/60/EG, inklusive eventuella sÀkerhetszoner, och Àndringar av dessa omrÄden till följd av resultaten av riskbedömningen för uttagspunkter för dricksvatten enligt Europaparlamentets och rÄdets direktiv (EU) 2020/218447.
ii)omrÄden av gemenskapsintresse i den lista som avses i artikel 4.2 i direktiv 92/43/EEG, sÀrskilda bevarandeomrÄden som utsetts i enlighet med artikel 4.4 i samma direktiv, sÀrskilda skyddsomrÄden som klassificerats i enlighet med artikel 4 i direktiv 2009/147/EG samt alla andra skyddade omrÄden pÄ nationell, regional eller lokala nivÄ som medlemsstaterna har rapporterat till registret över nationellt utsedda skyddade omrÄden (CDDA).
iii)alla omrÄden för vilka det genom den övervakning av pollinatörer som genomförs i enlighet med artikel 17.1 f i förordning xxx/xxx [hÀnvisning till den antagna akten ska införas] faststÀlls att de hyser en eller flera arter av pollinatörer som klassificeras som utrotningshotade i de europeiska rödlistorna.
17.karantÀnskadegörare: karantÀnskadegörare enligt definitionen i artikel 3 i Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) 2016/203148.
18.invasiv frÀmmande art: en invasiv frÀmmande art enligt definitionen i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 1143/201449.
19.ytvatten: ytvattenförekomst enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv 2000/60/EG.
20.grundvatten: grundvattenförekomst enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv 2000/60/EG.
46
47
48
49
Se CORINE Land Cover nomenclature conversion to Land Cover Classification system
Europaparlamentets och rÄdets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten pÄ dricksvatten (EUT L 435, 23.12.2020, s. 1).
Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsÄtgÀrder mot vÀxtskadegörare, Àndring av Europaparlamentets och rÄdets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphÀvande av rÄdets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (EUT L 317, 23.11.2016, s. 4).
Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva frÀmmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).
| SV | 37 | SV |
21.riskindikator: mÄtt som anger den relativa förÀndringen av de risker för mÀnniskors hÀlsa eller miljön som förknippas med anvÀndning av vÀxtskyddsmedel, berÀknad i enlighet med den metod som anges i bilaga VI.
22.
23.biologisk bekÀmpning: bekÀmpning av skadegörare pÄ vÀxter eller vÀxtprodukter med hjÀlp av naturliga metoder av biologiskt ursprung eller Àmnen som Àr identiska med dem, t.ex. mikroorganismer, semiokemikalier, extrakt av vÀxtprodukter enligt definitionen i artikel 3.6 i förordning (EG) nr 1107/2009, eller ryggradslösa makroorganismer.
KAPITEL II
MINSKNINGSMĂ L FĂR KEMISKA VĂXTSKYDDSMEDEL
Artikel 4
Unionens minskningsmÄl för kemiska vÀxtskyddsmedel för 2030
1.Varje medlemsstat ska genom att anta och uppnÄ nationella mÄl i enlighet med artikel 5 bidra till att senast 2030 uppnÄ en minskning pÄ 50 % pÄ unionsnivÄ dels av anvÀndningen av och riskerna med kemiska vÀxtskyddsmedel (unionens minskningsmÄl 1 för 2030), dels av anvÀndningen av farligare vÀxtskyddsmedel (unionens minskningsmÄl 2 för 2030), i förhÄllande till genomsnittet för Ären 2015, 2016 och 2017 (tillsammans kallade unionens minskningsmÄl för 2030).
2.Kommissionen ska varje Är berÀkna framstegen med att uppnÄ unionens minskningsmÄl för 2030 i enlighet med den metod som anges i bilaga I.
Artikel 5
Medlemsstaternas minskningsmÄl för kemiska vÀxtskyddsmedel för 2030
1.Senast den [PublikationsbyrĂ„n: för in datumet â sex mĂ„nader efter den dag dĂ„ denna förordning börjar tillĂ€mpas] ska varje medlemsstat anta nationella mĂ„l i sin nationella lagstiftning för att senast 2030 uppnĂ„ en minskning som faststĂ€llts i enlighet med denna artikel, frĂ„n genomsnittet för Ă„ren 2015, 2016 och 2017, av följande:
a)AnvÀndning av och risker med kemiska vÀxtskyddsmedel enligt definitionen i bilaga I (nationellt minskningsmÄl 1 för 2030).
b)AnvÀndning av farligare vÀxtskyddsmedel enligt definitionen i bilaga I (nationellt minskningsmÄl 2 för 2030).
I denna förordning benĂ€mns de tvĂ„ nationella minskningsmĂ„l som anges i punkt 1 a och b tillsammans ânationella minskningsmĂ„l för 2030â.
2.Kommissionen ska varje Är berÀkna varje medlemsstats framsteg med att uppnÄ de nationella minskningsmÄlen för 2030 i enlighet med den metod som anges i bilaga I.
3.Varje medlemsstat ska uppnÄ de mÄl som anges i punkt 1 senast 2030. En medlemsstat som nÄr en nivÄ som motsvarar ett av sina nationella minskningsmÄl för 2030 före 2030 ska inte vara skyldig att göra ytterligare minskningsÄtgÀrder. Den ska
| SV | 38 | SV |
övervaka de Ärliga fluktuationerna för att upprÀtthÄlla de framsteg som gjorts i förhÄllande till det nationella minskningsmÄlet för 2030.
4.Om inte annat följer av punkterna
5.En medlemsstat fÄr sÀnka sitt nationella mÄl för anvÀndning av och risker med kemiska vÀxtskyddsmedel enligt punkt 4 till en procentsats som utgör ett medelvÀrde av det vÀrde som avser intensitet enligt andra stycket i denna punkt och det vÀrde som avser anvÀndning och risker enligt tredje stycket i denna punkt. Om den procentsatsen Àr högre Àn 50 % ska medlemsstaten höja sitt nationella mÄl till den procentsatsen.
Det vÀrde som avser intensitet ska vara följande:
a)35 %, om en medlemsstats viktade intensitet vad gÀller anvÀndning av och risker med kemiska vÀxtskyddsmedel i genomsnitt under Ären 2015, 2016 och 2017 Àr mindre Àn 70 % av genomsnittet i unionen.
b)50 %, om en medlemsstats viktade intensitet vad gÀller anvÀndning av och risker med kemiska vÀxtskyddsmedel i genomsnitt under Ären 2015, 2016 och 2017 Àr mellan 70 % och 140 % av genomsnittet i unionen.
c)65 %, om en medlemsstats viktade intensitet vad gÀller anvÀndning av och risker med kemiska vÀxtskyddsmedel i genomsnitt under Ären 2015, 2016 och 2017 Àr mer Àn 140 % av genomsnittet i unionen.
Det vÀrde som avser anvÀndning och risker ska vara följande:
a)Om en medlemsstat har uppnÄtt en större minskning av anvÀndningen av och riskerna med kemiska vÀxtskyddsmedel Àn genomsnittet i unionen mellan genomsnittet för Ären 2011, 2012 och 2013 och genomsnittet för Ären 2015, 2016 och 2017, ett vÀrde som faststÀlls genom att man med utgÄngspunkt i vÀrdet pÄ 50 % drar ifrÄn skillnaden mellan den minskning som uppnÄtts och den genomsnittliga minskningen i unionen.
b)Om en medlemsstat har ökat anvÀndningen av och risken med kemiska vÀxtskyddsmedel eller har gjort en mindre minskning Àn genomsnittet i unionen frÄn genomsnittet för Ären 2011, 2012 och 2013 till genomsnittet för Ären 2015, 2016 och 2017, ett vÀrde som faststÀlls genom att man med utgÄngspunkt i vÀrdet pÄ 50 % lÀgger till skillnaden mellan den minskning eller eventuella ökning som uppnÄtts och den genomsnittliga minskningen i unionen, men utan att överstiga 70 %.
I denna punkt avses med âviktad intensitet vad gĂ€ller anvĂ€ndning av och risker med kemiska vĂ€xtskyddsmedelâ ett vĂ€rde som motsvarar antalet kilogram kemiska verksamma Ă€mnen i vĂ€xtskyddsmedel som sĂ€ljs varje Ă„r i en medlemsstat, viktat enligt deras faroviktning enligt rad iii) i tabellen i bilaga I, dividerat med antalet hektar utnyttjad jordbruksareal i den medlemsstaten.
6.En medlemsstat fÄr sÀnka sitt nationella mÄl för anvÀndning av farligare kemiska vÀxtskyddsmedel enligt punkt 4 till en procentsats som utgör ett medelvÀrde av det vÀrde som avser intensitet enligt andra stycket i denna punkt och det vÀrde som avser anvÀndning enligt tredje stycket i denna punkt. Om den procentsatsen Àr högre Àn 50 % ska medlemsstaten höja sitt nationella mÄl till den procentsatsen.
| SV | 39 | SV |
Det vÀrde som avser intensitet ska vara följande:
a)35 %, om en medlemsstats intensitet vad gÀller anvÀndning av farligare vÀxtskyddsmedel i genomsnitt under Ären 2015, 2016 och 2017 Àr mindre Àn 70 % av genomsnittet i unionen.
b)50 %, om en medlemsstats intensitet vad gÀller anvÀndning av farligare vÀxtskyddsmedel i genomsnitt under Ären 2015, 2016 och 2017 Àr mellan 70 % och 140 % av genomsnittet i unionen.
c)65 %, om en medlemsstats intensitet vad gÀller anvÀndning av farligare vÀxtskyddsmedel i genomsnitt under Ären 2015, 2016 och 2017 Àr mer Àn 140 % av genomsnittet i unionen.
Det vÀrde som avser anvÀndning ska vara följande:
a)Om en medlemsstat har uppnÄtt en större minskning av anvÀndningen av farligare vÀxtskyddsmedel Àn genomsnittet i unionen mellan genomsnittet för Ären 2011, 2012 och 2013 och genomsnittet för Ären 2015, 2016 och 2017, ett vÀrde som faststÀlls genom att man med utgÄngspunkt i vÀrdet pÄ 50 % drar ifrÄn skillnaden mellan den minskning som uppnÄtts och den genomsnittliga minskningen i unionen.
b)Om en medlemsstat har ökat anvÀndningen av farligare vÀxtskyddsmedel eller har gjort en mindre minskning Àn genomsnittet i unionen frÄn genomsnittet för Ären 2011, 2012 och 2013 till genomsnittet för Ären 2015, 2016 och 2017, ett vÀrde som faststÀlls genom att man med utgÄngspunkt i vÀrdet pÄ 50 % lÀgger till skillnaden mellan den minskning eller eventuella ökning som uppnÄtts och den genomsnittliga minskningen i unionen, men utan att överstiga 70 %.
I denna punkt avses med âintensitet vad gĂ€ller anvĂ€ndning av farligare vĂ€xtskyddsmedelâ ett vĂ€rde som motsvarar antalet kilogram kemiska verksamma Ă€mnen i farligare vĂ€xtskyddsmedel som sĂ€ljs varje Ă„r i den berörda medlemsstaten, dividerat med antalet hektar utnyttjad jordbruksareal i den medlemsstaten.
7.Medlemsstater med yttersta randomrÄden, enligt förteckningen i artikel 349 i fördraget, fÄr beakta sÀrskilda behov i dessa omrÄden nÀr det gÀller anvÀndning av vÀxtskyddsmedel nÀr de antar sina nationella minskningsmÄl för 2030, med hÀnsyn till sÀrskilda klimatförhÄllanden och grödor i dessa omrÄden.
8.TillÀmpningen av punkterna 5, 6 och 7 fÄr aldrig under inga omstÀndigheter leda till att nÄgot av de nationella minskningsmÄlen för 2030 blir lÀgre Àn 35 %.
9.Senast den [PublikationsbyrĂ„n: för in datumet â sju mĂ„nader efter den dag dĂ„ denna förordning börjar tillĂ€mpas] ska varje medlemsstat underrĂ€tta kommissionen om sina nationella minskningsmĂ„l för 2030.
10.Om en medlemsstat inte antar ett nationellt minskningsmĂ„l för 2030 senast den âŠ
[PublikationsbyrĂ„n: för in datum â sex mĂ„nader efter den dag dĂ„ denna förordning ska börja tillĂ€mpas] ska det mĂ„let antingen anses vara 50 % eller, om procentsatsen skulle vara högre Ă€n 50 % i enlighet med punkt 5 eller 6, den högre procentsatsen.
Artikel 6
Kommissionens inledande bedömning av de nationella minskningsmÄlen
| SV | 40 | SV |
1.Kommissionen ska se över de nationella minskningsmÄl för 2030 som den underrÀttats om i enlighet med artikel 5.9 och den information som förklarar eventuella sÀnkningar av mÄlen i enlighet med artikel 5.5 eller artikel 5.6.
2.Om kommissionen, pĂ„ grundval av den information den har fĂ„tt, drar slutsatsen att de nationella minskningsmĂ„l för 2030 som den har underrĂ€ttats om av en medlemsstat mĂ„ste faststĂ€llas till en mer ambitiös nivĂ„ ska kommissionen senast den âŠ
[PublikationsbyrĂ„n: för in datum â ett Ă„r efter den dag dĂ„ denna förordning ska börja tillĂ€mpas] rekommendera medlemsstaten att höja nivĂ„n pĂ„ sina nationella minskningsmĂ„l för 2030. Kommissionen ska offentliggöra den rekommendationen.
3.Om en medlemsstat justerar sina nationella minskningsmÄl för 2030 enligt kommissionens rekommendation ska medlemsstaten Àndra de nationella mÄlen i sin nationella lagstiftning i enlighet med artikel 5 och inbegripa de justerade mÄlen i sin nationella handlingsplan tillsammans med kommissionens rekommendation.
4.Om en medlemsstat beslutar att inte justera sina nationella minskningsmÄl för 2030 enligt kommissionens rekommendation ska medlemsstaten inbegripa skÀlen till detta beslut i sin nationella handlingsplan tillsammans med texten till rekommendationen.
5.De medlemsstater som har fĂ„tt en sĂ„dan rekommendation frĂ„n kommissionen som avses i punkt 2 ska senast den⊠[PublikationsbyrĂ„n: för in datum â 18 mĂ„nader efter den dag dĂ„ denna förordning ska börja tillĂ€mpas] underrĂ€tta kommissionen om de justerade mĂ„len, eller i tillĂ€mpliga fall, om skĂ€len till att de inte har justerats.
6.Kommissionen ska efter att ha bedömt nivÄn pÄ alla medlemsstaters nationella minskningsmÄl för 2030 som faststÀllts i enlighet med artikel 5 kontrollera om deras genomsnitt Ätminstone motsvarar 50 % sÄ att motsvarande minskningsmÄl för unionen för 2030 uppnÄs.
7.Om genomsnittet av de nationella minskningsmÄlen för 2030 för alla medlemsstater Àr lÀgre Àn 50 % ska kommissionen rekommendera att en eller flera medlemsstater höjer nivÄn pÄ sina nationella minskningsmÄl för 2030 sÄ att unionens minskningsmÄl för 2030 uppnÄs. Kommissionen ska offentliggöra alla sÄdana rekommendationer.
8.En medlemsstat ska senast en mÄnad efter att ha fÄtt en sÄdan rekommendation som avses i punkt 7 vidta nÄgon av följande ÄtgÀrder:
a)Justera sina nationella minskningsmÄl för 2030 enligt kommissionens rekommendation, Àndra de nationella mÄlen i sin nationella lagstiftning i enlighet med artikel 5 samt ta med de justerade mÄlen i sin nationella handlingsplan tillsammans med kommissionens rekommendation.
b)Ange skÀlen till att inte ha justerat sina nationella minskningsmÄl för 2030 enligt kommissionens rekommendation och inbegripa skÀlen till detta beslut i
sin nationella handlingsplan tillsammans med kommissionens rekommendation.
Artikel 7
Kommissionens offentliggörande av framstegen vad gÀller minskningsmÄlen för 2030 pÄ
unionsnivÄ och nationell nivÄ
1.Kommissionen ska, pÄ en webbplats, senast den 31 augusti varje kalenderÄr offentliggöra de genomsnittliga framstegen med att uppnÄ unionens minskningsmÄl
| SV | 41 | SV |
för 2030. Framstegen ska berÀknas som skillnaden mellan genomsnittet för Ären
2.Kommissionen ska minst en gÄng om Äret uppdatera den webbplats som avses i punkt 1.
3.Kommissionen ska senast den 31 augusti varje kalenderĂ„r offentliggöra information om varje medlemsstats framsteg med att uppnĂ„ de nationella minskningsmĂ„len för 2030. Framstegen ska berĂ€knas som skillnaden mellan genomsnittet för Ă„ren 2015â 2017 och det Ă„r som löper ut 20 mĂ„nader före offentliggörandet. Framstegen ska berĂ€knas i enlighet med den metod som anges i bilaga I, pĂ„ den webbplats som avses i punkt 1.
KAPITEL III
NATIONELLA HANDLINGSPLANER
Artikel 8
Nationella handlingsplaner
1.Varje medlemsstat ska senast den ⊠[PublikationsbyrĂ„n: för in datum â 18 mĂ„nader efter den dag dĂ„ denna förordning ska börja tillĂ€mpas] utarbeta och pĂ„ en webbplats offentliggöra en nationell handlingsplan med följande information:
a)De nationella minskningsmÄl för 2030 som antagits i enlighet med kapitel II.
b)Den information om de nationella minskningsmÄlen för 2030 som anges i artikel 9.
c)NÀrmare uppgifter om planerade framsteg vad gÀller de aspekter som Àr av betydelse för genomförandet av denna förordning och som förtecknas i del 2 i bilaga II.
d)En lĂ€nk till relevanta delar av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, upprĂ€ttade i enlighet med förordning (EU) 2021/2115, med planer för att öka andelen utnyttjad jordbruksareal som anvĂ€nds för ekologiskt jordbruk och information om hur planerna kommer att bidra till att man uppnĂ„r mĂ„let i meddelandet frĂ„n kommissionen till Europaparlamentet, rĂ„det, Europeiska ekonomiska och sociala kommittĂ©n samt RegionkommittĂ©n â FrĂ„n
jord till
50Meddelande frÄn kommissionen till Europaparlamentet, rÄdet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, FrÄn jord till
| SV | 42 | SV |
e)En förteckning över den spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning pÄ vilken medlemsstaterna tillÀmpar andra kontrollkrav i enlighet med artikel 32.1.
f)Information om de berÀknade Ärliga mÀngder av vÀxtskyddsmedel som anvÀnts olagligt eller beslagtagits via bedrÀgeribekÀmpningsÄtgÀrder under de föregÄende tre Ären och eventuella tillhörande ÄtgÀrder som planerats.
g)Nationella ÄtgÀrder för att uppmuntra yrkesmÀssiga anvÀndare att anvÀnda
h)Planerade och antagna ÄtgÀrder för att stödja, eller att genom bindande krav i nationell rÀtt sÀkerstÀlla, innovation och utveckling samt anvÀndning av ickekemiska metoder för bekÀmpning av skadegörare.
i)Andra planerade och antagna ÄtgÀrder för att stödja, eller att genom bindande krav i nationell rÀtt sÀkerstÀlla, en hÄllbar anvÀndning av vÀxtskyddsmedel i enlighet med principerna för integrerat vÀxtskydd, inklusive i grödspecifika bestÀmmelser enligt artikel 15.1.
Varje medlemsstat ska utan dröjsmÄl underrÀtta kommissionen om det första offentliggörandet av sin nationella handlingsplan.
Varje medlemsstat ska se över sin nationella handlingsplan Ätminstone vart tredje Är frÄn och med det första offentliggörandet. En medlemsstat fÄr Àndra sin nationella handlingsplan till följd av översynen. Medlemsstaterna ska offentliggöra sina Àndrade nationella handlingsplaner och ska utan dröjsmÄl tillhandahÄlla kommissionen de Àndrade handlingsplanerna.
De uppdaterade nationella handlingsplaner som offentliggörs till och med 2030 ska innehÄlla den information som anges i första stycket
De uppdaterade nationella handlingsplaner som offentliggörs efter 2030 ska innehÄlla den information som anges i första stycket
2.Varje medlemsstat ska genomföra ett offentligt samrÄd innan den antar eller Àndrar sin nationella handlingsplan i enlighet med kraven i Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2001/42/EG51.
3.De nationella handlingsplanerna ska innehÄlla en sammanfattning av det offentliga samrÄd som genomfördes innan de antogs samt en förteckning över de myndigheter som ansvarar för genomförandet av planerna.
4.De nationella handlingsplanerna ska vara förenliga med de planer som medlemsstaterna upprÀttar i enlighet med direktiven 91/676/EEG, 92/43/EEG, 2000/60/EG, 2008/50/EG, 2009/147/EG och (EU) 2016/2284 och förordning xxx/xxx om ÄterstÀllande av naturen [hÀnvisning till den antagna akten ska föras in] samt med de strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken som
51Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpÄverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).
| SV | 43 | SV |
utarbetas i enlighet med förordning (EU) 2021/2115 och ska innehÄlla förklaringar till pÄ vilket sÀtt den nationella handlingsplanen Àr förenlig med dessa planer.
5.Medlemsstater med yttersta randomrÄden fÄr vidta ÄtgÀrder som Àr anpassade till dessa omrÄden i sina nationella handlingsplaner, med beaktande av sÀrskilda behov som rör de sÀrskilda klimatförhÄllandena och grödorna i dessa omrÄden.
Artikel 9
Information om nationella minskningsmÄl för 2030 i de nationella handlingsplanerna
1.De nationella handlingsplaner som offentliggörs till och med 2030 ska innehÄlla all följande information om de nationella minskningsmÄlen för 2030:
a)En förteckning över minst fem verksamma Àmnen som frÀmst pÄverkar utvecklingen mot en minskad anvÀndning av och minskade risker med kemiska vÀxtskyddsmedel och anvÀndningen av farligare vÀxtskyddsmedel, enligt vad som faststÀllts genom tillÀmpning av den metod som anges i bilaga I, under de tre Ären före antagandet av den nationella handlingsplanen.
b)En förteckning över de grödor pÄ vilka varje verksamt Àmne som avses i led a frÀmst anvÀnds och antalet hektar av varje gröda som behandlas.
c)En förteckning över mot vilka skadegörare de verksamma Àmnen som avses i led a anvÀnds pÄ de grödor som avses i led b.
d)NÀr det gÀller varje skadegörare som avses i led c, en förteckning över ickekemiska metoder som anvÀnds eller som sannolikt kommer att vara tillgÀngliga senast 2030.
2.I de nationella handlingsplanerna ska följande anges för varje
a)Uppskattning av i vilken utstrÀckning metoden anvÀnds, baserad pÄ uppgifter om försÀljning av vÀxtskyddsmedel, undersökningar och expertbedömningar, under de tre kalenderÄren före antagandet av den nationella handlingsplanen, tillsammans med ett nationellt vÀgledande mÄl för att öka dess anvÀndning fram till 2030 samt en förteckning över potentiella hinder för att uppnÄ denna ökning.
b)En förteckning över ÄtgÀrder som medlemsstaten och andra aktörer ska vidta för att undanröja de potentiella hinder som avses i led a, med en detaljerad tidsplan för delÄtgÀrder och uppgift om de myndigheter som ansvarar för varje ÄtgÀrd som medlemsstaten ska vidta.
3.NÀr det gÀller minst fem grödor som frÀmst har pÄverkat utvecklingen vad gÀller anvÀndningen av och riskerna med kemiska vÀxtskyddsmedel och utvecklingen vad gÀller anvÀndningen av farligare vÀxtskyddsmedel, enligt vad som faststÀllts genom tillÀmpning av den metod som anges i bilaga I, under de tre Ären före antagandet av den nationella handlingsplanen, ska följande anges i den nationella handlingsplanen:
a)Andelen av alla vÀxtskyddsmedel som anvÀnts pÄ dessa grödor som utgjordes av biologisk bekÀmpning under de tre kalenderÄren före antagandet av den nationella handlingsplanen, tillsammans med de nationella vÀgledande mÄlen för att öka denna andel fram till 2030 samt en förteckning över potentiella hinder för att uppnÄ denna ökade andel.
| SV | 44 | SV |
b)En förteckning över ÄtgÀrder som medlemsstaten och andra aktörer ska vidta för att undanröja de potentiella hinder som avses i led a, med en detaljerad tidsplan för delÄtgÀrder och uppgift om de myndigheter som ansvarar för varje ÄtgÀrd som medlemsstaten ska vidta.
4.De nationella handlingsplanerna ska ocksÄ innehÄlla nationella vÀgledande mÄl för att öka andelen
Artikel 10
à rliga lÀges- och genomföranderapporter
1.Varje medlemsstat ska senast den 31 augusti varje Ă„r, dock tidigast den [PublikationsbyrĂ„n: för in datum â 30 mĂ„nader efter den dag dĂ„ denna förordning ska börja tillĂ€mpas] överlĂ€mna en Ă„rlig lĂ€ges- och genomföranderapport med den information som anges i bilaga II till kommissionen.
2.Den Ärliga lÀges- och genomföranderapporten ska omfatta följande:
a)Alla framsteg med att uppnÄ de nationella minskningsmÄlen för 2030 enligt del 1 i bilaga II, berÀknade i enlighet med den metod som anges i bilaga I som skillnaden mellan genomsnittet för Ären
b)Alla framsteg med att uppnÄ de nationella vÀgledande mÄl som anges i artikel 9.2 a, 9.3 a och 9.4, berÀknade Ärligen som skillnaden mellan anvÀndningen under de tre kalenderÄren före antagandet av den nationella handlingsplanen i enlighet med artikel 9.1 och det kalenderÄr som löper ut 20 mÄnader före offentliggörandet av den Ärliga lÀges- och genomföranderapport som berörs.
c)Alla andra kvantitativa uppgifter i samband med genomförandet av denna förordning enligt del 2 i bilaga II.
d)Resultatet av den utvÀrdering av resultaten av varje harmoniserad riskindikator som gjorts i enlighet med artikel 36.1.
e)Alla framsteg med att uppnÄ en ökad andel utnyttjad jordbruksareal som anvÀnds för ekologiskt jordbruk enligt artikel 8.1 d.
3.Varje medlemsstat ska offentliggöra sin Ärliga lÀges- och genomföranderapport pÄ en webbplats och informera kommissionen om detta.
4.Kommissionen fÄr begÀra att en medlemsstat inbegriper ytterligare uppgifter i sin Ärliga lÀges- och genomföranderapport.
Den berörda medlemsstaten ska senast tvÄ mÄnader efter mottagandet av kommissionens begÀran svara pÄ begÀran och offentliggöra sitt svar pÄ den webbplats som avses i punkt 3.
5.Kommissionen ska offentliggöra medlemsstaternas Ärliga lÀges- och genomföranderapporter pÄ en webbplats.
6.Kommissionen bemyndigas att anta delegerade akter i enlighet med artikel 40 med avseende pÄ Àndring av bilaga II i syfte att beakta uppgifter som Àr av betydelse för hÄllbar anvÀndning av vÀxtskyddsmedel.
| SV | 45 | SV |
Artikel 11
Kommissionens analys av de Ärliga lÀges- och genomföranderapporterna
1.Kommissionen ska senast den ⊠[PublikationsbyrĂ„n: för in datum â tvĂ„ Ă„r efter den dag dĂ„ denna förordning ska börja tillĂ€mpas] och dĂ€refter vartannat Ă„r till och med 2030 pĂ„ en webbplats offentliggöra en analys av följande
a)Framstegen med att uppnÄ unionens minskningsmÄl för 2030.
b)Medlemsstaternas framsteg med att uppnÄ de nationella minskningsmÄlen för 2030.
2.Kommissionen ska i den analys som avses i punkt 1 frĂ„n och med den âŠ
[PublikationsbyrĂ„n: för in datum â fyra Ă„r efter den dag dĂ„ denna förordning ska börja tillĂ€mpas] inbegripa en analys av den information som medlemsstaterna ska tillhandahĂ„lla i enlighet med artikel 10.2 a, b och c.
3.Efter den analys som avses i punkt 2 fÄr kommissionen rekommendera att en medlemsstat
a)vidtar ytterligare ÄtgÀrder, eller
b)höjer sin ambitionsnivÄ nÀr det gÀller nÄgot av de nationella vÀgledande mÄl som anges i artikel 9.2 a, 9.3 a och 9.4.
4.En medlemsstat som har fÄtt en rekommendation frÄn kommissionen om att vidta ytterligare ÄtgÀrder i enlighet med punkt 3 ska i sin efterföljande Ärliga lÀges- och genomföranderapport lÀmna nÄgon av följande typer av information:
a)En beskrivning av de ÄtgÀrder som vidtagits som svar pÄ rekommendationen.
b)SkÀlen till att inte ha följt kommissionens rekommendation.
5.En medlemsstat som har fÄtt en rekommendation frÄn kommissionen i enlighet med punkt 3 b om att höja sin ambitionsnivÄ nÀr det gÀller ett nationellt vÀgledande mÄl som anges i artikel 9.2 a, 9.3 a eller 9.4 ska
a)justera nivÄn pÄ det berörda mÄlet i enlighet med rekommendationen genom att Àndra sin nationella handlingsplan senast sex mÄnader efter mottagandet av rekommendationen, eller
b)ange skÀlen till att inte ha följt kommissionens rekommendation i sin efterföljande Ärliga lÀges- och genomföranderapport.
6.Om kommissionen pÄ grundval av sin analys av den Ärliga lÀges- och genomföranderapporten drar slutsatsen att de framsteg som gjorts Àr otillrÀckliga för att gemensamt uppnÄ unionens minskningsmÄl för 2030 ska kommissionen föreslÄ ÄtgÀrder och utöva sina övriga befogenheter pÄ unionsnivÄ för att sÀkerstÀlla att dessa mÄl uppnÄs gemensamt. I sÄdana ÄtgÀrder ska hÀnsyn tas till ambitionsnivÄn för medlemsstaternas bidrag till unionens minskningsmÄl för 2030 enligt de nationella minskningsmÄl för 2030 som medlemsstaterna har antagit.
7.Kommissionen ska senast den ⊠[PublikationsbyrĂ„n: för in datum â fem Ă„r efter den dag dĂ„ denna förordning ska börja tillĂ€mpas] överlĂ€mna en rapport om de Ă„rliga lĂ€ges- och genomföranderapporterna till Europaparlamentet och rĂ„det.
| SV | 46 | SV |
KAPITEL IV
INTEGRERAT VĂXTSKYDD
Artikel 12
Integrerat vÀxtskydd
1.YrkesmÀssiga anvÀndare ska tillÀmpa integrerat vÀxtskydd pÄ följande sÀtt:
a)Genom att tillÀmpa artikel 13, om den medlemsstat dÀr de bedriver sin verksamhet inte har antagit nÄgra grödspecifika bestÀmmelser för den berörda grödan och det berörda omrÄdet i enlighet med artikel 15.
b)Genom att tillÀmpa de grödspecifika bestÀmmelser som antagits av den medlemsstat dÀr de bedriver sin verksamhet för den berörda grödan och det berörda omrÄdet i enlighet med artikel 15 samt vidta de ÄtgÀrder som anges i artikel 13.8.
2.RÄdgivarna ska ge rÄd som Àr förenliga med de tillÀmpliga grödspecifika bestÀmmelserna och med integrerat vÀxtskydd.
Artikel 13
De yrkesmÀssiga anvÀndarnas och rÄdgivarnas skyldigheter i samband med integrerat
vÀxtskydd
1.De yrkesmÀssiga anvÀndarna ska först tillÀmpa ÄtgÀrder som inte krÀver anvÀndning av kemiska vÀxtskyddsmedel för att förebygga eller hÄlla tillbaka skadegörare innan de anvÀnder kemiska vÀxtskyddsmedel.
2.En yrkesmÀssig anvÀndares dokumentation enligt artikel 14.1 ska visa att samtliga följande alternativ har övervÀgts:
âVĂ€xelbruk.
âAnvĂ€ndning av moderna odlingsmetoder, inklusive falsk sĂ„bĂ€dd, sĂ„tidpunkter, planttĂ€thet, insĂ„dd, samodling, reducerad jordbearbetning, gallring och direktsĂ„dd.
âAnvĂ€ndning av vĂ€xtmaterial som Ă€r resistent eller tĂ„ligt och av utsĂ€de av hög kvalitet eller certifierat utsĂ€de och plantmaterial.
âAnvĂ€ndning av metoder för anpassad gödsling, kalkning och bevattning eller drĂ€nering.
âFörebyggande av spridning av skadegörare genom hygienĂ„tgĂ€rder, inklusive regelbunden rengöring av maskiner och utrustning.
âĂ tgĂ€rder för att skydda viktiga nyttoorganismer, inklusive fördelaktiga vĂ€xtskyddsĂ„tgĂ€rder eller anvĂ€ndning av ekologisk infrastruktur pĂ„ och utanför produktionsanlĂ€ggningar.
âSkydd mot skadegörare genom anvĂ€ndning av skyddade anordningar, nĂ€t och andra fysiska hinder.
| SV | 47 | SV |
Om en yrkesmÀssig anvÀndare inte har tillÀmpat en ÄtgÀrd som förtecknas i första stycket i denna punkt ska skÀlen till detta anges i den dokumentation som avses i artikel 14.1.
3.De yrkesmÀssiga anvÀndarna ska övervaka skadegörare genom lÀmpliga metoder och verktyg. Dessa metoder och verktyg ska Ätminstone omfatta nÄgot av följande:
a)FĂ€ltobservationer.
b)Vetenskapligt underbyggda system för varning, prognos och tidig diagnos, dÀr sÄ Àr möjligt.
c)RÄdgivning av professionella rÄdgivare.
4.De yrkesmÀssiga anvÀndarna ska anvÀnda biologisk bekÀmpning, fysiska metoder eller andra
a)NÀr resultaten av övervakningen av skadegörare pÄ grundval av dokumenterad observation visar att kemiska vÀxtskyddsÄtgÀrder snabbt mÄste tillÀmpas pÄ grund av förekomst av tillrÀckligt mÄnga skadegörare.
b)NÀr det motiveras genom ett system till stöd för beslutsfattandet eller av en rÄdgivare som uppfyller villkoren i artikel 23 och den yrkesmÀssiga anvÀndaren, genom ett dokumenterat beslut, av förebyggande skÀl beslutar att anvÀnda metoder med kemiska vÀxtskyddsmedel.
5.De yrkesmÀssiga anvÀndarna ska anvÀnda vÀxtskyddsmedel som Àr sÄ specifika som möjligt nÀr det gÀller att bekÀmpa skadegörarna och har minsta möjliga bieffekter pÄ mÀnniskors hÀlsa,
6.De yrkesmÀssiga anvÀndarna ska begrÀnsa anvÀndningen av kemiska vÀxtskyddsmedel och andra ingrepp till nivÄer som inte överskrider vad som Àr absolut nödvÀndigt för att bekÀmpa skadegörarna och som inte ökar risken att populationerna av skadegörare utvecklar resistens. De yrkesmÀssiga anvÀndarna ska om möjligt vidta följande ÄtgÀrder:
a)Minska doseringen.
b)Minska antalet spridningstillfÀllen.
c)TillÀmpa partiell spridning.
d)TillÀmpa punktvis spridning.
7.NÀr risken för resistens mot ett vÀxtskyddsmedel Àr kÀnd och mÀngden skadegörare krÀver att vÀxtskyddsmedel vid upprepade tillfÀllen anvÀnds pÄ grödorna ska de yrkesmÀssiga anvÀndarna tillÀmpa tillgÀngliga strategier mot resistens sÄ att vÀxtskyddsmedlet inte förlorar sin verkan.
Om en vÀxtskyddsÄtgÀrd innebÀr anvÀndning av vÀxtskyddsmedel vid upprepade tillfÀllen ska de yrkesmÀssiga anvÀndarna anvÀnda vÀxtskyddsmedel med olika verkningssÀtt.
8.De yrkesmÀssiga anvÀndarna ska vidta alla följande ÄtgÀrder:
| SV | 48 | SV |
a)Kontrollera och dokumentera framstegen vad gÀller de vÀxtskyddsÄtgÀrder som tillÀmpats pÄ grundval av dokumentationen om anvÀndning av vÀxtskyddsmedel och andra ingrepp, och övervakningen av skadegörare.
b)AnvÀnda den information som erhÄllits genom de ÄtgÀrder som avses i led a som en del av beslutsfattandet om framtida ingrepp.
9.Kommissionen bemyndigas att anta delegerade akter i enlighet med artikel 40 med avseende pÄ Àndring av denna artikel i syfte att beakta den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.
Artikel 14
De yrkesmÀssiga anvÀndarnas dokumentation av förebyggande ÄtgÀrder och ingrepp
vad gÀller vÀxtskydd och av rÄdgivning om anvÀndning av vÀxtskyddsmedel
1.NÀr en yrkesmÀssig anvÀndare vidtar en förebyggande ÄtgÀrd eller gör ett ingrepp ska den yrkesmÀssiga anvÀndaren föra in följande information i det elektroniska register över integrerat vÀxtskydd och anvÀndning av vÀxtskyddsmedel som avses i artikel 16 och som omfattar det omrÄde dÀr den yrkesmÀssiga anvÀndaren bedriver sin verksamhet:
a)Alla förebyggande ÄtgÀrder eller ingrepp och skÀlen till dessa ÄtgÀrder eller ingrepp, inklusive faststÀllande och bedömning av mÀngden skadegörare, om den medlemsstat dÀr den yrkesmÀssiga anvÀndaren bedriver sin verksamhet inte har antagit nÄgra grödspecifika bestÀmmelser för den berörda grödan och det berörda omrÄdet.
b)Alla förebyggande ÄtgÀrder eller ingrepp och skÀlen till dessa ÄtgÀrder eller ingrepp, inklusive faststÀllande och bedömning av mÀngden skadegörare, med hÀnvisning till mÀtbara kriterier som anges i tillÀmpliga grödspecifika bestÀmmelser, om den medlemsstat dÀr den yrkesmÀssiga anvÀndaren bedriver sin verksamhet har antagit grödspecifika bestÀmmelser för den berörda grödan och det berörda omrÄdet.
2.En yrkesmÀssig anvÀndare ska föra in elektronisk dokumentation i det elektroniska register över integrerat vÀxtskydd och anvÀndning av vÀxtskyddsmedel som avses i artikel 16, med uppgift om sin rÄdgivares namn samt datum för och innehÄllet i de rÄd som mottagits frÄn rÄdgivaren i enlighet med artikel 26.3. Den yrkesmÀssiga anvÀndaren ska pÄ begÀran göra denna dokumentation tillgÀnglig för den behöriga myndighet som avses i artikel 15.2
3.En yrkesmÀssig anvÀndare ska föra in elektronisk dokumentation om varje spridning av ett vÀxtskyddsmedel enligt artikel 67 i förordning (EG) nr 1107/2009 i det elektroniska register över integrerat vÀxtskydd och anvÀndning av vÀxtskyddsmedel som avses i artikel 16. En yrkesmÀssig anvÀndare ska Àven föra in elektronisk dokumentation med uppgift om huruvida besprutningen gjordes med hjÀlp av flyg- eller markbaserad utrustning. Vid flygbesprutning ska en yrkesmÀssig anvÀndare ange typ av utrustning som anvÀnts.
4.För att sÀkerstÀlla en enhetlig struktur vad gÀller de uppgifter som de yrkesmÀssiga anvÀndarna ska föra in i det elektroniska registret över integrerat vÀxtskydd och anvÀndning av vÀxtskyddsmedel i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 fÄr kommissionen, genom genomförandeakter, anta en standardförlaga för sÄdana uppgifter. En sÄdan förlaga ska innehÄlla fÀlt för införande av dokumentation i de
| SV | 49 | SV |
register som ska föras i enlighet med artikel 67 i förordning (EG) nr 1107/2009 och ska krÀva anvÀndning av en identitetsbeteckning som kan kÀnnas igen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 41.2.
Artikel 15
Genomförande av integrerat vÀxtskydd med hjÀlp av grödspecifika bestÀmmelser
1.Medlemsstaterna ska anta odlingskrav baserade pÄ kontroll av integrerat vÀxtskydd som ska uppfyllas vid odling eller lagring av en sÀrskild gröda och ska sÀkerstÀlla att kemiskt vÀxtskydd endast anvÀnds efter att alla andra
2.Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet med ansvar för att sÀkerstÀlla att de grödspecifika bestÀmmelserna Àr vetenskapligt tillförlitliga och förenliga med denna artikel.
3.Varje medlemsstat ska senast den ⊠[PublikationsbyrÄn: för in datum = första dagen i mÄnaden efter de 24 mÄnader som följer pÄ ikrafttrÀdandet av denna förordning] ha ÀndamÄlsenliga och verkstÀllbara grödspecifika bestÀmmelser för grödor som omfattar ett omrÄde pÄ minst 90 % av dess utnyttjade jordbruksareal (utom kökstrÀdgÄrdar). Medlemsstaterna ska bestÀmma det geografiska tillÀmpningsomrÄdet för dessa bestÀmmelser med beaktande av relevanta odlingsförhÄllanden, inklusive typ av jord och grödor och rÄdande klimatförhÄllanden.
4.Medlemsstaterna ska minst nio mÄnader före den tidpunkt dÄ en grödspecifik bestÀmmelse blir tillÀmplig enligt nationell rÀtt vidta alla följande ÄtgÀrder:
a)Offentliggöra ett utkast för offentligt samrÄd.
b)PÄ ett öppet sÀtt beakta synpunkter pÄ utkastet frÄn berörda parter och allmÀnheten.
c)ĂverlĂ€mna utkastet med beaktade synpunkter enligt led b till kommissionen.
5.NÀr kommissionen underrÀttas om ett utkast enligt punkt 4 c fÄr den inom sex mÄnader frÄn mottagandet av utkastet invÀnda mot att en medlemsstat antar utkastet, om den anser att utkastet inte uppfyller kriterierna i punkt 6. Om kommissionen gör invÀndningar ska medlemsstaten anta utkastet först nÀr den har Àndrat texten och de brister som konstaterats i kommissionens invÀndningar har ÄtgÀrdats. Avsaknad av reaktion frÄn kommissionens sida enligt denna punkt mot ett utkast till en grödspecifik bestÀmmelse ska inte hindra eventuella ÄtgÀrder eller beslut frÄn kommissionens sida enligt andra unionsakter.
6.Genom de grödspecifika bestÀmmelserna ska kraven för integrerat vÀxtskydd i artikel 13 omsÀttas i verifierbara kriterier, bland annat genom att följande anges:
a)De ekonomiskt mest betydelsefulla skadegörare som angriper grödan.
| SV | 50 | SV |
b)De
c)De vÀxtskyddsmedel med lÄg risk eller alternativ till kemiska vÀxtskyddsmedel som Àr effektiva mot sÄdana skadegörare som avses i led a samt de kvalitativa kriterier eller villkor enligt vilka dessa ingrepp ska göras.
d)De kemiska vÀxtskyddsmedel som inte Àr vÀxtskyddsmedel med lÄg risk och Àr effektiva mot sÄdana skadegörare som avses i led a samt de kvalitativa kriterier eller villkor enligt vilka dessa ingrepp ska göras.
e)De kvalitativa kriterier eller villkor enligt vilka kemiska vÀxtskyddsmedel fÄr anvÀndas efter att alla andra bekÀmpningsmetoder som inte krÀver anvÀndning av kemiska vÀxtskyddsmedel har uttömts.
f)De mÀtbara kriterier eller villkor enligt vilka farligare vÀxtskyddsmedel fÄr anvÀndas efter att alla andra bekÀmpningsmetoder som inte krÀver anvÀndning av kemiska vÀxtskyddsmedel har uttömts.
g)Den skyldighet att dokumentera observationer som visar att det relevanta tröskelvÀrdet har uppnÄtts.
7.Varje medlemsstat ska varje Är se över sina grödspecifika bestÀmmelser och vid behov uppdatera dem, inklusive nÀr det behövs för att Äterspegla förÀndringar som rör tillgÄng till verktyg för bekÀmpning av skadegörare.
8.En medlemsstat som planerar att uppdatera en grödspecifik bestÀmmelse ska minst sex mÄnader innan uppdateringen blir tillÀmplig enligt nationell lagstiftning
a)offentliggöra ett utkast till uppdaterade bestÀmmelser för offentligt samrÄd,
b)pÄ ett öppet sÀtt beakta synpunkter pÄ utkastet frÄn berörda parter och allmÀnheten, och
c)överlÀmna utkastet med beaktade synpunkter enligt led b till kommissionen.
9.NÀr kommissionen underrÀttas om ett utkast enligt punkt 8 fÄr den inom tre mÄnader frÄn mottagandet av utkastet invÀnda mot att en medlemsstat uppdaterar den grödspecifika bestÀmmelsen, om den anser att utkastet inte uppfyller kriterierna i punkt 6. Om kommissionen gör invÀndningar ska medlemsstaten uppdatera den grödspecifika bestÀmmelsen först nÀr den har Àndrat texten och de brister som konstaterats i kommissionens invÀndningar har ÄtgÀrdats. Avsaknad av reaktion frÄn kommissionens sida enligt denna punkt mot ett utkast till en grödspecifik bestÀmmelse ska inte hindra eventuella ÄtgÀrder eller beslut frÄn kommissionens sida enligt andra unionsakter.
10.En medlemsstat med stora skillnader i klimat- eller odlingsförhÄllanden mellan olika regioner ska anta grödspecifika bestÀmmelser för var och en av dessa regioner.
11.Varje medlemsstat ska offentliggöra alla sina grödspecifika bestÀmmelser pÄ en enda webbplats.
12.Kommissionen ska pÄ en webbplats offentliggöra lÀnkar till medlemsstaternas webbplatser enligt punkt 11.
13.Kommissionen ska senast den ⊠[PublikationsbyrÄn: för in datum = första dagen i mÄnaden efter de sju Ären som följer pÄ ikrafttrÀdandet av denna förordning] överlÀmna en rapport till Europaparlamentet och rÄdet om antagandet och
| SV | 51 | SV |
efterlevnaden av grödspecifika bestÀmmelser i medlemsstaterna och om dessa bestÀmmelsers förenlighet med artikel 15.
Artikel 16
Elektroniskt register över integrerat vÀxtskydd och anvÀndning av vÀxtskyddsmedel
1.Varje medlemsstat ska utse en eller flera behöriga myndigheter som ska upprÀtta och upprÀtthÄlla ett eller flera elektroniska register över integrerat vÀxtskydd och anvÀndning av vÀxtskyddsmedel.
De elektroniska registren över integrerat vÀxtskydd och anvÀndning av vÀxtskyddsmedel ska innehÄlla all följande information för en period pÄ minst tre Är frÄn införandet:
a)Information om alla förebyggande ÄtgÀrder som vidtagits eller ingrepp som gjorts och om skÀlen till dessa ÄtgÀrder eller ingrepp i enlighet med artikel 14.1.
b)Uppgifter om rÄdgivarens namn samt datum för och innehÄllet i de rÄd som förts in i enlighet med artikel 14.2.
c)Elektronisk dokumentation om varje spridning av ett vÀxtskyddsmedel enligt artikel 67 i förordning (EG) nr 1107/2009 samt en rapport om all flygbesprutning som utförts enligt artikel 20, enligt kraven i artikel 14.3.
2.De register som avses i punkt 1 ska vara tillgÀngliga för de yrkesmÀssiga anvÀndarna sÄ att de kan föra in den elektroniska dokumentationen i enlighet med artikel 14.
3.De behöriga myndigheter som avses i punkt 1 ska kontrollera att de yrkesmÀssiga anvÀndarna följer bestÀmmelserna i artikel 14.
4.De behöriga myndigheter som avses i punkt 1 ska till kommissionen en gÄng om Äret överlÀmna en sammanfattning och analys av den information som samlats in enligt artikel 14 och av alla ytterligare uppgifter om anvÀndning av vÀxtskyddsmedel som samlats in i enlighet med artikel 67 i förordning (EG) nr 1107/2009.
5.De behöriga myndigheter som avses i punkt 1 ska dela de uppgifter som samlats in enligt punkt 1 a och c i denna artikel med de nationella behöriga myndigheter som ansvarar för genomförandet av direktiven 2000/60/EG och (EU) 2020/2184 för att i anonymiserad form koppla dessa uppgifter till övervakningsuppgifter som rör miljö, grundvatten och vattenkvalitet i syfte att bÀttre faststÀlla, mÀta och minska riskerna med anvÀndning av vÀxtskyddsmedel.
6.De behöriga myndigheter som avses i punkt 1 ska sÀkerstÀlla tillgÄng till de register som avses i punkt 1 för nationella statistikmyndigheter för utarbetande, framstÀllning och spridning av officiell statistik.
7.För att sÀkerstÀlla en enhetlig struktur vad gÀller den sammanfattning och analys som avses i punkt 4 fÄr kommission, genom genomförandeakter, anta en standardförlaga för denna sammanfattning och analys. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 41.2.
| SV | 52 | SV |
KAPITEL V
ANVĂNDNING, LAGRING OCH BORTSKAFFANDE AV
VĂXTSKYDDSMEDEL
Artikel 17
AllmÀnna krav för anvÀndning av vÀxtskyddsmedel för yrkesmÀssig anvÀndning och av
spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning
1.Ett vÀxtskyddsmedel som godkÀnts för yrkesmÀssig anvÀndning fÄr endast anvÀndas av en yrkesmÀssig anvÀndare
a)som har fÄtt ett utbildningsbevis utfÀrdat för genomgÄngna kurser för yrkesmÀssiga anvÀndare i enlighet med artikel 25 eller har ett bevis pÄ registrering i ett centralt elektroniskt register för sÄdana genomgÄngna kurser i enlighet med artikel 25.5, och
b)som anlitar tjÀnster frÄn en oberoende rÄdgivare i enlighet med artikel 26.3.
2.Farligare vÀxtskyddsmedel fÄr endast anvÀndas och köpas in av yrkesmÀssiga anvÀndare.
3.Spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning fÄr endast anvÀndas av yrkesmÀssiga anvÀndare som fÄtt ett utbildningsbevis utfÀrdat för genomgÄngna kurser för yrkesmÀssiga anvÀndare i enlighet med artikel 25 eller har ett bevis pÄ registrering i ett centralt elektroniskt register för sÄdana genomgÄngna kurser i enlighet med artikel 25.5.
4.En yrkesmÀssig anvÀndare ska senast tre Är efter det första inköpet och dÀrefter vart tredje Är lÀmna in sin spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning för kontroll i enlighet med artikel 31. FrÄn och med tre Är frÄn dagen för det första inköpet av spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning fÄr en yrkesmÀssig anvÀndare bara anvÀnda utrustningen om den uppfyller nÄgot av följande villkor:
a)Utrustningen har godkÀnts vid en kontroll och resultaten har dokumenterats i det elektroniska registret över spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning i enlighet med artikel 31.6.
b)Utrustningen omfattas av ett undantag enligt artikel 32.1 eller 32.3.
Utrustningens Àgare eller Àgarens företrÀdare ska vid tidpunkten för inlÀmning av utrustningen för kontroll ge den behöriga myndigheten eller det organ som utför kontrollen den information som den behöriga myndigheten behöver för att fullgöra sina dokumentationsskyldigheter i enlighet med artikel 30.1 b.
5.En yrkesmÀssig anvÀndare ska kontrollera och hantera spridningsutrustning i enlighet med tillverkarens bruksanvisning.
Artikel 18
AnvÀndning av vÀxtskyddsmedel i kÀnsliga omrÄden
| SV | 53 | SV |
1.VÀxtskyddsmedel fÄr inte anvÀndas i kÀnsliga omrÄden eller inom tre meter frÄn sÄdana omrÄden. Denna buffertzon pÄ tre meter fÄr inte inskrÀnkas genom anvÀndning av alternativa riskreducerande metoder.
2.Medlemsstaterna fÄr upprÀtta större obligatoriska buffertzoner i anslutning till kÀnsliga omrÄden.
3.Genom undantag frÄn punkt 1 fÄr en behörig myndighet som utsetts av en medlemsstat tillÄta att en yrkesmÀssig anvÀndare anvÀnder ett vÀxtskyddsmedel i ett kÀnsligt omrÄde under en begrÀnsad tid, med ett exakt faststÀllt start- och slutdatum, som Àr sÄ kort som möjligt och inte överstiger 60 dagar, förutsatt att alla följande villkor Àr uppfyllda:
a)Det finns en bevisad allvarlig och exceptionell risk för spridning av karantÀnskadegörare eller invasiva frÀmmande arter.
b)Det finns inga tekniskt möjliga alternativa bekÀmpningsmetoder med lÀgre risk för att motverka spridning av karantÀnskadegörare eller invasiva frÀmmande arter.
4.En yrkesmÀssig anvÀndares ansökan om tillstÄnd att fÄ anvÀnda ett vÀxtskyddsmedel i ett kÀnsligt omrÄde ska innehÄlla den information som behövs för att visa att villkoren i punkt 3 Àr uppfyllda.
5.Den behöriga myndighet som avses i punkt 3 ska besluta om ansökan om tillstÄnd att fÄ anvÀnda ett vÀxtskyddsmedel inom tvÄ veckor frÄn inlÀmnandet av ansökan.
6.I tillstÄndet för anvÀndning av ett vÀxtskyddsmedel i ett kÀnsligt omrÄde ska all följande information anges:
a)Villkoren för begrÀnsad och kontrollerad anvÀndning av sökanden.
b)Skyldigheten att sÀtta upp anslag om anvÀndning av vÀxtskyddsmedel runt det omrÄde som ska behandlas och hur anslagen ska utformas.
c)Riskreducerande ÄtgÀrder.
d)TillstÄndets giltighetstid.
7.En yrkesmÀssig anvÀndare som har beviljats tillstÄnd att anvÀnda ett vÀxtskyddsmedel i ett kÀnsligt omrÄde ska sÀtta upp meddelanden i detta avseende vid de yttre grÀnserna för det omrÄde som ska behandlas i den form som anges i tillstÄndet.
8.Om ett tillstÄnd för anvÀndning av ett vÀxtskyddsmedel i ett kÀnsligt omrÄde beviljas ska den behöriga myndighet som avses i punkt 3, före tillstÄndets första giltighetsdag, offentliggöra följande information:
a)Platsen för anvÀndningen.
b)BelÀgg för de exceptionella omstÀndigheter som motiverar spridning av ett vÀxtskyddsmedel.
c)Start- och slutdatum för tillstÄndets godkÀnnandeperiod, som inte fÄr överstiga 60 pÄ varandra följande dagar.
d)Relevanta vÀderförhÄllanden som tillÄter en sÀker spridning.
e)VÀxtskyddsmedlets eller vÀxtskyddsmedlens namn.
| SV | 54 | SV |
f)Spridningsutrustning som ska anvÀndas och riskreducerande ÄtgÀrder som ska vidtas.
Artikel 19
à tgÀrder för att skydda vattenmiljön och dricksvattnet
1.VÀxtskyddsmedel fÄr inte anvÀndas i ytvattenomrÄden eller inom tre meter frÄn sÄdana vatten. Denna buffertzon pÄ tre meter fÄr inte inskrÀnkas genom anvÀndning av alternativa riskreducerande metoder.
2.Medlemsstaterna fÄr upprÀtta större obligatoriska buffertzoner i anslutning till ytvattenomrÄden.
3.Medlemsstaterna ska senast den ⊠[PublikationsbyrÄn: för in datumet för den dag dÄ denna förordning ska börja tillÀmpas] ha infört lÀmpliga ÄtgÀrder för att undvika försÀmrad status pÄ ytvatten, grundvatten, kustvatten och havsvatten och möjliggöra att en god status pÄ ytvatten och grundvatten kan uppnÄs i syfte att skydda vattenmiljön och dricksvattentÀkter frÄn pÄverkan av vÀxtskyddsmedel och att Ätminstone uppnÄ mÄlen i direktiven 2000/60/EG, 2006/118/EG, 2008/105/EG, 2008/56/EG och (EU) 2020/2184.
Artikel 20
Flygbesprutning av vÀxtskyddsmedel
1.Flygbesprutning Àr förbjuden.
2.Genom undantag frÄn punkt 1 fÄr en behörig myndighet som utsetts av en medlemsstat tillÄta flygbesprutning av en yrkesmÀssig anvÀndare i nÄgon av följande situationer:
a)Det finns ingen tekniskt genomförbar spridningsmetod som alternativ till flygbesprutning pÄ grund av olÀndig terrÀng.
b)Flygbesprutning fÄr mindre negativa konsekvenser för mÀnniskors hÀlsa och miljön Àn en alternativ spridningsmetod, antingen eftersom utrustningen för flygbesprutning kan sÀttas in snabbare i den relevanta terrÀngen Àn en metod med markbaserad utrustning och man kan undvika en situation dÀr antalet vÀxtskadegörare ökar pÄ grund av den lÀngre tid som krÀvs nÀr markbaserad utrustning anvÀnds eller eftersom den minimerar jorderosionen nÀr ogynnsamma vÀderförhÄllanden gör marken olÀmplig för markfordon, och alla följande villkor Àr uppfyllda:
i)Den spridningsutrustning som monterats pÄ luftfartyget Àr registrerad i det elektroniska register över spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning som avses i artikel 33.1.
ii)Luftfartyget Àr utrustat med tillbehör som utgör bÀsta tillgÀngliga teknik för att pÄ ett korrekt sÀtt sprida vÀxtskyddsmedel och minska vindavdriften.
iii)VÀxtskyddsmedlet Àr godkÀnt för anvÀndning genom flygbesprutning enligt förordning (EG) nr 1107/2009.
| SV | 55 | SV |
3.En yrkesmÀssig anvÀndares ansökan om tillstÄnd för flygbesprutning ska innehÄlla den information som behövs för att visa att villkoren i punkt 2 Àr uppfyllda.
4.Om ett tillstÄnd för flygbesprutning beviljas ska den behöriga myndighet som avses i punkt 2, före den första möjliga dagen för flygbesprutning, offentliggöra följande information:
a)Platsen och ytan för flygbesprutning, angivna pÄ en karta.
b)Giltighetstiden för tillstÄndet för flygbesprutning, som ska vara en begrÀnsad tid, med ett exakt faststÀllt start- och slutdatum, som Àr sÄ kort som möjligt och inte fÄr överstiga 60 dagar.
c)Relevanta vÀderförhÄllanden som tillÄter en sÀker spridning.
d)VÀxtskyddsmedlets eller vÀxtskyddsmedlens namn.
e)Spridningsutrustning som ska anvÀndas och riskreducerande ÄtgÀrder som ska vidtas.
5.En yrkesmÀssig anvÀndare som beviljats ett tillstÄnd för flygbesprutning ska minst tvÄ dagar före varje enskild flygbesprutning sÀtta upp meddelanden i detta avseende vid de yttre grÀnserna för det omrÄde som ska behandlas.
Artikel 21
AnvÀndning av vÀxtskyddsmedel vid flygbesprutning med hjÀlp av vissa kategorier av
obemannade luftfartyg
1.Om vissa kategorier av obemannade luftfartyg uppfyller kriterierna i punkt 2 fÄr en medlemsstat undanta flygbesprutning med hjÀlp av sÄdana obemannade luftfartyg frÄn förbudet i artikel 20.1 före eventuell flygbesprutning av vÀxtskyddsmedel.
2.Medlemsstaterna fÄr undanta flygbesprutning med hjÀlp av ett obemannat luftfartyg frÄn förbudet i artikel 20.1 om de faktorer som rör anvÀndningen av det obemannade flygfartyget visar att riskerna med dess anvÀndning Àr lÀgre Àn de risker som uppstÄr genom annan flygutrustning och markbaserad spridningsutrustning. Bland dessa faktorer ingÄr kriterier som rör
a)det obemannade luftfartygets tekniska specifikationer, inklusive specifikationer som rör vindavdrift, rotorernas antal och storlek, nyttolast, bomvidd och bommens totalvikt, driftshöjd och driftshastighet,
b)vÀderförhÄllandena, inklusive vindhastighet,
c)det omrÄde som ska besprutas, inklusive dess topografi,
d)tillgÄngen till vÀxtskyddsmedel som godkÀnts för anvÀndning som beredningar med ultralÄg volym (ULV) i den berörda medlemsstaten,
e)potentiell anvÀndning av obemannade luftfartyg tillsammans med realtidskinematiskt precisionsjordbruk i vissa fall,
f)utbildning som krÀvs för piloter som hanterar ett obemannat luftfartyg,
g)eventuell samtidig anvÀndning av flera obemannade luftfartyg i samma omrÄde.
| SV | 56 | SV |
3.Kommissionen bemyndigas att anta delegerade akter i enlighet med artikel 40 med avseende pÄ komplettering av denna förordning i syfte att ange exakta kriterier som rör de faktorer som anges i punkt 2, nÀr den tekniska och vetenskapliga utvecklingen gör det möjligt att utarbeta sÄdana exakta kriterier.
Artikel 22
Lagring, bortskaffande och hantering
1.Medlemsstaterna ska senast den ⊠[PublikationsbyrÄn: för in datumet för den dag dÄ denna förordning ska börja tillÀmpas] ha infört ÀndamÄlsenliga ÄtgÀrder och upprÀttat de strukturer som behövs för att pÄ ett sÀtt som inte Àventyrar mÀnniskors hÀlsa eller miljön underlÀtta ett sÀkert bortskaffande av alla oanvÀnda vÀxtskyddsmedel, alla utspÀdda lösningar som innehÄller vÀxtskyddsmedel och alla förpackningar.
2.För yrkesmÀssiga anvÀndare ska de ÄtgÀrder som avses i punkt 1 omfatta detaljerade krav som rör
a)sÀker lagring och hantering av vÀxtskyddsmedel samt utspÀdning och blandning av vÀxtskyddsmedel innan de sprids,
b)hantering av förpackningar och rester av vÀxtskyddsmedel,
c)rengöring av utrustningen efter spridningen,
d)bortskaffande av gamla vÀxtskyddsmedel samt rester och deras förpackningar.
3.Medlemsstaterna ska vidta de ÄtgÀrder som behövs avseende vÀxtskyddsmedel som godkÀnts för
4.Tillverkare, distributörer och yrkesmÀssiga anvÀndare ska sÀkerstÀlla att vÀxtskyddsmedel lagras i sÀrskilda lagringsutrymmen för vÀxtskyddsmedel som Àr utformade pÄ ett sÄdant sÀtt att oönskade utslÀpp undviks.
Tillverkare, distributörer och yrkesmÀssiga anvÀndare ska sÀkerstÀlla att lagringsutrymmets plats, storlek, ventilation och byggnadsmaterial Àr lÀmpliga för att undvika oönskade utslÀpp och för att skydda mÀnniskors hÀlsa och miljön.
Artikel 23
RÄdgivning om anvÀndning av vÀxtskyddsmedel
RÄdgivning om anvÀndning av ett vÀxtskyddsmedel till en yrkesmÀssig anvÀndare fÄr endast ges av en rÄdgivare som fÄtt ett utbildningsbevis utfÀrdat för genomgÄngna kurser för rÄdgivare i enlighet med artikel 25 eller som har ett bevis pÄ registrering i ett centralt elektroniskt register för sÄdana genomgÄngna kurser i enlighet med artikel 25.5.
| SV | 57 | SV |
KAPITEL VI
FĂRSĂLJNING AV VĂXTSKYDDSMEDEL
Artikel 24
Krav för försÀljning av vÀxtskyddsmedel
1.En distributör ska sÀlja ett vÀxtskyddsmedel som godkÀnts för yrkesmÀssig anvÀndning till en köpare eller dennes företrÀdare först nÀr distributören, vid tidpunkten för köpet, har kontrollerat att köparen eller företrÀdaren Àr en yrkesmÀssig anvÀndare och har ett utbildningsbevis frÄn genomgÄngna kurser för yrkesmÀssiga anvÀndare som utfÀrdats i enlighet med artikel 25 eller har ett bevis pÄ registrering i ett centralt elektroniskt register för sÄdana genomgÄngna kurser i enlighet med artikel 25.5.
2.Om köparen Àr en juridisk person fÄr en distributör sÀlja ett vÀxtskyddsmedel som godkÀnts för yrkesmÀssig anvÀndning till en företrÀdare för köparen av vÀxtskyddsmedlet nÀr distributören, vid tidpunkten för köpet, har kontrollerat att företrÀdaren har ett utbildningsbevis frÄn genomgÄngna kurser för yrkesmÀssiga anvÀndare som utfÀrdats i enlighet med artikel 25 eller har ett bevis pÄ registrering i ett centralt elektroniskt register för sÄdana genomgÄngna kurser i enlighet med artikel 25.5.
3.En distributör ska uppmana en köpare av ett vÀxtskyddsmedel att före anvÀndningen lÀsa etiketten pÄ vÀxtskyddsmedlet och att anvÀnda vÀxtskyddsmedlet i enlighet med anvisningarna pÄ etiketten samt informera köparen om den webbplats som avses i artikel 27.
4.En distributör ska ge
5.Varje distributör ska sÀkerstÀlla att det vid tidpunkten för försÀljningen finns tillrÀckligt med tillgÀnglig personal som har ett utbildningsbevis frÄn genomgÄngna kurser för distributörer som utfÀrdats i enlighet med artikel 25 eller ett bevis pÄ registrering i ett centralt elektroniskt register för sÄdana genomgÄngna kurser i enlighet med artikel 25.5 sÄ att de som köper vÀxtskyddsmedel vid försÀljningstillfÀllet kan fÄ adekvat information om anvÀndningen av vÀxtskyddsmedlen, tillhörande hÀlso- och miljörisker och lÀmpliga sÀkerhetsinstruktioner för att hantera dessa risker.
52Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphÀvande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
| SV | 58 | SV |
6.Den distributör som avses i punkt 5 ska informera köparen av ett vÀxtskyddsmedel om mindre farliga bekÀmpningsmetoder innan köparen köper ett vÀxtskyddsmedel som innebÀr en högre risk för mÀnniskors hÀlsa och miljön.
KAPITEL VII
UTBILDNING, INFORMATION OCH
MEDVETANDEHĂJANDE Ă TGĂRDER
Artikel 25
Utbildning och certifiering
1.En behörig myndighet som utsetts i enlighet med punkt 2 ska utse ett eller flera organ som ska tillhandahÄlla följande utbildning:
a)Grundutbildning och vidareutbildning för yrkesmÀssiga anvÀndare och distributörer i de Àmnen som förtecknas i bilaga III.
b)Praktisk utbildning för yrkesmÀssiga anvÀndare om anvÀndning av spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning.
c)Omfattande utbildning för rÄdgivare i de Àmnen som förtecknas i bilaga III, med sÀrskild tonvikt pÄ tillÀmpning av integrerat vÀxtskydd.
2.Varje medlemsstat ska utse en eller flera behöriga myndigheter med ansvar för att införa det system för utbildning och certifiering av all utbildning som avses i punkt 1 och för att utfÀrda och förnya utbildningsbevis, uppdatera det centrala elektroniska registret, tillhandahÄlla bevis pÄ registrering i det centrala elektroniska registret och utöva tillsyn över att de uppgifter som avses i punkt 1 utförs av det organ som tillhandahöll utbildningen.
3.Den utbildning som avses i punkt 1 skulle kunna ingÄ i de utbildningsÄtgÀrder som medlemsstaterna utformar i enlighet med artikel 78 i förordning (EU) nr 2021/2115.
4.Ett utbildningsbevis eller en registrering i ett centralt elektroniskt register ska innehÄlla följande information:
a)Namn pÄ den yrkesmÀssiga anvÀndare, distributör eller rÄdgivare som fÄtt utbildningen.
b)Arbetsgivaren för den yrkesmÀssiga anvÀndare, distributör eller rÄdgivare som fÄtt utbildningen, om den arbetsgivaren Àr en juridisk person eller en fysisk person i sin yrkesutövning.
c)Typ av utbildning som tillhandahÄllits, om en medlemsstat tillhandahÄller olika typer av utbildning för olika kategorier av yrkesmÀssiga anvÀndare, distributörer eller rÄdgivare.
d)Datum dÄ tillrÀckliga kunskaper om de relevanta Àmnen som förtecknas i bilaga III styrktes.
e)Namn pÄ det organ som tillhandahöll utbildningen.
f)Antal utbildningstimmar.
| SV | 59 | SV |
g)Giltighetstid för utbildningsbeviset eller registreringen i det centrala elektroniska registret.
5.En behörig myndighet som utsetts i enlighet med punkt 2 ska tillhandahÄlla en yrkesmÀssig anvÀndare, distributör eller rÄdgivare ett elektroniskt bevis pÄ registrering i ett centralt elektroniskt register vid den tidpunkt dÄ registreringen görs. Ett sÄdant elektroniskt bevis ska innehÄlla en uppgift om registreringens giltighetstid i det centrala elektroniska registret.
6.Ett utbildningsbevis eller en registrering i ett centralt elektroniskt register ska vara giltigt i tio Är för en distributör eller en yrkesmÀssig anvÀndare och i fem Är för en rÄdgivare.
7.Ett utbildningsbevis eller en registrering i ett centralt elektroniskt register ska, med förbehÄll för punkt 6, utfÀrdas, föras in eller förnyas först nÀr innehavaren av utbildningsbeviset eller den person vars namn har förts in i det centrala elektroniska registret styrker godkÀnd fullgjord grundutbildning och vidareutbildning enligt punkt 1 a eller c.
8.Trots vad som sÀgs i punkt 6, fÄr ett utbildningsbevis utfÀrdas för en person som kan styrka tidigare utbildning genom formella kvalifikationer som styrker mer omfattande kunskaper i de Àmnen som förtecknas i bilaga III Àn vad personen skulle ha fÄtt genom den utbildning som avses i punkt 1.
9.En behörig myndighet som utsetts i enlighet med punkt 2 eller ett utsett organ enligt punkt 1 ska Äterkalla ett utbildningsbevis om det utfÀrdades eller förnyades felaktigt eller korrigera en registrering i det centrala elektroniska registret om den infördes felaktigt.
10.Kommissionen bemyndigas att anta delegerade akter i enlighet med artikel 40 med avseende pÄ Àndring av bilaga III i syfte att beakta den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.
Artikel 26
System för oberoende rÄdgivning
1.Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet som ska upprÀtta, utöva tillsyn över och övervaka driften av ett system med oberoende rÄdgivare för yrkesmÀssiga anvÀndare. Detta system fÄr utnyttja sÄdana opartiska jordbruksrÄdgivare som avses i artikel 15 i förordning (EU) nr 2021/2115, vilka mÄste genomgÄ regelbunden utbildning och kan finansieras enligt artikel 78 i samma förordning.
2.Den behöriga myndighet som avses i punkt 1 ska sĂ€kerstĂ€lla att alla rĂ„dgivare som registreras i det system som avses i samma punkt (oberoende rĂ„dgivare) inte befinner sig i nĂ„gon intressekonflikt eller â framför allt â i en situation som direkt eller indirekt skulle kunna pĂ„verka deras förmĂ„ga att utföra sina arbetsuppgifter pĂ„ ett opartiskt sĂ€tt.
3.Varje yrkesmÀssig anvÀndare ska minst en gÄng om Äret anlita en oberoende rÄdgivare för att fÄ sÄdana strategiska rÄd som avses i punkt 4.
4.En sÄdan rÄdgivare som avses i punkt 3 ska ge strategisk rÄdgivning om följande:
a)TillÀmpning av relevanta bekÀmpningsmetoder för att motverka skadegörare.
| SV | 60 | SV |
b)Införande av integrerat vÀxtskydd.
c)Metoder för precisionsjordbruk, inklusive anvÀndning av rymddata och rymdtjÀnster.
d)AnvÀndning av
e)Om kemiska vÀxtskyddsmedel Àr nödvÀndiga, ÄtgÀrder för att pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt minimera riskerna för mÀnniskors hÀlsa och miljön, sÀrskilt för den biologiska mÄngfalden, inklusive pollinatörer, av sÄdan anvÀndning, inklusive riskreducerande ÄtgÀrder och riskreducerande metoder.
Artikel 27
Information och medvetandehöjande ÄtgÀrder
1.Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet som ska informera allmÀnheten, sÀrskilt genom medvetandehöjande program, om risker i samband med anvÀndning av vÀxtskyddsmedel.
2.Den behöriga myndighet som avses i punkt 1 ska upprÀtta en eller flera webbplatser som ska ge information om risker i samband med anvÀndning av vÀxtskyddsmedel. Denna information ska tillhandahÄllas direkt eller via lÀnkar till relevanta webbplatser hos andra nationella eller internationella organ.
3.De webbplatser som upprÀttas i enlighet med punkt 2 ska omfatta information om följande:
a)Potentiella risker för mÀnniskors hÀlsa och miljön genom akuta eller kroniska effekter till följd av anvÀndning av vÀxtskyddsmedel.
b)PÄ vilket sÀtt de potentiella risker som avses i led a kan minskas.
c)Alternativ till kemiska vÀxtskyddsmedel.
d)Förfarandet för godkÀnnande av verksamma Àmnen och godkÀnnande av vÀxtskyddsmedel.
e)TillstÄnd som beviljats enligt artikel 18 eller 20.
f)En lÀnk till den webbplats som avses i artikel 7.
g)Tredje parters rÀtt att begÀra tillgÄng till information om anvÀndning av vÀxtskyddsmedel genom att rikta sig till den relevanta behöriga myndigheten i enlighet med artikel 67.1 i förordning (EG) nr 1107/2009.
Artikel 28
Information om akut och kronisk förgiftning
1.Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet som ska upprÀtthÄlla eller införa system för insamling och bevarande av följande information om akuta och kroniska förgiftningar till följd av mÀnniskors exponering för vÀxtskyddsmedel:
a)VÀxtskyddsmedlets namn och godkÀnnandenummer samt de verksamma Àmnen som var involverade i de akuta och kroniska förgiftningarna.
b)Antal enskilda personer som förgiftats.
| SV | 61 | SV |
c)Förgiftningssymtom.
d)Symtomens varaktighet och allvarlighetsgrad.
e)Uppgift om huruvida en bekrÀftad akut eller kronisk förgiftning upptrÀdde efter
i)korrekt anvÀndning av ett vÀxtskyddsmedel,
ii)felaktig anvÀndning av ett vÀxtskyddsmedel,
iii)anvÀndning av ett vÀxtskyddsmedel som inte hade godkÀnts, eller
iv)avsiktlig förtÀring eller exponering.
2.Varje medlemsstat ska senast den 31 augusti varje Är överlÀmna en rapport med följande information till kommissionen:
a)Antal akuta och kroniska förgiftningar som upptrÀtt till följd av mÀnniskors exponering för vÀxtskyddsmedel under föregÄende kalenderÄr.
b)Den information som avses i punkt 1 för varje förgiftning.
3.Kommissionen ska anta genomförandeakter i syfte att faststÀlla i vilken form den information och de uppgifter som avses i punkt 2 i denna artikel ska lÀmnas in. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 41.2.
KAPITEL VIII
SPRIDNINGSUTRUSTNING
Artikel 29
Elektroniskt register över spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning
1.En Ă€gare till spridningsutrustning i yrkesmĂ€ssig anvĂ€ndning ska senast den âŠ
[PublikationsbyrÄn: för in datum = första dagen i den mÄnad som följer pÄ 9 mÄnader efter ikrafttrÀdandet av denna förordning] föra in uppgifter om att han eller hon Àger spridningsutrustningen i det elektroniska register över spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning som avses i artikel 33, med hjÀlp det formulÀr som faststÀlls i bilaga V, sÄvida inte den medlemsstat i vilken Àgaren anvÀnder utrustningen har undantagit den utrustningen frÄn kontroll i enlighet med artikel 32.3.
2.Vid försÀljning av spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning ska sÀljaren och köparen inom 30 dagar frÄn försÀljningen föra in uppgifter om försÀljningen i det elektroniska register över spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning som avses i artikel 33, med hjÀlp det formulÀr som faststÀlls i bilaga V, sÄvida inte spridningsutrustningen i yrkesmÀssig anvÀndning har undantagits frÄn kontroll i den eller de berörda medlemsstaterna i enlighet med artikel 32.3. En liknande skyldighet att föra in uppgifter om överlÄtelse av Àgarskap i det elektroniska registret gÀller vid alla andra förÀndringar av Àgarskapet till spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning som inte har undantagits frÄn kontroll i den eller de berörda medlemsstaterna i enlighet med artikel 32.3.
3.Om spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning tas ur bruk och inte lÀngre Àr avsedd att anvÀndas ska utrustningens Àgare inom 30 dagar frÄn urbruktagandet föra in uppgifter om att utrustningen har tagits ur bruk i det elektroniska register över
| SV | 62 | SV |
spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning som avses i artikel 33, med hjÀlp av det formulÀr som faststÀlls i bilaga V.
4.Om spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning Äter tas i bruk ska utrustningens Àgare inom 30 dagar frÄn den dag dÄ den Äter tas i bruk föra in uppgifter om detta i det elektroniska register över spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning som avses i artikel 33, med hjÀlp av det formulÀr som faststÀlls i bilaga V.
5.Kommissionen bemyndigas att anta delegerade akter i enlighet med artikel 40 med avseende pÄ Àndring av bilaga V i syfte att beakta den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.
Artikel 30
Insamling av information och kontroller
1.Varje medlemsstat ska utse en eller flera behöriga myndigheter som ska
a)upprÀtta och upprÀtthÄlla ett centralt elektroniskt register för att dokumentera information om all spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning i medlemsstaten,
b)anvÀnda det centrala elektroniska registret för att ta emot och behandla uppgifter frÄn tredje parter avseende Àgarskap, överlÄtelse av Àgarskap, försÀljning, urbruktagande och Äteribruktagande av spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning,
c)kontrollera eller utöva tillsyn över kontrollen av spridningsutrustning i enlighet med artikel 31.1, 31.2, 31.3 och 31.6,
d)utfÀrda eller utöva tillsyn över utfÀrdandet av kontrollintyg i enlighet med artikel 31.7.
Om den behöriga myndighet som utsetts inte utför kontrollen av spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning ska den utse ett eller flera organ som ska utföra sÄdan kontroll.
2.Varje medlemsstat ska utföra offentlig kontroll för att verifiera aktörernas efterlevnad av bestÀmmelserna om spridningsutrustning i denna förordning. Medlemsstaterna ska vidta lÀmpliga uppföljningsÄtgÀrder för att ÄtgÀrda eventuella specifika eller systemiska brister som kommissionens experter identifierat genom kontroller som utförts i enlighet med punkterna 3 och 4. De ska ge nödvÀndigt stöd för att sÀkerstÀlla att kommissionens experter fÄr tilltrÀde till alla lokaler eller delar av lokaler, och varor, samt tillgÄng till information och datasystem som Àr av betydelse för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.
3.Kommissionens experter ska utföra kontroller, inbegripet revisioner, i varje medlemsstat för att verifiera tillÀmpningen av de bestÀmmelser om spridningsutrustning som faststÀlls i denna förordning. Experterna fÄr undersöka och samla in information om offentlig kontroll och tillsynsÄtgÀrder som rör spridningsutrustning.
4.Kommissionen ska
a)utarbeta ett utkast till rapport om resultaten och om rekommendationerna för att ta itu med de brister som identifierats av dess experter vid dessa kontroller,
| SV | 63 | SV |
b)till den medlemsstat dÀr kontrollerna utfördes skicka en kopia av utkastet till den rapport som avses i led a för synpunkter,
c)beakta synpunkterna frÄn den medlemsstat som avses i led b vid utarbetandet av den slutliga rapporten om resultaten av de kontroller som utförts av kommissionens experter enligt denna artikel,
d)offentliggöra den slutliga rapport som avses i led c och synpunkterna frÄn den medlemsstat som avses i led b.
Artikel 31
Kontroll av spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning
1.Den behöriga myndighet som avses i artikel 30, eller ett organ som utsetts av den myndigheten, ska kontrollera spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning vart tredje Är frÄn och med dagen för det första inköpet. Den behöriga myndigheten ska sÀkerstÀlla att det finns tillrÀckligt med personal, utrustning och andra resurser som krÀvs för inspektion av all spridningsutrustning som ska kontrolleras under treÄrscykeln.
2.Den kontroll som avses i punkt 1 ska omfatta verifiering av huruvida spridningsutrustningen i yrkesmÀssig anvÀndning uppfyller de krav som anges i bilaga IV.
3.Kontrollen ska utföras pÄ en plats dÀr risken för förorening och kontaminering av vatten kan undvikas. Den myndighet eller det organ som utför kontrollen ska minimera de yttre förhÄllandenas pÄverkan pÄ kontrollresultatens reproducerbarhet, t.ex. pÄverkan frÄn vindar och regn.
4.All utrustning som behövs för en kontroll och som kontrollören anvÀnder för att prova spridningsutrustningen ska vara tillförlitlig, i gott skick och kontrollerad och, vid behov, regelbundet kalibrerad.
5.Ăgaren till spridningsutrustning i yrkesmĂ€ssig anvĂ€ndning ska sĂ€kerstĂ€lla att spridningsutrustningen Ă€r ren och sĂ€ker innan kontrollen inleds.
6.Den behöriga myndighet som avses i artikel 30 ska i det centrala elektroniska register över spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning som avses i artikel 33 dokumentera resultaten av varje kontroll dÀr spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning godkÀnns.
7.Ett kontrollintyg ska
a)utfÀrdas av den behöriga myndighet som avses i artikel 30 för Àgaren till spridningsutrustningen i yrkesmÀssig anvÀndning om utrustningen uppfyller de krav som förtecknas i bilaga IV, och
b)registreras av den behöriga myndigheten i det centrala elektroniska register över spridningsutrustningen i yrkesmÀssig anvÀndning som avses i artikel 33.
8.Den dokumentation som avses i punkt 6 ska gÀlla i tre Är, sÄvida inte medlemsstaten föreskriver nÄgot annat kontrollintervall i enlighet med artikel 32.
9.Varje medlemsstat ska erkÀnna ett sÄdant intyg som avses i punkt 7 eller sÄdan dokumentation som avses i punkt 6 för spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning som registrerats i en annan medlemsstat.
| SV | 64 | SV |
10.Kommissionen bemyndigas att anta delegerade akter i enlighet med artikel 40 med avseende pÄ Àndring av bilaga IV i syfte att beakta den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.
11.Spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning som kontrollerats i enlighet med de harmoniserade kontrollstandarder som utarbetats i enlighet med Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 1025/201253 ska förutsÀttas uppfylla de krav som förtecknas i bilaga IV.
Artikel 32
Medlemsstaternas undantag avseende kontroll av spridningsutrustning i yrkesmÀssig
anvÀndning
1.En medlemsstat fÄr efter att ha gjort en riskbedömning enligt punkt 2 faststÀlla mindre strÀnga kontrollkrav och föreskriva andra kontrollintervaller Àn de som faststÀlls i artikel 31 för spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning som anvÀnds i mycket lÄg utstrÀckning, uppskattad genom den riskbedömning som avses i punkt 2, och som anges i den nationella handlingsplan som avses i artikel 8.
Denna punkt ska inte tillÀmpas pÄ följande spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning:
a)Spridningsutrustning som monterats pÄ tÄg eller luftfartyg.
b)Horisontella bomsprutor som Àr bredare Àn tre meter, inklusive sprutor som monterats pÄ sÄningsutrustning som Àr bredare Àn tre meter.
c)Sprutor med vertikal spridningsutrustning eller fruktodlingssprutor med flÀktspridning.
2.En medlemsstat ska innan den faststÀller mindre strÀnga kontrollkrav och andra kontrollintervaller enligt punkt 1 göra en riskbedömning av de konsekvenser detta kan fÄ för mÀnniskors hÀlsa och miljön. Den behöriga myndighet som avses i artikel 30 ska behÄlla en kopia av riskbedömningen för kommissionens kontroll.
3.En medlemsstat fÄr undanta handhÄllen spridningsutrustning eller ryggburna sprutor, i yrkesmÀssig anvÀndning, frÄn den kontroll som avses i artikel 31, pÄ grundval av en riskbedömning av de konsekvenser det kan fÄ för mÀnniskors hÀlsa och miljön, vilket ska inbegripa en uppskattning av i vilken utstrÀckning de anvÀnds. Den behöriga myndighet som avses i artikel 30 ska behÄlla en kopia av riskbedömningen för kommissionens kontroll.
4.Spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning som har undantagits frÄn kontroll i enlighet med punkt 3 ska inte omfattas av kravet pÄ registrering i det elektroniska register som avses i artikel 29 eller de registreringskrav som avses i artikel 33.
53Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12).
| SV | 65 | SV |
Artikel 33
Elektroniskt register över spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning
1.Varje behörig myndighet som utsetts av en medlemsstat i enlighet med artikel 30 ska upprÀtta och upprÀtthÄlla ett centralt elektroniskt register för att dokumentera
a)information som förs in av tredje parter i enlighet med artikel 20.2 b i och artikel 29,
b)dokumentation av kontroller och intyg enligt artikel 31.6 och 31.7 b,
c)annan information enligt punkt 2 om spridningsutrustning i yrkesmÀssig anvÀndning i sin medlemsstat som inte har undantagits frÄn kontroll enligt artikel 32.3.
2.De behöriga myndigheter som avses i artikel 30 ska vid tidpunkten för kontroll dokumentera följande information:
a)Namn pÄ det organ som utför kontrollerna.
b)Spridningsutrustningens unika identitetsbeteckning, om tillgÀnglig.
c)Tillverkningsdatum, om tillgÀngligt.
d)Den nuvarande Àgarens namn och adress.
e)Vid överlÄtelse av Àgarskap, datum för varje överlÄtelse samt uppgift om de tidigare Àgarnas namn och adress under de senaste fem Ären.
f)Uppgift om tankens storlek.
g)Uppgift om den horisontella sprutbommens bredd, om tillÀmpligt.
h)Typ av munstycken pÄ spridningsutrustningen vid tidpunkten för kontroll.
i)NÀr det gÀller bomsprutor, uppgift om huruvida geospatial lokaliseringsteknik för kontroll av sektion och/eller munstycke finns eller saknas pÄ spridningsutrustningen.
j)NÀr det gÀller utrustning som Àr Àldre Àn tre Är, datum för varje kontroll som utförts i enlighet med artikel 31.
k)Uppgift om huruvida spridningsutrustningen godkÀnts eller underkÀnts vid varje kontroll som utförts enligt artikel 31.
l)SkÀlen till eventuellt underkÀnnande vid kontroll.
3.Om spridningsutrustningen inte har nÄgon sÄdan unik identitetsbeteckning som avses i punkt 2 b ska den behöriga myndighet som avses i artikel 30 tillhandahÄlla en unik identitetsbeteckning.
| SV | 66 | SV |
KAPITEL IX
METOD FĂR BERĂKNING AV MINSKNINGSMĂ L OCH
HARMONISERADE RISKINDIKATORER
Artikel 34
Metod för berÀkning av framstegen med att uppnÄ de tvÄ nationella minskningsmÄlen
och unionens tvÄ minskningsmÄl för 2030
1.Metoden för berÀkning av framstegen med att uppnÄ unionens tvÄ minskningsmÄl för 2030 och de tvÄ nationella minskningsmÄlen fram till och med 2030 faststÀlls i bilaga I. Denna metod ska grundas pÄ statistiska uppgifter som samlas in i enlighet med förordning (EG) nr 1185/2009.
2.Kommissionen ska varje Är till och med 2030, med hjÀlp av den metod som anges i bilaga I, berÀkna resultaten av framstegen med att uppnÄ unionens tvÄ minskningsmÄl och de tvÄ nationella minskningsmÄlen för 2030 samt offentliggöra dessa resultat pÄ den webbplats som avses i artikel 7.
Artikel 35
Metod för berÀkning av de harmoniserade riskindikatorerna 1, 2 och 2a
1.Metoden för berÀkning av framstegen avseende de harmoniserade riskindikatorerna 1, 2 och 2a, pÄ unions- och pÄ medlemsstatsnivÄ, faststÀlls i bilaga VI. Denna metod ska grundas pÄ statistiska uppgifter som samlas in i enlighet med förordning (EG) nr 1185/2009.
2.Kommissionen ska varje Är, med hjÀlp av den metod som anges i bilaga VI, berÀkna resultaten av de harmoniserade riskindikatorerna 1, 2 och 2a pÄ unionsnivÄ och offentliggöra resultaten av sin berÀkning pÄ den webbplats som avses i artikel 7.
3.Varje medlemsstat ska pÄ Ärsbasis pÄ nationell nivÄ, med hjÀlp av den metod som anges i bilaga VI, berÀkna resultaten av de harmoniserade riskindikatorerna 1, 2 och 2a.
4.Kommissionen bemyndigas att anta delegerade akter i enlighet med artikel 40 med avseende pÄ Àndring av denna artikel och bilaga VI i syfte att beakta den tekniska utvecklingen, inklusive framsteg nÀr det gÀller tillgÄng till statistiska uppgifter, och den vetenskapliga och odlingstekniska utvecklingen. Genom sÄdana delegerade akter fÄr de befintliga harmoniserade riskindikatorerna Àndras eller nya harmoniserade riskindikatorer föreskrivas, vilka fÄr beakta medlemsstaternas framsteg med att uppnÄ det mÄl som avses i artikel 8.1 d att minst 25 % av deras utnyttjade jordbruksareal ska vara ekologiskt jordbruk senast 2030.
5.Kommissionen ska senast den ⊠[PublikationsbyrÄn: för in datum = första dagen i mÄnaden efter de tolv mÄnader som följer pÄ ikrafttrÀdandet av denna förordning] slutföra en utvÀrdering av de harmoniserade riskindikatorerna 1, 2 och 2a. Denna utvÀrdering ska grundas pÄ vetenskaplig forskning frÄn det gemensamma forskningscentrumet och omfattande samrÄd med berörda parter, inklusive
| SV | 67 | SV |
medlemsstater, vetenskapliga experter och organisationer i civilsamhÀllet. UtvÀrderingen ska inbegripa de metoder som ska anvÀndas vid utformning av nya och Àndring av befintliga harmoniserade riskindikatorer i enlighet med punkt 4.
6.Kommissionen ska, med beaktande av resultaten av den utvÀrdering som föreskrivs i punkt 5 och senast 18 mÄnader efter offentliggörandet av statistiken över anvÀndning av vÀxtskyddsmedel i jordbruket för den första referensperiod som avses i artikel 9 i förordning xxx/xxx [hÀnvisning till den antagna akten ska föras in], om den anser att det Àr nödvÀndigt, faststÀlla nya harmoniserade riskindikatorer eller Àndra befintliga riskindikatorer pÄ grundval av statistiska uppgifter om anvÀndning av vÀxtskyddsmedel i enlighet med punkt 4 i denna artikel.
Artikel 36
Medlemsstaternas utvÀrdering av framstegsberÀkningarna och de harmoniserade riskindikatorerna
1.Varje medlemsstat ska varje gÄng berÀkningarna görs utvÀrdera resultaten av varje berÀkning av a) framstegen med att uppnÄ vart och ett av de tvÄ nationella minskningsmÄlen för 2030 enligt artikel 34 och b) de harmoniserade riskindikatorerna pÄ medlemsstatsnivÄ enligt artikel 35.
2.UtvÀrderingarna av de harmoniserade riskindikatorerna pÄ medlemsstatsnivÄ enligt artikel 35 ska
a)identifiera de fem verksamma Àmnen som frÀmst pÄverkar resultatet,
b)ange de grödor eller situationer och de skadegörare pÄ vilka de verksamma Àmnen som avses i led a anvÀnds,
c)ange de
d)sammanfatta de ÄtgÀrder som vidtagits för att minska anvÀndningen av och riskerna med de verksamma Àmnen som avses i led a samt eventuella hinder för att införa alternativ bekÀmpning av skadegörare.
3.Medlemsstaterna ska underrÀtta kommissionen och övriga medlemsstater om resultaten av berÀkningarna av de harmoniserade riskindikatorerna pÄ medlemsstatsnivÄ, enligt bilaga VI, och om de tillhörande utvÀrderingar som gjorts i enlighet med denna artikel, och ska offentliggöra denna information och övriga nationella indikatorer eller kvantifierbara mÄl enligt punkt 4 pÄ den webbplats som avses i artikel 27.2.
4.Medlemsstaterna fÄr utöver de harmoniserade riskindikatorer som anges i bilaga VI och de uppgifter som anges i bilaga II Àven fortsÀtta att anvÀnda befintliga, eller utforma kompletterande, nationella indikatorer eller kvantifierbara mÄl samt andra uppgifter som samlas in pÄ nationell eller regional nivÄ, inklusive framtida uppgifter om anvÀndning av vÀxtskyddsmedel, som har samband med de indikatorer och mÄl som avses i punkterna 1 och 2.
| SV | 68 | SV |
KAPITEL X
ADMINISTRATIVA OCH FINANSIELLA BESTĂMMELSER
Artikel 37
Information om utsedda behöriga myndigheter
Kommissionen ska senast den ⊠[PublikationsbyrÄn: för in datum = första dagen i mÄnaden efter de sex mÄnader som följer pÄ ikrafttrÀdandet av denna förordning] informera kommissionen om de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med denna förordning.
Artikel 38
Sanktioner
Medlemsstaterna ska faststÀlla bestÀmmelser om sanktioner vid övertrÀdelse av bestÀmmelserna i denna förordning och vidta de ÄtgÀrder som behövs för att sÀkerstÀlla att de tillÀmpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskrÀckande. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmÀla dessa bestÀmmelser och ÄtgÀrder utan dröjsmÄl samt utan dröjsmÄl eventuella Àndringar som berör dem.
Artikel 39
Avgifter
Medlemsstaterna fÄr genom avgifter ta ut ersÀttning för kostnader i samband med att de fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning.
KAPITEL XI
DELEGERADE BEFOGENHETER OCH
KOMMITTĂFĂRFARANDE
Artikel 40
Utövande av delegeringen
1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehÄll för de villkor som anges i denna artikel.
2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 10.6, 13.9, 21.3, 25.10, 29.5, 31.10 och 35.4 ges till kommissionen tills vidare.
3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 10.6, 13.9, 21.3, 25.10, 29.5, 31.10 och 35.4 fÄr nÀr som helst Äterkallas av Europaparlamentet eller rÄdet. Ett beslut om Äterkallelse innebÀr att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gÀlla. Beslutet fÄr verkan dagen efter det att det offentliggörs i
| SV | 69 | SV |
Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det pÄverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trÀtt i kraft.
4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samrÄda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bÀttre lagstiftning av den 13 april 2016.
5.SÄ snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rÄdet denna.
6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 10.6, 13.9, 21.3, 25.10, 29.5, 31.10 och 35.4 ska trÀda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rÄdet har gjort invÀndningar mot den delegerade akten inom en period pÄ tvÄ mÄnader frÄn den dag dÄ akten delgavs Europaparlamentet och rÄdet, eller om bÄde Europaparlamentet och rÄdet, före utgÄngen av den perioden, har underrÀttat kommissionen om att de inte kommer att invÀnda. Denna period ska förlÀngas med tvÄ mÄnader pÄ Europaparlamentets eller rÄdets initiativ.
Artikel 41
Kommittéförfarande
1.Kommissionen ska bitrÀdas av stÀndiga kommittén för vÀxter, djur, livsmedel och foder som inrÀttats genom artikel 58.1 i Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 178/200254. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2.NÀr det hÀnvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillÀmpas.
3.Om kommittén inte avger nÄgot yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillÀmpas.
KAPITEL XII
ĂVERGĂ NGSBESTĂMMELSER OCH
SLUTBESTĂMMELSER
Artikel 42
Kommissionens utvÀrdering
54Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmÀnna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrÀttande av Europeiska myndigheten för livsmedelssÀkerhet och om förfaranden i frÄgor som gÀller livsmedelssÀkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).
| SV | 70 | SV |
1.Senast den ... [PublikationsbyrÄn: för in datumet = fyra Är efter denna förordnings tillÀmpningsdatum] ska kommissionen göra en utvÀrdering av denna förordning pÄ grundval av följande:
a)Framsteg och andra kvantitativa uppgifter som angetts i de Ärliga lÀges- och genomföranderapporterna i enlighet med artikel 10.2.
b)Analysen av de Ă„rliga framstegen och uppgifter som offentliggjorts av kommissionen vartannat Ă„r i enlighet med artikel 11.
c)Rapporten om de Ärliga lÀges- och genomföranderapporter som tidigare har överlÀmnats av kommissionen till Europaparlamentet och rÄdet i enlighet med artikel 11.7.
d)All annan information som behövs för utarbetandet av utvÀrderingen.
Medlemsstaterna ska förse kommissionen med den information som behövs för utarbetandet av den utvÀrderingen.
2.Kommissionen ska lÀgga fram en rapport om de huvudsakliga resultaten för Europaparlamentet, rÄdet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
Artikel 43
Ăndringar av förordning (EU) 2021/2115
Förordning (EU) 2021/2115 ska Àndras pÄ följande sÀtt:
1.I artikel 31.5 ska följande stycke lÀggas till:
âGenom undantag frĂ„n första stycket leden a och b, nĂ€r jordbrukare Ă„lĂ€ggs krav i enlighet med Europaparlamentets och rĂ„dets förordning (EU) âŠ/âŠ*+, fĂ„r stöd beviljas i syfte att uppfylla dessa krav som lĂ€ngst fram till den [PublikationsbyrĂ„n: för in datum = fem Ă„r efter ikrafttrĂ€dandet av denna förordning] eller fram till fem Ă„r efter den dag dĂ„ kraven blir obligatoriska för jordbruksföretaget, beroende pĂ„ vilken dag som infaller sist.
*Europaparlamentets och rĂ„dets förordning (EU).../... om hĂ„llbar anvĂ€ndning av vĂ€xtskyddsmedel och om Ă€ndring av förordning (EU) 2021/2115 (EUT...). â
2.I artikel 70.3 ska följande stycke lÀggas till:
âGenom undantag frĂ„n första stycket leden a och b, nĂ€r stödmottagare Ă„lĂ€ggs krav i enlighet med förordning (EU) âŠ/âŠ*++, fĂ„r stöd beviljas i syfte att uppfylla dessa
+
++
EUT: VÀnligen inför i texten numret pÄ den förordning som finns i dokumentet ... och inför nummer, datum och
EUT: VÀnligen inför i texten numret pÄ den förordning som finns i dokumentet ⊠.
| SV | 71 | SV |
krav som lĂ€ngst fram till den [PublikationsbyrĂ„n: för in datum = fem Ă„r efter ikrafttrĂ€dandet av denna förordning] eller fram till fem Ă„r efter den dag dĂ„ kraven blir obligatoriska för jordbruksföretaget, beroende pĂ„ vilken dag som infaller sist.â
3.I artikel 73.5 ska följande stycke lÀggas till:
âGenom undantag frĂ„n första stycket, nĂ€r jordbrukare Ă„lĂ€ggs krav i enlighet med förordning (EU) âŠ/âŠ++, fĂ„r stöd beviljas i syfte att uppfylla dessa krav som lĂ€ngst fram till den [PublikationsbyrĂ„n: för in datum = fem Ă„r efter ikrafttrĂ€dandet av denna förordning] eller fram till fem Ă„r efter den dag dĂ„ kraven blir obligatoriska för jordbruksföretaget, beroende pĂ„ vilken dag som infaller sist.â
Artikel 44
UpphÀvande av direktiv 2009/128/EG
1.Direktiv 2009/128/EG ska upphöra att gÀlla.
2.HÀnvisningar till direktiv 2009/128/EG ska anses som hÀnvisningar till denna förordning och ska lÀsas i enlighet med jÀmförelsetabellen i bilaga VII.
Artikel 45
IkrafttrÀdande
Denna förordning trÀder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillÀmpas frÄn och med den [PublikationsbyrÄn: för in datum = första dagen i mÄnaden efter de ... mÄnader som följer pÄ ikrafttrÀdandet av denna förordning].
Artikel 21 ska dock tillÀmpas frÄn och med den [PublikationsbyrÄn: för in datum = 3 Är efter ikrafttrÀdandet av denna förordning].
Denna förordning Àr till alla delar bindande och direkt tillÀmplig i alla medlemsstater. UtfÀrdad i Bryssel den
| PÄ Europaparlamentets vÀgnar | PÄ rÄdets vÀgnar |
| Ordförande | Ordförande |
| SV | 72 | SV |