EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 8.3.2022

COM(2022) 112 final

2022/0077 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 514/2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering,

om ändring av förordning (EU) nr 516/2014 om inrättande av asyl-, migrations- och

integrationsfonden

och

om ändring av förordning (EU) 2021/1147 om inrättande av Asyl-, migrations- och

integrationsfonden

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Ryska federationens invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har lett till en massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina till flera EU-medlemsstater. Detta innebär ett förnyat tryck på medlemsstaternas ekonomiska resurser när de hanterar brådskande behov på migrations- och gränsförvaltningsområdet. Det ökade migrationstrycket, som även berör mottagnings- och asylförfarandena, är redan mycket påtagligt i de medlemsstater som delar en landgräns med Ukraina, men behoven sprider sig ytterligare över hela Europeiska unionens territorium och kommer att kvarstå efter 2022.

Det övergripande målet med detta förslag är att hjälpa medlemsstaterna att hantera konsekvenserna av kriget i Ukraina, genom att underlätta tillgången till outnyttjade ekonomiska medel för programperioden 2014–2020 inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden1 (Amif), fonden för inre säkerhet när det gäller instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering2 samt fonden för inre säkerhet när det gäller instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering3 (nedan tillsammans kallade fonderna för inrikes frågor 2014– 2020). Syftet med detta förslag är att maximera användningsområdet för dessa fonder genom att förlänga stödberättigandeperioden och frigöra outnyttjade öronmärkta medel, så att outnyttjade medel inte går förlorade på grund av tillbakadragande.

Den 4 mars 2022 antogs rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 om fastställande av att det föreligger massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2001/55/EG, med följden att tillfälligt skydd införs4. I genomförandebeslutet klargörs (i skäl 22) att medlemsstaternas insatser för att uppfylla de skyldigheter som följer av beslutet och erbjuda tillfälligt skydd kommer att få stöd bland annat från den Asyl-, migrations- och integrationsfond som inrättades genom förordning (EU) 2021/11475 (Amif 2021–2027). En förlängning av genomförandeperioden för fonderna för inrikes frågor 2014–2020 skulle också kunna ge medlemsstaterna ytterligare flexibilitet när det gäller stödåtgärder som vidtas i enlighet med rådets direktiv 2001/55/EG om miniminormer för att ge tillfälligt skydd i samband med den massiva tillströmningen av fördrivna personer från Ukraina.

1Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 168).

2Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 143).

3Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av

fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och om upphävande av rådets beslut 2007/125/RIF (EUT L 150, 20.5.2014, s. 93).

4Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (EGT L 212, 7.8.2001, s. 12).

5Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1147 av den 7 juli 2021 om inrättande av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (EUT L 251, 15.7.2021, s. 1).

Denna övergripande flexibilitet är nödvändig för att säkerställa ett heltäckande tillvägagångssätt för migrationshantering, på grundval av ömsesidigt förtroende, solidaritet och ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna och unionens institutioner, för att säkerställa en gemensam hållbar unionspolitik för asyl, migration, säkerhet och gränsförvaltning samt för att stärka förtroendet för unionens förmåga att få europeiska och nationella insatser att samverka på ett effektivt sätt.

Förlänga genomförandeperioden för fonderna för inrikes frågor 2014–2020

Syftet med detta förslag är att förlänga genomförandeperioden för fonderna för inrikes frågor 2014–2020 med ett år. Förlängningen görs genom en ändring av förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering6, som innehåller tillämpningsföreskrifter för fonderna för inrikes frågor 2014–2020. Tack vare förlängningen kommer medlemsstaterna att snabbt kunna använda återstående medel för att hantera det ökade trycket på deras gränsförvaltnings- och migrationshanteringssystem till följd av invasionen i Ukraina. Den massiva tillströmningen av personer till EU:s medlemsstater ger också upphov till ytterligare säkerhetsbehov, och återstående medel skulle kunna vara till nytta även på det området.

Frigöra outnyttjade öronmärkta medel inom ramen för Amif 2014–2020

Detta förslag syftar dessutom till att frigöra outnyttjade belopp som tidigare öronmärkts för vissa specifika ändamål inom ramen för Amif, för att medlemsstaterna bättre ska kunna hantera det ökade trycket på sina asyl- och migrationshanteringssystem till följd av invasionen av Ukraina. Frigörandet sker genom ändring av förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av Amif och fastställande av bestämmelser för dess användning.

Möjliggöra användning av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Amif 2021–2027

För att öka omfattningen av tillgängliga finansieringskällor som kan hjälpa till att hantera oförutsedda framtida händelser syftar förslaget till att ge medlemsstaterna och andra offentliga eller privata givare möjlighet att under programperioden 2021–2027 lämna ytterligare ekonomiska bidrag till asyl- och migrationshantering i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Dessa externa inkomster avsatta för särskilda ändamål kommer att utgöra ett särskilt bidrag från medlemsstaterna och andra offentliga eller privata givare för att finansiera specifika utgiftsposter inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden för 2021–2027. Denna potentiella finansieringskälla läggs till genom ändring av förordning (EU) 2021/11477 om inrättande av Amif och fastställande av bestämmelser för dess användning. Därigenom möjliggörs ytterligare beredskap att finansiera asyl- och migrationsverksamhet i medlemsstaterna under kriser som de som uppstår till följd av invasionen av Ukraina.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

EUT L 150, 20.5.2014, s. 112. Förordningens titel kan förefalla missvisande när det gäller tillämpningen, men den är även tillämplig på instrumentet för yttre gränser och visering, i enlighet med artikel 1.3 i förordning (EU) nr 515/2014 jämförd med artikel 2 a i förordning (EU) nr 514/2014.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1147 av den 7 juli 2021 om inrättande av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (EUT L 251, 15.7.2021, s. 1).

Förslaget är förenligt med den övergripande rättsliga ram som inrättats för fonderna för inrikes frågor 2014–2020 och är begränsat till en riktad ändring av specifika bestämmelser i förordning (EU) nr 514/2014 och förordning (EU) nr 516/2014 för att hantera de brådskande och exceptionella omständigheterna till följd av invasionen av Ukraina. Möjligheten att avsätta inkomster till specifika utgiftsposter föreskrivs dessutom i artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2018/10468 (budgetförordningen), som är tillämplig på all EU-finansiering inom det berörda området.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är begränsat till riktade ändringar av förordning (EU) nr 514/2014 och förordning (EU) nr 516/2014 för att hantera de brådskande och exceptionella omständigheterna till följd av invasionen av Ukraina och bevarar förenligheten med unionens politik inom andra områden. Att hantera utbrottet av våldsamheter i Ukraina och de efterföljande flyktingströmmarna har konsekvent identifierats som en topprioritering för unionen. Det föreslagna tillvägagångssättet är också förenligt med den genomförandecykel (n+3-regeln) som anges i artikel 136 i förordning (EU) nr 1303/20139 om fastställande av Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden. Användningen av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål är dessutom förenlig med det tillvägagångssätt som används i andra finansieringsinstrument där resiliens och beredskap är viktiga faktorer, till exempel rådets förordning (EU) 2020/2094 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen10.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för den föreslagna unionsåtgärden återfinns i förteckningen över åtgärder i artiklarna 78.2, 79.2, 79.4, 82.1, 84 och 87.2 i fördraget om unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Förordning (EU) nr 516/2014 grundar sig på artiklarna 78.2, 79.2 och 79.4, medan förordning (EU) nr 514/2014 grundar sig på samtliga ovannämnda bestämmelser.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget syftar till att hjälpa medlemsstaterna att hantera de direkta och indirekta effekterna av invasionen av Ukraina och framför allt deras ökade behov på migrations- och

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

10Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433, 22.12.2020, s. 23).

gränsförvaltningsområdet, för att maximera användningen av tillgängliga EU-medel som är avsedda för relaterade ändamål. EU-lagstiftningen kan endast ändras på unionsnivå.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget innehåller begränsade och riktade ändringar som inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet att säkerställa att medlemsstaterna i största möjliga utsträckning kan utnyttja tillgängliga ekonomiska medel i anknytning till invasionen av Ukraina. Invasionen har gett upphov till ökade behov på områden, t.ex. migrationshantering och gränsförvaltning, som direkt täcks av fonderna för inrikes frågor 2014–2020. Förslaget är därmed förenligt med proportionalitetsprincipen och omfattas av utrymmet för att vidta åtgärder på området med frihet, säkerhet och rättvisa i enlighet med avdelning V i EUF- fördraget. Målen och motsvarande finansieringsnivåer står i proportion till vad instrumentet syftar till att uppnå.

•Val av instrument

I förordning (EU) nr 514/2014 fastställs stödberättigande- och genomförandeperioden för fonderna för inrikes frågor 2014–2020, medan förordning (EU) nr 516/2014 innehåller specifika regler om användningen av medel inom ramen för Amif under denna period. För att förlänga stödberättigandeperioden för fonderna för inrikes frågor 2014–2020 och för att frigöra outnyttjade medel inom ramen för Amif måste både förordning (EU) nr 514/2014 och förordning (EU) nr 516/2014 ändras genom den föreliggande förordningen. Genom förordning (EU) 2021/1147 inrättas Amif för perioden 2021–2027, med bestämmelser för dess användning, så för att införa bestämmelser om användning av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Amif 2021–2027 måste även förordning (EU) 2021/1147 ändras genom detta förslag.

3.BUDGETKONSEKVENSER

Budgetkonsekvenserna beaktas redan i budgeten för fonderna för inrikes frågor 2014–2020. Målet med detta förslag är att optimera användningen av fonderna för inrikes frågor 2014– 2020 mot bakgrund av den massiva tillströmningen av fördrivna personer från Ukraina till EU:s medlemsstater.

Det är omöjligt att på förhand känna till budgetkonsekvenserna av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i budgeten för Amif 2021–2027. Enligt artikel 21.5 i budgetförordningen ska budgeten innehålla rubriker för externa och interna inkomster avsatta för särskilda ändamål och beloppen ska om möjligt anges. Inkomster avsatta för särskilda ändamål får bara införas i budgetförslaget till belopp som är säkra i det skede då budgetförslaget upprättas.

2022/0077 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 516/2014 om inrättande av asyl-, migrations- och

integrationsfonden

och

om ändring av förordning (EU) 2021/1147 om inrättande av Asyl-, migrations- och

integrationsfonden

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 78.2, 79.2, 79.4, 82.1, 84 och 87.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande1, med beaktande av Regionkommitténs yttrande2,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Ryska federationens invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har lett till en massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina till flera medlemsstater. Detta innebär ett förnyat tryck på medlemsstaternas ekonomiska resurser när de hanterar brådskande migrations-, gränsförvaltnings- och säkerhetsbehov. Med tanke på krisens art och omfattning kommer dessa oförutsedda behov att kvarstå efter 2022.

(2)Sedan den 1 januari 2014 har unionens politik för inrikes frågor avseende migration, gränsförvaltning och säkerhet understötts genom finansiering från asyl-, migrations- och integrationsfonden3, fonden för inre säkerhet när det gäller instrumentet för

ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering4 samt fonden för inre säkerhet när det gäller instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och

1EUT C […], […], s. […].

2EUT C […], […], s. […].

3Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 168).

4Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 143).

bekämpande av brottslighet samt krishantering (nedan tillsammans kallade fonderna för inrikes frågor 2014–2020).

(3)Det är nödvändigt att förlänga genomförandeperioden för fonderna för inrikes frågor 2014–2020 med ett år så att medlemsstaterna fullt ut kan utnyttja outnyttjade medel från dessa program och vid behov snabbt se över genomförandet av sina program om det behövs för att hantera de oförutsedda utmaningarna till följd av invasionen av Ukraina.

(4)Det är också nödvändigt att skapa större flexibilitet i användningen av öronmärkta medel enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 som för närvarande förhindrar att outnyttjade medel från programperioden 2014–2020 används för åtgärder för att tillgodose akuta behov till följd av invasionen av Ukraina.

(5)I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/20145 anges allmänna bestämmelser för genomförandet av fonderna för inrikes frågor 2014–2020 i fråga om bland annat finansiering av utgifter och genomförandeperioden, vilka begränsar stödberättigandet för medlemsstaternas utbetalningar till senast den 30 juni 2023 och fastställer slutet på genomförandeperioden till den 31 december 2023.

(6)Den 1 januari 2021 började ett förnyat paket med fonder på området migration och gränsförvaltning tillämpas inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2021–2027, i form av den nya Asyl-, migrations- och integrationsfonden6, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik7 samt Fonden för inre säkerhet8 (nedan tillsammans kallade fonderna för inrikes frågor 2021–2027).

(7)Även om fonderna för inrikes frågor 2021–2027 trädde i kraft den 15 juli 2021 och började tillämpas den 1 januari 2021 har medlemsstaternas program [den dag då föreliggande förordning antas] ännu inte godkänts.

(8)För att säkerställa kontinuitet i genomförandet av de politiska målen för fonderna för inrikes frågor 2014–2020 och 2021–2027 samt möjliggöra en smidig övergång mellan programperioderna 2014–2020 och 2021–2027, och därigenom minimera den administrativa bördan för medlemsstaterna, är det nödvändigt med viss överlappning mellan genomförandet av respektive finansieringsinstrument.

(9)Denna nödvändighet erkänns uttryckligen i de rättsliga grunderna för fonderna för inrikes frågor 2021–2027 och förordning (EU) 2021/10609, som tillåter retroaktivt stödberättigande för utgifter från och med den 1 januari 2021.

(10)Trots dessa bestämmelser för att överbrygga klyftan mellan finansieringsinstrumenten

riskerar slutdatumet för genomförandet av fonderna för inrikes frågor 2014–2020 och de förväntade datumen för godkännande av programmen inom ramen för fonderna för inrikes frågor 2021–2027 att utsätta medlemsstaterna för ett betydande

5EUT L 150, 20.5.2014, s. 112.

6Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1147 av den 7 juli 2021 om inrättande av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (EUT L 251, 15.7.2021, s. 1).

7Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1148 av den 7 juli 2021 om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 251, 15.7.2021, s. 48).

8Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1149 av den 7 juli 2021 om inrättande av Fonden för inre säkerhet (EUT L 251, 15.7.2021, s. 94).

9Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

finansieringsunderskott. Detta kan leda till likviditetsproblem på grund av det ökade trycket på deras migrationshanterings- och gränsförvaltningsverksamhet till följd av den massiva tillströmningen av fördrivna personer från Ukraina.

(11)Risken förvärras av att fonderna för inrikes frågor 2014–2020 följer en kortare cykel för genomförande av budgetåtaganden (n+2-regeln) som inte är anpassad till andra EU-finansieringsinstrument med delad förvaltning, såsom sammanhållningsfonderna, där en längre genomförandeperiod (n+3) gäller. Denna n+3-regel10 kommer att gälla för fonderna för inrikes frågor 2021–2027 i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 för perioden 2021–2027.

(12)Tillgängliga uppgifter om läget i medlemsstaternas genomförande tyder – delvis på grund av orsaker utanför medlemsstaternas kontroll, såsom uppskjutet genomförande till följd av coronaviruspandemin 2020–2021 – på en hög risk för tillbakadragande av medel som annars skulle kunna användas för att hantera nyuppkomna behov. Samtidigt skulle en förlängning av tidsfristen för genomförandet av fonderna med ett år göra det möjligt för medlemsstaterna att fullt ut utnyttja budgetåtagandena inom programmen för 2014–2020 för att hantera utmaningarna på grund av händelserna i Ukraina.

(13)Enligt förordning (EU) nr 514/2014 får ett godkänt nationellt program, mot bakgrund av nya eller oförutsedda omständigheter, på kommissionens eller den berörda medlemsstatens initiativ granskas på nytt och om nödvändigt ändras för resten av programperioden. I detta sammanhang kan kriget i Ukraina med fog betraktas som

”nya eller oförutsedda omständigheter” som motiverar en ny granskning och operativ omläggning av programmets genomförande, mot bakgrund av dessa nya behov och inom ramen för de specifika målen för det tidigare antagna programmet.

(14)För att ge medlemsstaterna fortsatt tillgång till outnyttjade belopp inom ramen för fonderna för inrikes frågor 2014–2020 är det nödvändigt att förlänga stödberättigandeperioden för dessa fonder med ett år och att göra de nödvändiga justeringarna av datumen för genomförande, rapportering, utvärdering och avslutande av programmen samt datumen för tillbakadragande av belopp.

(15)För att säkerställa att förlängningen av stödberättigandeperioden införs på ett så tydligt sätt som möjligt är det nödvändigt att fastställa ett slutdatum för när utgifterna måste ha både uppkommit och utbetalats.

(16)Genom förordning (EU) 2018/2000 av den 12 december 201811 ändrades förordning (EU) nr 516/2014 för att frigöra medel som öronmärkts för överföring av personer som ansöker om eller åtnjuter internationellt skydd och för att göra det möjligt att använda medlen för vissa andra åtgärder inom ramen för det nationella programmet.

Budgetåtaganden för de operativa programmen görs per årliga delbetalningar. Enligt n+3-regeln ska ett åtagande som gjorts år n täckas med samma belopp av förfinansiering och ansökningar om mellanliggande betalningar före den 31 december n+3 (ett åtagande som gjordes 2014 måste till exempel täckas helt av förfinansiering och betalningsansökningar före den 31 december 2017). Det belopp som inte täcks dras tillbaka, vilket innebär att medlemsstaten förlorar finansieringen. Syftet med regeln är att säkerställa finansiell disciplin vid förvaltningen av EU-medel genom att ålägga medlemsstaterna att genomföra projekten på ett dynamiskt sätt och att undvika problem i slutet av cykeln.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/2000 av den 12 december 2018 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 vad gäller förnyade åtaganden avseende de återstående belopp som anslagits till stöd för genomförandet av rådets beslut (EU) 2015/1523 och (EU) 2015/1601 eller omfördelning av dessa belopp till andra åtgärder inom ramen för de nationella programmen (EUT L 328, 21.12.2018, s. 78).

Det är nödvändigt att utvidga denna flexibilitetsprincip till att omfatta akuta behov mot bakgrund av nya eller oförutsedda omständigheter, framför allt för att tillgodose medlemsstaternas nya behov i fråga om asyl- och migrationshantering till följd av invasionen av Ukraina.

(17)För att frigöra alla tillgängliga medel och undvika att de går förlorade genom tillbakadragande av outnyttjade medel som tidigare öronmärkts för vissa specifika ändamål enligt förordning (EU) nr 516/2014, inbegripet resurser för särskilda åtgärder och för unionsprogrammet för vidarebosättning, är det nödvändigt att ge medlemsstaterna flexibilitet att undantagsvis använda dessa medel mot bakgrund av nya eller oförutsedda omständigheter, såsom de som uppstår till följd av invasionen av Ukraina.

(18)För att öka omfattningen av tillgängliga finansieringskällor som kan hjälpa till att hantera oförutsedda framtida händelser är det lämpligt att ge medlemsstaterna och andra offentliga eller privata givare möjlighet att under programperioden 2021–2027 lämna ytterligare ekonomiska bidrag till asyl- och migrationshantering i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Dessa externa inkomster avsatta för särskilda ändamål kommer att utgöra ett särskilt bidrag från medlemsstaterna och andra offentliga eller privata givare för att finansiera specifika utgiftsposter inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden för 2021–2027 och kommer att möjliggöra ytterligare beredskapsåtgärder för att finansiera asyl- och migrationsverksamhet i medlemsstaterna under kriser som de som uppstår till följd av invasionen av Ukraina.

(19)Det stöd som tillhandahålls inom ramen för Amif bör komplettera åtgärder som

finansieras genom andra unionsfonder, särskilt inom ramen för sammanhållningspolitiken, för att maximera effekten av tillgänglig finansiering.

(20)Förordning (EU) nr 514/2014 och förordning (EU) nr 516/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 514/2014 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 17 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Utgifterna ska berättiga till stöd enligt de särskilda förordningarna om stödmottagaren har ådragit sig dem och de har betalats ut i sin helhet av den utsedda ansvariga myndigheten mellan den 1 januari 2014 och den 30 juni 2024.”

(2)I artikel 40 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska lämna in följande handlingar senast den 31 december

2024:

a)Den information som krävs för de sista årsräkenskaperna, i enlighet med artikel 44.1.

b)En begäran om utbetalning av slutsaldot.

c)Den slutliga genomföranderapporten för det nationella programmet i enlighet med artikel 54.1.

2.De utbetalningar som den ansvariga myndigheten gjort under perioden 16 oktober 2023–30 juni 2024 ska tas med i de sista årsräkenskaperna.”

(3)I artikel 50 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4. Åtaganden för periodens två sista budgetår ska dras tillbaka i enlighet med reglerna för avslutande av programmet.”

(4)I artikel 54 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Senast den 31 mars 2016 och senast den 31 mars varje år därefter till och med

2023 ska den ansvariga myndigheten till kommissionen lämna in en årlig rapport om genomförandet av varje nationellt program under det föregående budgetåret och får offentliggöra denna information på lämplig nivå. Den rapport som lämnas in 2016 ska omfatta budgetåren 2014 och 2015. Medlemsstaterna ska lämna in en slutlig rapport om genomförandet av de nationella programmen senast den 31 december 2024.”

(5)Artikel 57 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 b ska ersättas med följande:

”b) En rapport senast den 31 december 2024 om efterhandsutvärderingen av effekterna av de åtgärder som vidtagits inom ramen för deras nationella program.”

b)Punkt 2 b ska ersättas med följande:

”b) Senast den 30 juni 2025 en efterhandsutvärdering om effekterna av denna förordning och de särskilda förordningarna, efter avslutandet av de nationella programmen.”

Artikel 2

Förordning (EU) nr 516/2014 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 16 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. De ytterligare belopp som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska tilldelas medlemsstaterna genom individuella finansieringsbeslut om godkännande eller ändring av deras nationella program inom ramen för halvtidsöversynen enligt det förfarande som anges i artiklarna 14 och 15 i förordning (EU) nr 514/2014. Dessa belopp får endast användas för genomförande av de särskilda åtgärderna som anges i bilaga II till den här förordningen. Om en annan användning inom ramen för det nationella programmet dock är nödvändig mot bakgrund av nya eller oförutsedda omständigheter ska den berörda medlemsstaten samråda med kommissionen före en sådan användning av beloppen.”

(2)I artikel 17 ska punkt 9 ersättas med följande:

”9. De tilläggsbelopp som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska tilldelas medlemsstaterna vartannat år, första gången genom individuella finansieringsbeslut om godkännande av deras nationella program i enlighet med det förfarande som anges i artikel 14 i förordningen (EU) nr 514/2014 och senare genom ett finansieringsbeslut som bifogas besluten om godkännande av deras nationella program. Dessa belopp får inte föras över till andra åtgärder som omfattas av det nationella programmet. Om en överföring dock är nödvändig mot bakgrund av nya eller oförutsedda omständigheter ska den berörda medlemsstaten samråda med kommissionen före en sådan överföring av beloppen.”

Artikel 3

Förordning (EU) 2021/1147 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 10 ska följande punkt läggas till som punkt 5:

”5. Stöd enligt denna förordning får också finansieras genom bidrag från medlemsstaterna och från andra offentliga eller privata givare som externa inkomster avsedda för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2018/104612.”

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

12Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella

regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).