Rätt och lätt

– ett förbättrat regelverk för VAB

Slutbetänkande av VAB-utredningen

Stockholm 2022

SOU 2022:31

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2022

ISBN 978-91-525-0400-0 (tryck)

ISBN 978-91-525-0401-7 (pdf)

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Ardalan Shekarabi

Regeringen beslutade den 5 november 2020 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över reglerna för tillfällig föräldrapenning. Syftet med översynen är att modernisera, renodla och förenkla regel- verket och göra det mer lättöverskådligt, framför allt för föräldrar, att minska utrymmet för fusk och felaktiga utbetalningar samt att stärka möjligheterna till kontroll. En del av uppdraget bestod av att lämna förslag som möjliggör att föräldrar ska kunna få tillfällig föräldra- penning för att instruera personal i förskola, skola, fritidshem och pedagogisk omsorg om egenvård för ett barn med kronisk sjukdom. I denna del lämnades den 1 juni 2021 delbetänkandet VAB för vård- åtgärder i skolan SOU 2021:41.

Som särskild utredare förordnades den 5 november 2020 chefs- utredare Marika Lindgren Åsbrink.

Som sakkunniga förordnades den 16 februari 2021 departements- sekreteraren Kajsa Eliasson (Socialdepartementet) och kanslirådet Susanna Pålsson Alstergren (Socialdepartementet). Den 25 januari 2022 entledigades departementssekreteraren Kajsa Eliasson, och den 21 januari 2022 förordnades ämnesrådet Maria Lidström (Social- departementet).

Vidare förordnades den 16 april 2021 departementssekreteraren Angelica Kauntz (Finansdepartementet) som sakkunnig. Den 10 januari 2022 entledigades departementssekreteraren Angelica Kauntz och kanslirådet Philip Fridborn Kempe (Finansdepartementet) förordnades som sakkunnig.

Som experter förordnades den 16 februari 2021 utredaren Geoffrey Bogaert (Inspektionen för socialförsäkringen), utredaren Anders Dahlqvist (Socialstyrelsen), förhandlaren Donovan Häll (Sveriges kom- muner och regioner), experten Niklas Löfgren (Försäkringskassan) och utredaren Camilla Rönnberg (Barnombudsmannen).

Som sekreterare i utredningen förordnades den 1 december 2020 kanslirådet Charlotta Örn. Från och med den 14 december 2020 för- ordnades processföraren Tommy Fraenkel som sekreterare och från den 1 september 2021 förordnades analytikern Alma Wennemo Lanninger. Den 30 april 2022 entledigades analytikern Alma Wennemo Lanninger.

Delbetänkandet är skrivet utifrån att utredaren och utrednings- sekretariatet gemensamt gör bedömningar och lämnar förslag. Utredaren är dock ensamt ansvarig för förslagen.

Utredningen, som har antagit namnet ”VAB-utredningen”, över- lämnar härmed sitt slutbetänkande (SOU 2022:31).

Stockholm i juni 2022

Marika Lindgren Åsbrink

/Charlotta Örn

/Tommy Fraenkel

/Alma Wennemo Lanninger

Innehåll

Sammanfattning ................................................................

19

1

Författningsförslag.....................................................

33

1.1

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ...........

33

1.2Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584)................................................................................

56

1.3Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

(2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets

 

 

beskattningsverksamhet .........................................................

57

2

Utredningens uppdrag och arbete .................................

59

2.1

Uppdraget................................................................................

59

2.2

Utredningens arbete ...............................................................

59

2.3

Avgränsningar .........................................................................

61

3

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn...

63

3.1

Rätten till tillfällig föräldrapenning .......................................

64

 

3.1.1

Barn som inte har fyllt 12 år ...................................

65

 

3.1.2

Barn som har fyllt 12 år...........................................

66

 

3.1.3

Barn som omfattas av LSS.......................................

66

 

3.1.4

Vård av allvarligt sjukt barn ....................................

67

 

3.1.5

Vid barns födelse eller adoption .............................

67

 

3.1.6

När ett barn har avlidit............................................

67

3.2

Barnkonventionen...................................................................

67

5

Innehåll

SOU 2022:31

3.3FN:s konvention om rättigheter för personer med

funktionsnedsättning .............................................................

69

3.4Ansökan om och handläggning av tillfällig

föräldrapenning.......................................................................

69

3.4.1Frånvaro från arbetet för tillfällig

 

 

föräldrapenning .......................................................

69

 

3.4.2

Handläggningen är till stor del automatiserad ......

70

3.5

Barn och familjer i Sverige .....................................................

73

 

3.5.1

Antalet barn som föds ............................................

73

 

3.5.2

Barn i olika typer av hushåll ...................................

73

3.6

Skolverksamhet för barn ........................................................

74

 

3.6.1

Förskola ...................................................................

75

 

3.6.2

Annan pedagogisk omsorg .....................................

76

 

3.6.3

Skolformer och fritidshem .....................................

77

3.6.4Förutsättningar för frånvaro från

 

 

skolverksamheter ....................................................

78

3.7

Utbetalningar av tillfällig föräldrapenning............................

80

3.8

Liknande ersättningar i andra länder .....................................

85

 

3.8.1

Ersättning i Norge ..................................................

85

 

3.8.2

Ersättning i Danmark .............................................

87

 

3.8.3

Ersättning i Finland ................................................

87

 

3.8.4

Ersättning i Tyskland..............................................

88

 

3.8.5

Ersättning i Frankrike.............................................

88

4

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till

 

 

tillfällig föräldrapenning .............................................

89

4.1

Flera olika situationer täcks av försäkringen ........................

89

4.2

Hälsa och sjukdom hos barn..................................................

90

 

4.2.1

Hälsa hos barn i förskolan......................................

91

 

4.2.2

Barns sjukfrånvaro från förskolan..........................

92

 

4.2.3

Frånvaro i skolverksamheter under pandemin ......

95

4.2.4Långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

 

hos barn ...................................................................

97

4.2.5

Psykisk ohälsa hos barn ..........................................

98

6

SOU 2022:31

Innehåll

4.3Möjlighet till ersättning på grund av barnets sjukdom

eller funktionsnedsättning....................................................

100

4.3.1Möjlighet till ersättning på grund av barnets

psykiska ohälsa.......................................................

104

4.3.2Möjlighet till ersättning på grund av allvarlig

sjukdom hos barnet ...............................................

107

4.4Besök hos hälso- och sjukvården eller andra

verksamheter på grund av barnets tillstånd .........................

111

4.4.1

Barnhälsovård och elevhälsa..................................

112

4.4.2

Besök hos hälso- och sjukvården..........................

112

4.4.3

Tandvårdsbesök .....................................................

115

4.5Möjlighet till ersättning för besök hos hälso- och

sjukvården och tandvården mm. ..........................................

116

4.5.1Möjlighet till ersättning vid läkarbesök eller andra besök med anledning av barnets

 

sjukdom eller funktionsnedsättning.....................

116

4.6 Möjlighet till ersättning för barn och unga i olika åldrar ...

121

4.6.1

Barn som är yngre än 240 dagar............................

121

4.6.2

Åldersgränsen vid 12 år .........................................

122

4.6.3

Barn som är över 16 år...........................................

125

4.7Möjlighet till ersättning för någon annan än barnets

förälder

..................................................................................

126

4.8 Utredning och insatser från socialtjänsten..........................

128

4.8.1

Socialtjänstens utredning ......................................

130

4.8.2

Behov av samordning för barns välmående..........

131

4.9Behov av ersättning och ledighetsrätt vid utredning och

 

insatser från socialtjänsten....................................................

132

5

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars

 

 

användande av den tillfälliga föräldrapenningen .........

135

5.1

Förutsättningar för föräldrar på arbetsmarknaden .............

135

 

5.1.1

Föräldrars sysselsättning.......................................

136

 

5.1.2

Könssegregerad arbetsmarknad ............................

137

 

5.1.3

Arbetstidens omfattning .......................................

138

 

5.1.4

Tidsbegränsade och tillfälliga anställningar .........

141

7

Innehåll

SOU 2022:31

5.1.5

Gigekonomi och nya anställningsformer ............

143

5.1.6

Arbetstidens förläggning ......................................

145

5.1.7

Föräldrars frånvaro från arbetet ...........................

146

5.1.8

Tidsanvändning för föräldrar................................

148

5.1.9

Sammanfattande iakttagelser ................................

150

5.2Kartläggning av föräldrars användande av tillfällig

föräldrapenning.....................................................................

151

5.2.1

Användande efter barnets ålder............................

152

5.2.2

Kvinnor och mäns användande ............................

154

5.2.3Användande efter utbildningsnivå,

 

sysselsättningsgrad och födelseland.....................

157

5.2.4

Användande efter inkomstnivå ............................

162

5.2.5

Användande efter sektor och yrke .......................

165

5.3 Föräldrars möjligheter att förena arbetsliv med familjeliv...

170

5.3.1

Regelverk på arbetsmarknaden.............................

171

5.3.2Föräldraskapets påverkan på inkomster för

kvinnor och män ...................................................

172

5.3.3Föräldrars frånvaro vid vård av barn påverkar

 

deras förutsättningar i arbetslivet.........................

174

5.3.4

Särskilt om företagares förutsättningar ...............

177

5.3.5Den tillfälliga föräldrapenningens påverkan på

 

föräldrars ekonomiska förutsättningar ................

184

5.3.6

Olika förutsättningar för frånvaro .......................

189

5.3.7

Svårigheter för behovsanställda............................

191

5.3.8Andra lösningar vid barns sjukdom eller

 

vårdbehov ..............................................................

193

5.3.9

Ökat vobbande ......................................................

194

5.3.10Information om hur föräldrar med olika

 

arbetsformer kan använda tillfällig

 

 

föräldrapenning .....................................................

196

5.3.11

Förutsättningar för föräldrar som är arbetslösa ..

200

5.3.12

Sammanfattande iakttagelser ................................

201

8

SOU 2022:31

Innehåll

6

Rättsliga förutsättningar för tillfällig föräldrapenning ...

203

6.1

Ansökan om tillfällig föräldrapenning.................................

203

6.2Grundläggande förutsättningar för rätt till tillfällig

föräldrapenning .....................................................................

204

6.2.1

Föräldrar och vårdnadshavare ...............................

205

6.2.2

Försäkringsgrunden ..............................................

206

6.2.3

Avstå från förvärvsarbete ......................................

207

6.2.4

Förälder som är arbetslös......................................

210

6.2.5

Förälder som studerar ...........................................

213

6.2.6

Sjukpenninggrundande inkomst...........................

213

6.2.7

Barnet ska vara bosatt i Sverige.............................

214

6.3 Tillfällig föräldrapenning för någon annan än en förälder....

215

6.3.1

Personer som likställs med förälder .....................

215

6.3.2Överlåtelse av rätten till tillfällig

föräldrapenning......................................................

217

6.3.3Beslut om rätt till tillfällig föräldrapenning

efter medgivande av förälder.................................

219

6.3.4Utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid

förälders sjukdom eller smitta ..............................

220

6.3.5Tillfällig föräldrapenning vid barns födelse, adoption eller förordnande av särskilda

vårdnadshavare.......................................................

224

6.4 Situationer som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning ... 224

6.4.1Vid barns födelse eller vid adoption eller då

 

särskilda vårdnadshavare har förordnats ..............

224

6.4.2

Sjukdom eller smitta hos barnet ...........................

225

6.4.3Sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie

vårdare ....................................................................

226

6.4.4Besök i samhällets förebyggande

barnhälsovård.........................................................

227

6.4.5Barnets andra förälder besöker läkare med ett

annat barn till någon av föräldrarna......................

228

6.4.6Besök på en institution för medverkan i

 

behandling av barnet eller för att lära sig vårda

 

 

barnet......................................................................

229

6.4.7

Deltagande i en kurs som ordnas av

 

 

sjukvårdshuvudman...............................................

230

9

Innehåll

SOU 2022:31

6.4.8Läkarbesök på grund av att barnet lider av

allvarlig sjukdom ...................................................

231

6.4.9Läkarbesök som är en del i behandlingen av

barnet .....................................................................

232

6.4.10Deltagande i någon behandling som är

 

ordinerad av läkare ................................................

233

6.4.11

Kontaktdagar.........................................................

234

6.4.12

Vård av ett allvarligt sjukt barn ............................

235

6.4.13

När ett barn har avlidit .........................................

238

6.5 Barnets ålder .........................................................................

239

6.5.1

Barn som är yngre än 240 dagar ...........................

239

6.5.2Barn som är 240 dagar eller äldre för vilket

 

föräldrapenning annars skulle ha lämnats............

241

6.5.3

Barn som inte har fyllt 12 år .................................

242

6.5.4

Barn som har fyllt 12 men inte 16 år....................

243

6.5.5

Barn som har fyllt 16 år ........................................

245

6.6 Tillfällig föräldrapenning till fler än en förälder .................

248

6.6.1När föräldrapenningsförmåner kan lämnas till

fler än en förälder ..................................................

248

6.6.2När tillfällig föräldrapenning kan lämnas till

fler än en förälder ..................................................

251

6.6.3Rätten till tillfällig föräldrapenning när två

 

 

föräldrar ansöker om ersättning för samma tid

 

 

 

men samtidig rätt till ersättning saknas ...............

252

 

6.6.4

Samma tid ..............................................................

253

6.7

Förmånstid............................................................................

253

6.8

Styrkande av rätten till tillfällig föräldrapenning................

257

6.9

Gränsdragning mot andra förmåner....................................

260

 

6.9.1

Omvårdnadsbidrag................................................

260

 

6.9.2

Sjuklön och sjukpenning m.m..............................

263

6.10

Den tillfälliga föräldrapenningens storlek...........................

264

 

6.10.1

Förmånsnivåer.......................................................

264

 

6.10.2

Beräkning av tillfällig föräldrapenning.................

264

6.11

Tillfälliga regler för tillfällig föräldrapenning .....................

266

6.12

Föräldraledighetslagen .........................................................

267

10

SOU 2022:31

Innehåll

7

Kontroller inom tillfällig föräldrapenning ....................

269

7.1Försäkringskassans handläggning och kontroller inom

tillfällig föräldrapenning .......................................................

269

7.1.1

Felutbetalningar.....................................................

270

7.1.2Felaktiga uppgifter i ansökan kan leda till en

 

felaktig utbetalning................................................

271

7.2 Omfattningen av felutbetalningarna....................................

271

7.2.1

Felutbetalningar som har konstaterats.................

271

7.2.2Omfattningsbedömningar av andelen felaktiga

utbetalningar ..........................................................

272

7.2.3Föräldrars kännedom om kontrollerna och

 

attityden till felaktiga utbetalningar .....................

276

7.3 Försäkringskassans genomförande av kontroller ...............

279

7.3.1

Riskbaserade kontroller ........................................

280

7.3.2

Riskprofiler ............................................................

281

7.3.3Kontroller med arbetsgivare samt förskola och

 

skola........................................................................

282

7.3.4

Resultatet av de särskilda kontrollerna ................

285

7.3.5Fördjupad kontrollutredning och

internkontroll ........................................................

288

7.3.6Fel som görs i ansökningar och orsakerna till

 

 

felen ........................................................................

289

7.4

Tidigare åtgärder för att minska felen..................................

293

7.5

Ytterligare behov av åtgärder för att minska felen..............

294

 

7.5.1

Utökad kontroll av uppgifter i

 

 

 

arbetsgivaredeklarationer ......................................

297

7.6

Återkrav av felaktiga utbetalningar......................................

300

7.7

Sanktioner..............................................................................

302

8

Överväganden och förslag .........................................

305

8.1

Utgångspunkter för utredningens förslag...........................

305

8.2

Behov av förändringar i regelverket .....................................

308

11

Innehåll

SOU 2022:31

8.3Nya situationer och tydligare rätt till tillfällig

föräldrapenning.....................................................................

311

8.3.1

Sjukdom eller smitta hos barnet...........................

312

8.3.2Sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie

 

vårdare....................................................................

312

8.3.3

Besök i hälso- och sjukvården ..............................

313

8.3.4

Besök hos tandvården ...........................................

314

8.3.5

Vårdbehov till följd av att barnets andra

 

 

förälder besöker läkare med ett annat barn till

 

 

någon av föräldrarna .............................................

315

8.3.6Kurser som syftar till att föräldern ska lära sig att vårda ett barn med sjukdom eller

 

funktionsnedsättning ............................................

316

8.3.7

Behandling som är ordinerad av läkare ................

317

8.3.8

Möte med skola och vissa

 

 

omsorgsverksamheter som är föranlett av

 

 

barnets sjukdom eller funktionsnedsättning .......

318

8.3.9Introduktion av ett barns behov av hjälp med

vård- eller behandlingsåtgärder ............................

319

8.3.10Utredning av ett barns behov av hjälp och

 

 

stöd från socialtjänsten .........................................

320

8.4

Kontaktdagar slopas .............................................................

321

8.5

Förmånstiden anpassas till föräldrars och barns behov .....

325

 

8.5.1

Utredningens utgångspunkter .............................

325

8.5.2Tillfällig föräldrapenning i 40 dagar utan krav

på intyg ..................................................................

329

8.5.3Vid beräkning av förmånstiden ska bortses från tid som det finns underlag till stöd för

ersättningsrätten....................................................

336

8.5.4Vård av barn i samband med sjukdom eller

smitta hos barnets ordinarie vårdare ....................

337

8.5.5Sammanfattning av förslaget om ny modell för

förmånstid .............................................................

341

8.5.6Tillämpning av den föreslagna modellen för

förmånstid .............................................................

343

12

SOU 2022:31

 

Innehåll

8.6 Rätt till tillfällig föräldrapenning för fler än en förälder ....

344

8.6.1

Barns födelse eller adoption..................................

345

8.6.2

Kontaktdagar och allvarligt sjukt barn .................

345

8.6.3Vård av barn och besök i hälso- och

sjukvården ..............................................................

346

8.6.4Möten med olika aktörer och utredning hos

 

socialtjänsten..........................................................

348

8.6.5

Kurser.....................................................................

349

8.6.6

När ett barn har avlidit..........................................

349

8.6.7Samtidig rätt till föräldrapenning och tillfällig

föräldrapenning......................................................

350

8.6.8När föräldrapenning får bytas mot tillfällig

föräldrapenning......................................................

351

8.7Grunden för allvarligt sjukt barn upphävs och rätten

bedöms i stället efter barnets behov ....................................

354

8.8Tillfällig föräldrapenning för barn som är yngre än

 

240 dagar................................................................................

354

8.9

Tillfällig föräldrapenning för barn som inte har fyllt 12 år...

356

8.10

Tillfällig föräldrapenning för barn och unga som har

 

 

fyllt 12 men inte 21 år ...........................................................

358

 

8.10.1 Tillfällig föräldrapenning för barn som har

 

 

fyllt 12 men inte 18 år............................................

358

 

8.10.2 Tillfällig föräldrapenning för föräldrar till

 

 

unga som har fyllt 18 men inte 21 år ....................

363

 

8.10.3 Samma åldersgränser bör gälla för alla .................

366

8.11

Krav på underlag för rätt till tillfällig föräldrapenning .......

370

 

8.11.1 Krav på intyg från och med den åttonde dagen

 

 

i barnets vårdperiod ...............................................

370

 

8.11.2 Ett barns behov av särskild tillsyn eller vård

 

 

ska styrkas med läkarutlåtande .............................

372

 

8.11.3 Krav på intyg i övrigt för barn som har fyllt

 

 

12 år ........................................................................

373

 

8.11.4 Krav på underlag för att styrka rätten till

 

 

tillfällig föräldrapenning i andra situationer ........

374

13

Innehåll

SOU 2022:31

8.12 Överlåtelse av rätt till tillfällig föräldrapenning..................

375

8.12.1Möjlighet till överlåtelse av rätt till tillfällig

föräldrapenning för vård av barn..........................

376

8.12.2Familjehemsföräldrar ska inte ges möjlighet

 

att överlåta rätt till ersättning...............................

378

8.13 Tillfällig föräldrapenning när en förälder på grund av

 

sjukdom inte kan vårda barnet.............................................

379

8.13.1 Föräldern kan inte vårda barnet ...........................

381

8.13.2 Föräldern behöver inte ha ett arbete....................

382

8.13.3 Inget krav på sjukpenning ....................................

383

8.13.4 Inget krav på medgivande från föräldern.............

384

8.13.5 Inte enbart ensamstående föräldrar .....................

385

8.13.6

Mottagare av ersättning ........................................

388

8.13.7

Åldersgräns för barnet ..........................................

388

8.13.8

Förmånstid ............................................................

390

8.13.9 Sammanfattning av överväganden samt förslag

 

 

på lösning...............................................................

390

8.14 Inget uttryckligt krav på inkomstförlust ............................

393

8.15 Förutsättningar för ersättning för arbetslösa .....................

394

8.15.1 Föräldern ska ha avstått från

 

 

arbetslöshetsersättning .........................................

395

8.15.2Undantag från kravet på avstående från

 

 

arbetslöshetsersättning .........................................

395

8.16

Följdändringar i föräldraledighetslagen ..............................

397

9

Överväganden och förslag för att minska antalet

 

 

felaktiga utbetalningar .............................................

399

9.1

Behov av ytterligare åtgärder ...............................................

399

9.2

Utredningens utgångspunkter.............................................

401

 

9.2.1

Arbetsgivarna övertar utbetalningsansvaret ........

402

 

9.2.2

Försäkringskassan behöver bättre verktyg ..........

404

9.3

Tillgång till uppgifter i arbetsgivardeklarationen ...............

407

 

9.3.1

Försäkringskassan har behov av

 

 

 

inkomstuppgifter för kontroll av tillfällig

 

 

 

föräldrapenning .....................................................

407

14

SOU 2022:31

Innehåll

9.3.2Överväganden om förslaget utifrån ett

integritetsperspektiv..............................................

409

9.4Uppdrag om behov av ett utökat antal uppgifter i

arbetsgivardeklarationerna ...................................................

411

9.5 Uppdrag om ökat antal särskilda kontroller .......................

413

9.6Uppdrag om digital lösning för kontroll av uppgifter

med arbetsgivare....................................................................

416

9.7Uppgiftsskyldighet för vissa verksamheter enligt

skollagen ................................................................................

421

9.7.1Uppgiftsskyldighet för vissa verksamheter där

 

 

barn under 12 år normalt vistas ............................

422

 

9.7.2

Behandling av personuppgifter .............................

424

 

9.7.3

Sekretess och tystnadsplikt...................................

428

9.8

Uppdrag om kontroll av uppgifter med förskola och skola...

429

9.9

Förkortad tid för ansökan ....................................................

431

9.10

Behov av att kontrollera den andra förälderns situation ....

433

9.11

Återkrav och sanktioner – fler åtgärder behövs..................

434

10

Övriga överväganden ................................................

437

10.1

Den tillfälliga föräldrapenningen – en förutsättning för

 

 

ett jämställt arbetsliv och ett delat föräldraskap .................

437

 

10.1.1 Fortsatt arbete för jämställt användande av

 

 

 

tillfällig föräldrapenning........................................

438

10.2

Uppdrag att anpassa informationen till föräldrar ...............

441

 

10.2.1

Företagares förutsättningar ..................................

442

10.3

Behov av att på sikt höja inkomsttaket för tillfällig

 

 

föräldrapenning .....................................................................

443

10.4

Uppdrag till Folkhälsomyndigheten om smitta bland

 

 

barn i förskolor .....................................................................

446

10.5

Uppdrag att utvärdera reformen ..........................................

448

15

Innehåll

SOU 2022:31

11

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ................

449

11.1

Ikraftträdande .......................................................................

449

11.2

Övergångsbestämmelser ......................................................

450

 

11.2.1 Äldre föreskrifter om föräldrapenningsförmåner

 

 

ska gälla för tid före ikraftträdandet .......................

450

 

11.2.2 Gränsdragning mot omvårdnadsbidrag och

 

 

vårdbidrag ..............................................................

450

 

11.2.3 Uppgiftsskyldighet för vissa verksamheter

 

 

enligt skollagen......................................................

453

12

Konsekvenser ..........................................................

455

12.1

Ekonomiska konsekvenser...................................................

455

 

12.1.1 Ekonomiska konsekvenser för staten ..................

458

 

12.1.2

Fördelningspolitiska konsekvenser......................

461

 

12.1.3

Konsekvenser för Försäkringskassan ..................

462

12.1.4Konsekvenser för de allmänna

förvaltningsdomstolarna.......................................

465

12.2 Konsekvenser för föräldrar ..................................................

465

12.2.1Nya situationer och tydligare rätt till tillfällig

föräldrapenning .....................................................

466

12.2.2 Slopade kontaktdagar............................................

468

12.2.3Förmånstiden anpassas till föräldrars och

barns behov............................................................

469

12.2.4Rätt till tillfällig föräldrapenning för fler än en

förälder...................................................................

470

12.2.5Grunden för allvarligt sjukt barn upphävs och

rätten bedöms i stället efter barnets behov..........

471

12.2.6Tillfällig föräldrapenning för barn och unga

som har fyllt 12 men inte 21 år.............................

472

12.2.7Krav på underlag för rätt till tillfällig

 

föräldrapenning .....................................................

473

12.2.8

Överlåtelse av rätt till tillfällig föräldrapenning ..

473

12.2.9

Förutsättningar för ersättning för arbetslösa ......

473

12.2.10

Tillfällig föräldrapenning när en förälder på

 

 

grund av sjukdom inte kan vårda barnet..............

474

12.2.11

Förkortad tid för ansökan ....................................

475

16

SOU 2022:31Innehåll

 

12.2.12 Uppgiftsskyldighet för vissa verksamheter

 

 

enligt skollagen ......................................................

475

 

12.2.13 Kontroll av uppgifter i arbetsgivardeklarationen ..

475

12.3

Konsekvenser för olika socioekonomiska grupper.............

476

12.4

Konsekvenser för jämställdheten.........................................

476

12.5

Konsekvenser för barn..........................................................

478

12.6

Konsekvenser för kommuner och regioner ........................

479

 

12.6.1 Regionernas ansvar för hälso- och sjukvård.........

479

 

12.6.2 Kommuner .............................................................

480

12.7

Konsekvenser för företagande och små företag..................

482

12.8

Konsekvenser för brottsligheten .........................................

484

12.9

Konsekvensanalys ur ett integrationspolitiskt

 

 

perspektiv ..............................................................................

485

12.10

Konsekvenser för den personliga integriteten ....................

485

12.11

EU-rättsliga konsekvenser ...................................................

486

13

Författningskommentar ............................................

487

13.1

Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ......

487

13.2

Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen

 

 

(1995:584)..............................................................................

515

Litteratur och källförteckning ............................................

517

Bilaga

 

Bilaga 1 Kommittédirektiv 2020:114 .........................................

533

17

Sammanfattning

Utredningens uppdrag

Utredaren har fått i uppdrag att göra en översyn av regelverket om den tillfälliga föräldrapenningen. Syftet med översynen har varit att modernisera, renodla och förenkla regelverket och göra det mer lätt- överskådligt, framför allt för föräldrar, att minska utrymmet för fusk och felaktiga utbetalningar samt att stärka möjligheterna till kon- troll. I översynen har utredningen haft som mål att bidra till ett mer jämställt uttag av förmånen. Utgångspunkten har varit att inkomst- bortfallsprincipen fortsatt ska gälla och att tillfällig föräldrapenning ska vara en förutsättning för ledighetsrätt.

Utredningen lämnade i maj 2021 delbetänkandet VAB för vård- åtgärder i skolan (SOU 2021:41). I detta slutbetänkande redovisas utredningens huvudsakliga uppdrag.

Utredningen har haft en sakkunnig- och expertgrupp som har bistått utredningen i dess arbete, samt en referensgrupp med represen- tanter från arbetsmarknadens parter som också har bidragit med inspel och synpunkter under arbetets gång.

Tillfällig föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning är en arbetsbaserad socialförsäkring som har som syfte att bidra till att föräldrar ska kunna kombinera arbete med föräldraskap. Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn (VAB) upp till 12 år utgör 90 procent av den utbetalda ersättningen och ger föräldrar i vardagen möjlighet att vårda ett sjukt barn eller följa med barnet till läkare eller tandläkare. Tillfällig föräldrapenning lämnas även till föräldrar när svår sjukdom eller funktionsnedsättning hos barnet leder till att barnet behöver vårdas på sjukhus under en längre tid. Tillfällig föräldrapenning kan också lämnas i samband med ett

19

Sammanfattning

SOU 2022:31

barns födelse eller vid adoption, i samband med att ett barn har avlidit samt för kontaktdagar för barn som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

För barn mellan 12 och 16 år lämnas tillfällig föräldrapenning endast efter intyg om att barnet har ett särskilt tillsyns- eller vårdbehov.

Tillfällig föräldrapenning handläggs av Försäkringskassan och cirka

70procent av ansökningarna beslutas helt maskinellt. Föräldrar ansöker till 99 procent genom någon av myndighetens e-tjänster.

Under 2021 utbetalades tillfällig föräldrapenning för 9,25 miljoner nettodagar till en kostnad av drygt 9,2 miljarder kronor. För vård av barn lämnades det ersättning för i genomsnitt 9,8 nettodagar per mottagare. Tillfällig föräldrapenning för vård av barn betalas främst ut till föräldrar med barn i förskoleålder och 2021 lämnades ersätt- ning för 16,8 nettodagar per barn i tvåårsåldern, till dem som mottog ersättning.

Föräldrars behov av ersättning vid barns sjukdom, läkarbesök eller i andra situationer

Barn och unga i Sverige har generellt en god hälsa. Lindriga sjuk- domar är en del av barns utveckling och infektionssjukdomar såsom förkylningar samt mag- och tarminfektioner dominerar bland sjuk- domstillfällen hos barn. Det finns även ett stort antal barn och unga med någon form av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det innefattar barn med olika behov såsom kontrollerad astma eller diabetes, socialpsykiatriska behov eller omfattande funktionsned- sättningar. Barn och unga får i högre utsträckning psykiatriska dia- gnoser som depression, ångest och neuropsykiatriska diagnoser i dag jämfört med för tio år sedan.

Vid sjukdom eller funktionsnedsättning har barn behov av att besöka vårdgivare inom hälso- och sjukvården och ibland kan behovet vara mer omfattande beroende på tillståndet. Barnsjukvården har de senaste decennierna effektiviserats, vårdtiderna har kortats och en större del av vården sker i hemmet eller i dagsjukvård.

Föräldrar till barn med långvarig sjukdom eller funktionsned- sättning har ofta en samordnande roll för att barnet ska få rätt stöd och har möten med skola, sjukvård, socialtjänst och andra in- blandade aktörer på grund av barnets tillstånd. Föräldrar kan också ha behov av att gå kurser för att lära sig att vårda barnet på grund av

20

SOU 2022:31

Sammanfattning

barnets tillstånd. Dessa kurser kan anordnas av exempelvis hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Socialtjänsten är tillsammans med hälso- och sjukvården och skolan en viktig part för att barn och ungdomar med psykisk ohälsa och deras familjer ska få rätt insatser och stöd.

Föräldrars förutsättningar på arbetsmarknaden och användandet av tillfällig föräldrapenning

Sysselsättningen är hög bland föräldrar i Sverige och kvinnor och män behåller i stor utsträckning anknytningen till arbetsmarknaden efter att de har blivit föräldrar. Kvinnors arbetsutbud påverkas dock i större utsträckning än mäns av föräldraskap, och kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män.

Skillnader i anställningsformer, arbetstidens förläggning och om- fattning samt andra arbetsvillkor kan påverka möjligheten att använda den tillfälliga föräldrapenningen. Sådana förutsättningar varierar bland annat beroende på kön, utbildningsnivå och yrke.

Ekonomiska konsekvenser av att använda tillfällig föräldra- penning vid vård av barn kan inverka på viljan och förutsättningarna att nyttja försäkringen. Föräldrar till barn med mer omfattande behov som är beroende av försäkringen under längre perioder riskerar att få mer långtgående ekonomiska konsekvenser. Föräldrar som saknar möjlighet till hemarbete, flexibel arbetstid eller andra lösningar för att få ihop vardagen, drabbas i större omfattning av såväl kort som längre frånvaro. Kompensationsgraden i ersättningen påverkar särskilt föräldrar som tjänar över inkomsttaket, vilket är fler män än kvinnor.

Nyttjandet av tillfällig föräldrapenning

Antalet utbetalda nettodagar med tillfällig föräldrapenning har ökat över tid. Ökningen beror förutom på ett större antal barn i befolk- ningen framför allt på ett ökat nyttjande av försäkringen. Under covid-19-pandemin ökade antal uttagna dagar per barn i åldrarna 1– 11 år från i genomsnitt 7,7 dagar per barn 2019 till 9,9 dagar per barn för de barn som ersättning lämnades för 2021.

Användandet av tillfällig föräldrapenning är betydligt större för yngre barn än för äldre barn.

21

Sammanfattning

SOU 2022:31

Det finns skillnader i nyttjande utifrån föräldrars inkomst, födelse- land eller vilka sektorer och i vilka yrken som föräldrar arbetar. Föräldrar med låga inkomster har det lägsta nyttjandet, men även bland föräldrar med de högsta inkomsterna är nyttjandet lägre.

Föräldrar som i låg utsträckning använder tillfällig föräldrapenning har i stor utsträckning sämre anknytning till arbetsmarknaden. An- delen föräldrar som nyttjar försäkringen är lägre bland de med låg utbildning, låg sysselsättning och bland utrikes födda. Bland de föräldrar som nyttjar tillfällig föräldrapenning i lägre grad används det i genomsnitt fler nettodagar per mottagare, vilket kan tolkas som ett större behov av försäkringen och att det är svårare för dessa föräldrar att använda sig av flexibel arbetstid eller att ”vobba” när de vårdar barnet.

Kontroll och felaktiga utbetalningar

Omfattningen av den felaktigt utbetalda ersättningen inom tillfällig föräldrapenning har studerats av flera utredningar och i olika rapporter. Den exakta andelen är svår att skatta men har bedömts vara cirka 20 procent, vilket motsvarar nästan två miljarder kronor. Cirka 75 procent av felen har bedömts som avsiktliga.

Andelen felaktiga utbetalningar inom den tillfälliga föräldra- penningen är enligt flera skattningar bland de högsta inom en rad olika undersökta förmåner. Den stora felanvändningen är ett hot mot förmånens legitimitet. Eftersom det totala användandet av den tillfälliga föräldrapenningen därtill ökar över tid, riskerar beloppen som betalas ut felaktigt att kontinuerligt öka. Ett felaktigt nyttjande av ersättningen och även ledighetsrätten riskerar därtill att bidra till misstro från arbetsgivare och ett klimat på arbetsmarknaden som försvårar för föräldrar med behov av att vårda barn med sjukdom. Åtgärder för att minska felutbetalningarna och bidragsbrotten är därför avgörande av flera skäl.

För att upptäcka fel i ansökan och systematiska felutbetalningar genomför Försäkringskassan kontroller såväl innan som efter beslut. Felen som förekommer är både oavsiktliga och avsiktliga. Försäkrings- kassans särskilda kontroller mot arbetsgivare och förskola eller skola före beslut genomfördes, slumpmässigt eller utifrån ärendets risknivå, i cirka en procent av ärendena under 2021. Under 2021 upptäckte

22

SOU 2022:31

Sammanfattning

myndigheten cirka 6 000 felaktiga utbetalningar. De flesta fel i an- sökan upptäcks vid riskbaserade riktade kontroller. Försäkrings- kassan genomförde dessutom cirka 4 000 kontrollutredningar efter beslut under 2021. Av dessa resulterade 70 procent i en åtgärd, där återkrav var den vanligaste. I 25 procent av kontrollutredningarna gjordes en polisanmälan.

Föräldrar får sällan kännedom om att deras ärende har kontrollerats om inte felaktigheter upptäcks i ärendet. Kännedomen om risken att kontrolleras kan dock utgöra ett viktigt redskap i arbetet att minska antalet felutbetalningar och öka föräldrars incitament att lämna korrekta uppgifter.

Åtgärder har vidtagits för att minska risken för fel i tillfällig för- äldrapenning främst genom införandet 2008 av ett frånvarointyg där förskola eller skola intygade barnets frånvaro. Intyget avskaffades dock 2013 eftersom det bedömdes som administrativt tungrott och krångligt. Försäkringskassan och andra instanser har vid återupp- repade tillfällen påpekat behovet av fler åtgärder för att minska fel- utbetalningarna och bidragsbrotten inom försäkringen. Den största felkällan anses vara uppgifter om föräldrars frånvaro och arbetstider. Försäkringskassan har därför föreslagit att den månatliga arbets- givardeklarationen som lämnas till Skatteverket ska utökas med upp- gifter om frånvarodatum.

Utredningens överväganden om felaktiga utbetalningar i korthet

Vid utformningen av åtgärder och förslag för att upptäcka och för- hindra felaktiga utbetalningar inom tillfällig föräldrapenning har ut- redningens utgångspunkter varit:

Omfattningen av felaktigheterna är så stora och innebär så om- fattande ekonomiska konsekvenser att det är motiverat att föreslå åtgärder för att bevara legitimiteten för försäkringen.

Regelverket ska vara så enkelt och lättöverskådligt att föräldrar kan överblicka när de har rätt till ersättning.

Fler uppgifter som ligger till grund för ansökan om tillfällig föräldrapenning behöver styrkas.

Felaktigheter i ansökan ska i första hand upptäckas och för- hindras innan beslut fattas i ärendet.

23

Sammanfattning

SOU 2022:31

Fler ansökningar behöver kontrolleras främst med arbetsgivare men även med förskola och skola.

Försäkringskassans möjligheter att genomföra kontroller digitalt behöver öka.

Kontrollernas genomförande bör inte kräva orimligt stora resurser i förhållande till nyttan.

En upptäckt felaktig utbetalning bör förenas med en konsekvens, som åtminstone innebär att föräldern ska återbetala ersättningen.

Föräldrars kännedom om kontrollerna och att alla ärenden riskerar att kontrolleras behöver öka.

Ökad mängd kontroller och enklare kommunikation med arbetsgivare

De särskilda kontroller Försäkringskassan gör inom den tillfälliga föräldrapenningen är av allt att döma effektiva och innebär att en mängd felaktiga utbetalningar förhindras. Samtidigt är nivån med cirka en procent kontrollerade ärenden låg, särskilt i förhållande till hur pass stor andelen felaktiga utbetalningar skattas vara totalt. Utredningen bedömer att det är möjligt att öka andelen kontroller väsentligt och på ett kostnadseffektivt sätt.

Försäkringskassan bör därför ges i uppdrag att utöka andelen särskilda kontroller som genomförs före beslut om tillfällig föräldra- penning, till i minst fem procent av de ansökningar som inkommer. Efter utvärdering kan kontrollnivån justeras och kan komma att behöva bli ännu högre.

Försäkringskassan bör vidare få i uppdrag att ta fram en kost- nadseffektiv och ändamålsenlig digital lösning för kommunikation med arbetsgivare. Syftet är att Försäkringskassan på ett enkelt och smidigt sätt för såväl arbetsgivare som myndigheten ska kunna efter- fråga uppgifter om anställdas frånvaro och arbetstid för att verifiera uppgifter i ansökningar om tillfällig föräldrapenning. En digital hanter- ing har potential att vara mer kostnadseffektiv för såväl Försäkrings- kassan som arbetsgivare än dagens hantering.

24

SOU 2022:31

Sammanfattning

Kontroll av uppgifter i arbetsgivardeklarationen

Utredningen föreslår att ska Försäkringskassan ska få tillgång till inkomstuppgifter i arbetsgivardeklarationerna för kontroll av tillfällig föräldrapenning.

Uppgiftsskyldighet för vissa verksamheter enligt skollagen

Utredningen föreslår att i ärenden om föräldrapenningsförmåner ska huvudmannen för den verksamhet enligt skollagen (2010:800) som ett barn som inte har fyllt 12 år normalt deltar i på begäran lämna uppgift till Försäkringskassan om när barnet har varit frånvarande från verk- samheten. Sådan information ska kunna lämnas under två år från det att frånvaron upphörde.

Förkortad tid för ansökan

Utredningen föreslår att ansökningstiden för tillfällig föräldrapenning ska kortas. Ersättning ska inte lämnas för längre tid tillbaka än 30 dagar före den dag ansökan kom in till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl för att tillfällig föräldra- penning ändå bör lämnas.

Utredningens överväganden och förslag om förmånsreglerna i korthet

Förtydligade och nya ersättningsgrunder

Utredningen föreslår förtydliganden av i vilka situationer föräldrar ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning. Därutöver föreslår utred- ningen att fler situationer ska läggas till de nuvarande för att bättre möta föräldrars och barns behov. En förälder föreslås ha rätt till ersättning när föräldern behöver avstå från förvärvsarbete för vård av ett barn i samband med

1.sjukdom eller smitta hos barnet,

2.sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

25

Sammanfattning

SOU 2022:31

3.besök hos en vårdgivare som syftar till att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador hos barnet,

4.besök hos tandvården som syftar till att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan hos barnet, eller

5.vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna.

Ovanstående situationer täcks redan i dagsläget av flera olika be- stämmelser, men utredningens förslag bedöms förenkla och skapa överblick för när rätten till ersättning finns.

Vidare föreslår utredningen att rätt till tillfällig föräldrapenning också ska finnas om en förälder behöver avstå från förvärvsarbete i samband med deltagande i

1.kurs som ordnas av en huvudman inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten, om kursen syftar till att lära sig att vårda barnet utifrån barnets sjukdom eller funktionsnedsättning,

2.behandling som är ordinerad av läkare,

3.möte med den verksamhet enligt skollagen som barnet normalt deltar i, om mötet är föranlett av barnets sjukdom eller funktions- nedsättning,

4.introduktion av barnets behov av hjälp med vård- eller behand- lingsåtgärder i den verksamhet enligt skollagen som barnet normalt deltar i, eller

5.utredning om barnets behov av hjälp och stöd enligt socialtjänst- lagen (2001:453), eller i en förhandsbedömning om en sådan utredning ska inledas.

För kurser finns rätt till tillfällig föräldrapenning också i nuvarande regelverk, men tillägg görs för kurser som anordnas av socialtjänsten.

Vidare är de tre sista punkterna nya förslag från utredningen. I fråga om rätt till ersättning för deltagande i introduktion av barnets behov av hjälp med vård- eller behandlingsåtgärder har utredningen lämnat förslag om detta i delbetänkandet VAB för vårdåtgärder i skolan (SOU 2021:41).

26

SOU 2022:31

Sammanfattning

Sammantaget föreslår utredningen följaktligen att rätt till tillfällig föräldrapenning ska finnas i fler situationer än i dagsläget. På så sätt underlättas situationen för föräldrar till barn med stora behov.

Förmånstid

Enligt nuvarande reglering lämnas tillfällig föräldrapenning som regel under sammanlagt högst 120 dagar för varje barn och år. För rätt till ersättning därutöver krävs att barnet är att betrakta som allvarligt sjukt.

Utredningen föreslår att förmånstiden bättre ska anpassas till barns och föräldrars faktiska behov. Tillfällig föräldrapenning ska därför lämnas under sammanlagt högst 40 dagar för varje barn och år, vilket enligt tillgänglig statistik kommer att vara tillräckligt för de allra flesta föräldrar som nyttjar försäkringen. Tillfällig föräldra- penning ska dock även lämnas för tid som det finns underlag till stöd för förälderns behov av att avstå från förvärvsarbete av skäl som kan ge rätt till ersättning. På så sätt kan föräldrar till barn med större behov fortsätta få ersättning och ha en rätt till ledighet.

Bedömning av allvarligt sjukt barn tas bort

Bestämmelserna om rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett allvarligt sjukt barn föreslås upphävas. Rätt till ersättning kommer dock fortsatt att finnas, främst genom bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning för vård av ett sjukt barn eller besök hos hälso- och sjukvården, dock utan tidigare krav på att det ska finnas ett hot mot barnets liv. Detta bedömer utredningen kommer att förenkla för föräldrar, hälso- och sjukvården samt Försäkringskassan samt säker- ställa att ersättningen lämnas till de föräldrar som har behov av den, oavsett hur länge.

Tillfällig föräldrapenning för barn och unga som har fyllt 12 men inte 21 år

Utredningen föreslår att rätt till tillfällig föräldrapenning ska finnas för barn som har fyllt 12 men inte 18 år, om barnet har ett särskilt tillsyns- eller vårdbehov. Den nuvarande gränsen är till dess att barnet

27

Sammanfattning

SOU 2022:31

fyller 16 år om barnet inte omfattas av LSS eller är att betrakta som allvarligt sjukt.

Även om barnet inte har ett tillsyns- eller vårdbehov ska rätt till tillfällig föräldrapenning finnas vid avstående från förvärvsarbete för besök hos hälso- och sjukvården, deltagande i utredning eller för- handsbedömning hos socialtjänsten samt, under vissa förutsättningar, vid besök hos tandvården.

Vid pågående skolgång ska tillfällig föräldrapenning vidare även kunna lämnas efter barnets 18-årsdag och som längst till dess att den unge har fyllt 21 år. Som förutsättning för detta ska även för dessa åldrar gälla att den unge ska ha ett särskilt tillsyns- eller vårdbehov. Ersättning ska då kunna lämnas vid avstående från förvärvsarbete för vård av den unge eller i samband med besök i hälso- och sjukvården.

Överlåtelse av rätt till tillfällig föräldrapenning

En förälder ska, liksom i dagsläget, få överlåta rätt till tillfällig föräldra- penning för vård av ett barn till någon annan som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete. Enligt utredningens förslag kommer över- låtelse att kunna göras i fler situationer än vad dagens regelverk medger. Möjlighet till överlåtelse ska enligt utredningens förslag även finnas vid besök i hälso- och sjukvården eller tandvården samt när föräldern som normalt vårdar barnet besöker läkare med ett annat barn.

Tillfällig föräldrapenning när en förälder på grund av sjukdom inte kan vårda barnet

I nuvarande regelverk finns två olika möjligheter för någon annan än en förälder att få tillfällig föräldrapenning när föräldern som normalt vårdar barnet inte kan göra detta med anledning av egen sjukdom. Dessa bestämmelser är svåra att förstå och tillämpa. För att förenkla och underlätta för föräldrar föreslår utredningen därför att rätten i denna situation ska kopplas till den rätt till tillfällig föräldrapenning som finns för föräldrar för vård av barn vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta.

När det är en förälder som är barnets ordinarie vårdare och denne själv blir sjuk eller smittad, och någon annan förälder inte kan vårda barnet, ska en annan person därmed kunna ges rätt till tillfällig för-

28

SOU 2022:31

Sammanfattning

äldrapenning. Den andra personen ska få rätt till ersättning för tid som personen behöver avstå från förvärvsarbete. I fråga om barnets ålder och förmånstid ska samma förutsättningar gälla som enligt regel- verket i övrigt.

Tillfällig föräldrapenning för fler än en förälder

Utredningen föreslår att samtidig rätt till tillfällig föräldrapenning ska finnas för två föräldrar om det behövs för vården av ett barn. Vidare föreslås en samtidig rätt till flera föräldrar, när barnet vårdas på sjukhus eller vid andra besök i hälso- och sjukvården där det kan vara nödvändigt med flera föräldrars närvaro. Dessa förslag bedömer utredningen är mer generösa än de som finns i dagens reglering.

Samtidig rätt ska även finnas i de nya ersättningsgrundande situa- tionerna, möte med barnets skola eller omsorg eller deltagande i utredning eller förhandsbedömning hos socialtjänsten.

Om det finns en samtidig rätt till tillfällig föräldrapenning före- slår utredningen även att det ska vara möjligt att kombinera föräldra- penning med tillfällig föräldrapenning. En förälder ska alltså kunna få föräldrapenning samtidigt som den andra föräldern får tillfällig föräldrapenning. Sammantaget innebär utredningens förslag att det kommer att finnas en samtidig rätt till tillfällig föräldrapenning i fler situationer än enligt nuvarande reglering.

Krav på underlag för rätt till tillfällig föräldrapenning

Utredningen förslår att det ska framgå av lagstiftningen att senast från och med den åttonde dagen i barnets vårdperiod, eller den tidigaste dagen därefter för vilken tillfällig föräldrapenning kan lämnas, ska föräldern styrka rätten till ersättning genom att ge in ett intyg till Försäkringskassan. Sådana bestämmelser finns i dagsläget i föreskrifter som meddelats av Försäkringskassan.

29

Sammanfattning

SOU 2022:31

Slopade kontaktdagar

De nuvarande kontaktdagarna för barn som tillhör personkretsen enligt LSS föreslås slopas samtidigt som den tillfälliga föräldrapenningen kompletteras med situationer som täcker de behov av ledighet och ersättning som föräldrar vanligtvis har med anledning av barns sjukdom och hälsotillstånd.

Förutsättningar för ersättning för arbetslösa

I fråga om arbetslösas rätt till tillfällig föräldrapenning finns det i dagsläget oklarheter.

För att tydliggöra förutsättningarna för när en förälder som är arbetslös kan få tillfällig föräldrapenning föreslår utredningen därför att det ska krävas att föräldern avstått från arbetslöshetsersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring (1997:238).

Kravet på att ha avstått från arbetslöshetsersättning ska dock inte gälla om arbetslösheten inträder under en pågående och samman- hängande period med hel tillfällig föräldrapenning. Denna ventil syftar till att undanröja risken för att en förälder ska stå helt utan ersättning om föräldern blir arbetslös under en längre tids vård på heltid av ett svårt sjukt barn.

Uppdrag till Folkhälsomyndigheten om smitta bland barn i förskolan

Covid-19-pandemin har inneburit en ökad användning av den till- fälliga föräldrapenningen. Rekommendationer om när barn ska hållas hemma från förskolan har varit mer restriktiva än tidigare. Det är för tidigt att säga hur detta påverkar användandet av förmånen på sikt. Utredningen ser dock ett behov av ett enhetligt kunskapsunderlag i syfte att underlätta att likartade regler tillämpas överallt.

Utredningen anser att Folkhälsomyndigheten bör ges i uppdrag att analysera befintlig kunskap och beprövad erfarenhet i fråga om att minska risken för smitta bland barn i förskolan. I uppdraget bör ingå att ta fram ett kunskapsunderlag med rekommendationer för när barn normalt kan vistas eller återgå till verksamheten i samband med olika typer av infektioner eller smittsamma tillstånd.

30

SOU 2022:31

Sammanfattning

Utredningens överväganden om föräldrars förutsättningar på arbetsmarknaden i korthet

Fortsatt arbete för jämställt användande av tillfällig föräldrapenning

Utredningen bedömer att det relativt jämställda nyttjandet av den tillfälliga föräldrapenningen, där kvinnor under 2021 stod för 60 pro- cent av de dagar som ersättning lämnades för och männen 40 procent är positivt, och ett viktigt steg för kvinnors och mäns möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete. Samtidigt kan noteras att kvinnor inte förvärvsarbetar i samma utsträckning som män, men ändå tar emot en större andel av de utbetalda dagarna. Dessutom finns indikationer på att kvinnor i större utsträckning än män nyttjar den tillfälliga föräldra- penningen för de första dagarna i en vårdperiod, vilket kan inverka negativt på kvinnors arbetsmarknadssituation. På grund av detta bör målet i Försäkringskassans regleringsbrev, att myndigheten ska verka för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldra- penning, prioriteras även fortsättningsvis.

Uppdrag att anpassa informationen till föräldrar

För att föräldrar med oregelbunden anställning, skiftarbete eller be- hovsanställning ska kunna förutse när rätt till tillfällig föräldrapenning finns, anser utredningen att föräldrar i ökad utsträckning bör ges anpassad och tydlig information om såväl regelverket som ifyllnad av ansökan. Utredningen anser att Försäkringskassan bör ges i uppdrag att anpassa informationen om tillfällig föräldrapenning utifrån olika anställningsformer och för företagare.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

31

Sammanfattning

SOU 2022:31

Konsekvenser

Utredningens förslag bedöms sammantaget bidra till att regelverket för tillfällig föräldrapenning förenklas och i större utsträckning ger rätt till ersättning till föräldrar utifrån barns olika behov. För barn och unga innebär förslagen mer likvärdiga förutsättningar för att få stöd av föräldrar i olika situationer. En ökad kontroll av rätten till ersättning bedöms kunna medföra att det felaktiga användandet av den tillfälliga föräldrapenningen minskas väsentligt. Detta väntas innebära en viss ökad uppgiftsbörda för arbetsgivare och skola, men utredningen framhåller att denna kan begränsas och nuvarande hantering effektiviseras om det digitala utbytet av uppgifter utökas. Förslagen vidgar rätten till ersättning i vissa särskilda situationer för föräldrar till barn med mer omfattande behov. Genom förslagen ökar träffsäkerheten i försäkringen och försäkringsmässigheten betonas ytterligare, något som bedöms vara avgörande för att öka legitimiteten för försäkringen. I detta avseende är de förslag som avser att öka kontrollen av rätt till ersättning särskilt betydelsefulla.

Förslagens ekonomiska konsekvenser för staten bedöms bli be- gränsade vad gäller förslag om ändringar i regelverket, men samman- taget bedöms utgifterna för den tillfälliga föräldrapenningen minska, främst till följd av att de felaktiga utbetalningarna väntas bli färre. Därtill kommer dock vissa kostnader för att implementera förslagen för Försäkringskassan.

32

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att 13 kap. ska upphöra att gälla,

dels att 11 kap. 5, 6 och 10 §§ och 110 kap. 1, 17 och 18 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 110 kap. 37 § ska lyda ”Huvudman för en verksamhet enligt skollagen (2010:800)”,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 13 kap., och två nya para- grafer, 110 kap. 19 och 37 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11kap. 5 §1

När det gäller tillfällig föräldrapenning likställs med en förälder

även familjehemsförälder.

 

Första stycket gäller inte i fall

Första stycket gäller inte i fall

som avses i 13 kap. 8 och 9 §§.

som avses i 13 kap. 10 och 11 §§.

6 §

I fråga om tillfällig föräldra-

I fråga om tillfällig föräldra-

penning för en försäkrad som har

penning för en försäkrad som har

fått rätt till sådan förmån enligt

fått rätt till sådan förmån enligt

13 kap. 8, 9, 11 eller 31 a § likställs

13 kap. 10, 11 eller 14 § likställs

den försäkrade med en förälder.

den försäkrade med en förälder.

En försäkrad som enligt första

En försäkrad som enligt första

stycket är likställd med en förälder

stycket är likställd med en förälder

1Senaste lydelse 2018:1952.

33

Författningsförslag

SOU 2022:31

får dock inte överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 8 §. Inte heller får Försäk- ringskassan bevilja tillfällig föräld- rapenning enligt 13 kap. 9 § på grundval av ett medgivande av en sådan försäkrad.

får dock inte överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 10 §.

10 §2

Föräldrapenningsförmåner får inte lämnas till båda föräld- rarna för samma barn och tid i annat fall än som anges i 12 kap. 4 a och 5 a–7 §§ samt 13 kap. 10, 11, 13, 26 och 30 §§.

Tillfällig föräldrapenning enligt

13 kap. 31 e § får lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid.

För tillfällig föräldrapenning gäller även 13 kap. 3 §.

Föräldrapenningsförmåner får inte lämnas till båda föräld- rarna för samma barn och tid i annat fall än som anges i 12 kap. 4 a och 5 a–7 §§ samt 13 kap. 5 § första stycket och 13, 14 och 16 §§.

Föräldrapenningsförmåner får lämnas till flera föräldrar för sam- ma barn och tid i fall som anges i 13 kap. 5 § andra stycket och 29 §.

13 kap.

Tillfällig föräldrapenning

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om rätten till till- fällig föräldrapenning i 2–11 §§.

Vidare finns bestämmelser om

tillfällig föräldrapenning för tid före ansökan i 12 §,

tillfällig föräldrapenning vid barns födelse eller adoption i 13– 18 §§,

2Senaste lydelse 2018:1628.

34

SOU 2022:31

Författningsförslag

tillfällig föräldrapenning för barn som inte har fyllt 12 år i 19– 23 §§,

tillfällig föräldrapenning för barn som har fyllt 12 men inte 18 år

i24–26 §§,

tillfällig föräldrapenning för unga som har fyllt 18 men inte 21 år

i27 och 28 §§,

tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har av- lidit i 29 och 30 §§,

beräkning av antalet dagar med rätt till tillfällig föräldrapen- ning i 31 §, och

beräkning av tillfällig föräld- rapenning i 32–37 §§.

Allmänna bestämmelser om rätten till tillfällig föräldrapenning

Inledande bestämmelser

2 §

Rätt till tillfällig föräldrapen- ning har en försäkrad förälder som avstår från att utföra förvärvsarbete i samband med ett barns födelse eller behov av vård eller i samband med att ett barn har avlidit.

Tillfällig föräldrapenning läm- nas i de fall och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel.

3 §

Särskilda bestämmelser om rätt till tillfällig föräldrapenning när denna förmån lämnas på grundval

35

Författningsförslag

SOU 2022:31

av inkomst av annat förvärvsarbete finns i 34 §.

4 §

En förälder som är arbetslös har rätt till tillfällig föräldrapen- ning endast för tid som föräldern avstått från arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbets- löshetsförsäkring.

Kravet på att ha avstått från arbetslöshetsersättning gäller inte om arbetslösheten inträder under en pågående och sammanhängande period med hel tillfällig föräldra- penning.

Vid tillämpning av bestäm- melserna om tillfällig föräldra- penning likställs fall som anges i första och andra styckena med att avstå från förvärvsarbete.

5 §

Tillfällig föräldrapenning får förutom i de fall som anges i 11 kap. 10 § första stycket lämnas till båda föräldrarna för samma barn och tid för vård av barnet i samband med sjukdom eller smitta hos barnet, om båda föräldrarnas medverkan i vården av barnet är nödvändig.

Tillfällig föräldrapenning får förutom i de fall som anges i 11 kap. 10 § andra stycket lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid i fall som anges i 19 § första stycket 3, om barnet vårdas på sjukhus eller om föräldrarnas närvaro vid sådant besök är nödvändig. Tillfällig för-

36

SOU 2022:31

Författningsförslag

äldrapenning får även lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid i fall som anges i 20 § 1, 3 och 5.

Förhandsbesked om tillfällig föräldrapenning

6 §

Försäkringskassan får i förväg pröva om förutsättningarna för till- fällig föräldrapenning enligt 24 § första stycket eller 27 § är uppfyllda. Ett sådant beslut är bindande för den tid som anges i beslutet men kan omprövas om de förhållanden som har lagts till grund för beslutet ändras.

Förmånsnivåer och förvärvsarbete

7 §

Tillfällig föräldrapenning läm- nas enligt följande förmånsnivåer:

1.Hel tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder helt avstått från förvärvsarbete.

2.Tre fjärdedels tillfällig föräld- rapenning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst en fjärdedel av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

3.Halv tillfällig föräldrapen- ning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

4.En fjärdedels tillfällig föräld- rapenning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst tre

37

Författningsförslag

SOU 2022:31

fjärdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

5.En åttondels tillfällig föräld- rapenning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst sju åttondelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

8 §

Som förvärvsarbete betraktas inte

1.vård av barn som har tagits emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns hem, och

2.sådant förvärvsarbete som den försäkrade utför under tid för vilken han eller hon får sjukersätt- ning enligt bestämmelserna i 37 kap. 3 §.

Om det vid tillämpningen av första stycket 2 inte går att avgöra under vilken tid den försäkrade av- står från förvärvsarbete för att vårda sitt barn ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant för- värvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.

9 §

Om en förälder får oavkortade löneförmåner under tid då han eller hon bedriver studier, likställs av- stående från studier med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning. Detta gäller dock endast i den utsträckning föräldern går miste om löneförmånerna.

38

SOU 2022:31

Författningsförslag

Tillfällig föräldrapenning till någon annan än en förälder

10§

En förälder får överlåta rätt till

tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn till någon som är för- säkrad för tillfällig föräldrapen- ning och som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barnet i de fall som anges i 19 § första stycket.

11§

Tillfällig föräldrapenning får

lämnas till en annan person som är försäkrad för tillfällig föräldra- penning i fall som anges i 19 § första stycket 2, om den ordinarie vårdaren är en förälder och det inte finns någon annan förälder som kan vårda barnet.

Tillfällig föräldrapenning för tid före ansökan

12§

Tillfällig föräldrapenning läm-

nas inte för längre tid tillbaka än 30 dagar före den dag ansökan kom in till Försäkringskassan.

Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl för att till- fällig föräldrapenning ändå bör lämnas. Tidsbegränsningen gäller inte heller i fråga om sådan till- fällig föräldrapenning som avses i 29 §.

39

Författningsförslag

SOU 2022:31

Tillfällig föräldrapenning vid barns födelse eller adoption

Rätten till förmånen

13 §

Rätt till tillfällig föräldrapen- ning har en far som avstår från förvärvsarbete i samband med sitt barns födelse för att

1.närvara vid förlossningen,

2.sköta hemmet, eller

3.vårda barn.

Det som föreskrivs om en far i första stycket och i 14–16 §§ gäller även en förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

14§

I följande fall får Försäkrings-

kassan besluta att en annan person som är försäkrad för tillfällig för- äldrapenning och som i stället för en far eller mor avstår från sitt förvärvsarbete i samband med ett barns födelse ska ha rätt till till- fällig föräldrapenning för ända- mål som anges i 13 §:

1.Barnet har inte någon far som har rätt till tillfällig föräldra- penning.

2.Barnets mor är avliden.

3.Barnets far avstår från sin rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 13 § och det skulle vara oskäligt att inte låta honom avstå.

4.Barnets far kan inte utnyttja sin rätt till tillfällig föräldrapen- ning enligt 13 §.

40

SOU 2022:31

Författningsförslag

5.Barnets far kommer sannolikt inte att utnyttja sin rätt enligt 13 § på grund av kontaktförbud enligt lagen (1988:688) om kontaktför- bud eller liknande eller på grund av andra särskilda omständigheter.

15 §

Vid adoption lämnas tillfällig föräldrapenning enligt 13 och 14 §§, dock endast om barnet inte fyllt 10 år.

16§

Vid adoption eller när två

personer enligt 6 kap. 10 a § föräld- rabalken har förordnats att gemen- samt utöva vårdnaden om ett barn gäller följande:

1.Rätt till tillfällig föräldrapen- ning enligt 13 § tillkommer båda adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna.

2.Det som i 14 § föreskrivs om en far eller mor ska i stället gälla adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna.

Förmånstiden

17§

Tillfällig föräldrapenning enligt

13–16 §§ lämnas under högst tio dagar per barn, dock inte för tid efter sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid adoption räknas tiden från den tid- punkt föräldrarna fått barnet i sin vård.

41

Författningsförslag

SOU 2022:31

Är det fråga om tillfällig föräld- rapenning enligt 14 § eller 16 § 2, ska dock avräkning ske för dagar med tillfällig föräldrapenning som en förälder kan ha fått med stöd av 13 § och 16 § 1.

Fördelning av förmånstiden

18 §

Vid adoption och för särskilt förordnade vårdnadshavare för- delas de dagar som anges i 17 § med hälften till vardera föräldern eller vårdnadshavaren om de inte kommer överens om annat.

Om det finns endast en adop- tivförälder eller särskilt förordnad vårdnadshavare med rätt till ersätt- ning, har den föräldern eller vård- nadshavaren ensam rätt till alla dagar som anges i 17 §.

Tillfällig föräldrapenning för barn som inte har fyllt 12 år

Vid sjukdom, smitta eller annat vårdbehov

19 §

En förälder har rätt till till- fällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt 12 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1.sjukdom eller smitta hos barnet,

2.sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

42

SOU 2022:31

Författningsförslag

3.besök hos en vårdgivare som omfattas av hälso- och sjukvårds- lagen (2017:30), om besöket syftar till att medicinskt förebygga, ut- reda eller behandla sjukdomar och skador hos barnet,

4.besök hos tandvården, om besöket syftar till att förebygga, ut- reda och behandla sjukdomar och skador i munhålan hos barnet, eller

5.vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra för- älder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att det sist- nämnda barnet omfattas av be- stämmelserna om tillfällig föräld- rapenning.

Tillfällig föräldrapenning kan i fall som anges i första stycket 3 lämnas även om föräldern inte har barnet i sin vård.

Vid deltagande i kurs, behandling, möte, introduktion eller utredning

20§

En förälder till ett barn som inte

har fyllt 12 år har även rätt till tillfällig föräldrapenning när för- äldern behöver avstå från förvärvs- arbete i samband med deltagande i

1.kurs som ordnas av huvud- man inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten, om kursen syftar till att lära sig att vårda barnet utifrån barnets sjukdom eller funk- tionsnedsättning,

43

Författningsförslag

SOU 2022:31

2.behandling som är ordinerad av läkare,

3.möte med den verksamhet enligt skollagen (2010:800) som barnet normalt deltar i, om mötet är föranlett av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning,

4.introduktion av barnets behov av hjälp med vård- eller behand- lingsåtgärder i den verksamhet enligt skollagen som barnet normalt deltar i, eller

5.utredning om barnets behov av hjälp och stöd enligt social- tjänstlagen (2001:453), eller i en förhandsbedömning om en sådan utredning ska inledas.

Barn som är yngre än 240 dagar

21§

För ett barn som är yngre än

240dagar lämnas tillfällig föräld- rapenning enligt 19 § endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet.

Första stycket gäller inte i fall som anges i 19 § första stycket 2 om tillfällig föräldrapenning kan läm- nas med stöd av 11 §.

När föräldrapenning lämnas

22§

För ett barn som är 240 dagar

eller äldre lämnas tillfällig föräld- rapenning enligt 19 eller 20 § inte

44

SOU 2022:31

Författningsförslag

för tid när föräldrapenning annars skulle ha lämnats, om förutsätt- ningarna för föräldrapenning fort- farande är uppfyllda. Detta gäller dock inte om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård

ihemmet.

Förmånstiden

23§

Tillfällig föräldrapenning enligt

19–22 §§ lämnas under samman- lagt högst 40 dagar för varje barn och år.

Vid beräkning av förmånstiden enligt första stycket bortses från tid som det finns intyg, utlåtande eller liknande till stöd för rätten till till- fällig föräldrapenning. Detta gäller dock inte i fall som anges i 19 § första stycket 2.

Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 19 § första stycket 1 eller 3– 5 eller 20 § ska vid beräkning av förmånstiden enligt första stycket även bortses från tid som tillfällig föräldrapenning har lämnats av skäl som anges i 19 § första stycket

2.Detta gäller dock endast för tid som det finns läkarintyg till stöd för att barnets ordinarie vårdare varit förhindrad att vårda barnet.

45

Författningsförslag

SOU 2022:31

Tillfällig föräldrapenning för barn som har fyllt 12 men inte 18 år

Vid behov av särskild tillsyn eller vård m.m.

24§

En förälder till ett barn som

har fyllt 12 men inte 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning när föräldern behöver avstå från för- värvsarbete av skäl som anges i 19 eller 20 §, om barnet är i behov av särskild tillsyn eller vård på grund av sjukdom eller funktionsned- sättning.

Även om barnet inte har ett sådant särskilt tillsyns- eller vård- behov som avses i första stycket har en förälder ändå rätt till till- fällig föräldrapenning när för- äldern behöver avstå från för- värvsarbete av skäl som anges i 19 § första stycket 3 eller 20 § 5.

Det som anges i andra stycket gäller också en förälder som behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 19 § första stycket 4, om barnets behov i samband med ett sådant besök kräver förälderns vård.

När föräldrapenning lämnas

25§

Tillfällig föräldrapenning enligt

24 § lämnas inte för tid när föräldrapenning annars skulle ha lämnats, om förutsättningarna för

46

SOU 2022:31

Författningsförslag

föräldrapenning fortfarande är uppfyllda. Detta gäller dock inte om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet.

Förmånstiden

26 §

Tillfällig föräldrapenning enligt

24 § lämnas under högst 40 dagar för varje barn och år.

Vid beräkning av förmåns- tiden enligt första stycket bortses från tid som det finns intyg, ut- låtande eller liknande till stöd för rätten till tillfällig föräldrapen- ning. Detta gäller dock inte i fall som anges i 19 § första stycket 2.

Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 19 § första stycket 1 eller 3– 5 eller 20 § ska vid beräkning av förmånstiden enligt första stycket även bortses från tid som tillfällig föräldrapenning har lämnats av skäl som anges i 19 § första stycket

2.Detta gäller dock endast för tid som det finns läkarintyg till stöd för att barnets ordinarie vårdare varit förhindrad att vårda barnet.

47

Författningsförslag

SOU 2022:31

Tillfällig föräldrapenning för unga som har fyllt 18 men inte 21 år

Vid behov av särskild tillsyn eller vård

27 §

En förälder till någon som har fyllt 18 men inte 21 år har rätt till tillfällig föräldrapenning om den unge är i behov av särskild tillsyn eller vård på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Rätt till tillfällig föräldrapenning finns dock endast om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 19 § första stycket 1 eller 3 och om skolgången fort- farande pågår i grundskola, grund- särskola, specialskola, gymnasie- skola eller gymnasiesärskola.

Förmånstiden

28§

Tillfällig föräldrapenning enligt

27 § lämnas under högst 40 dagar för varje ung person och år.

Vid beräkning av förmåns- tiden enligt första stycket bortses från tid som det finns intyg eller utlåtande till stöd för rätten till tillfällig föräldrapenning.

48

SOU 2022:31

Författningsförslag

Tillfällig föräldrapenning i sam- band med att ett barn har avlidit

29§

Föräldrar till ett barn som inte

har fyllt 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning när de avstår från att utföra förvärvsarbete i samband med att barnet har avlidit.

30§

Tillfällig föräldrapenning enligt

29 § lämnas under högst 10 dagar per förälder och barn. Förmånen lämnas tidigast från och med dagen efter den då barnet har avlidit och senast för den dag som infaller 90 dagar efter den dag då barnet har avlidit.

Beräkning av antalet dagar med rätt till tillfällig föräldrapenning

31 §

Vid beräkning av antal dagar med rätt till tillfällig föräldrapen- ning gäller följande:

En dag med hel tillfällig föräldrapenning motsvarar en dag.

En dag med tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åtton- dels tillfällig föräldrapenning mot- svarar tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel av en dag.

49

Författningsförslag

SOU 2022:31

Beräkning av tillfällig föräldra- penning

Grundläggande bestämmelser

32 §

Tillfällig föräldrapenning be- räknas enligt bestämmelserna om sjukpenning på normalnivån och

sjukpenninggrundande inkomst i 25–28 kap. samt 33–37 §§ i detta kapitel, dock med undantag av be- stämmelserna i

25 kap. 5 § om bortseende från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete överstigande 10,0 prisbasbelopp,

27 kap. 27 §, 27 a § och 28 b § första stycket om karensavdrag och karensdagar,

27 kap. 29–33 a §§ om kar- enstid, och

28 kap. 7 § 2 om beräknings- underlag för sjukpenning på fort- sättningsnivån.

Vid beräkning av tillfällig för- äldrapenning ska det vid beräk- ningen av den sjukpenninggrun- dande inkomsten bortses från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete till den del summan av dessa inkomster överstiger 7,5 prisbasbelopp. Det ska vid denna beräkning i första hand bort- ses från inkomst av annat förvärvs- arbete.

För hel tillfällig föräldrapenning motsvarar ersättningsnivån föräl- derns beräkningsunderlag för sjuk-

50

SOU 2022:31

Författningsförslag

penning på normalnivån enligt 28 kap. 7 § 1 grundat på en sjukpen- ninggrundande inkomst beräknad enligt första och andra styckena (beräkningsunderlaget).

Inkomst av anställning

33§

Om inte annat följer av 34–

37 §§ ska hel tillfällig föräldrapen- ning beräknas på grundval av beräkningsunderlaget med tillämp- ning av bestämmelserna i 28 kap. 13–16 §§.

Inkomst av annat förvärvsarbete m.m.

34 §

Om tillfällig föräldrapenning lämnas på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete, ska hel tillfällig föräldrapenning för dag motsvara kvoten mellan beräk- ningsunderlaget och 260.

Beloppet avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre av- rundas uppåt. Tillfällig föräldra- penning lämnas under högst fem kalenderdagar per sjudagarsperiod. För det fall föräldern avstår från förvärvsarbete under fler än fem kalenderdagar under en sjudagars- period, lämnas tillfällig föräldra- penning för de första fem dagarna i perioden. Sjudagarsperioden ska alltid beräknas med utgångspunkt i den dag för vilken ersättning be-

51

Författningsförslag

SOU 2022:31

gärs, varefter de närmast föregående sex dagarna räknas med i perioden.

35§

Hel tillfällig föräldrapenning

ska för dag motsvara kvoten mellan beräkningsunderlaget och 365, var- vid beloppet avrundas till närmaste hela krontal och 50 öre avrundas uppåt

1.när den försäkrade ska få tillfällig föräldrapenning för tid då annars graviditetspenning, föräld- rapenning eller rehabiliterings- penning skulle ha lämnats, och

2.när den försäkrade är arbets- lös och tillfällig föräldrapenning ska lämnas med stöd av 4 §.

Inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete

36§

Om tillfällig föräldrapenning

ska lämnas på grundval av sjuk- penninggrundande inkomst av så- väl anställning som annat för- värvsarbete beräknas den del av förmånen som svarar mot inkomst av anställning enligt 33 §, medan den del av förmånen som svarar mot inkomst av annat förvärvs- arbete beräknas enligt 34 §.

52

SOU 2022:31

Författningsförslag

Familjehemsförälder

37§

Om en familjehemsförälder får

ersättning för vården av barnet, ska det bortses från den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som grundas på ersättningen.

Vidare ska tillfällig föräldra- penning beräknas enligt 35 § i fall som avses i 28 kap. 6 § andra stycket.

110kap.

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

tillämpningsområdet i 2 och 3 §§,

ansökan och anmälan m.m. i 4–12 §§,

– utredning och uppgiftsskyl-

– utredning och uppgiftsskyl-

dighet i 13–18 och 20–30 §§,

dighet i 13–30 §§,

– uppgiftsskyldighet för andra

– uppgiftsskyldighet för andra

än parter i 31–35 och 37 §§,

än parter i 31–35, 37 och 37 a §§,

bevisupptagning rörande arbetsskada m.m. vid allmän domstol

i38 §,

undantag från sekretess i 39–42 a §§,

anmälan om bosättning eller arbete i Sverige i 43–45 §§,

skyldighet att anmäla ändrade förhållanden i 46–51 §§, och

indragning och nedsättning av ersättning i 52–58 §§.

17 §

När det gäller tillfällig föräldra-

När det gäller tillfällig föräldra-

penning i fall som avses i 13 kap.

penning i fall som avses i 13 kap.

18 och 24 §§ får Försäkrings-

22 och 25 §§ får Försäkrings-

kassan kräva att en förälder ger in

kassan kräva att en förälder ger in

särskilt intyg av arbetsgivare eller

särskilt intyg av arbetsgivare eller

någon annan som kan ge upplys-

någon annan som kan ge upplys-

ning om arbetsförhållandena.

ning om arbetsförhållandena.

Försäkringskassan får också

Försäkringskassan får också

kräva att en förälder styrker sin

kräva att en förälder styrker sin

53

Författningsförslag

SOU 2022:31

rätt till föräldrapenningsförmån i samband med föräldrautbildning eller deltagande i en behandling av ett sjukt eller funktionshindrat barn genom intyg av den som anordnat utbildningen eller ordi- nerat behandlingen.

rätt till föräldrapenningsförmån i samband med föräldrautbildning eller deltagande i en behandling av ett barn med sjukdom eller funktionsnedsättning genom intyg av den som anordnat utbildningen eller ordinerat behandlingen.

18 §

När det gäller tillfällig föräld-

När det gäller tillfällig föräldra-

rapenning enligt 13 kap. 22 § ska

penning enligt 13 kap. 24 § första

läkarutlåtande ges in för att

stycket och 27 § ska läkarutlåtande

styrka det särskilda vård- eller

ges in för att styrka det särskilda

tillsynsbehovet. I fall som avses i

vård- eller tillsynsbehovet, om det

13 kap. 30 § ska barnets sjuk-

inte hos Försäkringskassan redan

domstillstånd styrkas med ett

finns tillräcklig utredning för att

läkarutlåtande om det inte hos

bedöma rätten till ersättning.

Försäkringskassan redan finns till-

 

räcklig utredning för att bedöma

 

rätten till ersättning.

 

 

I fall som avses i 13 kap. 24 §

 

andra stycket ska intyg för att

 

styrka att föräldern närvarat eller

 

deltagit vid sådant tillfälle ges in

 

till Försäkringskassan.

 

När det gäller tillfällig föräldra-

 

penning enligt 13 kap. 24 § tredje

 

stycket ska intyg för att styrka bar-

 

nets behov av förälderns vård ges in

 

till Försäkringskassan.

 

19 §3

 

När det gäller tillfällig föräldra-

 

penning enligt 13 kap. 19 § första

 

stycket 1–3 ska rätten till ersättning

 

styrkas senast från och med den

 

åttonde dagen i barnets vårdperiod,

 

eller den tidigaste dagen därefter för

3Tidigare 110 kap. 19 § upphävd genom 2012:931.

54

SOU 2022:31

Författningsförslag

vilken tillfällig föräldrapenning kan lämnas, genom att intyg ges in till Försäkringskassan. Som periodens första dag räknas den första dagen med tillfällig föräldrapenning.

37 a §

Huvudmannen för den verk- samhet enligt skollagen (2010:800) som ett barn som inte har fyllt tolv år normalt deltar i ska på begäran lämna Försäkringskassan uppgifter om när barnet har varit från- varande från verksamheten i ärenden om föräldrapenningsför- måner. Uppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras under två år från det att frånvaron upphörde.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för föräldrapennings- förmåner som avser tid före ikraftträdandet.

3.Bestämmelsen i 11 kap. 16 § utgör inte hinder för att lämna tillfällig föräldrapenning enligt den nya bestämmelsen i 13 kap. 20 § 3 för ett barn för vilket det vid ikraftträdandet finns ett gällande beslut om omvårdnadsbidrag enligt 22 kap. Detta gäller till dess att Försäkringskassan har omprövat beslutet enligt 22 kap. 15 § eller beslutat att lämna omvårdnadsbidrag efter en ny ansökan som inte endast avser en ändrad fördelning av sedan tidigare beviljat omvård- nadsbidrag.

4.Bestämmelsen i 11 kap. 16 §, i dess lydelse före den 1 januari 2019, utgör inte hinder för att lämna tillfällig föräldrapenning enligt den nya bestämmelsen i 13 kap. 20 § 3 för ett barn för vilket det vid ikraft- trädandet finns ett gällande beslut om vårdbidrag enligt 22 kap. i dess lydelse före den 1 januari 2019.

5.Uppgiftsskyldigheten enligt den nya bestämmelsen i 110 kap. 37 a § gäller inte tid före ikraftträdandet.

55

Författningsförslag

SOU 2022:31

1.2Förslag till lag om ändring

i föräldraledighetslagen (1995:584)

Härigenom föreskrivs att 8 § föräldraledighetslagen (1995:584) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

8 §1

En arbetstagare har rätt till ledighet under den tid då han eller hon 1. får tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. socialförsäkringsbalken,

2. skulle ha haft rätt till tillfällig

2. skulle ha haft rätt till tillfällig

föräldrapenning enligt 13 kap. 10–

föräldrapenning enligt 13 kap. 13–

31 §§ eller 31 e och 31 f §§ samma

30 §§ samma balk, om

arbets-

balk, om arbetstagaren inte om-

tagaren inte omfattats av bestäm-

fattats av bestämmelserna i 37 kap.

melserna i 37 kap. 3 § balken, eller

3 § balken, eller

 

 

3. skulle ha haft rätt till tillfällig

3. skulle ha haft rätt till tillfällig

föräldrapenning enligt 13 kap. 8

föräldrapenning enligt

13 kap.

eller 9 § samma balk, om barnets

10 § samma balk, om

barnets

förälder inte omfattats av bestäm-

förälder inte omfattats av bestäm-

melserna i 37 kap. 3 § balken.

melserna i 37 kap. 3 § balken.

En förälder som behöver vårda sitt barn när den ordinarie vårdaren blivit sjuk eller smittad har rätt till ledighet även om föräldern inte har rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av att

1.barnet är yngre än 240 dagar, eller

2.barnet är yngre än 240 dagar och föräldern omfattas av bestäm- melserna i 37 kap. 3 § socialförsäkringsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

1Senaste lydelse 2010:2006.

56

SOU 2022:31

Författningsförslag

1.3Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter

i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 7 § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §1

Till Försäkringskassan ska uppgifter lämnas ut från beskattnings- databasen i den utsträckning det behövs för

1.beräkning eller kontroll av sjukpenninggrundande inkomst,

2.fördelning av ålderspensionsavgifter,

3.fastställande av underhållsstöd och betalningsskyldighet för sådant stöd enligt socialförsäkringsbalken,

4.beräkning och kontroll av bostadsbidrag enligt socialförsäk- ringsbalken,

5.beräkning av betalningsskyldighet enligt 8 § andra stycket lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift,

6. beräkning och kontroll av

6. beräkning och kontroll av

bostadstillägg enligt

socialför-

bostadstillägg enligt

socialför-

säkringsbalken, eller

 

säkringsbalken,

 

 

7. beräkning av ersättning för

7. beräkning av ersättning för

sjuklönekostnad enligt

17 eller

sjuklönekostnad

enligt

17 eller

17 d § lagen (1991:1047) om sjuk-

17 d § lagen (1991:1047) om sjuk-

lön.

 

lön, eller

 

 

 

 

8. kontroll av tillfällig föräldra-

 

 

penning enligt

socialförsäkrings-

 

 

balken.

 

 

De uppgifter som ska lämnas till Försäkringskassan med stöd av första stycket är uppgifter

1.enligt 19 kap. 11, 13 och 14 §§ socialförsäkringsbalken, med undantag av 13 § tredje stycket,

2.om inkomst som anges i 97 kap. 2, 4, 5, 11 och 13 §§ social- försäkringsbalken, med undantag av 5 § tredje stycket och 13 § första stycket 1–3,

1Senaste lydelse 2017:391.

57

Författningsförslag

SOU 2022:31

3.om fastighet, ägarandel, fastighetsbeteckning, adress och bostads-

yta,

4.om avgiftsunderlag enligt 2 kap. 24 § socialavgiftslagen (2000:980) och om därpå belöpande arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen, skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om löneavgift och avgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift som beräknats för arbetsgivare under ett kalenderår,

5.om avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansions- fond enligt 30 och 34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) samt om återföring av sådana avdrag,

6.om schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § inkomstskattelagen,

7.om samtliga intäkts- och kostnadsposter i inkomstslagen tjänst och kapital,

8.om överskott eller underskott i inkomstslaget näringsverksam- het, och

9.om sjuklönekostnad enligt 17 b § första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön.

Försäkringskassan har vid direktåtkomst till beskattningsdata- basen enligt 2 kap. 8 c § lagen (2001:181) om behandling av upp- gifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet rätt att ta del av

1.uppgifter per betalningsmottagare i en sådan arbetsgivar- deklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244),

2.identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och betal- ningsmottagaren, och

3.uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024.

58

2 Utredningens uppdrag och arbete

2.1Uppdraget

Utredningen har fått i uppdrag att göra en översyn av regelverket om den tillfälliga föräldrapenningen. Uppdraget ska i nämnda delar redo- visas senast den 31 maj 2022. Utredningens direktiv finns i bilaga 1.

2.2Utredningens arbete

Utredningens arbete inleddes i december 2020. Utredningen lämnade ett första delbetänkande den 1 juni 2021, VAB för vårdåtgärder i skolan (SOU 2021:41). Utredningen har haft ett nära samarbete med förordnade sakkunniga och experter, och har under utredningstiden haft sju sammanträden.

En referensgrupp med representanter från arbetsmarknadens parter har knutits till utredningen bestående av Jenny Lindmark (Arbets- givarverket), Joa Bergold (LO), Åsa Forsell (TCO), Thomas Ljunglöf (Saco), Catharina Bäck (Svenskt Näringsliv), Erik Ageberg (Före- tagarna) och Donovan Häll (Sveriges kommuner och regioner, SKR). Utredningen har haft två möten gemensamt med referensgruppen. Därutöver har representanterna svarat utredningen skriftligt på ett antal frågor och utifrån dessa har uppföljande möten ägt rum.

Utredningen har vidare under arbetets gång genomfört intervjuer och haft samtal och diskussioner med företrädare för ett flertal myndigheter, förbund och organisationer. Utredningen har haft en nära dialog med ett flertal representanter från olika avdelningar inom Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Andra myndigheter där utredningen har haft en dialog med representanter är Skolverket, Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Ekonomistyrningsverket (ESV), Arbetsgivar- verket, Skatteverket, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

59

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2022:31

(IAF), Folkhälsomyndigheten och Allmänna ombudet för social- försäkringen. Utredningen har vidare haft kontakter under arbetet med representanter för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Region Skåne, Halmstad kommun, Partille kommun, Friskolornas riksförbund, Nationellt programområde barn och ungdomars hälsa (Sveriges regioner i samverkan) och Svenska barnläkarföreningen.

Skriftliga frågor har skickats ut till ett flertal patientorganisa- tioner och funktionshindersorganisationer för att samla in föräldrars erfarenheter av att använda den tillfälliga föräldrapenningen och vilka förbättringsområden som de upplever finns.

Intresseorganisationer som utredningen har haft kontakt med är Attention, Riksförbundet FUB för barn, unga och vuxna med ut- vecklingsstörning, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa RSMH, Riksförbundet för döva hörselskadade och barn med språkstörning DHB, Autism- och Aspergerförbundet, Diabetesförbundet, Diabetes- organisationen DiOS, Astma- och allergiförbundet och Makalösa föräldrar.

Utredningen har även under arbetets gång haft kontakt med andra pågående utredningar, 2021 års bidragsbrottsutredning (dir. 2021:39) och Utredningen om ett förbättrat trygghetssystem för företagare (SOU 2021:98), utifrån deras respektive uppdrag.

Utredningens kartläggning och analyser har i huvudsak utgått från befintligt material i form av rättskällor, betänkanden, rapporter, och statistik. Därtill har analyser gjorts i SCB:s mikrosimulerings- modell FASIT, i modellens STAR-urval för grundår 2019. Uppgifter från Försäkringskassans kanaler i sociala medier har också varit en källa till information om frågor från föräldrar.

Utredningen har efter genomförande av Försäkringskassan tagit del av en aktgranskning av 1 769 omprövningsärenden. De ärenden som har granskats är ansökan om tillfällig föräldrapenning där föräldern har begärt omprövning av ett grundbeslut och som har lett till att beslutet har ändrats. Besluten i ärendena är fattade under perioden januari till juni 2020.

60

SOU 2022:31

Utredningens uppdrag och arbete

2.3Avgränsningar

Utredningen har haft i uppdrag att se över regelverket för tillfällig föräldrapenning. Översynen har rört flera frågor inom försäkringen och utifrån inledande kartläggning samt tidsram har utredningen valt att koncentrera sig på de frågor som har framstått som särskilt ange- lägna.

Föräldraförsäkringsutredningen från 2017 (SOU 2017:101) läm- nade förslag om att rätten till tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse och vid adoption ska tas bort. Ersättning för motsvarande ändamål ska kunna lämnas inom ramen för föräldrapenningen.1 Efter- som det finns ett remitterat förslag i denna fråga och delförmånen inte specifikt påverkar det övriga regelverket för tillfällig föräldrapenning har utredningen valt att inte närmare behandla denna.

Vidare har utredningen valt att inte behandla frågan om rätten till tillfällig föräldrapenning vid avstående från förvärvsarbete i samband med att ett barn har avlidit. Det har under arbetets gång framkommit vissa indikationer på att det kan finnas anledning att göra även denna delförmån mer ändamålsenlig, men då den på samma sätt som dagar vid barns födelse inte påverkar övrigt regelverk har utredningen valt att inte närmare belysa regler eller ta ställning till förslag på änd- ringar av regelverket.

Tillfällig föräldrapenning beräknas enligt bestämmelserna om sjukpenning på normalnivån och sjukpenninggrundande inkomst. Detta är fallet för flera andra förmåner enligt socialförsäkringsbalken. Samtliga dessa förmåner och förutsättningarna för nyttjandet på- verkas dock i olika situationer av bestämmelserna. En utredare har i oktober 2021 getts i uppdrag att göra en översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebar- het.2 Utöver frågan om inkomsttaket inom försäkringen har utred- ningen därför valt att inte analysera behovet av eventuella ändringar av regelverket i denna del.

1SOU 2017:101, s. 562.

2Dir. 2021:90.

61

3Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

Den svenska föräldraförsäkringen och rätten till tillfällig föräldra- penning när föräldrar behöver avstå från arbete vid barns sjukdom är en betydelsefull del av den ekonomiska familjepolitiken. Vid in- förandet av föräldraförsäkringen i Sverige 1974 infördes även sjuk- penning för vård av sjukt barn och därefter infördes 1980 särskilda dagar vid barns födelse. Ersättningens benämning tillfällig föräldra- penning infördes 1986.

Försäkringen bidrar till att föräldrar kan kombinera arbete med föräldraskap. Ersättning vid vård av barn (VAB), som är den situa- tion som den största andelen tillfällig föräldrapenning utbetalas för, möjliggör för föräldrar att i vardagen vårda ett sjukt barn, följa med barnet till läkare eller tandläkare men utgör också ett viktigt skydds- nät när ett barn råkar ut för en olycka, drabbas av en svår sjukdom eller på grund av funktionsnedsättning behöver vårdas på sjukhus under en längre tid. Tillfällig föräldrapenning lämnas även i samband med ett barns födelse eller vid adoption samt i samband med att ett barn har avlidit.

Den svenska föräldraförsäkringen har framgångsrikt bidragit till att föräldrar, även kvinnor med yngre barn, har ett högt arbetskrafts- deltagande sett till jämförbara länder. Vid en jämförelse med övriga länder i Norden och andra EU-länder är rätten till ledighet i Sverige, för att vårda ett sjukt barn, generös och väl tilltagen i förhållande till de flesta barns behov, särskilt vad gäller antalet ersättningsdagar. Antalet dagar var från början 10 per familj och år men har därefter utökats betydligt, i takt med att även fler situationer har täckts in av försäkringen.

Rätten till tillfällig föräldrapenning nyttjas i olika omfattning av olika grupper på arbetsmarknaden. En del av skillnaderna i nyttjandet

63

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

SOU 2022:31

utgörs av föräldrars skilda behov utifrån arbetstidens förläggning, möjligheten att ”vobba” – att arbeta hemifrån samtidigt som man tar hand om ett sjukt barn eller närheten till närstående som kan hjälpa till utan ersättning. Ekonomiska aspekter och flexibilitet i arbetslivet kan också ha betydelse för förutsättningarna att nyttja försäkringen.

Försäkringskassan har i dagsläget endast möjlighet att i begränsad omfattning kontrollera föräldrars uppgifter i ansökan, om föräldern har avstått från arbete, om barnet har varit frånvarande i förskola eller skola eller om barnet har varit sjukt, vilket är ett av skälen till en stor andel felaktiga utbetalningar.

Tillfällig föräldrapenning har tillsammans med andra välfärdssystem spelat en viktig roll i samhällets möjligheter att begränsa smittspridning under pandemin, och antalet ansökningar om tillfällig föräldrapenning har varit fler än någonsin tidigare. I dagsläget är det svårt att över- blicka utvecklingen framöver men betydelsen av ersättningen för att föräldrar ska kunna kombinera arbetsliv med familjeliv är central. Framför allt genom att föräldrar oavsett arbetsform ska ges möjlig- het att vårda sjuka barn. När situationen i omvärlden medför att det ställs krav på att föräldrar ska få rätt till ersättning för barns sjukdom är det särskilt viktigt att värna principen att den ersättning som betalas ut också ska vara rätt. Ersättningens syfte, att föräldrar ska ha rätt att avstå från arbete för att vårda barn vid sjukdom, är viktigt att upprätthålla och påminna om.

3.1Rätten till tillfällig föräldrapenning

Rätt till tillfällig föräldrapenning har en försäkrad förälder som avstår från att utföra förvärvsarbete i samband med ett barns födelse eller behov av vård eller i samband med att ett barn har avlidit (13 kap. 2 § socialförsäkringsbalken, SFB). Barnet ska som regel vara bosatt i Sverige för att rätt till förmånen ska finnas (11 kap. 8 § SFB).

Försäkrad för tillfällig föräldrapenning är den som arbetar i Sverige (6 kap. 6 § SFB). Den som är arbetslös kan under vissa förutsättningar dock också ha rätt till tillfällig föräldrapenning (13 kap. 36 § 2 SFB).

För att få tillfällig föräldrapenning krävs inte att föräldern är vårdnadshavare. I socialförsäkringsbalken likställs vidare vissa andra personer med föräldrar. Dessa är make som stadigvarande samman- bor med föräldern, förälders sambo, särskilt förordnad vårdnads-

64

SOU 2022:31

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

havare som har vård om barnet samt blivande adoptivförälder. Där- utöver kan tillfällig föräldrapenning även lämnas till familjehems- förälder (11 kap. 4 och 5 § SFB).

I betänkandet används begreppet förälder i den mening som avses enligt socialförsäkringsbalkens bestämmelser, om inte annat särskilt anges.

För att underlätta för föräldrar som är ensamma i vården av barn, och som kan behöva avlastning vid egen sjukdom, finns det även vissa möjligheter för andra personer att beviljas tillfällig föräldrapen- ning, bland annat genom att föräldern överlåter sin rätt till tillfällig föräldrapenning till någon annan som avstår från sitt förvärvsarbete för att vårda barnet i förälderns ställe (13 kap. 8, 9 och 31 a–d §§ SFB).

Ersättning kan beviljas som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels tillfällig föräldrapenning (13 kap. 5 § SFB). Hur många dagar en förälder kan få tillfällig föräldrapenning varierar beroende på vilken situation det är frågan om.

3.1.1Barn som inte har fyllt 12 år

Enligt 13 kap. 16 § SFB har en förälder rätt till tillfällig föräldrapen- ning för vård av ett barn, som inte har fyllt 12 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller hos barnets ordinarie vårdare, besök i samhällets före- byggande barnhälsovård eller vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna.

Vidare har en förälder till ett barn som inte har fyllt 12 år även rätt till tillfällig föräldrapenning om barnet är sjukt eller har en funk- tionsnedsättning och föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med besök på en institution för medverkan i behandling av barnet eller för att lära sig vårda barnet, deltagande i en kurs som ordnas av sjukvårdshuvudman i samma syfte, läkarbesök på grund av att barnet lider av en allvarlig sjukdom, läkarbesök som är en del i behandlingen av barnet eller deltagande i någon behandling som är ordinerad av läkare (13 kap. 20 § SFB). I de flesta av dessa situationer kan mer än en förälder dessutom få tillfällig föräldrapenning sam- tidigt (13 kap. 3 § SFB).

65

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

SOU 2022:31

Tillfällig föräldrapenning i ovan nämnda situationer lämnas under sammanlagt högst 60 dagar för varje barn och år. Med ett undantag kan tillfällig föräldrapenning i dessa situationer lämnas under ytter- ligare högst 60 dagar för varje barn och år. Undantaget gäller vård av barn vid sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare. I den situa- tionen gäller således en begränsning på 60 dagar (13 kap. 21 § SFB).

3.1.2Barn som har fyllt 12 år

För barn som har ett särskilt behov av tillsyn eller vård på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annan funktionsnedsättning lämnas tillfällig föräldrapenning i de situationer som redogörs för i föregående avsnitt även efter att barnet har fyllt 12 år och som längst till dess att barnet fyllt 16 år (13 kap. 22 och 23 §§ SFB). Förmånstiden är också densamma som gäller för barn som inte har fyllt 12 år (se ovan och 13 kap. 25 § SFB).

3.1.3Barn som omfattas av LSS

En förälder till ett barn som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har även rätt till till- fällig föräldrapenning för kontaktdagar från barnets födelse till dess att barnet fyller 16 år. Detta gäller under förutsättning att föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med deltagande i föräldraut- bildning eller besök i barnets skola, förskola, fritidshem eller vissa andra pedagogiska verksamheter. Rätten till tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar är begränsad till 10 dagar per barn och år (13 kap. 26 och 28 §§ SFB).

För en förälder till ett barn som omfattas av LSS är det vidare möjligt att beviljas tillfällig föräldrapenning vid sjukdom eller smitta hos barnet även efter det att barnet har fyllt 16 år. Denna möjlighet finns ända fram till dess att barnet fyller 21 år. Om barnet därefter går i vissa skolor, bland annat gymnasiesärskola, kan tillfällig föräldra- penning lämnas till och med vårterminen det år då barnet fyller 23 år (13 kap. 27 § SFB).

66

SOU 2022:31

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

3.1.4Vård av allvarligt sjukt barn

Föräldrar till ett allvarligt sjukt barn som inte har fyllt 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar när de behöver avstå från förvärvsarbete för vård av barnet (13 kap. 30 och

31§§ SFB). Tillfällig föräldrapenning kan då lämnas till båda föräldrarna samtidigt (11 kap. 10 § första stycket SFB).

3.1.5Vid barns födelse eller adoption

En far som avstår från förvärvsarbete i samband med sitt barns födelse för att närvara vid förlossningen, sköta hemmet, eller vårda barn har rätt till tillfällig föräldrapenning under tio dagar (13 kap. 10 § första stycket och 14 § första stycket SFB). Detta är de så kallade pappa- dagarna. Sådan rätt har dock även en kvinna som enligt 1 kap. 9 § föräld- rabalken ska anses som barnets förälder (13 kap. 10 § andra stycket SFB). Rätten till tillfällig föräldrapenning under tio dagar finns även vid adoption och i samband med förordnande av särskilda vårdnadshavare (13 kap. 12 och 13 §§ SFB).

3.1.6När ett barn har avlidit

Föräldrar till ett barn som inte har fyllt 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning när de avstår från att utföra förvärvsarbete i samband med att barnet har avlidit (13 kap. 31 e § SFB). Ersättning lämnas under högst 10 dagar per förälder och barn. Förmånen lämnas tidigast från och med dagen efter den då barnet har avlidit och senast för den dag som infaller 90 dagar efter den dag då barnet har avlidit (13 kap. 31 e och f §§ SFB).

3.2Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Enligt 1 § lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter gäller dessutom artik- larna 1–42 i barnkonventionen numera som svensk lag.

67

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

SOU 2022:31

Enligt barnkonventionens artikel 1 avses med barn varje människa under 18 års ålder, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet. Enligt svensk rätt är den som är under 18 år omyndig (9 kap. 1 § föräldrabalken).

I barnkonventionens artikel 2, 3, 6 och 12 finns de grundläggande principerna. Dessa är styrande för hur konventionens övriga artiklar ska tolkas. Den första principen handlar om alla barns lika värde och rättigheter, att inget barn får diskrimineras. Enligt den andra principen ska det vid alla åtgärder som rör barn – vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ – i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Den tredje principen understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Den fjärde principen lyfter fram barnets rätt att uttrycka sina åsikter och att få dem beaktade i de frågor som rör honom eller henne.

Enligt artikel 18 har barnets föräldrar eller vårdnadshavare gemen- samt huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Konven- tionsstaterna ska ge lämpligt stöd när de fullgör detta ansvar och säkerställa utvecklingen av institutioner, inrättningar och tjänster för omvårdnad av barn.

Av artikel 23 framgår att barn med funktionsnedsättningar har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i sam- hället. I artikel 24 anges att konventionsstaterna ska erkänna barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna ska sträva efter att säkerställa att inget barn berövas sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård.

Av artikel 28 framgår att barn har rätt till utbildning. Grund- skolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla.

Därtill framgår av artikel 26 att konventionsstaterna ska erkänna varje barns rätt att åtnjuta social trygghet, inklusive socialförsäkring, och ska vidta nödvändiga åtgärder för att till fullo förverkliga denna rätt i enlighet med nationell lagstiftning.

68

SOU 2022:31

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

3.3FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

I artikel 3 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funk- tionsnedsättning finns de allmänna principer som är nödvändiga att beakta för att personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter och ha samma möjligheter till full del- aktighet i samhället. Av konventionen framgår bland annat bety- delsen av tillgång till vård och omsorg och utbildning för fullt åt- njutande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Av artikel 24 framgår rätten till utbildning på lika villkor och av artikel 25 framgår rätten till bästa möjliga hälsa.

3.4Ansökan om och handläggning av tillfällig föräldrapenning

3.4.1Frånvaro från arbetet för tillfällig föräldrapenning

En arbetstagare har rätt till ledighet från sin anställning för tid med tillfällig föräldrapenning vid vård av barn mm.1 En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m. ska anmäla detta till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Det finns dock ingen anmälningstid om ledigheten beror på sjukdom eller smitta, se avsnitt 6.11.

I regel anmäls ledighet till arbetsgivaren den aktuella dagen behovet uppstår, i samband med barnets insjuknande eller någon eller några dagar innan behovet av ledighet uppstår om föräldrarna turas om att vara hemma och vårda barnet under en sjukdomsperiod. Den anställde kan även i förväg informera arbetsgivaren om behovet att avstå arbete om det gäller ett planerat läkarbesök eller barnet behöver vårdas inneliggande på sjukhus till exempel på grund av en operation eller behandling. Den anställdes frånvaro hanteras praktiskt på en rad olika sätt beroende på arbetsgivare. Efter att den anställde har med- delat sin arbetsgivare uppgiften kan det åligga chefen, den anställde eller någon annan i organisationen att rapportera frånvaron i ett personal- eller lönesystem. Uppgifterna ligger sedan till grund för

13 § första stycket 5 föräldraledighetslagen (1995:584).

69

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

SOU 2022:31

det avdrag på lönen som görs i enlighet med omfattningen av den tid den anställde varit frånvarande.

Rätten till ledighet grundar sig dock på rätten till ersättning vilket innebär att den anställde ska ansöka om tillfällig föräldrapenning hos Försäkringskassan för motsvarande tid. Föräldern ska göra ansökan inom 90 dagar för att kunna få ersättning, då tillfällig föräldrapen- ning inte kan lämnas för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag ansökan kom in till Försäkringskassan, utom i vissa undantagsfall, se avsnitt 6.1. Arbetsgivare har i nuläget ingen skyldighet att anmäla till Försäkringskassan att den anställde har avstått från arbete för att vårda barn.

Vid en förfrågan från Försäkringskassan om vilka dagar den anställde har varit frånvarande har dock arbetsgivaren en skyldighet att intyga detta (110 kap. 31 § SFB). Förfrågan skickas i de fall Försäkringskassan gör en så kallad utökad kontroll till arbetsgivaren i pappersform men kan besvaras digitalt genom Försäkringskassans e-tjänst för arbetsgivare. I e-tjänsten loggar arbetsgivaren in och anger om den anställde varit frånvarande under de dagar Försäkringskassans förfrågan gäller.

3.4.2Handläggningen är till stor del automatiserad

Försäkringskassan är ansvarig myndighet för handläggningen av tillfällig föräldrapenning. Försäkringskassan har sedan myndigheten bildades 2005, genom en sammanslagning av 21 allmänna försäkrings- kassor, kontinuerligt arbetat för att förenkla ansökningsprocessen och löpande utveckla digitala tjänster för tillfällig föräldrapenning.2

Under 2005 uppgraderades ärendehanteringssystemet för tillfällig föräldrapenning med viss automatisk handläggning, och året därpå kunde ärenden handläggas och beslutas helt maskinellt.3

En automatisering av handläggningen innebär att kontroller av ansökan sker genom att it-stödet stämmer av uppgifter som anges i ansökan mot uppgifter i de register som Försäkringskassan har tillgång till. Om alla uppgifter i ansökan stämmer med tidigare regi- strerade uppgifter hos Försäkringskassan och om de uppgifter för- äldern anger på ansökan uppfyller de krav som gäller för att beviljas

2Försäkringskassan (2021), Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn – Varför ökade totalt antal nettodagar 2009–2018?, Socialförsäkringsrapport 2021:2, s. 18.

3Försäkringskassan (2007), Årsredovisning 2006, s. 9.

70

SOU 2022:31

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

tillfällig föräldrapenning, fattas ett beslut om rätten till ersättning i it-stödet och ersättning betalas därefter ut. Föräldern underrättas om beslutet genom ett utbetalningsbesked.

Uppgifter som kontrolleras genom maskinella kontroller är exempelvis folkbokföring, barnets ålder, anledning till ansökan, totalt antal utbetalade dagar, längd på vårdperioden och andra förmåner som betalas ut. Dessutom kontrolleras uppgifter om arbetsgivare, arbets- tid och inkomst mot tidigare registrerade uppgifter. De kontroller som systemet inte klarar faller ut för åtgärd av handläggare, innan den automatiska handläggningen tar vid igen. Orsaker till manuell hantering kan vara att vårdperioden är längre än sju dagar, barnet är 12 år eller äldre, att föräldern har fyllt i något annat alternativ än de förvalda frånvaroanledningarna eller att förälderns sjukpenning- grundande inkomst behöver fastställas. Om ansökan av någon anled- ning inte ger rätt till den ansökta ersättningen underrättas föräldern i ett skriftligt beslut.4 Särskilt utredningskrävande ärenden, som allvarligt sjuka barn, kräver också manuell handläggning och bedöm- ning. Dessa ärenden hanteras av särskilt utsedda handläggare som också kan konsultera försäkringsmedicinska rådgivare vid särskilt komplicerade bedömningar.

Försäkringskassan har parallellt med utvecklingen av maskinella kontroller arbetat med att ta fram internetbaserade självbetjänings- tjänster för föräldrar. Myndigheten har också genomfört en rad kampanjer för att öka användandet av dessa självbetjäningstjänster, dels för att underlätta för föräldrar, dels för att användningen av e- tjänster ökar förutsättningarna för kompletta ärenden och förbättrar möjligheterna att automatbereda ärenden.5

En vidare förutsättning för att skapa en automatiserad handlägg- ning har varit Försäkringskassans elektroniska informationsutbyte med andra myndigheter såsom Arbetsförmedlingen, Centrala studie- stödsnämnden (CSN) samt arbetslöshetskassorna. Genom informa-

4Jfr Försäkringskassan (2018), Felaktiga utbetalningar av tillfällig föräldrapenning – Hur ut- brett är problemet, vad beror det på och vad kan Försäkringskassan göra för att motverka de felaktiga utbetalningarna? Socialförsäkringsrapport 2018:1, s. 20 och ISF (2015), Försäkrings- kassans hantering av tillfällig föräldrapenning. Rapport 2015:12., s. 24.

5Försäkringskassan (2007), Årsredovisning 2006, s. 9, Försäkringskassan (2009) Årsredovisning 2008, s. 61, Försäkringskassan (2015), Årsredovisning2014 s. 32.

71

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

SOU 2022:31

tionen har såväl prövningen av rätt till ersättning underlättats som möjligheten att förhindra felaktiga utbetalningar.6

Under åren 2009 till 2021 har andelen ärenden som beslutats maskinellt ökat från 9 procent till 71 procent, och 99 procent av de ersättningsanspråk som görs sker i någon av myndighetens e-tjänster.7

Antalet ansökningar

Antalet ansökningar har ökat kontinuerligt de senaste fem åren, och under 2021 fattade Försäkringskassan beslut utifrån cirka 4,7 miljoner ansökningar om tillfällig föräldrapenning och gjorde cirka 3 miljoner utbetalningar.8

Av de ansökningar som inkom 2021 beviljades ersättning i enlig- het med anspråk i cirka 95 procent av ärendena. Under de senaste fem åren har andelen beviljade ärenden i stort varit konstant mellan 94 och 95 procent. Andelen ärenden med helt avslag var under 2021 cirka 3 procent och andelen med delvis avslag cirka 1,5 procent.9

Handläggningstider

Handläggningstiden för ansökningar av tillfällig föräldrapenning är normalt kort. Från det att ansökan inkommer beslutades under 2021 cirka 95 procent av ärendena inom 30 dagar. Av de ansökningar som inkom till myndigheten innan den tionde i månaden utbetalades över 90 procent vid utbetalningsdagen, den tjugofemte i månaden. Till stor del beror detta på att en stor andel av ärendena handläggs helt maskinellt.

6Försäkringskassan (2009), Årsredovisning 2008, s. 111, jfr Riksrevisionen (2016), Felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen – Försäkringskassans kontrollverksamhet, RiR 2016:11, s. 26.

7Försäkringskassan (2021), Årsredovisning 2020, s. 105, och Försäkringskassan (2021), Till- fällig föräldrapenning vid vård av barn – Varför ökade totalt antal nettodagar 2009–2018? Socialförsäkringsrapport 2021:2, s. 41.

8Försäkringskassans (2022), Årsredovisning 2021, s. 16 f.

9Uppgifter från Försäkringskassan. I redovisningen är delförmånen avlidet barn undantagen, ersättning vid utvidgad ersättning samt beslut i samband med omprövning, dom eller rättelse av beslutet.

72

SOU 2022:31

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

3.5Barn och familjer i Sverige

3.5.1Antalet barn som föds

Under 2021 föddes 114 263 barn i Sverige. De senaste fem åren har det fötts cirka 115 000 barn årligen enligt uppgifter från Statistiska Central- byrån (SCB). Det är cirka 25 000 fler än antalet som föddes runt år 2000. År 2021 uppgick antalet barn och unga i åldern 0–19 år till 2,4 miljoner.

3.5.2Barn i olika typer av hushåll

De flesta barn i Sverige bor tillsammans med båda sina föräldrar, eller cirka 76 procent enligt SCB:s intervjuundersökning ULF/SILC, se tabell 3.1. Det är en större andel av de yngre barnen som bor med båda sina föräldrar, och ju äldre barnen blir desto större andel barn lever med separerade föräldrar. Många barn bor även med en ensamstående förälder eller i en ombildad familj.

Tabell 3.1

Boendesituation för barn i Sverige 0–18 år

 

 

 

Åren 2018–2019

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bor med

Bor hos

Bor mest

Bor hos

Bor mest

Bor

 

båda sina

mamma

hos

pappa

hos pappa

växelvis

 

föräldrar

hela tiden

mamma

hela tiden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samtliga

 

 

 

 

 

 

barn

 

 

 

 

 

 

Alla

76

12

1

3

1

6

 

 

 

 

 

 

 

Flickor

75

13

1

3

1

6

Pojkar

77

11

2

3

1

6

 

 

 

 

 

 

 

0–5 år

 

 

 

 

 

 

Alla

89

7

1

0

0

2

Flickor

89

8

0

1

0

2

Pojkar

89

7

1

0

1

2

 

 

 

 

 

 

 

6–12 år

 

 

 

 

 

 

Alla

76

10

2

3

1

8

 

 

 

 

 

 

 

Flickor

76

10

2

3

2

8

Pojkar

76

10

1

3

1

8

73

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barnSOU 2022:31

 

Bor med

Bor hos

Bor mest

Bor hos

Bor mest

Bor

 

båda sina

mamma

hos

pappa

hos pappa

växelvis

 

föräldrar

hela tiden

mamma

hela tiden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13–18 år

 

 

 

 

 

 

Alla

63

19

2

6

1

9

 

 

 

 

 

 

 

Flickor

60

23

2

5

2

9

Pojkar

66

16

3

6

1

9

Källa: SCB, ULF/SILC.

Av SCB:s undersökning framgår att av de barn som inte bor med sina biologiska föräldrar är det ungefär 146 000 barn eller knappt 30 procent av barnen till separerade föräldrar som bor växelvis hos föräldrarna, vilket innebär att de ingår i barnhushåll på två ställen.

3.6Skolverksamhet för barn

Barns behov av vård är en av de grundläggande förutsättningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning, se avsnitt 6.4. När ett barn in- sjuknar behöver barnet i många fall få tillsyn och vård i hemmet under tid när barnet normalt vistas i sin ordinarie verksamhet som förskola, skola eller fritidshem. I praktiken innebär det att barnet på grund av sjukdom eller smitta inte kan få sin tillsyn ordnad i ordinarie verksamhet. Vilken verksamhet barnet normalt deltar i beror till stor del på barnets ålder. Majoriteten av barn 1–5 årsåldern är inskrivna i förskolan för hel– eller deltidsverksamhet, (se nedan) en del barn deltar i annan pedagogisk verksamhet och en mindre andel barn vårdas i hemmet av en föräldraledig förälder, föräldrar eller annan anhörig som inte förvärvsarbetar eller arbetar deltid.

Barn i skolåldern, normalt från kalenderåret då barnet fyller 6 år och påbörjar förskoleklass, kan fullgöra sin skolgång i olika skol- former. Därtill kan barnet delta i verksamhet utanför skoltid och på lov under den tid föräldern förvärvsarbetar.

74

SOU 2022:31

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

3.6.1Förskola

Barn ska enligt skollagen erbjudas förskola från och med ett års ålder i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvs- arbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt (8 kap. 5 §). Barn ska från och med höst- terminen det år barnet fyller tre år erbjudas förskola (8 kap. 4 §) i begränsad omfattning, så kallad allmän avgiftsfri förskola, oavsett vilken sysselsättning föräldrarna har.

Syftet med förskolan är att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att om- sorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska vidare främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning (8 kap. 2§).

Barn i förskolan omfattas inte av något elevhälsouppdrag enligt skol- lagen (2 kap. 25 § skollagen). Huvudmannen har dock arbetsgivar- och arbetsmiljöansvaret. Smittskyddsläkaren och de regionala smittskydds- enheterna ansvarar för det operativa smittskyddet i regionen och lokala smittskyddsåtgärder. Regionerna ansvarar även för att genomföra smittspårning. Lokala smittskyddsenheter kan exempelvis även ta fram råd och stöd för att minska smittspridning i förskolan.10

De flesta barn som bor i Sverige börjar i förskola mellan ett och två års ålder. Bland ettåringar var det 2020 cirka 50 procent som gick i förskola, 90 procent bland tvååringar och cirka 95 procent bland 4–5- åringar enligt statistik från Skolverket. Dessa andelar har varit relativt konstanta under den senaste tioårsperioden, men dock ökat något framför allt för de yngre barnen. År 2010 var till exempel knappt 47 procent av ettåringarna inskrivna i förskolan.

Barnens ålder när de börjar i förskola är relativt oberoende av föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå. Däremot börjar barn som invandrat till Sverige av naturliga orsaker generellt senare än andra. Förskolan har en socialt utjämnande effekt och dess kvalitet och lik- värdighet inverkar på barns utveckling och lärande inför grund- skolan och kan kompensera för mindre gynnsamma levnadsvillkor.11

10Jfr Region Stockholm https://vardgivarguiden.se/kunskapsstod/smittskydd/amnesomraden/forskolan/ hämtad 220224.

11SOU 2020:46, s. 289 och 597.

75

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

SOU 2022:31

Barns deltagande i en likvärdig förskola av hög kvalitet är vidare en viktig faktor i arbetet med en ökad jämlik hälsa i Sverige. Det räcker dock inte bara med en hög inskrivningsgrad utan det krävs även en hög närvaro och att barnen kontinuerligt vistas i förskolan.12 Skyldigheten att erbjuda förskola från ett års ålder åligger barnets hemkommun. Många förskolor har dock en enskild huvudman. Enligt statistik från Skolverket från 2020 hade 6 801 förskolor, eller cirka 71 procent, en kommunal huvudman och 2 788, cirka 29 procent, en enskild huvudman. Av dessa drevs 3,4 procent som föräldra- kooperativ, 1,8 procent som personalkooperativ och 15,6 procent i annan driftsform. De flesta förskolor med enskild huvudman drivs i bolagsform, men det är även relativt vanligt med andra juridiska

former.

3.6.2Annan pedagogisk omsorg

Förutom förskola ska kommuner enligt skollagen sträva efter att erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform. Omsorgen ska stimulera barns utveckling och lärande. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver sär- skilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. I skollagen framgår att möjligheten att erbjuda annan pedagogisk omsorg även omfattar fritidshem för barn i skolåldern (23 kap. 2 §).

Andelen barn som inte är inskrivna i förskola eller fritidshem, och i stället är inskrivna vid en annan pedagogisk omsorg, har minskat betydligt de senaste årtiondena. Under 2020 var totalt 9 723 barn inskrivna i en sådan verksamhet, varav 8 753 barn var 1–5 år. Det kan jämföras med 20 438 barn i ålder 1–5 år 2010. Av verksamheterna som bedrivs som annan pedagogisk omsorg drivs hälften av verk- samheterna i kommunal regi och något mer än hälften i enskild regi enligt Skolverkets statistik.

12SOU 2017:47, s. 91.

76

SOU 2022:31

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

3.6.3Skolformer och fritidshem

Skolgången för barn syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Vidare ska ut- bildningen i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvars- kännande individer och medborgare (jfr 1 kap. 4 § skollagen). Skolan har också ett kompensatoriskt uppdrag. Barn med olika familjebak- grund har olika förutsättningar att utvecklas som människor, och en av skolans centrala uppgifter blir att jämna ut dessa förutsättningar genom att garantera en hög lägstanivå på kunnandet och färdigheterna.

Hemkommunen ska se till att alla barn som har skolplikt får den utbildning de har rätt till (jfr 7 kap. 21 § skollagen). Skolplikten kan börja fullgöras i förskoleklassen, därefter grundskolan eller i andra skolformer såsom grundsärskola, specialskola eller sameskola (7 kap. 4 § skollagen).

Antalet elever i grundskolan har ökat och läsåret 2020/2021 var antalet elever i grundskolan drygt 1 090 000. I grundskolan, inklusive internationella skolor och sameskolan, var 49 procent flickor och 51 procent pojkar. Därtill gick 13 450 barn i grundsärskola och 720 barn i specialskola.

Enligt statistik från Skolverket fanns det läsåret 2020/2021 totalt 4 803 skolenheter i Sverige. Av dessa var 4 780 inom grundskolan, 5 inom sameskolan och 18 skolenheter hade internationell inriktning. Det fanns 579 grundsärskolor och 10 specialskolor. Av antalet grund- skoleenheter hade cirka 83 procent kommunal huvudman och 17 pro- cent enskild huvudman.

Förutom skolgång i någon av skolformerna som framgår av skol- lagen ska eleven erbjudas utbildning i fritidshem i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt (14 kap. 5 §). Fritidshem ska erbjudas till och med vårtermi- nen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem (14 kap. 7 §). Fritidshem ska erbjudas eleverna den del av dagen då eleverna inte går i någon skolform och under lov.

77

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

SOU 2022:31

Fritidshem behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger (14 kap. 8 §).

Enligt statistik från Skolverket var 81,5 procent av barnen i åldern 6–9 år inskrivna på fritidshem under 2020. För barn i åldern 10–12 år var motsvarande andel 19,5 procent. År 2020 utmärker sig med en något lägre andel än åren dessförinnan, då andelarna har varit relativt konstanta. Troligtvis kan detta vara en effekt av pandemin när fler barn hade föräldrar som arbetade i hemmet.

3.6.4Förutsättningar för frånvaro från skolverksamheter

Vårdnadshavare ska se till att deras barn kommer till skolan och deltar i utbildningen, alltså att barnet fullgör sin skolplikt (7 kap. 20 § skollagen). Om en elev inte kan komma till skolan på grund av sjukdom eller av någon annan orsak ska vårdnadshavaren anmäla detta till skolan så snart som möjligt. Huvudmannen för skolan har ett ansvar för att se till att eleven fullgör sin skolgång, vilket först och främst innebär att eleven kommer till skolan och deltar i utbild- ningen. Det innebär också att skapa rutiner för att kunna uppmärk- samma och utreda elevers frånvaro. Rektorn ansvarar för rutiner för frånvarorapportering och att skolan uppmärksammar all frånvaro. Lärare eller annan personal på skolan ska tidigt signalera och infor- mera rektorn om en elev är borta från skolan ofta eller länge så att en utredning snabbt kan komma i gång. Skolan ska genomföra utred- ningar om elevers frånvaro i samråd med eleven och elevens vård- nadshavare. När skolan har inlett en utredning om frånvaro för en elev som har skolplikt ansvarar huvudmannen för att informera elevens hemkommun om det så snart som möjligt.13

Skolverkets kartläggning av elevfrånvaro 2021 visar att majori- teten har digitalt frånvaroregistreringssystem, men 16 procent av skolhuvudmännen uppges registrera frånvaro manuellt. Framför allt gäller detta skolor med få elever.14

Om en elev som har skolplikt är borta från skolan ofta eller en länge period kan elevens hemkommun behöva samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. Vilken typ av

13Jfr prop. 2017/18:182, s. 52 f. och 61 f, samt SOU 2016:94, s. 192.

14Skolverket (2021), Utredning om ett nationellt frånvaroregister.

78

SOU 2022:31

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

samverkan som behövs måste avgöras i varje enskilt fall beroende på hur de individuella behoven och situationen i övrigt ser ut.15

Enligt undersökningar av både Skolverket och Skolinspektionen är det inte alltid enkelt att entydigt avgöra om frånvaro är giltig eller ogiltig. Det förekommer att föräldrar vidimerar skolk som sjukfrån- varo och skyddar sina barns ogiltiga frånvaro. Föräldrar kan också ha en annan syn än skolan på vad som är giltig frånvaro, till exempel sjukanmäla en hel dag för tandläkarbesök eller av oro låta barnet stanna hemma från skolan vid upprepade tillfällen för diffusa sjuk- domsproblem. Det finns heller inte någon klar gräns mellan att vara sjuk, exempelvis att vara så psykiskt trött att man inte klarar av att gå i skolan och att ha en ogiltig frånvaro.16

Funktionsnedsättningar utgör också en riskfaktor för frånvaro. Psykisk ohälsa kan leda till frånvaro, men omvänt kan frånvaro leda till psykiska besvär. De vanligaste psykiska besvären vid frånvaro är oro, rädsla och depression. De vanligaste psykiatriska besvären vid problematisk frånvaro är ångestbesvär. Orsakerna till frånvaron för elever kan också uppges bero på olika orsaker beroende vem som tillfrågas. Ur skolans perspektiv kan det främst bero på faktorer inom familjen eller hos eleven, för föräldrar kan det vara skolfaktorer och för elever skolfaktorer samt sociala faktorer.17

Nationellt frånvaroregister

Mot bakgrund av de undersökningar som har gjorts av elevers från- varo och utredningar om negativa konsekvenser av frånvaro för såväl enskilda elever som för samhället, har Skolverket haft i uppdrag att utreda införandet av ett nationellt frånvaroregister för grundskolan. Skolverket föreslår ett införande av ett sådant register för uppgifter om frånvaro för samtliga elever inom de obligatoriska skolformerna. Uppgifterna ska inhämtas på individnivå från huvudmännen. På central nivå är syftet med individuppgifter endast att de ska kunna kopplas till andra bakgrundsvariabler, dock utan att uppgifterna ska kunna följas upp på individnivå. Uppgifterna är inte tänkta att nyttjas av Skolverket för åtgärder på individnivå. Skolverket bedömer att det utifrån ett integritetsperspektiv inte skulle vara tillrådligt för myndig-

15Prop. 2017/18:182, s. 71 f.

16SOU 2016:94, s. 104.

17Jfr SOU 2016:94, s. 146 f.

79

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barnSOU 2022:31

heten att inta en sådan roll och att det är en viktig begränsning till skydd för elevernas integritet. 18

Datainsamlingen föreslås genomföras av Statistiska centralbyrån. Syftet på lokal nivå är att öka möjligheten för skolor och huvudmän att upptäcka frånvaro i tid och vidta åtgärder för att minska från- varon. På nationell nivå kan avidentifierade uppgifter om elevers frånvaro användas för statistikändamål, longitudinella studier om utbildningsvägar och etablering på arbetsmarknaden samt analyser kopplade till olika bakgrundsvariabler.19

3.7Utbetalningar av tillfällig föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning består av delförmånerna vård av barn, dagar vid barns födelse eller adoption, kontaktdagar och dagar i samband med att ett barn avlidit. Sammantaget utbetalades 9,25 miljoner netto- dagar20 med tillfällig föräldrapenning under 2021 till en kostnad av drygt 9,2 miljarder kronor, se tabell 3.2. Antal nettodagar för vård av barn utgjorde 90 procent av det totala antalet nettodagar och 90 procent av det utbetalda beloppet inom tillfällig föräldrapenning. Näst störst är delförmånen dagar vid barns födelse eller adoption, vilken lämnades till 88 040 mottagare för 2021. Antalet dagar i samband med barns födelse eller adoption utgjorde knappt 10 procent av det totala antalet netto- dagar inom tillfällig föräldrapenning.

Tabell 3.2 Delförmånerna inom tillfällig föräldrapenning

År 2021

Delförmån

Antal mottagare

Nettodagar

Belopp i miljoner

 

 

 

kronor

Dagar i samband med att

678

6 245

6,4

ett barn avlidit

 

 

 

Kontaktdagar för barn som

4 564

8 584

8,5

omfattas av LSS

 

 

 

 

 

 

 

10 dagar vid barns födelse

88 040

858 598

910,8

eller adoption

 

 

 

Vård av barn

854 860

8 381 430

8 353,6

 

 

 

 

Samtliga

914 071

9 254 857

9 279,4

 

 

 

 

Källa: Försäkringskassan

18Skolverket (2021), Utredning om ett nationellt frånvaroregister.

19Skolverket (2021), Utredning om ett nationellt frånvaroregister, s. 5 f., 22, 33 f. och 45 f.

20Antalet utbetalda dagar med hänsyn tagen till omfattningen, två halvdagar är en nettodag. I betänkandet används nettodagar genomgående om inte annat framgår.

80

SOU 2022:31

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

Dagar i samband med att ett barn avlidit

Under 2021 fick 678 personer tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn hade avlidit. Sammanlagt utbetalades 6 245 nettodagar till en kostnad av 6,4 miljoner kronor. Något fler män än kvinnor mottog ersättningen, 358 män respektive 320 kvinnor.

Kontaktdagar för med barn som omfattas av LSS

Antalet nettodagar med tillfällig föräldrapenning i form av kontakt- dagar till föräldrar till barn som omfattas av LSS minskade markant under 2020 och 2021 som en följd av covid-19-pandemin, se figur 3.1. Fler kvinnor än män mottog ersättning och av utbetalda nettodagar 2021 gick 68 procent till kvinnor och 32 procent till män. Under 2021 fick 4 564 personer ersättning för kontaktdagar och sammanlagt utbetalades 859 598 dagar. I genomsnitt lämnades 1,9 nettodagar per mottagare.

Figur 3.1 Totalt antal utbetalda nettodagar för kontaktdagar för barn som omfattas av LSS

18000

16000

14000

12000

10000

8000

6000

4000

2000

0

Samtliga Kvinnor Män

Källa: Försäkringskassan.

81

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

SOU 2022:31

Dagar vid barns födelse eller adoption

Dagar i samband med barns födelse lämnades 2021 till 88 040 personer, och 99 procent av mottagarna var män.

Antal mottagare i relation till antalet födda barn redovisas i figur 3.2. År 2021 föddes 114 263 barn i Sverige, vilket innebär att för 77 procent av de barn som föddes 2021 hade en förälder tagit ut ersättningen. Mot- svarande siffra för barn som föddes 2006 var 74 procent.

Figur 3.2 Antal födda barn och antal mottagare av 10 dagar i samband med barns födelse eller adoption

140000

120000

100000

80000

60000

40000

20000

0

Antal födda barn

Antal mottagare av 10 dagar

Källa: Försäkringskassan och SCB.

Vård av barn

Sedan år 2006 har utgifterna för vård av barn mer än dubblerats, se tabell 3.3. Även antalet mottagare, nettodagar samt nettodagar per mottagare har ökat markant.

Tabell 3.3 Utbetalt belopp, antal mottagare, nettodagar och nettodagar per mottagare 2006–2021

År

Belopp (mdkr)

Mottagare

Nettodagar

Nettodagar per mottagare

2006

3,70

694 182

4 920 095

7,1

2007

3,43

670 051

4 542 250

6,8

 

 

 

 

 

2008

3,55

679 145

4 637 528

6,8

 

 

 

 

 

82

SOU 2022:31Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

År

Belopp (mdkr)

Mottagare

Nettodagar

Nettodagar per mottagare

2009

3,55

648 390

4 461 108

6,9

 

 

 

 

 

2010

3,76

654 519

4 610 616

7,0

2011

4,22

694 287

5 043 838

7,3

2012

4,26

690 228

4 959 238

7,2

2013

5,03

747 082

5 718 425

7,7

 

 

 

 

 

2014

5,22

757 280

5 920 029

7,8

2015

5,45

777 701

6 069 362

7,8

 

 

 

 

 

2016

5,71

811 549

6 300 721

7,8

2017

6,05

836 761

6 551 491

7,8

2018

6,55

865 761

6 904 413

8,0

2019

6,47

876 900

6 694 133

7,6

2020

8,16

891 212

8 309 870

9,3

2021

8,35

854 860

8 381 430

9,8

Källa: Försäkringskassan.

Mellan åren 2006 och 2012 utbetalades mellan 4,5 och 5 miljoner netto- dagar för vård av barn per år, se figur 3.3. Antal utbetalda nettodagar ökade med 15 procent mellan 2012 och 2013 och efterföljande år fort- satte antal utbetalda nettodagar att öka till att 2018 vara uppe

i6,9 miljoner nettodagar per år. Under 2019, året före covid-19- pandemin, minskade antalet nettodagar återigen. Covid-19-pande- min har inneburit en ökning i utbetalda nettodagar med 24 procent och under år 2020 och 2021 togs det ut 8,3 miljoner nettodagar för vård av barn per år.

Kvinnor tar ut fler nettodagar för vård av barn än vad män gör. År 2006 tog männen ut knappt 37 procent av alla nettodagar och kvinnorna tog ut resterande 63 procent. Sedan 2006 har mäns andel av uttagna dagar ökat något och under 2021 tog männen ut knappt 40 procent av alla nettodagarna.

83

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

SOU 2022:31

Figur 3.3 Totalt antal utbetalda nettodagar för vård av barn

9000000

8000000

7000000

6000000

5000000

4000000

3000000

2000000

1000000

0

Samtliga Kvinnor Män

Källa: Försäkringskassan.

Tillfällig föräldrapenning för vård av barn nyttjas mest för små barn i förskoleålder. Under 2021 var den vanligaste åldern på barn som det tagits ut tillfällig föräldrapenning för vård av barn för 2 år, tätt följd av 3 år, se tabell 3.4. I genomsnitt togs det ut 16,8 nettodagar per barn med vård av barn för tvååriga barn och 14,0 nettodagar för treåriga barn. Antal nettodagar per barn med vård av barn sjunker därefter med barnets stigande ålder.

Under 2021 hade 72 procent av alla 2-åringar en förälder eller en annan närstående som använde försäkringen. Andelen av respektive åldersgrupp som hade föräldrar som använde försäkringen minskar med barnets stigande ålder. Totalt sett lämnades tillfällig föräldra- penning för 57 procent av alla barn i åldern 1–11 år.

84

SOU 2022:31Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

Tabell 3.4

Barn i åldern 1–11 år som det har utbetalats tillfällig

 

föräldrapenning vid vård av barn för

 

År 2021

 

 

 

 

 

 

Ålder

Antal barn

Antal nettodagar per

Andel av respektive åldersgrupp som

 

 

barn med vård av barn

ersättning vid vård av barn lämnats för,

 

 

 

procent

1 år

49 875

10,8

43

2 år

84 352

16,8

72

 

 

 

 

3 år

82 659

14,0

69

4 år

80 089

11,3

66

 

 

 

 

5 år

81 688

10,0

65

6 år

77 240

8,6

63

 

 

 

 

7 år

74 470

7,7

60

8 år

69 564

7,1

56

 

 

 

 

9 år

65 576

6,9

52

10 år

58 418

6,4

47

 

 

 

 

11 år

52 683

6,1

41

Samtliga

776 595

9,9

57

Källa: Försäkringskassan och SCB.

3.8Liknande ersättningar i andra länder

I avsnittet ges en överblick av förutsättningarna i andra europeiska länder i närområdet för rätten till ersättning när föräldrar på grund av barns sjukdom har behov av att avstå från förvärvsarbete. Utred- ningens beskrivning är översiktlig, inte uttömmande och beskriv- ningarna gäller inte de tillfälliga möjligheter till ersättning som har funnits i samband med pandemin.

3.8.1Ersättning i Norge

I Norge finns två ersättningar som motsvarar den svenska tillfälliga föräldrapenningen, omsorgspenger som alla arbetstagare har rätt till vid barns sjukdom och pleiepenger som betalas ut till arbetstagare med barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

Arbetstagare har normalt rätt till omsorgspenger med full lön från arbetsgivaren när de är hemma med sjukt barn. Ersättning lämnas också till exempel för läkarbesök eller vid ordinarie vårdares

85

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

SOU 2022:31

sjukdom. Rätten till dagarna gäller till kalenderåret när barnet fyller 12 år. Om barnet är kroniskt sjukt eller har en funktionsnedsättning har föräldern rätt till ersättning till kalenderåret då barnet fyller 18 år. Arbetstagare med ett eller två barn har rätt till tio dagar per år. Föräldrar med tre barn eller fler har rätt till femton dagar per år. Om föräldern är ensam vårdnadshavare, barnet stadigvarande bor hos en förälder eller om en förälder är förhindrad att vårda barnet får den andra föräldern båda föräldrarnas dagar, det vill säga 20 dagar för ett eller två barn och 30 dagar för tre eller fler barn. Föräldrar med barn med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning kan ansöka om tio ytterligare dagar, eller tjugo dagar för ensamstående föräldrar. De sjukdomar eller funktionsnedsättningar som kan ge rätt till fler dagar framgår av förordning.21 Föräldrarna får full lön av arbetsgivaren under de dagar de är frånvarande med ersättning. I de fall arbets- givaren inte lämnar någon ersättning eller vid ansökan om extra dagar kan NAV betala förälderns ersättning.22

Utredningen har i samtal med representanter från Arbeids- og sosialdepartementet i Norge fått beskrivet att det saknas uppföljning av användningen av ersättningen och risker för felutbetalning, men utifrån dessa representanters kännedom om saken finns inga tydliga signaler om att dagarna inte skulle räcka till för att täcka behovet.

Föräldrar till barn med svår sjukdom eller funktionsnedsättning kan också ha rätt till pleiepenger. Pleiepenger lämnas till föräldrar med barn under 18 år som på grund av sjukdom har ett kontinuerligt behov av vård eller omsorg. Ersättningen lämnas till föräldrar med barn som är eller har varit under behandling på sjukhus eller liknande, och intyg krävs från specialistläkare. För rätt till ersättning krävs att vårdbehovet innebär att föräldern förlorar minst 20 procent av sin inkomst. Ansökan om ersättning görs till NAV och beräknas efter att arbetsgivaren skickat in uppgifter om inkomst. Ersättning lämnas som huvudregel till en förälder eller kan delas mellan föräldrarna. Efter läkarintyg kan båda föräldrarna beviljas ersättning under vissa omständigheter. Föräldern har rätt till ersättning så länge villkoren för ersättningen är uppfyllda. 23

Enligt utredningens samtal med representanter från Arbeids- og sosialdepartementet i Norge har mängden föräldrar som mottar

21Forskrift om hvilke sykdommer og funksjonshemninger som skal gi utvidet rett til omsorgspenger etter folketrygdloven § 9–6 andre ledd. (FOR-1997-03-25-263).

22§ 9–8, § 9–9 Lov om folketrygd (folketrygdloven), jmf https://www.nav.no/omsorgspenger

23§ 9–10, Lov om folketrygd (folketrygdloven), jmf https://www.nav.no/pleiepenger-barn

86

SOU 2022:31

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

ersättningen ökat betydligt sedan kravet på att sjukdomen inte behöver innebära ett hot mot barnets liv togs bort.

3.8.2Ersättning i Danmark

I Danmark har anställda en begränsad rätt till ersättning vid frånvaro från arbetet på grund av barnets sjukdom. Många anställda har rätt till en eller ett par dagars avtalsreglerad ledighet med full lön vid barns sjukdom. Vanligast förekommande är att anställda som omfattas av denna rätt har möjlighet till en dags frånvaro med lön för barn under 18 år, med förbehållet att dagen ska användas för att ordna med passning till barnet om det behöver stanna hemma fler dagar. Föräldrar till barn med allvarlig sjukdom ges rätt till ersättning för att vårda barnet eller vistas tillsammans med barnet på sjukhus i som högst 52 veckor under en 18-månadersperiod.

Beroende på sektor och avtal kan anställda med barn även ha rätt till omsorgsdagar för barn, då de kan vara lediga med full lön för att vara tillsammans med barnet.24

3.8.3Ersättning i Finland

I Finland har föräldrar till barn under 10 år som insjuknar rätt till tillfällig vårdledighet i högst fyra dagar åt gången för att sköta barnet i enlighet med arbetsavtalslagen. Ersättningen grundar sig på kollektiv- avtal.25

Föräldrar kan få specialvårdspenning när de avstår från arbete på heltid så länge ett barn under 16 år med sjukdom eller funktions- nedsättning får sjukhusvård eller vård i hemmet i anslutning till sjukhusvården. För barn över 7 år är svår sjukdom ett krav för rätt till ersättning. Vad som betecknas som svår sjukdom framgår av regleringen. Till ansökan ska ett läkarutlåtande från behandlande läkare bifogas för att styrka i vilken utsträckning det är nödvändigt att föräldern deltar i vården.26

24Lov om lønmodtageres ret til fravær fra arbejde af særlige Familiemæssige årsager (LOV nr

223af 22/03/2006), § 26 Barselloven (LBK nr 235 af 12/02/2021) jfr https://www.oresunddirekt.se/se/jag-arbetar-i-danmark/barn-och-familj/vaard-av-barn-i- danmark.

254 kap. 6 § Arbetsavtalslag 26.1.2001/55.

2610 kap. Sjukförsäkringslag 21.12.2004/1224.

87

Tillfällig föräldrapenning – ersättning vid vård av barn

SOU 2022:31

3.8.4Ersättning i Tyskland

I Tyskland har föräldrar som arbetar rätt till ersättning vid vård av sjukt barn. Vissa anställda på arbetsmarknaden har rätt till lön från arbetsgivaren under frånvaron.27 För övriga försäkrade föräldrar finns ersättningen Kinderkrankengeld. Föräldrar till barn under 12 år ges rätt till 10 dagars ersättning var per år, och ensamstående har rätt till 20 dagar. Föräldrar med flera barn har dock rätt till maximalt 25 dagars ersättning per år, och ensamstående 50 dagar per år. Ersättningsnivån motsvarar upp till maximalt 90 procent av brutto- lönen. Föräldrar ska styrka barnets vårdbehov genom läkarintyg.28

3.8.5Ersättning i Frankrike

Alla anställda föräldrar i Frankrike har rätt till obetald ledighet för att vårda ett sjukt barn under 16 år. Lagstiftningen ger rätt till tre dagar per år eller fem dagar under vissa omständigheter. Därtill har de flesta anställda rätt till ledighet genom kollektivavtal som möjlig- gör ett visst antal ytterligare dagar.

Om barnet är under 20 år och är svårt sjukt eller har en funktions- nedsättning har anställda rätt till betald ledighet för att vårda barnet eller att arbeta deltid i upp till tre år. Ersättningen allocation journalière de présence parentale betalas för maximalt 310 dagar över en treårsperiod. Ersättningsnivån beror på anställningstid och familjeförhållanden.29

27§ 616 Bürgerlichen Gesetzbuch (BGB).

28§ 45 Sozialgesetzbuch V (SGB V).

29https://www.caf.fr/allocataires/droits-et-prestations/s-informer-sur-les-aides/petite-

enfance/l-allocation-journaliere-de-presence-parentale-ajpp?active=tab3samt https://www.leavenetwork.org/fileadmin/user_upload/k_leavenetwork/country_notes/2021 /France.final.edited_pm.21july2021.pdf.

88

4Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

I kapitlet beskrivs grundläggande förutsättningar för barns sjukdom eller ohälsa. Vidare beskrivs barns behov av att besöka hälso- och sjuk- vården, tandvården eller andra aktörer med anledning av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Dessutom innehåller kapitlet en beskriv- ning av andra situationer när föräldern behöver vårda eller stötta barnet och därmed behöver avstå från förvärvsarbete med anledning av barnets tillstånd. Vidare innehåller kapitlet en sammanställning av utredningens kartläggning av möjligheterna till tillfällig föräldrapenning för föräldrar i dessa situationer. Även behovet av ledighet och ersättning vid utred- ning eller insatser från socialtjänsten beskrivs i kapitlet.

4.1Flera olika situationer täcks av försäkringen

Tillfällig föräldrapenning är en försäkring som efter hand har kommit att täcka en rad situationer när föräldrar avstår förvärvsarbete med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. I avsnitt 6.4 redogörs för regelverkets bestämmelser om när ersättning kan lämnas. Försäkringen innefattar såväl vardagssjukdomar hos barn, allvarlig sjukdom, läkarbesök, kurser där föräldrar lär sig att vårda barnet som samordningsmöten med olika huvudmän. Försäkringen täcker även andra behov som dagar vid barns födelse, adoption eller i samband med att ett barn har avlidit.

I utredningens direktiv (dir. 2020:114) anges att nya syften och nya situationer när förmånen kan användas successivt har tillförts under årens lopp, vilket har ökat komplexiteten i försäkringen för föräldrar, arbetsgivare och Försäkringskassan. För ett mer modernt

89

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

och renodlat regelverk krävs en översyn av i vilka situationer tillfällig föräldrapenning ska kunna lämnas. Utredaren ska därför ta ställning till för vilka syften och situationer samt för barn i vilka åldrar som den tillfälliga föräldrapenningen bör kunna användas av försäkrade föräldrar och lämna förslag på ett förenklat regelverk.1

En av förutsättningarna för att föräldrar ska kunna förena för- värvsarbete med familjeliv är att det finns en ersättningsmöjlighet och därav följande ledighetsrätt för de flesta situationer när för- äldern har behov av att avstå från förvärvsarbete på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Försäkringen bör täcka de situationer som uppstår där förälderns närvaro krävs. Det innebär inte bara att vårda barnet fysiskt utan kan också innebära att närvara som stöd eller för att föräldern ska kunna få kunskap om barnets tillstånd.

För att försäkringen ska nyttjas korrekt och samtidigt utgöra en viktig pusselbit för att föräldrar ska kunna få ihop vardagslivet behöver regelverket vara anpassat efter föräldrars och barns behov och tydligt ange i vilka situationer föräldern kan få ersättning för att avstå från arbetet. Det är av särskild betydelse då Försäkringskassan först i efterhand, i regel efter att frånvarotillfället uppstått, bedömer rätten till ersättning. Tydligheten får också betydelse för arbets- givarens möjligheter att överblicka den anställdes ledighetsrätt.

4.2Hälsa och sjukdom hos barn

Barn och unga i Sverige har generellt en god hälsa. De flesta sjukdomar och allvarliga tillstånd som barn råkar ut för under uppväxten är kortvariga och leder sällan till komplikationer eller bestående men. Hälsan hos barn och unga avgörs såväl av individens förutsättningar som samhälleliga yttre faktorer. En individs hälsa är beroende av faktorer hos individen, till exempel kön, ålder, ärftlighet med mera, men också av andra faktorer som relationer, uppväxt- och levnads- förhållanden, levnadsvanor, utbildning, samt samhällets stödsystem.2

Barns skilda förutsättningar vad gäller ekonomisk och social trygghet innebär även skillnader i förutsättningar för en god hälsa. Faktorer som bland annat låg ekonomisk standard i familjen och låg

1Dir. 2020:114, s. 4 f.

2SOU 2021:34, s. 17 och 88.

90

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

utbildningsnivå hos föräldrarna är att betrakta som riskfaktorer för barns hälsa.3

Bland barn som drabbas av allvarlig sjukdom eller livshotande till- stånd har antalet som överlever ökat avsevärt tack vare till exempel hjärtkirurgi, avancerad nyföddhetsvård samt nya behandlingar för cancer och andra svåra sjukdomstillstånd. Dock medföljer ofta ett lång- varigt behov av behandling, stöd och uppföljning, inte bara i vården, utan även i skola och i vardagen. Sjukdomstillstånden är också alltmer komplexa och kroniska tillstånd blir allt vanligare. Astma, allergier och fetma är numera stora kroniska sjukdomar i barnpopulationen. Psykiska och psykiatriska funktionsnedsättningar är ofta en del av en komplexare samsjuklighet. Det finns en tydlig utveckling med en ökad psykisk ohälsa hos barn och unga. Barn och unga får i högre utsträckning psykiatriska diagnoser i dag jämfört med för tio år sedan. Depression, ångest och neuropsykiatriska diagnoser står för huvud- delen av dessa tillstånd.4

Att drabbas av lindriga sjukdomar är en del av barns utveckling. De kartläggningar som har gjorts av vardagssjukligheten visar att infektionssjukdomar dominerar och utgör 70–80 procent av alla sjuk- domstillfällen hos barn. Bland infektionssjukdomar hos barn domi- nerar öroninflammationer, okomplicerade luftvägsinfektioner såsom förkylningar med och utan hosta, samt mag- och tarminfektioner med diarré och kräkningar.5

I avsnitten nedan framgår en beskrivning av de sjukdomar och tillstånd som barn i olika åldrar har samt de vårdkontakter barn och unga har behov av kopplat till hälsotillståndet.

4.2.1Hälsa hos barn i förskolan

Den viktigaste faktorn för hur många infektioner ett barn har under en viss tidsperiod är åldern, vilket är särskilt tydligt under förskole- åldern. Under de fyra första levnadsåren har barn i genomsnitt sex till åtta luftvägsinfektioner per år. Infektioner i luftvägarna är den vanligaste infektionen hos barn. Över 90 procent av luftvägsinfek-

3Jfr Folkhälsomyndigheten (2021), Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2021, Mörk, Sjögren och Svaleryd (2014), Hellre rik och frisk – Om familjebakgrund och barns hälsa, samt SOU 2017:47.

4SOU 2021:34, s. 169 f. och 193 f.

5Socialstyrelsen (2008), Smitta i förskolan – En kunskapsöversikt, s. 13.

91

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

tionerna orsakas av virus som exempelvis förkylning. Virusinfektioner kan emellanåt bereda vägen för en bakterieinfektion som exempelvis öroninflammation hos barn efter en vanlig förkylning. För majo- riteten barn gäller att ju äldre det blir desto färre infektioner får det. Barn exponeras för bakterier och infektioner framför allt under för- skoleåldern då barnet träffar många personer utanför familjekretsen, och det är normalt att barnet får många infektioner. Barn som är yngre än tre år blir i allmänhet mer sjuka av infektioner än äldre barn, och kan lätt sprida infektioner till andra personer i närheten. Riskfaktorer för förskolebarn är antalet barn i samma grupp men även antalet familjemedlemmar och ålder på dessa samt negativ stress, miljö på förskolan och årstider. Antalet infektioner en person drabbas av under sitt liv beror dels på faktorer som inte går att påverka, till exempel arv och kön, dels på faktorer som går att påverka, till exempel i vilken omfattning personen utsätts för smitta samt hur allmän- tillståndet är vid smittotillfället. I Sverige har luftvägsinfektioner en utpräglad säsongsvariation med en kraftig ökning under vinter- halvåret. 6

Antalet fall av exempelvis influensa men även calicivirus eller rs-virus brukar öka markant under vinterhalvåret. Utvecklingen kan normalt skilja sig något åt mellan olika år.

4.2.2Barns sjukfrånvaro från förskolan

Samlade registeruppgifter om barns närvaro i förskolan saknas till stor del och därmed även aggregerade uppgifter om sjukfrånvaron för barn i förskoleåldern. Olika studier har dock genomförts genom åren och en refererad studie från 1992 anger att barn i åldern 0–2 år var borta cirka 13 procent av tiden och barn i åldern 0–6 år cirka 9 procent. En annan refererad rapport från 2003 anger sjukfrånvaron hos förskolebarn till cirka 10 procent av tiden.7

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har i en rapport undersökt barnens sjukfrånvaro vid olika åldrar baserat på insamlade uppgifter från ett urval av förskolor. Studien visar att barn som är 18 månader i genomsnitt är sjukfrånvarande 18 procent av tiden, medan barn som är fyra år är sjukfrånvarande

6Socialstyrelsen (2008), Smitta i förskolan – En kunskapsöversikt, s. 17, 23 och 26 f.

7Socialstyrelsen (2008), Smitta i förskolan – En kunskapsöversikt, s. 20.

92

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

9 procent av tiden. I snitt är barnen i urvalet sjukfrånvarande 11 procent av de dagar de skulle ha vistats på förskolan. Rapporten anger vidare att det finns en tydlig socioekonomisk gradient i hur ofta barn är sjuk- frånvarande från förskolan: ju högre utbildningsnivå och arbetsin- komster föräldrarna har desto lägre är barnens sjukfrånvaro. Mönstret indikerar därmed att det kan finnas en socioekonomisk gradient i barns hälsa. Det anges vidare vara möjligt att föräldrars bedömning av när ett barn bör vara sjukfrånvarande skiljer sig mellan de olika grupperna.8

Många förskolor och även skolor har riktlinjer om hur länge barn ska stanna hemma efter olika typer av sjukdomar. Dessa riktlinjer har också hamnat mer i fokus under pandemin. I regelverket för tillfällig föräldrapenning anges att ersättning lämnas om föräldern avstår förvärvsarbete vid smitta eller sjukdom hos barnet. Det inne- bär dock inte att det är självklart att föräldern har rätt till ersättning för att vara hemma de extradagar som förskolan eller skolan kräver. Representanter från Försäkringskassan anger att myndigheten får frågor om hur förskolors olika riktlinjer påverkar myndighetens bedömning av rätten till ersättning.9

Försäkringskassan gjorde före pandemin en undersökning bland förskolor som visar att 97 procent av de tillfrågade har riktlinjer för när barn får återkomma till förskolan efter sjukdom, och att dessa främst gäller vid magsjuka och feber. För magsjuka gäller i de flesta fall att barnet kan återkomma två dygn efter att det är friskt eller symtomfritt. För feber är det vanligaste att barnen ska vara hemma ett dygn utan symtom. Av de förskolor som har riktlinjer uppskattar cirka 46 procent att de har haft riktlinjerna i mindre än tio år.10

I En kunskapsöversikt från 2008 om smitta i förskolan, framtagen av dåvarande ansvarig myndighet i smittskyddsfrågor Socialstyrelsen, ges en översikt av när barn bör vara hemma och när de kan vara i förskolan i samband med smittsamma sjukdomar och infektioner. Utgångspunkten för när barnet kan anses smittfritt och kan återgå i verksamheten är att barnet har ett gott allmäntillstånd, är piggt och har en god aptit. Tiderna är i många fall desamma som anges ovan i Försäkringskassans undersökning. Vidare anges att det är viktigt att

8IFAU (2018), Familj och arbete under småbarnsåren – Hur använder föräldrar förskola och föräldraförsäkring?, Rapport 2018:24.

9Se tex Skaldeman och Zamore (2019), Vabba eller jobba? – Är ditt barn friskt nog för förskolan?, Expressen 2019-03-15. https://www.expressen.se/mama/barn- baby/forskola/vabba-eller-jobba-ar-ditt-barn-friskt-nog-for-forskolan/.

10Försäkringskassan (2021), Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn – Varför ökade totalt antal nettodagar 2009–2018, Socialförsäkringsrapport 2021:2, s. 46.

93

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

föräldrar och förskolans personal hjälps åt med bedömningen. Sam- tidigt framgår att när ett barn eller en vuxen insjuknar kan smittämnet redan ha spridits i gruppen. Vid många infektioner är det därför inte möjligt att begära att barnen helt säkert ska vara smittfria innan de återgår till förskolan. En tumregel som anges är ett feberfritt dygn. Vidare anges att det finns en del undantag såsom vid magsjuka där barnet ska stanna hemma i minst två dygn efter tillfrisknande för att förhindra smittspridning i barngruppen samt vid streptokockinfektion, till exempel halsfluss, då barnet bör stanna hemma minst två dygn i sam- band med antibiotikabehandling samt för att undvika smitta i barn- gruppen.11

Riktlinjer till förskolan under pandemin

Under pandemin utfärdade Folkhälsomyndigheten föreskrifter och allmänna råd om covid-19 samt riktlinjer och kompletterande infor- mation för olika verksamheter, såsom för förskola och skola.12 Folk- hälsomyndigheten har ändrat rekommendationerna till vuxna och barn om att stanna hemma vid symtom med anledning av covid-19 beroende på graden av smittspridning i samhället under pandemin. Rekommendationerna som har gällt för barn som inte har börjat skolan har i perioder varit att de bör stanna hemma om de har symtom som kan vara tecken på en luftvägsinfektion. Tecken på en luftvägs- infektion kan till exempel vara halsont, feber, hosta och sjukdoms- känsla.13

Föräldrar och representanter från Försäkringskassan uppger till utredningen att förskolor och skolor till följd av dessa råd och rikt- linjer har varit betydligt mer strikta när det gäller barn som vistas i verk- samheten med förkylningssymtom. Dessutom har kraven ökat på att föräldrar ska stanna hemma under ett visst antal dagar i samband med barnets sjukdom innan barnet får lov att återkomma till verksam- heten, i syfte att minska risken för smitta.

11Socialstyrelsen (2008), Smitta i förskolan – En kunskapsöversikt, s. 15 f, och 52.

12Jfr t.ex. Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2020:12) om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m. samt Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF.FS 2021:87) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.

13Jfr https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/det-har-galler-fran-den-1-november/

94

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

I Försäkringskassans utgiftsprognos för 2022 framgår i beskriv- ningen av utfallet för år 2021 att både antalet dagar och utgifterna ökade kraftigt på grund av att många förskolor och skolor skärpt sina regler kring barns hälsotillstånd som en följd av coronapandemin. Det innebär att barn hålls hemma under längre perioder med mildare sym- tom än annars. Det medförde att föräldrars ansökningar om tillfällig föräldrapenning ökade kraftigt under 2020. Vidare framgår av För- säkringskassans prognos att det råder en stor osäkerhet kring vad pandemin får för effekt på rutinerna på förskolor och skolor, men de kan antas dock ligga kvar under några år framöver. Beteendeför- ändringar hos föräldrar är också svåra att förutse, anger Försäkrings- kassan. Vidare anges att ett möjligt scenario är att de rutiner som har varit för handen under pandemin kommer att fortsätta gälla även i framtiden. Det skulle även fortsättningsvis bidra till en större benä- genhet att hålla barnen hemma.14

De särskilda riktlinjerna till förskolor och skolor som fanns under pandemin har tagits bort, och det är osäkert hur stor påverkan de tidigare förhållningsreglerna kommer att ha framöver. Till viss del kan det komma att påverkas av eventuell kommande smittspridning.

4.2.3Frånvaro i skolverksamheter under pandemin

Flera myndigheter har undersökt hur pandemin så här långt har påverkat barns möjligheter att närvara i skolverksamheter och få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Flera studier har konstaterat att frånvaron ökade framför allt under pandemins inledning.15

Skolverket har följt hur skolverksamheter har påverkats under pandemin och konstaterar att i förskoleklassen, grundskolan, grund- särskolan och gymnasiesärskolan har elevfrånvaron generellt sett varit högre än normalt under våren 2020. För grundskolan har Skol- verket skattat den samlade påverkan på elevfrånvaron genom att vikta huvudmännens uppgifter om frånvaro mot deras elevantal. Beräkningen visar att under april 2020 var frånvaron uppskattningsvis

14Försäkringskassan (2021), Utgiftsprognos för budgetåren 2021-10-25, dnr FK 2021/000300.

15Jfr IFAU (2021), Barn och unga under coronapandemin – Lärdomar från forskning om uppväxtmiljö, skolgång, utbildning och arbetsmarknadsinträde, rapport 2021:2, Skolverket (2020), Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet – Delredovisning augusti 2020, dnr 5.1.3-2020:1056, Skolinspektionen (2020), Skolhuvudmäns utmaningar och möjligheter under Corona-pandemin – Kartläggning med särskilt fokus på stöd till elever i grundskolan, baserad på intervjuer med 106 huvudmän, dnr 2020:4850.

95

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

cirka 35 procent högre än i normalfallet. Motsvarande siffra under maj var 20 procent. I specialskolan var frånvaron hög, mellan 20 och

30procent i slutet av mars och början av april, men minskade i samband med påsklovet. I mitten av maj låg frånvaron på 5–10 procent.16

Skolinspektionen har under 2020 genom intervjuer med skol- huvudmän undersökt påverkan av pandemin. Även de konstaterar att det inledningsvis var en ökad frånvaro i verksamheterna, men att denna har minskat över tid. Det finns dock en fortsatt oro för frånvaron hos vissa elevgrupper, såsom barn som tidigare hade stor frånvaro, barn och elever med utländsk bakgrund, barn i socio- ekonomiskt utsatta områden samt de vars vårdnadshavare tillhör riskgrupp eller av andra skäl håller eleverna hemma. Flertalet huvud- män beskriver att de efter viss kommunikation och andra insatser fått till ett fungerande samarbete med och förståelse från vårdnads- havare, vilket ökat närvaron. Särskilt nämns i kartläggningen att frånvaron även var högre för målgrupper inom grund- och gymnasie- särskolverksamheten där eleverna tillhör riskgrupp för covid-19.17

Liknande slutsatser framgår av andra rapporter. Socialstyrelsen och även organisationen Barnens rätt i samhället (Bris) beskriver orosanmälningar som inkommit våren 2020 om barn med hög från- varo från skolan där orsaken har varit att föräldrar och vårdnads- havare hållit sina barn hemma på grund av rädsla för smitta eller för att någon i familjen var i riskgrupp.18 Bris anger att många barn upp- levde även de nya reglerna om sjukfrånvaro som otydliga. Barn efter- frågade svar på om föräldrar kunde tvinga en att stanna hemma från skolan exempelvis om en förälder, syskon eller barnet själv är i risk- grupp. Att behöva vara hemma när man knappt var sjuk skapade en känsla av stark stress med tanke på allt som skulle behöva tas igen i skolarbetet.19

IFAU har i en rapport skattat frånvaron under pandemin baserat på ansökningar om tillfällig föräldrapenning och uppgifter om från- varo i ett skoladministrativt system. Skattningarna tyder på att barns frånvaro i förskolan ökade med mer än fyra procentenheter under vår-

16Skolverket (2020), Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet – Delredovisning augusti 2020, dnr 5.1.3-2020:1056, s. 9.

17Skolinspektionen (2020), Skolhuvudmäns utmaningar och möjligheter under Corona- pandemin – Kartläggning med särskilt fokus på stöd till elever i grundskolan, baserad på inter- vjuer med 106 huvudmän, dnr 2020:4850, s. 4 och 6.

18Socialstyrelsen (2021), Effekter av covid-19 på anmälningar gällande barn till socialtjänsten, dnr 5.7-21428/2020, s. 4 f. och Bris (2021), Årsrapport 2020, s. 24.

19Bris (2021), Årsrapport 2020, s. 17.

96

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

terminen 2020. Den ökade frånvaron är något högre för 1–3-åringar än för äldre barn, vilket också är normalt. Vad gäller skolbarn tyder skattningen på att även för dem ökade frånvaron kraftigt i samband med ökad smittspridning, tilltagande oro samt nya rekommenda- tioner från Folkhälsomyndigheten under mars månad 2020. Som mest låg frånvaron i grundskolan på över 25 procent. Uppgången var dock tillfällig. Frånvaron i grundskolan ligger vanligtvis på omkring 6 pro- cent, med betydligt lägre nivåer under skolloven. I samband med skol- starten 2020 ökade elevfrånvaron påtagligt igen, med en topp på över 13 procent i september 2020, för att därefter sjunka igen.20

4.2.4Långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning hos barn

Det finns ett stort antal barn och unga med någon form av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det saknas dock till stor del fakta om barn och ungas övergripande sjuklighet och vårdbehov.21

Myndighetsrapporter liksom en del internationella studier pekar på en ungefärlig förekomst av kroniska sjukdomar hos barn och unga på 20 procent. Barn och unga med långvariga och stora vårdbehov är dock en heterogen grupp. Den omfattar till exempel barn födda med allvarliga missbildningar, barn och unga som överlevt cancer, andra är barn och unga med neurologiska och metabola sjukdomar eller barn med astma eller diabetes. Skillnaderna inom gruppen är därför stora när det gäller medicinsk komplexitet eller grad av funktions- nedsättning. För olika individer varierar också vårdbehovet över tid, eftersom många går in och ut ur stora behov, medan en del är livslångt sjuka från starten av livet. Samsjuklighet är vanligt hos barn med vissa kroniska tillstånd, till exempel hos barn med fetma, barn med syndrom, hos svårt sjuka nyfödda barn, vid neurologisk sjukdom och vid psykiatriska tillstånd och neuropsykiatriska funktionshinder. Sjukdomen påverkar vardagen och barnets eller den unges syn på livet och sin utveckling, men även föräldrarnas vardag och stress.22

20IFAU (2021), Barn och unga under coronapandemin – Lärdomar från forskning om upp- växtmiljö, skolgång, utbildning och arbetsmarknadsinträde, rapport 2021:2, s. 34 f.

21SOU 2021:34, s. 115.

22SOU 2021:34, s. 115 f.

97

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

4.2.5Psykisk ohälsa hos barn

Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för tillstånd av olika svårig- hetsgrad och varaktighet och hit hör psykiatriska tillstånd, men även vissa psykiska besvär. Gemensamt är att de orsakar lidande, antingen för individen själv eller för omgivningen.23

Psykisk ohälsa är ofta förenad med svårigheter att fungera i vardagslivet, till exempel i relation till andra människor eller i skolan. Svårigheterna kan se olika ut beroende på individens egenskaper, det sociala sammanhanget och vilken typ av psykisk ohälsa det handlar om. Psykiska besvär har vanligen mindre påverkan på vårt sätt att fungera än psykiatriska tillstånd. Psykiska besvär kan i vissa fall senare leda till att en individ utvecklar psykiatriska tillstånd. Exempel på psykiska besvär är koncentrationssvårigheter, oro och ångest, nedstämdhet, psykisk trötthet, självhat och destruktivitet, självmordstankar och sömnsvårigheter.

Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa där kraven för en psykiatrisk diagnos är uppfyllda. Psykiatriska tillstånd kan vara av bestående eller av övergående natur. Psykiatriska tillstånd kan delas in i psykiska sjukdomar och syndrom respektive utvecklingsrelaterade psykiska funktionsavvikelser.24

Psykiska besvär såsom nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter har blivit allt vanligare bland unga i Sverige under de senaste decen- nierna och psykiatriska diagnoser, vård och läkemedelsförskrivningar som är kopplade till psykisk ohälsa såsom depression men även ADHD ökar. Depression, ångest och neuropsykiatriska diagnoser står för huvuddelen av dessa tillstånd. 25

Varannan flicka och var tredje pojke i skolåldern upplever åter- kommande psykosomatiska symtom kopplade till stress, till exempel huvudvärk, trötthet, sömnproblem och magsmärtor.26 Organisationen Bris anger i sin årsrapport 2018 att psykisk ohälsa var det område som

23Folkhälsomyndigheten (2022), https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor- levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/

24Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner (2020), Begrepp inom området psykisk hälsa.

25Folkhälsomyndigheten (2018), Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018, Socialstyrelsen (2019), Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga – Öppna jämförelser 2019, samt Socialstyrelsen (2021), Kartläggning av första linjens verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa.

26SOU 2021:34.

98

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

flesta barn, anhöriga och andra berörda hade flest frågor om och flest kontakter gällande under 2017.27

Neuropsykiatriska diagnoser

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) debuterar i barn- domen och kvarstår oftast i vuxen ålder. Exempel på utvecklings- relaterade psykiska funktionsnedsättningar är ADHD, autismspekt- rumsyndrom inklusive autism och Aspergers syndrom, intellektuell funktionsnedsättning, specifika inlärningssvårigheter och tics.28

Barn med ADHD kan ha svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll eller att reglera aktivitetsnivån. Graden av funktions- nedsättning varierar mellan olika barn. ADHD kan leda till svårig- heter inom flera livsområden och kan störa eller försämra kvaliteten i funktionsförmågan socialt, i skolan eller i arbete. Symtom och funktionsnedsättningar uppstår i ett samspel mellan en persons för- måga och krav som ställs i skola, på arbete, i hemmiljö eller på fritiden. Ökningen av antalet personer som diagnostiserats med ADHD beror troligen främst beror på att kunskapen om diagnosen har ökat och att fler personer med ADHD därför uppmärksammas och söker hjälp.29

Drygt 5 procent av barn i skolåldern uppskattas ha ADHD. Det är inte ovanligt att personer med ADHD har flera psykiatriska diagnoser.30

Depression och ångestproblematik

Depression och ångestsyndrom tillhör några av de vanligaste psykia- triska diagnoserna bland barn och ungdomar. Depression definieras som ett tillstånd som bland annat utmärks av nedstämdhet, sorg och orkeslöshet som varat i mer än två veckor. Vanliga symtom vid sidan av nedstämdhet är ett minskat intresse för omvärlden, brist på energi, koncentrationssvårigheter, sömnstörningar, aptitförändringar och suicidtankar. Andra symtom är psykomotoriska hämningar, det vill säga långsammare mentala och motoriska rörelser och nedsatt reaktionsförmåga, samt rastlöshet och irritabilitet.

27Bris (2018), Årsrapport 2017, s. 4 och 8 f.

28SOU 2021:34, s. 122.

29Socialstyrelsens Kunskapsguide ADHD.

30SOU 2021:34, s. 114.

99

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

Depression hos ungdomar kan leda till problem i skolan, hemma och med viktiga relationer. Funktionsförmågan påverkas i olika ut- sträckning beroende på hur svår depressionen är. Depressiva symtom kan leda till en ond spiral där barnet eller ungdomen får sömnproblem eller minskad aptit vilket på sikt kan leda till sämre skolfunktion, och att en del stannar hemma från skolan.

Barn och ungdomar med ångestsyndrom har en överdriven oro och uttalad rädsla som påverkar vardagslivet och funktionen. Det finns effektiva behandlingar mot ångestsyndrom. Generaliserat ångest- syndrom, separationsångest och social fobi är bland de vanligaste psykiatriska diagnoserna hos barn och ungdomar och cirka 5– 10 procent drabbas. En tidig debut av dessa tillstånd påverkar ofta den personliga och sociala utvecklingen, och kan leda till svårigheter i skolan. Obehandlade ångestsyndrom innebär en risk för utveckling av andra sjukdomar som depression och missbruk. Det finns även risk för att barnet eller ungdomen successivt försämras, med ytterligare funktionsnedsättning som följd, och att tillståndet blir långvarigt.

Depression och olika typer av ångestproblematik kan behandlas på olika sätt bland annat beroende på allvarlighetsgrad. För behand- ling av dessa tillstånd rekommenderas bland annat en miljöbaserad metod med liknande utgångspunkter som innebär att mobilisera familjen till förändring av de problem och svårigheter som identifierats och etablera goda rutiner för barnet vad gäller sömn, mat, vardags- aktiviteter och skola. I arbetet är föräldrarna är ett viktigt stöd.31

4.3Möjlighet till ersättning på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning

Av de ersättningsdagar som Försäkringskassan utbetalar inom till- fällig föräldrapenning är knappt 90 procent i samband med vård av barn.32 I denna kategori är även nettodagar för allvarligt sjuka barn inkluderade. Den största andelen nettodagar utbetalas på grund av vardagssjukdomar som feber, förkylning eller magsjuka hos barnet.

Föräldrars behov av att avstå från arbete för att vårda ett barn som insjuknat i till exempel förkylning, influensa, luftvägsinfektioner eller magsjuka är vanliga situationer som täcks av försäkringen. Behovet

31Socialstyrelsen (2021), Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

32Försäkringskassan (2022) Utgiftsprognos för budgetåren 2022-2025. Dnr FK 2022/002244.

100

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

uppstår när barnet insjuknar i sådana infektioner. Föräldern kan avstå från arbete och vårda barnet i upp till åtta dagar för dessa sjukdomar, men även för andra tillstånd av mer kortvarigt slag, innan läkarintyg krävs för att påvisa ett kvarstående behov av att vårda barnet på grund av barnets hälsotillstånd.

När föräldrar ansöker om ersättning anger de orsaken till anspråket. Föräldern kan ange flera orsaker till samma frånvaro. Försäkringskassan anger att uppgifterna är svårtolkade och det görs inte heller någon uppföljande kontroll för att verifiera att uppgifterna är korrekta. Samtidigt bedömer utredningen att uppgifterna på en övergripande nivå ger en indikation om fördelningen av orsaker för ersättnings- anspråk gällande vård av barn.

Försäkringskassan har kategoriserat orsaker till vård av barn utifrån föräldrars egenrapporterade orsaker i ansökan. Den största andelen av dagar ersättning lämnas för gäller så kallade vardags- sjukdomar som feber, förkylning och magsjuka. Beskrivningen visar att 2018 var ungefär 60 procent av antalet nettodagar som ersättning lämnades för på grund av feber, förkylning eller liknande, och denna andel av ersättningen har varit relativt stabil över tid. Andelen barn som enligt förälderns uppgift led av ont i magen eller magsjuka har ökat något över tid. Kategorin annan sjukdom har minskat något över tid i takt med att föräldrar har kunnat välja på andra mer specifika sjukdomsanledningar. Denna kategori, som är gemensam för övriga sjukdomar, utgör andelsmässigt den tredje vanligaste orsaken till att ersättning lämnas.

101

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

Figur 4.1 Egenrapporterade orsaker till vård av sjukt barn, 2009–2018, andel av totalt antal nettodagar

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

 

 

Feber, förkylning eller liknande

 

Influensa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Magsjuka eller kräksjuka

 

 

 

 

Ont i magen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Huvudvärk eller migrän

 

 

 

 

Annan sjukdom

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annan anledning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Försäkringskassan.

Behovet att vårda barnet kvarstår så länge barnet är sjukt. Vad som är att betrakta som sjukdom i denna mening är inte en exakt gräns- dragning av när sjukdomstillståndet upphör och barnet är att betrakta som friskt. Det rör sig i allmänhet om en gradvis tillfrisknad där barnets tillstånd sakta förbättras och föräldern efter ett antal dagar, om det rör sig om färre än åtta dagar då intyg krävs, bedömer att sjukdomen har upphört och barnet kan återgå i ordinarie verksamhet såsom förskola eller skola. För att barnet ska kunna återgå bör till- ståndet vara sådant att barnet orkar delta i verksamheten, se avsnitt 4.2.2. Många verksamheter har riktlinjer angående antalet sym- tomfria dagar som krävs innan barnet kan återkomma efter sjukdom, vilket därmed får betydelse för antalet ersättningsdagar. Dessa har haft en särskilt stor betydelse under pandemin.

I försäkringen saknas rätt till ersättning om barnet som vårdas är att betrakta som friskt. I utredningens kontakt med Folkhälso- myndigheten har det framhållits att sjukdom och hälsa inte har tydliga gränser och att det centrala snarare är om att ett barns hälso-

102

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

tillstånd efter en tids sjukdom medger att barnet åter kan delta i verksamheten. Det behöver dock inte innebära att barnet inte har vissa återstående symtom, såsom snuva eller hosta. Att barnet ska vara helt symtomfritt innan det återgår i verksamheten kan det inte generellt anses finnas behov av med avseende på smittorisken. Den viktigaste faktorn är snarast barnets allmäntillstånd, som i de flesta fall bäst avgörs av föräldern i samråd med personal i förskola och skola. Ett flertal av de representanter från myndigheter, arbets- marknadens parter och organisationer som utredningen har varit i kontakt med har lyft frågan om krav på att barnet ska vara hemma ett visst antal dagar i samband med infektioner och i vilken utsträck- ning barn kan vistas i förskolan med symtom i förhållande till nyttjandet av den tillfälliga föräldrapenningen. Frågans betydelse för många skolverksamheter och deras kontakt med föräldrar intygas också av representanter för Folkhälsomyndigheten i kontakt med utredningen.

Försäkringskassan har vidare påtalat att förskolors olika riktlinjer kan innebära att föräldrar behöver vara hemma olika länge för liknande tillstånd hos barnen och att det kan medföra skillnader i uttag. Det kan också innebära svårigheter i myndighetens tillämpning vid prövningen av ersättningsrätten.33

Intygande av kortvarig sjukdom

Utredningens kartläggning samt aktgranskningen av omprövnings- ärenden tyder på att kortvarig sjukdom hos barnet sällan innebär specifika svårigheter när det gäller intygande. Beroende på när i veckan barnet insjuknade, om även syskon varit sjuka och föräldrar turats om att vara hemma för att vårda barnet, kan dock föräldrar vara osäkra på bedömningen av från vilken dag läkarintyg krävs. Vardagssjukdomar som kan kräva en längre vårdperiod kan vara vattkoppor, men också magsjuka eller förkylning hos barnet.

Vid kontakt med handläggare på Försäkringskassan, liksom i dialog med patientorganisationer, framkommer att behovet för föräldrar att vårda barnet vid kortare sjukdom kan kvarstå även efter att barn har fyllt 12 år. Det kan innebära att föräldrar upplever det som krångligt att behöva ha läkarintyg, på grund att barnet nyligen

33Jfr Försäkringskassan (2021), Socialförsäkringsrapport 2021:2, s. 45.

103

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

har fyllt 12 år, för att kunna stanna hemma med ett barn som har en kortvarig sjukdom såsom förkylning eller maginfluensa men som kanske ändå har hög feber, se vidare avsnitt 4.6.2.

4.3.1Möjlighet till ersättning på grund av barnets psykiska ohälsa

I utredningens kartläggning har det framkommit att ansökningar om ersättning för barn med psykisk ohälsa förekommer i allt större omfattning inom den tillfälliga föräldrapenningen. Tillstånden kan variera i allvarlighetsgrad och påverkan på funktionsförmåga och vardagsliv. För många barn påverkar den psykiska ohälsan möjlig- heterna att gå i skolan antingen periodvis eller mer långvarigt. Det innebär att när barn drabbas av psykisk ohälsa kan det finnas behov för en förälder att avstå från förvärvsarbete för att vårda barnet. Det kan också röra sig om mer allvarliga psykiatriska tillstånd som svår depression med risk för suicid, svåra självskadebeteenden eller ät- störningar, som också medför att barnet periodvis inte kan vistas i skolan och där barnet har behov av att en förälder vårdar eller över- vakar barnet i hemmet, se vidare avsnitt 4.2.5.

I utredningens kartläggning har det vid kontakter med represen- tanter för Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), hälso- och sjukvården, funktionshindersorganisa- tioner och patientorganisationer framkommit att föräldrar har behov av tillfällig föräldrapenning för barn med olika typer av problematik när det gäller psykisk ohälsa. Bland annat kan det handla om besvär som leder till så kallad problematisk skolfrånvaro. Problematisk skol- frånvaro innebär att barnet under långa perioder eller återkommande är frånvarande från skolan. Dessa barn benämns i vissa sammanhang som hemmasittare. Skolfrånvaron kan vara ett symtom på flera olika faktorer som är relaterade till individen, skolan eller sociala faktorer. Det kan handla om en otrygg skolmiljö eller otillräckligt stöd i skol- arbetet, och det finns flera riskfaktorer såsom neuropsykiatriska funk- tionsnedsättningar, psykiska besvär eller sociala problem i familjen eller i bostadsområdet. 34

En beskrivning som ofta återkommer i utredningens kontakter med myndigheter och organisationer är situationen när barn med

34SOU 2016:94, s. 143 f., 234 och 375 f.

104

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

neuropsykiatriska tillstånd, till exempel autism, Aspergers syndrom eller ADHD har svårt att fullfölja skolgången utan tillräckliga anpassningar. Autism- och Aspergerförbundet genomförde 2018 en skolenkät som visade på olika orsaker till att barn inte orkar närvara såsom bristande autismkompetens hos personalen, bristande stöd i undervisningen eller svårigheter att anpassa sig till den sociala situationen som medför att barnet inte orkar närvara.35 Många av dessa barn har, oavsett ålder, på grund av sitt tillstånd svårt att klara sig själva i hemmet. Föräldrar kan då behöva avstå från arbete för att vårda barnet i hemmet. Detta kan röra sig om kortare och åter- kommande tillfällen eller längre perioder. Vidare kan dessa barn, som en konsekvens av situationen de befinner sig i, även få annan psykiatrisk tilläggsproblematik, såsom depression, ångestsyndrom, tvångssyndrom med mera, som ytterligare försvårar situationen och barnets möjligheter att återgå till skolan.

Det krävs ofta att skolan gör ytterligare anpassningar och för vissa barn är det nödvändigt med dialog mellan olika huvudmän för att hitta ett lämpligt stöd och en plan för barnets skolgång (se avsnitt 4.9.2). Utifrån vad som beskrivits av patientorganisationer men även representanter från berörda myndigheter, hälso- och sjukvård och skolan behöver återgången till skolan göras på ett sätt som är tryggt för barnet och där barnet och föräldrarna kan känna tillit till att barnet får ett tillräckligt långsiktigt stöd. Vid en återgång kan barnet även behöva stöd av sina föräldrar på plats i skolan under en över- gångsperiod för att bryta sin frånvaro. Det kan krävas att föräldern följer med barnet till skolan och sitter med barnet i klassrummet, är med i matsalen eller finns som back-up i något annat rum i skolans lokaler under en begränsad tid för att barnet ska känna sig tryggt. Av utredningens kartläggning framgår att det i dessa ärenden kan vara svårt för handläggare att avgöra om rätt till ersättning finns. Allmänna ombudet anger att liknande ärenden har lyfts för prövning i domstol.36

I dessa ärenden kan det framgå av läkarintyg att förälderns närvaro i skolan är en del i barnets behandling och därmed kan ersättning i under vissa omständigheter beviljas. Det gäller främst om föräldern är fysiskt närvarande som stöd för barnet exempelvis i klassrummet eller i matsalen. Om föräldern i trygghetsskapande syfte i stället befinner

35Autism- och Aspergerförbundet (2018), Medlemsundersökning om skolgången, https://www.autism.se/media/eimpib2p/skolenkat_autismforbundet_2018.pdf

36Allmänna ombudet för socialförsäkringen (2021), Årlig rapport 2020, s. 41.

105

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

sig i angränsande korridor, sitter i bilen utanför skolan eller är stand-by i hemmet, saknas i de flesta fall rätt till ersättning, oavsett hur läkaren formulerat behovet i läkarintyget.

Föräldrar som ansöker om ersättning när barnets problematik först uppmärksammas eller när barnet får tilläggsproblematik har i många fall rätt till ersättning. Även föräldrar till barn med diagnos- tiserade funktionsnedsättningar kan ha rätt till ersättning om barnet har en försämring i sitt tillstånd eller får ytterligare komplikationer.

Om barnets skolfrånvaro bedöms bero på att skolan inte gjort nödvändiga anpassningar för barnet är det inte primärt barnets hälsotillstånd som är orsak till att föräldern behöver avstå från arbete för att vårda barnet. Attention anger i kontakt med utredningen:

Ett annat vanligt exempel för våra medlemmar är när skolan inte fungerar och barnet inte går till skolan (problematisk skolfrånvaro). Detta beror ofta på att skolsituationen inte fungerar för eleven med NPF.

I fallet ovan kan rätt till tillfällig föräldrapenning saknas om barnets behov snarast gäller ytterligare anpassning av skolsituationen. Vidare anger dock Attention i samma svar:

En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan i sig ofta göra att barnet behöver överkompensera med energi för att klara av att fungera i exempelvis en skolmiljö. Det leder i sin tur att barnet riskerar att bli utmattad och därför ibland måste stanna hemma från skolan på grund av sin funktionsnedsättning. Då kräver det att vårdnadshavaren är hemma från arbetet för att vårda barnet.

Om ett barn drabbas av utmattning eller psykisk ohälsa på grund av sin skolgång och bristen på anpassning kan detta vara skäl för att föräldern ska få tillfällig föräldrapenning.

En vidare svårighet anges i kartläggningen vara att ta ställning till när barnets tillstånd snarare är att betrakta som ett ”normaltillstånd”. Bedömningen av i vilken utsträckning föräldern har rätt till ersättning görs också i förhållande till barnets hälsotillstånd och innebär att föräldern inte kan få ersättning för att skolan avstår från att göra nödvändiga anpassningar. Allmänna ombudet anger att frågan har aktualiserats eftersom rätten till tillfällig föräldrapenning i vissa situationer har kommit att begränsas till följd av att det finns ett ansvar för en annan huvudman att tillgodose barnets behov. Frågan är

106

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

närmast om det alltid är huvudmannens ansvar för skolgången eller barnomsorgen, oavsett om detta ansvar tas, som gäller.37

Organisationer som utredningen har varit i kontakt med beskriver att föräldrar med barn med problematisk skolfrånvaro på grund av barnets funktionsnedsättning eller psykiska ohälsa i många fall ansöker om långa perioder med tillfällig föräldrapenning, och kan i vissa fall använda alla dagar de har rätt till. Denna bild bekräftas också i utredningens kontakt med Försäkringskassan.

Beroende på barnets tillstånd kan föräldrar till barn med sådana behov även ha rätt till omvårdnadsbidrag, vilket i sig påverkar rätten till tillfällig föräldrapenning (se avsnitt 6.9.1).

4.3.2Möjlighet till ersättning på grund av allvarlig sjukdom hos barnet

Vid svåra och allvarliga psykiska såväl som fysiska tillstånd hos barnet finns en särskild grund för rätt till tillfällig föräldrapenning (se avsnitt 6.4.12).

I utredningens kartläggning framkommer dock att det finns flera svårigheter vid bedömningen av ett allvarligt sjukt barn. Det kan röra sig om en bedömning av om tillståndet är tillräckligt allvarligt, och om det finns ett påtagligt hot mot barnets liv.38

Antalet barn som bedöms uppfylla regelverkets krav för allvarligt sjukt barn är i viss mån osäkert eftersom barn i åldern 240 dagar till 12 år har en omfattande rätt till ersättning med totalt 120 dagar. För föräldrar till barn i den här åldern kan det vara först när dessa dagar tar slut som de har behov av att barnet bedöms som allvarligt sjukt i lagens mening. Det innebär en rätt till fler ersättningsdagar, och en samtidig rätt för båda föräldrarna. För föräldrar till barn som är över 16 år är bedömningen av om barnet är allvarligt sjukt avgörande för om det överhuvudtaget finns en rätt till ersättning. Av Försäkrings- kassans utbetalningsstatistik framgår också att ersättning för vård av allvarligt sjukt barn främst betalas ut för barn under ett år och över

16år.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anger att föräldrar i vissa

fall anser att åldersgränsen på 16 år inte är rimlig, då de exempelvis inte kan få ersättning när de vårdar ett barn med risk för självskador eller

37Allmänna ombudet för socialförsäkringen (2021), Årlig rapport 2020, s. 41 f.

38Jfr Försäkringskassan (2022), Tillfällig föräldrapenning, Vägledning 2016:2, version 6, s. 47 f.

107

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

suicid. I den ärendegranskning som ISF har genomfört finns flera ärenden med olika typer av psykiska diagnoser, till exempel ångest, ätstörningar eller depressioner, där Försäkringskassan har beslutat om avslag i grundbeslutet. Av ärendena framgick att avslagsbesluten fattades för att barnen inte hade haft tillräckligt allvarliga sjukdomar, det vill säga i lagens mening, eller för att de tidigare hade varit allvarligt sjuka men blivit bättre.39

I utredningens kartläggning har det också framkommit att ålders- gränsen på 16 år ses som problematisk, inte bara av föräldrar och patient- och funktionshindersorganisationer utan även av läkare och kuratorer som utredningen har varit i kontakt med (se avsnitt 4.6.3).

Vid bedömning av rätten till ersättning och om barnets tillstånd är att beteckna som allvarligt visar kartläggningen vidare att handläggare främst utgår från uppgifter i läkarutlåtandet som bifogas ansökan. Läkarens formuleringar får då stor betydelse för handläggarens be- dömning. ISF anger även att det inte alltid framgår tydligt i dessa ut- låtanden om diagnosen innebär ett direkt hot mot barnets liv. Fram- för allt framstår det som svårt för handläggare att utläsa av intygen när hälsotillståndet har förbättrats för ett tidigare allvarligt sjukt barn.40 Den bilden delas av de handläggare hos Försäkringskassan som utredningen har talat med, där svårigheten att bedöma ingång och förbättring av ätstörningar nämnts som ett exempel. Det kan vara särskilt svårt att utifrån läkarens beskrivning ta ställning till om barnets svåra tillstånd är stabilt eller om det är övergående. Som exempel nämns även svåra bilolyckor där utgången av efterföljande rehabilitering kan vara svår att avgöra på förhand.

Handläggare har också möjlighet att rådgöra med Försäkrings- kassans försäkringsmedicinska rådgivare (FMR) vid komplicerade eller svårbedömda medicinska tillstånd. FMR har även kontinuerligt utbildningar om specifika diagnoser för att öka den medicinska kom- petensen hos handläggarna. Det finns också möjlighet att diskutera ärenden gemensamt vid ärendeföredragningar.41

Vid utredningens samtal med läkare och FMR på Försäkrings- kassan framkommer att hälso- och sjukvårdens uppdrag ibland upp- levs krocka med regelverket för tillfällig föräldrapenning. Hälso- och sjukvården har som primärt syfte att vårda, behandla och lindra så

39ISF (2015), Försäkringskassans hantering av tillfällig föräldrapenning. Rapport 2015:12., s. 77 f.

40ISF (2015), Försäkringskassans hantering av tillfällig föräldrapenning. Rapport 2015:12, s. 76.

41ISF (2015), Försäkringskassans hantering av tillfällig föräldrapenning. Rapport 2015:12, s. 77.

108

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

att barn med olika tillstånd inte ska bli allvarligt sjuka och att det ska uppstå ett hot mot barnets liv. Behandlingar eller insatser som syftar till att underlätta eller förbättra barnet hälsotillstånd kan på kort sikt medföra att barnets tillstånd försämras eller innebära att barnet får svåra komplikationer. Utifrån detta perspektiv kan det upplevas som svårt för läkare att intyga att ett visst tillstånd i sig innebär ett på- tagligt hot mot barnets liv. Här anger de FMR som utredningen har varit i kontakt med att det finns en tendens i intygen att läkare anger en rad möjliga biverkningar eller risker som en viss behandling eller åtgärd kan få till följd. Det är svårt för handläggare att veta om det enskilda barnet drabbats av detta eller hur stor sannolikheten för det är.

I utredningens kartläggning har det vidare framkommit att kravet i regelverket (13 kap. 30 § SFB) på att barnet ska vara allvarligt sjukt för att få tillfällig föräldrapenning kan vara svårt för föräldrar att förstå. Det har att göra med att den allmänna uppfattningen om vilket barn som är att betrakta som allvarligt sjukt, vilket också ISF anger i sin granskning.42 I normalt språkbruk används begreppet all- varlig sjukdom exempelvis vid svåra, komplicerade eller livslånga tillstånd som innebär ett kontinuerligt behov av behandling och sjukhusvård. Samtidigt återkommer begreppet allvarlig sjukdom i en annan bestämmelse om en situation som ger rätt till tillfällig för- äldrapenning (13 kap. 20 § SFB) men i tillämpningen av denna be- stämmelse görs bedömningen inte lika strikt av vad som är att anse som en allvarlig sjukdom.

Förmånstid vid allvarlig sjukdom

Tillfällig föräldrapenning kan för de flesta andra situationer lämnas under sammanlagt högst 60 dagar för varje barn och år. Om det inte rör sig om sjukdom eller smitta hos ordinarie vårdare kan ersättning dock beviljas i samtliga dessa situationer i ytterligare 60 dagar, totalt 120 dagar per år. Föräldrar till ett allvarligt sjukt barn som inte har fyllt 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar, se avsnitt 6.7.

I utredningens kartläggning framkommer att 120 ersättnings- dagar överstiger det behov som de flesta barn i normala fall har, se avsnitt 5.2. Vid kontakt med FMR på Försäkringskassan samt läkare

42Jfr ISF (2015), Försäkringskassans hantering av tillfällig föräldrapenning. Rapport 2015:12, s. 77.

109

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

och kuratorer inom hälso- och sjukvården framkommer att det dock i vissa undantagssituationer finns barn som har behov av ett stort antal dagar. Det gäller barn med allvarlig sjukdom, kroniska eller medfödda sjukdomar. En del av dessa barn kan anses som allvarligt sjuka i lagens mening men inte alla. Barn som inte omfattas har där- med en begränsning vid 120 ersättningsdagar. Som exempel nämns barn som på grund av sitt tillstånd har behov av regelbunden sjuk- husvård, såsom dialys eller annan behandling samt barn med psykisk ohälsa.

Ett annat exempel som handläggare på Försäkringskassan nämner i kontakt med utredningen är barn som är för tidigt födda, och som har vårdats inneliggande på sjukhus efter födseln, och där föräldern därför kan ha behov av mer än 120 dagar. Försäkringskassan kan i sådana situationer i efterhand behöva utreda om det har funnits perioder under året där det är styrkt genom intyg från läkare att det rörde sig om en period med allvarlig sjukdom. Dessa dagar kan då räknas av från det totala antalet dagar som har förbrukats.

I utredningens kartläggning har det även framkommit att det finns fördelar med att ersättningsdagarna inte är begränsade på samma sätt för föräldrar till barn med allvarliga sjukdomar. Det kan minska risken för ekonomisk oro för föräldrar i en svår och utsatt situation. Möjligheten för föräldrar att under barnets sjukdomstid obegränsat kunna få ersättning samtidigt innebär också att båda föräldrarna gemensamt under en längre tid kan vara vid barnets sida och delta i behandling och omvårdnad. Det framkommer vid kartläggningen med patientorganisationer att detta kan vara positivt också för det sjuka barnets syskon.

Vidare framgår av svaret från Barncancerfonden till utredningen att barnet som är under behandling successivt bör återgå till skolan, eftersom det är en viktig friskfaktor för barnet. Det framgår att i den bästa av världar skulle då barnets föräldrar kunna återgå till förvärvs- arbete. Problemet anges dock vara att barnet sällan kan återgå till skolan med regelbundenhet och att en förälder kan behöva finnas nära till hands om barnets ork och koncentration tryter. Föräldern kan i princip behöva avstå från förvärvsarbete i förebyggande syfte, särskilt om föräldern inte har ett flexibelt arbete eller en arbetsplats på nära håll.

Samtidigt har det lyfts fram av representanter från hälso- och sjukvården att det kan finnas vissa risker med nuvarande ersätt-

110

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

ningsform, där båda föräldrarna under en i många fall längre period avstår från arbete. Som exempel nämns situationer där föräldrar själva skulle kunna må bättre av att turas om att vårda barnet och, åtminstone i mindre omfattning, delvis återgå till arbetet. Föräldrar som har genomgått denna typ av kris eller svåra situation kan få hälso- mässiga vinster av att återknyta kontakten med arbetlivet och kollegor i den mån barnets tillstånd tillåter, vilket också kan få positiva eko- nomiska effekter, som även gynnar barnet.

En liknande bild ger representanter från Försäkringskassan, där det exempelvis nämns att den behandlande läkaren anser att barnet bör återuppta en anpassad skolgång, men förälderns situation och oro för barnet gör att denne vill fortsätta vårda barnet i hemmet.

För föräldrar som uppburit ersättning under en längre period kan det också finnas en rädsla att bryta ersättningsperioden för att riskera att behöva återuppta den igen om barnet försämras. Här kan läkar- intyget och de tidpunkter som anges där få en starkt normerande effekt.

4.4Besök hos hälso- och sjukvården eller andra verksamheter på grund av barnets tillstånd

Alla barn har någon gång med anledning av sjukdom, försämrat hälsotillstånd eller i förebyggande syfte, behov av att besöka en vård- givare inom hälso- och sjukvården. Bland barn och unga finns det dock en mindre andel som på grund av sjukdom eller kroniska till- stånd har ett större behov av vård. Myndighetsrapporter och inter- nationella data pekar på ungefär samma prevalens. Trenden är dock ökande, framför allt när det gäller psykiatriska diagnoser. Sam- sjuklighet är vanligt hos barn och unga med kroniska medicinska och psykiatriska tillstånd. Beräkningar i Västra Götalandsregionen visar att 20 procent av barn och unga efterfrågar 80 procent av den specia- liserade vårdens resurser, ungefär på samma sätt som för vuxna.43

43SOU 2021:34, s. 193 f.

111

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

4.4.1Barnhälsovård och elevhälsa

Barnhälsovården riktar sig till barn från födelsen till förskoleklass och till barnens föräldrar för att främja barns hälsa, utveckling och välbefinnande. Barnhälsovården ska främja, förebygga och åtgärda hälsoproblem hos barn och deras familjer och ansvarar samtidigt för screening och vaccinering. För de flesta barn blir det inte mer än ett eller två besök per år i förskoleåldern, men behov hos barnet eller i hemmiljön kan motivera tätare kontakter.44

Från det år barnet börjar förskoleklass övergår ansvaret för hälso- uppföljning till elevhälsan. Elevhälsan och dess medicinska insatser regleras i skollagen (2010:800). Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och skol- sköterska. Eleverna ska också ha tillgång till psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens (2 kap. 25 § skol- lagen). Elevhälsans roll ska i första hand vara förebyggande och hälso- främjande men elever kan också få hjälp med enkla sjukvårdsinsatser. Under sin skoltid ska de dessutom erbjudas ett visst antal hälsobesök.45

4.4.2Besök hos hälso- och sjukvården

Strukturen för hur hälso- och sjukvården och andra insatser knutna till vården är uppbyggd skiljer sig åt i landet. De flesta besök av barn och unga görs i primärvården, även om den inte alltid är tillräcklig för barn med långvariga eller kroniska sjukdomar. De allra flesta kroniska sjukdomar och utredningar av oklara fall sker i specialiserad vård, både barn- och ungdomspsykiatri och barn- och ungdoms- medicin. Barn- och ungdomsmedicin karaktäriseras av kunskaper om och förståelse för hälsa och ohälsa hos barn och ungdomar, kunskap om barnets normala tillväxt och utveckling samt kunskap om prevention, utredning, diagnostik, behandling, uppföljning och kunskapsutveckling rörande sjukdomar, störningar och skador rela- terade till olika stadier av barnets tillväxt och utveckling. Den finns såväl planerad och som akut specialiserad barn- och ungdomssjukvård för barn och unga.46

44Socialstyrelsen (2014), Vägledning för barnhälsovården.

45Skolverket (2022), https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/elevhalsa

46SOU 2021:34, s. 168, 199 f. och 211.

112

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

Inneliggande vård på sjukhus

Barnsjukvården har en historia av kraftfull medicinteknisk utveck- ling precis som övrig hälso- och sjukvård. För några decennier sedan var långa vårdtider vanliga även efter enklare operationer. Vård- tiderna är i dag överlag betydligt kortare och en stor del av vården sker i hemmet eller i dagsjukvård, till exempel återkommande injek- tioner med cellgifter mot cancer eller potenta läkemedel mot reuma- tiska sjukdomar. Det har skett en betydande utveckling av olika öppenvårdsformer, både på och utanför sjukhuset, till exempel mobila team, med målet att ha så lite påverkan som möjligt på barnets och familjens vardag, tid och resurser. Olika former av hem- sjukvård har utvecklats där den specialiserade vården ofta har ett stort ansvar. Samtidigt som barnsjukvården har effektiviserats genom den medicintekniska utvecklingen har också nya vårdbehov skapats och nya möjligheter att utreda och behandla olika kroniska sjuk- domar. Den vanligaste orsaken till att barn vårdas på sjukhus är skadehändelser. Närmare en fjärdedel av barnen i åldrarna 1–17 år som vårdas inskrivna på sjukhus, vårdas till följd av en skadehändelse.47

De representanter för hälso- och sjukvården som utredningen har varit i kontakt med anger att barnsjukvården kontinuerligt arbetar för att möjliggöra att barn inte ska behöva stanna kvar för inne- liggande vård på sjukhus, utan att barn i den utsträckning det är möjligt och som deras tillstånd medger ska vårdas i hemmet. Beroende på barnets tillstånd och behov kan det i vissa fall innebära att barnet fortfarande är inskrivet på en avdelning eller vårdas inom ramen för hemsjukvården. Det anges finnas flera fördelar för såväl barnet som föräldrar och syskon om barnet så snart som möjligt efter ett ingrepp eller en behandling kan lämna sjukhuset, för att i stället få sitt vårdbehov tillgodosett i hemmet. Det är också ett viktigt steg för familjen för att kunna återgå till en vardag och till rutiner. För barn är det i många fall en förutsättning för att kunna påbörja en återgång till förskola eller skola, så snart barnets hälsotillstånd medger det. Konkret kan det innebära att barnet till en början endast vistas en kortare del av dagen i förskola eller skola. Det kan ses som ett led i återgången till en vardag och ett sätt att inte komma alltför långt efter med skolarbetet eller för att upprätthålla eller återskapa kontakt med kompisar, lärare och pedagoger.

47SOU 2021:34, s. 106 och 169 f.

113

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

Stöd vid psykisk ohälsa

Många barn och unga får hjälp med lätta till måttliga psykiska besvär inom första linjens psykiatrivård. Första linjens psykiatri skiljer sig till viss del mellan olika regioner, men i de flesta regioner ansvarar primärvården för första linjens vård. I många kommuner och regioner ansvarar första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Verksamheterna har skapats för att överbrygga glappet mellan den hjälp som erbjuds alla och den hjälp som erbjuds dem med svårast problematik. I första linjeuppdraget ingår vanligen att identifiera olika former av problematik, göra enklare utredningar och att ge stöd vid lindrigare och ibland måttliga former av besvär och tillstånd. Flera verksamheter kan ha en första linjefunktion, till exempel verksam- heter inom skolväsendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det är även vanligt att verksamheter som elevhälsovården, student- hälsan, ungdomsmottagningar och barnhälsovården är delaktiga i arbetet. I dessa fall kan det gälla besök hos kuratorer, psykologer eller andra yrkeskategorier. Första linjens psykiatri remitterar vid behov till den specialiserade psykiatrin. För barn under 18 år ges vård och behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).48

Barn och ungdomspsykiatrin ska erbjuda god tvärprofessionell kompetens för utredning och behandling av barn och ungdomar utifrån symtom, funktionsförmåga, utvecklingsnivå och psykosociala situa- tion. En viktig del i barn- och ungdomspsykiatrins arbete är ett familje- centrerat arbetssätt och att ge stöd och insatser till vårdnadshavare och anhöriga. Huvudsakliga diagnosområden är psykossjukdomar, svår depression och ångest med suicidrisk, personlighetsstörningar, vård- krävande anorexi och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.49

48SOU 2021:34, s. 163 f. och Socialstyrelsen (2019), Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga, s. 19.

49SOU 2021:34, s. 167.

114

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

Besök hos habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering ger stöd och behandling för att ut- veckla eller kompensera för de förmågor som påverkas av barnets funktionsnedsättning. Barn och föräldrar kan ges stöd och råd för att underlätta vardagen. Habilitering och rehabilitering ska ansvara för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetens- områden och verksamheter. Insatserna ska vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kom- bineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen.50 Habiliteringen kan utgöra en viktig part i samarbetet med hälso- och sjukvården, skola och omsorg.

4.4.3Tandvårdsbesök

Barn och unga vuxna har rätt till regelbunden och fullständig tandvård till och med det år då de fyller 23 år (7 § tandvårdslagen 1985:125). Vid sidan av allmäntandvård till barn och unga vuxna finns specialiserad tandvård, såsom tandreglering, som vid behov är en del av den full- ständiga tandvården som erbjuds till barn och unga vuxna.

Tandvården till barn och unga vuxna utgör en viktig del av det svenska tandvårdssystemet. Det finns vetenskapligt stöd för att goda tandvårdsvanor i tidig ålder bidrar till god tandhälsa i vuxen ålder. Det finns en positiv utveckling av barns tandhälsa på befolknings- nivå, men också tecken på en ökad ojämlikhet i barns tandhälsa. Bland annat har familjens socioekonomiska situation en betydelse för skillnader i tandhälsan bland barn och unga vuxna. För ett friskt barn finns inga skäl att besöka tandvården årligen, medan det för barn med tandsjukdom eller risk för tandsjukdom kan vara odonto- logiskt motiverat att besöka tandvården oftare. Regionernas vård- riktlinjer ser olika ut till exempel i hur ofta ett barn bli kallat till undersökning.51

50Socialstyrelsen (2010), Habilitering och rehabilitering – Förutsättningar för uppföljning.

51SOU 2021:8, s. 320 f., 545 f. och 548.

115

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

4.5Möjlighet till ersättning för besök hos hälso- och sjukvården och tandvården m.m.

Föräldrar har rätt till tillfällig föräldrapenning vid läkarbesök, behandling eller deltagande i kurs eller utbildning för att lära sig vårda barnet om barnet är sjukt eller har en funktionsnedsättning. Rätten till ersättning finns också vid exempelvis tandläkarbesök, besök hos BVC eller habilitering. För barn mellan 12 och 16 år finns rätten endast för barn med funktionsnedsättning eller långvarig sjuk- dom samt i de fall normalt friska barn har behov av att en förälder närvarar vid besöket. I båda fallen krävs att en läkare intygat behovet av att föräldern följer med (se avsnitt 6.5.4).

I Försäkringskassans statistik finns en kategori som betecknas som annan anledning. Denna kategori ska främst användas för till exempel läkarbesök, tandläkarbesök, besök hos BVC eller hos BUP. Denna andel har också ökat något över tid och utgör 2018 cirka 8 procent av nettodagarna.

4.5.1Möjlighet till ersättning vid läkarbesök eller andra besök med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning

För föräldrar till barn som normalt är friska kan behovet av tillfällig föräldrapenning för besök hos läkare, tandläkare eller barnavårds- central begränsa sig till någon eller enstaka dagar per år. För föräldrar med barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning är behovet i många fall betydligt större.

Organisationen RBU (Rörelsehindrade barn och unga) beskriver i ett svar till utredningen angående behovet av besök för dessa barn:

Det är besök till barnläkare, neurolog, epilepsiläkare, epilepsisjuksköterska, ögonläkare, ortoptist, optiker, specialisttandläkare, psykiatriker och psyko- log. Härutöver behöver barnet besöka habiliteringen för att träffa sjuk- gymnast, arbetsterapeut och logoped. Till det tillkommer besök hos ortopedingenjör (så som Olmed) för att prova ut ortoser och skor. Vidare behöver barnet med förälder besöka hjälpmedelscentralen för utprovning av diverse hjälpmedel, så som rullstol, särskilt anpassade hjälpmedel för hygien m m.

Andra förbund ger också ett flertal exempel på besök och möten som krävs med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsätting.

116

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

Det kan förutom vårdgivare inom hälso- och sjukvården även röra sig socialtjänsten, LSS-insatser, utbildningar och olika kurser. För för- äldern kan det vara svårt att på förhand veta om besöket kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller inte. Ersättningsmöjligheten är också av avgörande betydelse för förälderns ledighetsrätt, och möjlig- heten att avstå från arbetet för att närvara med barnet på besöket.

ISF anger i en granskning att föräldrar kan ha svårt att på förhand överblicka vilka typer av besök som kan berättiga till tillfällig föräld- rapenning. Granskningen visar att liknande situationer inte utreds på samma sätt och att det därmed inte alltid görs likformiga bedöm- ningar av vilka läkarbesök, behandlingar och kurser som ger rätt till ersättning.52

I utredningens kartläggning har det framkommit vid kontakter med Försäkringskassan att föräldrar efterfrågar möjligheterna till ersättning vid olika typer av besök. Försäkringskassan kan då ge vissa generella riktlinjer om besök som ger rätt till ersättning, men det är först när föräldern ansöker om ersättning och anger vilken typ av besök som gjorts som Försäkringskassan kan utreda och ta ställning till ersättningsrätten.

För barn med långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar påverkas möjligheterna till tillfällig föräldrapenning dessutom av om föräldern har omvårdnadsbidrag för barnet och vad som ingår i ett sådant beslut (se avsnitt 6.9.1). Som huvudregel kan tillfällig föräld- rapenning inte lämnas för sådana behov av omvårdnad eller tillsyn av ett barn som har grundat rätt till omvårdnadsbidrag, vilket innebär att föräldern inte kan få tillfällig föräldrapenning för att följa med barnet till läkaren om det ingår i beslutet om omvårdnadsbidrag. Representanter för Försäkringskassan har också lyft till utredningen att detta särskilt kan drabba föräldrar som lever isär. Om den ena föräldern har omvårdnadsbidrag där ersättning för läkarbesök är inkluderat kan inte någon av föräldrarna få tillfällig föräldrapenning i denna situation. Det anges även förekomma att det används som ett maktmedel mellan föräldrar i vårdnadstvister.

52ISF (2015), Försäkringskassans hantering av tillfällig föräldrapenning, Rapport 2015:12. s. 69f.

117

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

Särskilt för barn mellan 12 och 16 år

I utredningens kartläggning framkommer att frågor från föräldrar om rätten till tillfällig föräldrapenning vid besök hos läkare ofta gäller besök för barn mellan 12 och 16 år, men även äldre barn. Läkare och andra representanter för hälso- och sjukvården som utredningen har varit i kontakt med anger att det generellt finns behov av att för- äldern närvarar vid besök för barn i den här åldern. Föräldern kan behöva hjälpa barnet att beskriva barnets tillstånd, säkerställa att barnet förstår uppgifter som läkaren beskriver eller diskutera behandling eller läkemedel.53 Föräldrars frågor kan även gälla att barnet behöver besöka en vårdgivare långt ifrån hemorten eller i en annan kommun. Det är vanligt förekommande att besöket kräver att barnet tar sig en längre sträcka från hemmet eller skolan och föräldern kan behövas både som stöd vid genomförandet av besöket och under färdvägen. För att barnet alls ska kunna genomföra besöket är det inte sällan en förutsättning att föräldern åker med barnet till vårdgivaren.

Flera av de patientorganisationer utredningen har varit i kontakt med beskriver denna svårighet. Afasiförbundet/Talknuten anger i sitt svar till utredningen angående det behov av möten och besök som barn med språkstörning eller DLD (Developmental language disorder) har:

När barnet har läkarbesök eller tandläkarbesök, måste föräldrar vara mer aktiva i dessa besök än genomsnittligt. Föräldrarna behöver ofta fungera som en förmedlande länk, ”språktolk” mellan sitt barn och sjukvård/tandvård då barnet kan ha svårt att förklara, förstå, hitta ord till exempel. Det kan också gälla äldre tonåringar och inte endast yngre barn. Detta är exempel på besök som ofta inte berättigar till tillfälligt föräldrastöd men där det är vanligt att föräldrarna behöver ta ledigt från förvärvsarbete för att följa med barnet.

När det gäller att styrka att förälderns närvaro har varit nödvändig är det i dagsläget tillräckligt att läkaren gör anteckningen på ett läkar- vårdskvitto eller intyg om sjukvård.54

Om barnets hälsotillstånd medför att barnet har behov av att besöka till exempel en kurator eller psykolog krävs det för barn i åldern 12 till 16 år att en läkare även intygar behovet av att föräldern

53Jfr Försäkringskassan (2022), Tillfällig föräldrapenning, Vägledning 2016:2 s. 54.

544 § Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2010:30) om föräldrapenningsförmåner.

118

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

närvarar vid den typen av besök. Det är också en frågeställning som utredningen har att undersöka i enlighet med direktivet.55

Endast läkare och inte övriga legitimerade yrkesutövare kan med nuvarande regelverk intyga barns särskilda vård- och tillsynsbehov som utgör grunden för rätten till ersättning för denna grupp. För- utom kurator och psykolog kan det gälla besök hos habilitering, logoped eller tandläkare. För föräldrar kan detta vara en krånglig ordning, då läkarkontakten kan vara avgränsad och inte kontinuerligt återkommande, till skillnad från kontakten med de andra yrkes- kategorier som barnet på grund av sitt hälsotillstånd har behov av att träffa.

Ersättning vid kurs eller utbildning för att lära sig att vårda barnet

Föräldrar har rätt till tillfällig föräldrapenning om de avstår arbete för att delta vid en utbildning eller kurs med syfte att lära sig att vårda barnet. Som angavs ovan, och som bland annat ISF:s gransk- ning har visat kan det vara svårt för föräldrar att veta om kursen ger rätt till ersättning beroende på vilken huvudman som leder kursen.56 Kurser och utbildningar om ett barns tillstånd eller en viss typ av behandlingsåtgärd eller stöd kan anordnas av ett flertal olika huvud- män och förutom offentliga även av privata företag, organisationer eller stiftelser. Det innebär dock inte nödvändigtvis att kursen inte kan ge rätt till ersättning. Många regionala eller kommunala sjukvårds- huvudmän upphandlar den här typen av kurser eller utbildningar vilket innebär vissa otydligheter i huvudmannaskapet.

I utredningens kartläggning uppger representanter från Social- styrelsen att det exempelvis förekommer att en och samma föräldra- utbildning för barn med neuropsykiatriska diagnoser kan upp- handlas såväl av BUP i en region som av kommunens socialtjänst. Det kan förekomma att båda huvudmännen antingen var för sig eller gemensamt bedömer att utbildningen är en nödvändig insats för att föräldrarna ska få bättre verktyg att stödja barnet. Dock är det endast den plats som köpts in av en sjukvårdshuvudman, i det här fallet BUP, som ger rätt till tillfällig föräldrapenning.

55Dir. 2020:114, s. 7.

56Jfr ISF (2015), Försäkringskassans hantering av tillfällig föräldrapenning, Rapport 2015:12.

119

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

Ersättning vid möten med anledning av sjukdom eller funktionsnedsättning

Föräldrar kan med anledning av barnets hälsotillstånd eller särskilda behov behöva delta i återkommande möten med olika huvudmän för bland annat hälso- och sjukvården, förskola eller skola, habiliteringen men också socialtjänsten i kommunen för att planera, samordna och följa upp insatser och åtgärder (se avsnitt 4.9.2). Föräldrarnas roll som samordnare och bärare av information om barnet och dess behov är något som betonas i utredningens kartläggning vid kontakter med myndigheter, patientorganisationer och hälso- och sjukvården. Om barnets behov berör behandling, åtgärder eller insatser från flera huvudmän såsom om barnet har en långvarig sjukdom eller funk- tionsnedsättning, problematisk skolfrånvaro eller annan social problematik kan gemensamma möten, så kallade SIP-möten eller andra samordningsmöten behöva anordnas. I frågesvar till utred- ningen skriver Autism och Aspergerförbundet att:

Föräldrar till barn med autism måste ha möjlighet att delta i möten för planering, samordning och uppföljning runt barnet med bl.a. skola, förskola, habilitering, LSS/Sol-enheter i kommunen och sjukvården. Flertalet av dessa kontakter och möten förväntas ske dagtid, något som kan vara svårt att förena med ett förvärvsarbete. Det kan också vara svårt att få ledigt för t.ex. möten.

Attention skriver att för barn som ingår i LSS personkrets finns möjlighet till kontaktdagar men för barn med annan funktionsned- sättning, som kräver många möten med skola, sjukvård, socialtjänst och andra inblandade aktörer på grund av barnets funktionsned- sättning, finns inte motsvarande möjlighet till ersättning för del- tagande i sådana möten.

I utredningens kartläggning framkommer i kontakt med hand- läggare på Försäkringskassan att i nuvarande tillämpning kan det finnas utrymme för rätt till ersättning vid SIP-möten, andra samord- ningsmöten eller vissa andra typer av möten som gäller barnets hälsotillstånd, men uteslutande om någon representant från hälso- och sjukvården närvarar. Det kräver också att Försäkringskassan vid bedömningen av om rätt till ersättning finns behöver få information om vilka representanter som har närvarat vid de olika möten för- äldern ansöker om tillfällig föräldrapenning för. Vidare framkommer bland annat i dialog med IVO att det inte är ovanligt att hälso- och

120

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

sjukvårdens representant, exempelvis behandlande läkare eller en sjuksköterska från BUP, deltar vid något inledande SIP-möte och inte därefter kontinuerligt.57 Det kan dock krävas insatser för barnet som innebär fler gemensamma möten, men där bara exempelvis skola, socialtjänst och föräldrar deltar. Trots behovet av samordnade insatser för barnet är det dock bara, som har nämnts ovan, de möten där representant från hälso- och sjukvården deltar, som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning för föräldern.

4.6Möjlighet till ersättning för barn och unga i olika åldrar

Inom tillfällig föräldrapenning skiljer sig rätten till ersättning åt beroende på barnets ålder, se avsnitt 6.5. Förälderns behov av att vårda barnet vid sjukdom avtar för de flesta barn i takt med att barnet blir äldre.

4.6.1Barn som är yngre än 240 dagar

För de yngre barnen, där rätten till tillfällig föräldrapenning är begränsad (se avsnitt 6.5.1), gäller ansökan ofta barn som är för tidigt födda och vårdas på neonatalavdelning, allvarligt sjuka barn eller barn med svår sjukdom som vårdas inneliggande. Barn som inte har fyllt ett år vårdas främst av en föräldraledig förälder, då kommuner har ett generellt ansvar att erbjuda förskoleplats för barn först från ett års ålder.

Behov av tillfällig föräldrapenning kan, som framgår ovan, för de små barnen främst uppstå vid sjukhusvård för en eller båda föräld- rarna. Utredningens samtal med handläggare på Försäkringskassan och representanter för hälso- och sjukvården visar att frågor för dessa barn ofta gäller möjligheten att byta ut föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning. Samtidig rätt till de olika ersättningarna saknas och den förälder som får föräldrapenning måste byta ut ersättnings- dagarna mot dagar med tillfällig föräldrapenning för att även den andra föräldern ska kunna få tillfällig föräldrapenning (se avsnitt 6.6). Om den föräldralediga föräldern inte är försäkrad för arbete, och

57Jfr IVO (2021), De tar inte hand om hela mig – Samordning av insatser för barn med psykisk ohälsa behöver förbättras.

121

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

därmed saknar rätt till tillfällig föräldrapenning, får detta till följd att den andra föräldern, trots att föräldern avstår från förvärvsarbete, inte har rätt till tillfällig föräldrapenning, till exempel då ett barn vårdas inneliggande på sjukhus.

Handläggare beskriver att det förekommer att föräldrar ansöker om ersättning för vård av barn eller vid ordinarie vårdares sjukdom när barnet inte har hunnit börja på förskola. Det kan röra sig om barn som stadigvarande vårdas av någon annan än föräldrarna, i de fall föräldrarna börjar arbeta innan barnet är stort nog att börja på förskola. I de fall barnet är yngre än 240 dagar kan tillfällig föräldra- penning inte lämnas i dessa fall, och föräldrar hänvisas då främst till föräldrapenning för att vårda barnet.

4.6.2Åldersgränsen vid 12 år

Fram till dess att barnet fyller 12 år kan föräldrar få tillfällig föräldra- penning utan läkarintyg i upp till sju dagar. När barnet sedan fyllt 12 år är rätten begränsad för de flesta barn. Utgångspunkten är att barn över 12 år kan klara sig själva utan tillsyn av föräldrarna vid till- fälliga sjukdomar som inte är av allvarlig art eller kräver någon speciell vård (se avsnitt 6.5.3).

I utredningens samtal med representanter för hälso- och sjukvården samt representanter från Försäkringskassan och Socialstyrelsen har det framkommit att barn över 12 år som normalt är friska i de flesta fall bör kunna klara sig utan föräldrar i hemmet vid mildare sjuk- domstillstånd. Samtidigt framhåller flera representanter för orga- nisationer som utredningen har varit i kontakt med att barns mognad och utveckling är högst individuell. Det kan skilja flera år i utvecklingsnivå på barn i samma ålder. För barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, men även för barn med annan problematik, beskrivs tolvårsgränsen generellt som för låg. För vissa barn kan behovet vara stort under hela uppväxten och för andra kan ett större behov uppkomma vid ett eller flera tillfällen under barnets uppväxt. I utredningens kartläggning anger RBU:

För många barn med funktionsnedsättning kvarstår exakt samma behov oavsett om barnet är under 12 år, 16 år eller 23 år. Det är ingen skillnad. För många föräldrar till barn med funktionsnedsättning finns absolut ingen skillnad vid 12 års ålder, 16 års ålder eller 23 års ålder. Behovet är detsamma. Barnet kan inte klara sig ensam hemma vid sjukdom eller på

122

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

sjukhus eller vid besök i vården m.m. Föräldrar måste avstå förvärvs- arbete alldeles oavsett barnets ålder. Det är ingen skillnad att gå i exempelvis åk 6 eller 9 jämfört med gymnasietiden. Många barn med funktionsnedsättning går dessutom fyra år i gymnasiet istället för tre år.

Handläggare på Försäkringskassan som utredningen har varit i kontakt med framhåller att det kan vara en komplicerad bedömning, särskilt för barn med vissa psykiska tillstånd. Det kan gälla i vilket skede det inte längre rör sig om en försämring utan snarare om en förändring av bestående art. Denna bedömning kan bli än svårare om det gäller ett förhandsbeslut som gäller för en längre period, se avsnitt 6.5.4 och 6.5.5.

För barn i denna ålder, som inte har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, kan det vara svårare att bedöma behovet av föräldern vid barnets vård. För att tillfällig föräldrapenning ska kunna lämnas i denna situation krävs ett läkarutlåtande som styrker barnets särskilda vård- eller tillsynsbehov och att det rör sig om en sjukdom av mer allvarlig art eller ett tillstånd som kräver föräldrarnas stöd, hjälp och omsorg under en begränsad sjukperiod. I utred- ningens kartläggning har Allmänna ombudet framfört att det före- kommer svårigheter vid bedömning av om barnets tillstånd är av allvarlig art. Det kan röra sig om sjukdomar som kan bli allvarliga på sikt och där barnet har hög feber eller maginfluensa under en längre tid. Om barnets behov inte anses tillräckligt styrkt genom läkar- intyget kan ansökan avslås.

Förhandsbesked

Föräldrar kan ansöka om förhandsbesked om rätten till tillfällig föräldrapenning, eller så kan Försäkringskassan ta initiativ till ett sådant som gäller barn med ett generellt behov av att ha föräldrar som kan avstå från arbete för att vårda barnet även efter 12 års ålder.

Utredningen har fått beskrivet av handläggare på Försäkrings- kassan att det i vissa fall kan vara komplicerat att bedöma om barnets behov är tillräckligt för att uppfylla kravet på ett särskilt vård- och tillsynsbehov, och om barnets behov därmed kan ge rätt till för- handsbesked. Till stor del utgår dessa bedömningar från läkarens beskrivning i utlåtandet, och det framgår inte alltid tydligt vari behovet består för det enskilda barnet. Handläggare kan behöva ta hjälp av Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivare, och

123

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

även begära in kompletteringar från behandlande läkare, för att kunna ta ställning till barnets behov. Oavsett kvaliteten och tydlig- heten i läkarens beskrivning av barnets tillstånd, kan tillstånden i sig innebära svåra bedömningar. För barn som omfattas av LSS eller andra diagnoser där det av intyget framgår att barnet på grund av diagnosen har ett varaktigt behov som medför att barnet har svårt att klara sig själv i vardagen, kan det vara enklare att ta ställning till att barnet har ett sådant behov. Rör det sig däremot om psykiska tillstånd som depressions- eller ångesttillstånd, kan det vara svårare för Försäkringskassan att ta ställning till varaktigheten, om sjuk- domsförloppet innebär att kravet på behov av särskild vård eller tillsyn är uppfyllt, både på kort och på längre sikt. Barns utveckling i åldern 12–16 år bör kunna spela roll för bedömningen, men enligt de kontakter som utredningen har haft med handläggare utgör inte den specifika åldern på barnet en faktor av särskilt stor betydelse, utan större vikt läggs vid beskrivningen av barnets behov.

Regelverket uppges dock ge begränsad vägledning vid bedöm- ningen av vad föräldern kan ge barnet för stöd, omvårdnad eller behandling i hemmet som medför att kravet uppfylls. Det uppges exempelvis kunna gälla barn som har problem med återkommande skolfrånvaro, där det kan vara osäkert om det är barnets tillstånd eller funktionsnedsättning, bristen på stöd och anpassningar i skolan eller en kombination som är orsaken till barnets situation.

Förutsättningen för att behovet ska anses uppfyllt grundar sig på att det rör sig om en försämring i grundsjukdomen, som kan vara tillfällig eller finnas under en längre tid. Enligt de riktlinjer som ges för bedömningen av särskilt vård- och tillsynsbehov krävs en ny prövning av rätten till ersättning när tillståndet övergår till att vara bestående.58 Om förhandsbesked beviljas för en längre period innebär det att föräldern utan vidare prövning, om övriga villkor är uppfyllda, får ersättning efter ansökan under hela den beviljade perioden. Kravet på läkarintyg efter sju dagar gäller dock även i dessa situationer. Enligt handläggare utredningen varit i kontakt med kan förhandsbesked i den här typen av ärenden i vissa fall beviljas endast under kortare perioder, för att medge en upprepad bedömning av om behovet kvarstår. Utifrån handläggares beskrivning ökar antalet ärenden som innebär svåra bedömningar av detta slag.

58Jfr Försäkringskassan (2022), Tillfällig föräldrapenning, Vägledning 2016:2, version 6, s. 54.

124

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

Antalet barn i ålder 12–16 år som beviljades ett förhandsbesked under 2020 på grund av särskilt behov av vård eller tillsyn var 4 300 barn, vilket var en minskning från året innan enligt uppgift från Försäkringskassan. Motsvarande antal för barn över 16 år som om- fattades av LSS var 23 barn. Sammantaget är det således ett relativt litet antal barn över 12 år som beviljas förhandsbesked, och därmed kan antas ha föräldrar som nyttjar försäkringen kontinuerligt.

4.6.3Barn som är över 16 år

Endast föräldrar till ett barn som är allvarligt sjukt eller barn som omfattas av LSS kan ha en fortsatt rätt till tillfällig föräldrapenning efter det att barnet har fyllt 16 år. Föräldrar till barn som är allvarligt sjuka har rätt till tillfällig föräldrapenning fram tills barnet fyller 18 år och för barn som omfattas av LSS fram till dess att de fyller 21 år och under vissa förutsättningar 23 år (se avsnitt 6.5.5).

I utredningens kartläggning har det i kontakten med represen- tanter från Försäkringskassan, Socialstyrelsen, hälso- och sjuk- vården och patientorganisationer framkommit att gränsen på 16 år vid läkarbesök inte bedöms som ändamålsenlig. Det finns inget krav i hälso- och sjukvårdslagstiftningen på att en förälder eller vårdnads- havare ska närvara när ett barn är inlagt på sjukhuset. Det framgår dock av förarbeten till patientlagen (2014:821) att underåriga patienter måste ses i ett sammanhang där vårdnadshavarnas medverkan ofta är av stor vikt för att hälso- och sjukvården ska få eftersträvade resultat. När det gäller små barn är en samverkan med vårdnadshavarna ofta nödvändig för att kunna utreda vad som är det enskilda barnets bästa i den aktuella situationen. Även då en underårig patient är mogen nog att ensam fatta beslut om en insats bör hälso- och sjukvårds- personalen i normala fall sträva efter att involvera vårdnadshavarna om inte patienten motsätter sig det.59

Representanter från hälso- och sjukvården och Socialstyrelsen anger att det i de flesta fall är ett krav från hälso- och sjukvården att barn under 18 år ska ha en förälder närvarande både vid besök och när barnet är inneliggande. Det innebär att föräldrar till barn i åldern 16 till 18 år, om barnet inte omfattas av LSS eller är allvarligt sjukt, inte kan få ersättning när de avstår arbete för att följa med barnet vid

59Prop. 2013/14:106, s. 122.

125

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

läkarbesök eller när de vistats på sjukhus med ett barn som vårdas inneliggande.

I ett svar till utredningen anger Barncancerfonden att barn över

16 år som inte längre bedöms vara allvarligt sjukt i en cancersjukdom har stort behov av stöd när de besöker läkare. Föräldern behöver medverka vid undersökningar och kontroller för att stödja barnet och hjälpa barnet att ta emot information eller negativa besked om barnets hälsotillstånd, men även för transport till besöket. Det är liknande förutsättningar och omständigheter som anges för barn mellan 12 och 16 år.

I kartläggningen framkommer i samtal med handläggare på För- säkringskassan att många föräldrar är kritiska till begränsningen för barn över 16 år och att det betraktas som ett ”glapp” i försäkringen där åldersgränsen inte följer omgärdande samhällssystem. Kravet på närvaro utan ersättning och ledighetsrätt kan vara betungande, inte minst ekonomiskt, för vissa föräldrar och handläggare beskriver att det förekommit att vården informerat föräldrar om att de kan tvingas att göra en orosanmälan till socialtjänsten om föräldern inte närvarar på sjukhuset.

4.7Möjlighet till ersättning för någon annan än barnets förälder

Den tillfälliga föräldrapenningen kan under vissa förutsättningar över- låtas till någon annan än barnets föräldrar som avstår arbete för att vårda barnet, se avsnitt 6.3.2.

Rätten att överlåta ersättningen till någon annan kan vara av särskild betydelse för ensamstående föräldrar, föräldrar som har svårt att med kort varsel avstå arbete eller föräldrar med återkommande behov av tillfällig föräldrapenning med anledning av hälsotillståndet för ett eller flera barn.

ISF anger i en granskning att Försäkringskassan får en del frågor från föräldrar om när tillfällig föräldrapenning kan betalas ut till någon annan än föräldern. Ibland innebär bedömningen och utred- ningen av dessa situationer svårigheter för handläggarna. Det finns i granskningen exempel på flera ärenden där föräldrar har missförstått regelverket samt Försäkringskassans instruktioner och där en sjuk förälder som själv inte haft rätt till tillfällig föräldrapenning har

126

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

försökt överlåta rätten, trots att det endast är den andra föräldern som har den möjligheten. I flera av de granskade ärendena har det också förekommit att handläggare inte har utrett omständigheterna i ärendet, i situationer där föräldern uppenbart har missförstått regelverket.60

Det framkommer även i utredningens kartläggning genom samtal med handläggare på Försäkringskassan, att det förekommer att för- äldrar missförstår regelverket, eller tycker att ersättning borde lämnas i fler situationer. En sådan situation är exempelvis när båda för- äldrarna får ersättning för ett nyfött eller allvarligt sjukt barn, och föräldrarna har behov av att någon annan person kan vårda ett sjukt syskon. I denna situation saknas rätt för en tredje person att få ersättning för att vårda ett syskon. Ett sådant behov lyfts även i Barncancerfondens svar till utredningen.

Vidare lyfts behovet av att ensamstående föräldrar kan överlåta rätten till ersättning till en anhörig eller vän vid utredningens dialog med en representant för organisationen Makalösa föräldrar, för att underlätta för föräldrar att förena arbete med familjeliv. Ensam- stående föräldrar kan i rollen som ensamförsörjare generellt drabbas hårdare av den inkomstförlust som dagar med tillfällig föräldra- penning innebär. Det kan för många ensamstående innebära en ökad oro för att barnets sjukdomsperioder inte bara ska få kortsiktiga ekonomiska konsekvenser utan även påverka förälderns situation på arbetsmarknaden.

När en förälder själv blir sjuk finns också en möjlighet till tillfällig föräldrapenning för att någon annan ska kunna vårda barnet, se avsnitt 6.3.3 och 6.3.4. Det är på samma sätt som ovan en viktig möjlighet för ensamstående föräldrar eller föräldrar som lever till- sammans men där den andra föräldern av något skäl är förhindrad att vårda barnet. I dialog med Försäkringskassan framkommer dock att kravet i nuvarande regelverk på medgivande från föräldern kan bli svårt att upprätthålla eftersom föräldern på grund av sjukdom inte alltid kan lämna ett sådant. Om förälderns tillstånd är så allvarligt att denne inte kan vårda barnet kan det också innebära att föräldern inte uttryckligen kan lämna sitt medgivande vid ansökningstillfället på grund av förälderns psykiska eller fysiska mående. Det anges ha förekommit situationer då föräldern har varit medvetslös eller har

60ISF (2015), Försäkringskassans hantering av tillfällig föräldrapenning, Rapport 2015:12, s. 73.

127

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

haft något annat allvarligt tillstånd som har gjort ett medgivande komplicerat eller inneburit att ansökningsprocessen har försenats.

Vid utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning ges rätten till hjälp i en vidare krets av föräldrar än annars i ersättningen, se avsnitt 6.3.4. Föräldrar som normalt studerar eller av annat skäl inte behöver avstå förvärvsarbete för att vårda barnet kan på samma sätt som andra vid egen sjukdom ha behov av att någon annan vårdar barnet. Om denna andra person, en förälder eller en vän, normalt arbetar fyller ersätt- ningsmöjligheten en viktig funktion. Behovet av att ha en fortsatt rätt till ersättning, även efter att barnet har fyllt tre år, beskrivs bland annat i kontakter med organisationen Makalösa föräldrar.

4.8Utredning och insatser från socialtjänsten

I utredningens direktiv anges att det ingår i uppdraget att analysera behovet av kompensation för inkomstförlust och den med tillfällig föräldrapenning sammanhängande ledighetsrätten för föräldrar till vissa barn som genomgår en insats enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller har kontakt med socialtjänsten på annat sätt. 61

Socialtjänsten är, som har nämnts tidigare, tillsammans med bland andra hälso- och sjukvården och skolan viktiga parter för att barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer ska få rätt insatser och stöd. Barnets vårdnadshavare har ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av omvård- nad, trygghet och en god fostran blir tillgodosedda (6 kap. 2 § andra stycket föräldrabalken). Samhället har samtidigt en viktig uppgift i att stödja och vid behov komplettera föräldrarna under barnets hela uppväxt, bland annat genom socialtjänstens stöd och ansvar. Föräldrar kan genom stöd och hjälp bättre klara av föräldraskapet. Socialnämndens olika insatser för barn bygger på frivillig medverkan och samtycke, och ska utformas i samråd med barnet och hans eller hennes vårdnadshavare (jfr 1 kap. 1 § och 3 kap. 5 § SoL). Social- nämnden har dock möjlighet att under vissa förhållanden ge barn det stöd och skydd de behöver även om vårdnadshavaren eller barnet inte samtycker till nödvändiga insatser (jfr LVU, SoL och FB).

Socialtjänsten kan få kännedom om ett barns situation och behov av stöd på olika sätt. Vårdnadshavare eller barn kan själva ta kontakt

61Dir. 2020:114.

128

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

med socialtjänsten för att ansöka om stöd, eller så får socialtjänsten kännedom om barn via anmälningar eller på annat sätt. Polisen, skola och förskola samt hälso- och sjukvården tillsammans med tand- vården står bakom de flesta anmälningarna, men även skolan och förskolan står för en stor andel. Dessa yrkesgrupper har en lag- reglerad skyldighet (14 kap. 1 § SoL) att anmäla oro för ett barn till socialtjänsten i barnets hemkommun. Det kan röra sig om anmäl- ningar om våld i hemmet eller annan typ av oro runt barnet, såsom utagerande beteende eller problem runt skolsituationen som kan bero på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller psykisk ohälsa. En kartläggning av Socialstyrelsen visade att det under 2018 gjordes 330 000 orosanmälningar som gällde sammanlagt 180 000 barn. Av det totala antalet anmälningar beslutade socialtjänsten att inleda utredningar i 38 procent av anmälningarna. Samma barn kan ha utretts mer än en gång under året. Därtill kommer också utred- ningar som har inletts efter ansökan om behov av stöd från barnet eller vårdnadshavare. Två tredjedelar av anmälningarna handlar om barn som är 12 år eller yngre.62

Socialstyrelsens konstaterar i en uppföljning av hur pandemin har påverkat antalet anmälningar om oro för barn att de har ökat något. Ökningen anges ligga i linje med den tendens av kontinuerlig ökning av antalet anmälningar som socialtjänsten har rapporterat om under många år. Det finns flera möjliga förklaringar, bland annat har anmälningsbenägenheten stärkts på grund av högre kunskap och ökad medvetenhet om exempelvis barns rättigheter och om våld i nära relationer, men ökningen kan också bero på ett arbete som gjorts i många verksamheter så som skola, tandvård och delar av hälso- och sjukvården. Av de anmälningar som görs gäller bland annat:

omkring 3 av 10 anmälningar relaterar till barnet (exempelvis normbrytande beteende, missbruk, kriminalitet, skolproblematik eller psykisk ohälsa)

drygt 4 av 10 anmälningar relaterar till förälders eller vårdnads- havares problem (exempelvis psykisk ohälsa, missbruk, omsorgs- svikt eller försummelse)

62Socialstyrelsen (2019), Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa – Nationell kartläggning 2018.

129

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

2 av 10 anmälningar har en anmälningsorsak relaterad till våld i nära relation, våld mot barn eller barn som bevittnat våld i nära relation (fysiskt, psykiskt, bevittnat, skada eller övergrepp)

cirka 1 av 10 anmälningar har andra anmälningsorsaker (exempelvis bostadsrelaterade faktorer eller förälders död, men här ingår även mer allmänna kategorier som ”allmän oro för barn”).

Under pandemin har också skolfrånvaro varit en vanlig orsak till anmälan, se avsnitt 4.2.3.63

4.8.1Socialtjänstens utredning

Vid en anmälan eller ansökan ska socialtjänsten ta ställning till om en utredning ska inledas genom en så kallad förhandsbedömning. Vid en förhandsbedömning och i de fall en utredning inleds är barnet och vårdnadshavarna centrala informanter. Under utredningen av barnets behov är föräldern oavsett anledning till utredningen en viktig part, som stöd till barnet, som informant och även för att visa samspelet mellan barn och deras föräldrar. Socialtjänsten kan utifrån utredningen om ett barns situation komma fram till att barnet är i behov av insatser. Då behov av insats finns kan denna riktas direkt till barnet eller erbjudas till vårdnadshavarna för att komma barnet till del. Stöd till yngre barn går ofta via deras vårdnadshavare, så att vårdnadshavarna kan förbättra situationen för barnet.64 Represen- tanter för Socialstyrelsen framhåller i kontakt med utredningen att på samma sätt som föräldrars medverkan i de flesta fall är en viktig förutsättning vid barns behov av insatser eller behandling från hälso- och sjukvården, är föräldramedverkan i de flesta fall en förutsättning vid barns behov av insatser från socialtjänsten.

63Socialstyrelsen (2021), Effekter av covid-19 på anmälningar gällande barn till socialtjänsten, dnr. 5.7-21428/2020.

64Socialstyrelsen (2019) Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa – Nationell kartläggning 2018, s. 20, Socialstyrelsen (2015) Utreda barn och unga, s. 115, 125.

130

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

4.8.2Behov av samordning för barns välmående

För att förebygga exempelvis psykisk ohälsa eller missbruk hos barn kan det krävas samordnade insatser. Gemensamt med andra aktörer kan socialtjänsten, hälso- och sjukvården och skolan i samverkan åstadkomma betydligt bättre resultat än på egen hand. Att elever klarar av sin skolgång är centralt för barns framtida hälsa. Det är också viktigt ur ett samhällsperspektiv då vi med dessa elever vinner en stor grupp framtida arbetande samhällsmedborgare. Därför behöver skolan, kommunen och regionen arbeta tillsammans för att så många som möjligt ska fullfölja sin utbildning. Det finns också flera exempel på initiativ där samarbete mellan de olika huvudmännen har rönt framgång och haft en positiv inverkan på barns möjligheter att fullfölja skolgången och minska risken för ohälsa.65

Isocialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen finns bestäm- melser om en samordnad individuell plan, en så kallad SIP.66 Bestäm- melserna innebär att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska ta fram en gemensam plan när den enskilde behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Skyldigheten gäller om kommunen eller regionen bedömer att planen behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Den enskilde ska samtycka till eller efterfråga planen. Syftet är att säkerställa samarbetet mellan kommun och landsting eller region och den enskilde, så att personen får sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda. Behovet kan vara särskilt stort för ungdomar med psykosocial problematik.

Vid problematisk frånvaro kan det vara aktuellt för skolan att samverka med socialtjänsten eller med hälso- och sjukvården. SIP kan ses som en god hjälp för att få till en fungerande samverkan, vilket kan leda till att elever återgår till skolgång på plats.67

Det finns dock stora utmaningar för hälso-och sjukvården och socialtjänsten att samordna insatserna till barn med psykisk ohälsa som har behov av insatser från flera verksamheter och huvudmän.

Många barn och unga har så pass komplexa behov att de behöver samtidiga insatser från olika huvudmän och i takt med att insatserna blir alltmer specialiserade och fragmenterade, krävs att professioner inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola samverkar. För

65SOU 2020:47.

6616 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen samt 2 kap. 7 § socialtjänstlagen.

67SOU 2016:94 s. 157, 160, 163 och 314.

131

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

många barn och deras familjer kan det vara svårt att få den hjälp de behöver, om ingen verksamhet är villig att ta ett helhetsansvar. Tidiga och samordnade insatser är avgörande och SIP kan anses ha potential att bidra till en förbättrad samordning om de professionella visar ömsesidig kollegial respekt och har fokus på barns och föräldrars behov.68

I kontakten med dessa huvudmän och för att tydliggöra barnets behov är föräldern en mycket viktig part. I betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag framgår att den helhetssyn som socialtjänstens arbete kräver innebär att sociala stödinsatser ofta planeras och genomförs både i samverkan med andra verksamheter, mellan olika delar av socialtjänsten och tillsammans med den en- skilde. Människors stödbehov kan ofta inte kan delas upp efter gränserna mellan ansvaret för olika huvudmän och verksamheter. Ett exempel på det är de samband som finns mellan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och insatser från socialtjänsten. Kunskapen om dessa samband ger nya möjligheter till tidiga och förebyggande insatser likaväl som till mer individualiserade insatser som lång- siktigt stödjer den enskildes funktionsförmåga. För att barnet ska få ett ändamålsenligt stöd och hjälp är de olika huvudmännens sam- arbete viktigt, men därtill krävs i de flesta fall förälderns medverkan för att insatser och stöd ska få effekt. Förälderns beskrivning av barnets situation och vilket stödbehov som finns är grundläggande för utredningen av barnets behov.69

4.9Behov av ersättning och ledighetsrätt vid utredning och insatser från socialtjänsten

För närvarande saknas rätt till tillfällig föräldrapenning i situationer när föräldrar avstår från arbete för att medverka i utredningsåtgärder eller insatser från socialtjänsten.

I utredningens kartläggning av föräldrars möjligheter till ersätt- ning med därav följande ledighetsrätt har det framkommit att denna skiljer sig åt mellan besök och insatser som ges av hälso- och sjuk- vården och insatser som ges inom ramen för socialtjänstens arbete. Även andra utredningar har konstaterat att det finns ett behov av

68IVO (2021), De tar inte hand om hela mig - Samordning av insatser för barn med psykisk ohälsa behöver förbättras, s. 7, 8 och 13.

69SOU 2020:47, s. 266 f.

132

SOU 2022:31

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

tillfällig föräldrapenning även i situationer då barnet tar emot en insats enligt socialtjänstlagen. Föräldraförsäkringsutredningen anger i sitt betänkande från 2017 att en översyn av den tillfälliga föräldrapen- ningen med fördel skulle kunna omfatta överväganden om huruvida förmånen bör utökas till fler situationer än de som omfattas i dag.70

I kartläggningen betonar bland annat representanter för Social- styrelsen, SKR och IVO vikten av att underlätta för föräldrar att medverka och delta vid utredning och insatser för barnet i enlighet med socialtjänstlagen. Föräldrar har en betydande roll vid informa- tionsinhämtning och i utredningssamtal, och för att säkerställa del- aktighet och samtycke. Om föräldern inte medverkar kan det leda till att en ansökan om stöd inte kan utredas och därmed avskrivs eller att en orosanmälan inte kan utredas i öppna former vilket betyder besök i hemmet eller på socialkontoret och därmed i stället behöver övergå till utredning på utredningshem. En utredning på utrednings- hem innebär förutom stora kostnader för samhället även att föräldern behöver avstå arbete på heltid för att kunna delta. Om föräldern inte får någon form av ersättning för inkomstbortfall kan det innebära att föräldern tvingas välja mellan att delta i utredningen eller att behålla sin försörjning. Det kan utgöra en särskilt svår situation för föräldrar med hög frånvaro från arbetsplatsen eller för föräldrar som inte beviljas ledigt ifrån en insats från till exempel Arbetsförmedlingen. I princip kan det resultera i att föräldern avstår från utredningsaktivi- teter och därmed inte kan vara fullt ut delaktig i barnets utredning.

Vidare framgår det i kontakt med representanter från Social- styrelsen att föräldrar kan ha olika kontaktvägar för att få stöd till barn med psykisk ohälsa, ett riskfyllt, utåtagerande beteende eller problematisk skolfrånvaro. Det uppges finnas indikationer på att barn från resursstarka familjer kan ha lättare att söka stöd inom specialistsjukvården. För barn från socioekonomiskt svagare familjer kan familjens väg till stöd i större utsträckning gå via socialtjänsten. Föräldern kan själv söka stöd hos socialtjänsten eller så kan skolan uppmärksamma socialtjänsten på barnets behov genom en oros- anmälan. I många fall är det inledningsvis inte självklart vad barnets beteendeproblematik eller psykiska ohälsa beror på. Det kan vara såväl medicinska orsaker som social problematik i familjen eller i barnets umgänge. Det kan därför också krävas insatser från såväl hälso- och sjukvården som från socialtjänsten för att barnet och i

70SOU 2017:101, s. 628.

133

Barns sjukdomar, vårdbehov och föräldrars rätt till tillfällig föräldrapenning

SOU 2022:31

vissa fall familjen ska få det stöd som behövs för att möta barnets behov. Gemensamt för de åtgärder som krävs är att föräldern stöttar barnet och samordnar de kontakter som krävs med olika huvudmän.

Föräldrar kan ha svårigheter som leder till en bristande förmåga att stödja sina barns skolgång. Svårigheterna kan bero på olika faktorer, till exempel missbruk, psykisk ohälsa, kognitiva svårigheter, funktionsnedsättning, kriminalitet eller våld i familjen. Sammantaget är elever som har ett bristande stöd i sin hemmiljö en utsatt grupp som löper risk att utveckla frånvaro.

134

5Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av den tillfälliga föräldrapenningen

I kapitlet ges en övergripande beskrivning av föräldrars förutsättningar och utmaningar på arbetsmarknaden. Därefter beskrivs användandet av den tillfälliga föräldrapenningen och hur det skiljer sig åt mellan olika grupper. Vidare beskrivs kvinnors och mäns möjligheter att förena familjeliv med arbetsliv och i vilken utsträckning tillfällig frånvaro för att vårda sjuka barn kan påverka förutsättningarna på arbetsmarknaden.

5.1Förutsättningar för föräldrar på arbetsmarknaden

På den svenska arbetsmarknaden är heltidsarbete och tillsvidare- anställningar norm för både kvinnor och män. En majoritet av be- folkningen kommer att efter avslutad utbildning kunna se fram emot 40–50 års arbetsliv med kortare avbrott för föräldraledighet, sjukdom, semester, utbildning eller arbetslöshet.1

Andelen kvinnor i arbetskraften ökade markant under 1970- och 1980-talen. En stor del av ökningen berodde på att kvinnor började arbeta deltid. Andelen kvinnor som arbetar heltid har, med vissa varia- tioner över tid, fortsatt att stiga. Det är dock fortfarande en betydligt större andel kvinnor än män som arbetar deltid på den svenska arbets- marknaden enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU).

I Sverige är arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden2 sedan flera år på en hög nivå vid en internationell jämförelse, och

1SOU 2020:46, s. 351.

2I arbetskraftsundersökningarna räknas personer som sysselsatta om de har jobbat minst en timme under den vecka som vi frågar om. Men det är mycket ovanligt att sysselsatta personer bara har arbetat en timme på en vecka; de allra flesta jobbar mer än så. Personer räknas också

135

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

SOU 2022:31

högre än genomsnittet i övriga EU-länder.3 Skillnaden i sysselsätt- ning mellan kvinnor och män är bland de lägsta inom EU, samtidigt som sysselsättningsgraden för kvinnor och män med barn i Sverige också är bland de högsta inom EU.

År 2019 var det relativa arbetskraftstalet (arbetskraften i procent av befolkningen) för åldern 20–64 år 84,7 procent för kvinnor och 89,7 procent för män. Den relativa arbetslösheten (arbetslösa i procent av arbetskraften) var, för samma åldersgrupp, 5,9 procent för både kvinnor och för män.4

Sysselsättningsgraden i Sverige skiljer sig dock åt inte bara beroende på kön, utan även beroende på utbildningsnivå eller om personen är utrikesfödd. Andra aspekter som påverkar är ålder och om personen har en funktionsnedsättning.

Särskilt stor risk att bli arbetslösa löper utrikesfödda kvinnor, särskild de med endast förgymnasial utbildning, där många står utan- för arbetskraften. Andra grupper som har svårt att ta sig in på arbets- marknaden är unga som inte har slutfört en gymnasieutbildning, unga med invandrarbakgrund och unga med funktionsnedsättningar. 5

5.1.1Föräldrars sysselsättning

I Sverige arbetar kvinnor och män med barn i hög utsträckning. Andelen föräldrar som förvärvsarbetar varierar förutom mellan könen också beroende på familjesituation och barnens ålder, se tabell nedan. För kvinnor är sysselsättningsgraden betydligt högre för de med barn över 7 år jämfört med de med yngre barn. Det gäller såväl kvinnor som är sammanboende som ensamstående. För män är denna skillnad betydligt mindre, sysselsättningsgraden är ungefär lika hög för de med barn under 7 år jämfört med de med äldre barn. För både kvinnor och män är sysselsättningsgraden lägre för ensamstående föräldrar än för sammanboende föräldrar.

som sysselsatta om de har ett arbete, men var borta från det under den veckan som SCB under- söker. Det kan till exempel handla om frånvaro på grund av sjukdom, semester eller föräldra- ledighet.

3SOU 2020:30, s. 89.

4SCB, AKU Jämställdhet.

5Jfr SOU 2020:30, s. 94 f. och prop. 2020/21:1, utgiftsområde 14, s. 12.

136

SOU 2022:31

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

Tabell 5.1 Personer (15–74 år) med hemmaboende barn fördelade efter sysselsättningsgrad och civilstånd samt efter yngsta barnets ålder 2020

Yngsta

 

Gifta/sambo

 

Ensamstående

 

barnets ålder

 

 

 

 

 

 

Män

Kvinnor

Totalt

Män

Kvinnor

Totalt

0 år

91,4

74,5

83,4

..

..

44,4

1–2 år

92,0

76,3

83,8

82,3

49,0

60,5

 

 

 

 

 

 

 

3–6 år

92,9

82,4

87,9

87,7

74,3

80,1

7–10 år

93,7

86,4

90,1

88,1

81,4

83,9

 

 

 

 

 

 

 

11–16 år

93,0

89,1

91,0

86,9

83,5

84,8

17–18 år

92,9

89,3

91,0

89,8

80,8

83,8

 

 

 

 

 

 

 

0–18 år

92,8

83,1

88,0

87,3

76,9

80,8

därav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0–6 år

92,3

78,6

85,5

86,4

64,7

73,4

7–18 år

93,3

88,1

90,7

87,7

82,4

84,3

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB.

5.1.2Könssegregerad arbetsmarknad

Kvinnor och män tenderar att arbeta i olika yrken, branscher och sektorer.6 Det hänger ofta samman med könsbundna utbildningsval och leder även till att fördelningen av kvinnor och män över privat och offentlig sektor blir ojämn. 7

Tabell 5.2 Anställda 20–64 år efter sektor 2020

Andel i procent och könsfördelning (%)

Sektor

Procent

 

Könsfördelning i procent

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

 

 

 

 

 

Kommuner

29,3

9,6

74,8

25,2

Regioner

10,0

2,7

78,0

22,0

 

 

 

 

 

Stat

8,1

6,2

56,1

43,9

Privat

51,8

80,1

38,5

61,5

 

 

 

 

 

Uppgift saknas

0,7

1,4

33,5

66,5

Totalt

100,0

100,0

49,2

50,8

Källa: SCB.

6Jfr SOU 2014:81, s. 49.

7Jfr SACO (2018), Löneskillnader mellan yrken och den könsuppdelade arbetsmarknaden.

137

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

SOU 2022:31

Över 50 procent av alla anställda kvinnor och 80 procent av alla anställda män på den svenska arbetsmarknaden arbetar inom privat sektor enligt uppgifter från SCB. En anställning inom den kommunala eller regionala sektorn är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Knappt 30 procent av kvinnorna i åldern 20–64 år arbetade kom- munalt år 2020, att jämföra med knappt 10 procent av männen. I den regionala sektorn var knappt 75 procent av alla anställda kvinnor. För- delningen i statlig sektor var mer jämn med 56 procent kvinnor och 44 procent män. I den privata sektorn innehas 70 procent av de ledande positionerna av män medan den omvända fördelningen finns i regionala och kommunala sektorn. Inom den statliga sektorn är andelen kvinnor något under 50 procent och andelen män något över

50procent.

Andra aspekter av en könssegregerad arbetsmarknad är att kvinnor

i större utsträckning än män väljer att byta arbetsgivare i samband med första barnets födelse, samt att kvinnor oftare byter till arbetsplatser som underlättar möjligheterna att kombinera familjeliv och arbetsliv.8

Kvinnor och män arbetar också inom olika yrken. I arbetaryrken är kvinnor framför allt sysselsatta inom service, omsorg och försälj- ning medan män framför allt arbetar inom lager, byggverksamhet, tillverkning och transport. På tjänstemannasidan är det vanligt att kvinnor arbetar inom utbildningsväsendet och inom hälso- och sjuk- vården och att män arbetar inom IT och som civilingenjörer, ingen- jörer och tekniker.9 Bland de trettio största yrkena i Sverige fanns år 2020 enligt uppgifter från SCB endast ett fåtal med en relativt jämn könsfördelning, såsom kockar och kallskänkor, lednings- och orga- nisationsutvecklare och kundtjänstpersonal.

5.1.3Arbetstidens omfattning

Arbetstidens omfattning skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar 2020 var det 88 procent av männen och 74 procent av kvinnorna som arbetade heltid. Av de kvinnor och män som arbetar deltid har majoriteten en arbetstid på mellan 20 och 34 timmar per vecka. Särskilt vanligt är detta bland kvinnor.

8SOU 2017:101, s. 165.

9LO (2019), Sveriges jämställdhetsbarometer 2019 - Tid, makt och pengar i ett förändrat politiskt landskap, s. 37.

138

SOU 2022:31

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

För föräldrar skiljer sig andelen som arbetar deltid åt inte bara beroende på kön, utan också beroende på antalet barn och barnens ålder, se tabell 5.3. Tidigare könsmönster där kvinnor i större ut- sträckning än män har huvudansvaret för gemensamma barn är fortfarande påtagligt. Mäns arbetsutbud tycks inte påverkas i samma omfattning som kvinnors efter att de har fått barn. Kvinnor minskar omfattningen på sin arbetstid efter föräldraledighet, framför allt fram tills barnet fyller sex år, därefter är det fler som arbetar heltid igen. Med antalet barn ökar också andelen föräldrar som arbetar del- tid, och andelen deltidarbetande föräldrar är störst bland kvinnor med tre eller fler barn. Andelen män som arbetar deltid påverkas också av antalet barn men andelen är betydligt lägre än bland kvinnor.

Tabell 5.3 Sysselsatta föräldrar i åldern 20–64 år med hemmavarande barn 16 år och yngre efter antal barn, yngsta barnets ålder och arbetstidens längd 2019

Andel (%) av alla i gruppen

Antal barn

Kvinnor

 

Män

 

 

 

 

 

 

Yngsta barnets

Heltid

Deltid

Heltid

Deltid

ålder

 

 

 

 

1 barn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0 år

84

16

91

9

1–2 år

70

30

90

10

3–5 år

61

39

91

9

6–10 år

68

32

88

12

 

 

 

 

 

11–16 år

74

26

94

6

2 barn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0 år

74

26

91

9

1–2 år

62

38

87

13

 

 

 

 

 

3–5 år

64

36

92

8

6–10 år

71

29

93

7

11–16 år

75

25

96

4

 

 

 

 

 

139

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…SOU 2022:31

Antal barn

Kvinnor

 

Män

 

 

 

 

 

 

Yngsta barnets

Heltid

Deltid

Heltid

Deltid

ålder

 

 

 

 

3 barn eller

 

 

 

 

fler

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0 år

66

34

..

..

1–2 år

57

43

89

11

3–5 år

60

40

91

9

6–10 år

70

30

91

9

 

 

 

 

 

11–16 år

66

34

..

..

 

 

 

 

 

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB.

Anm: Sysselsatta omfattar även de som är frånvarande, t.ex. föräldralediga.

Den vanligaste orsaken till deltidsarbete 2019 var att personen inte har kunnat få en heltidsanställning. Därefter uppges vård av barn vara den mest förekommande orsaken för både kvinnor och män. Av de som arbetar deltid för vård av barn utgör dock kvinnor 71 procent och männen 29 procent, se tabell 5.4.

Tabell 5.4 Orsak till deltidsarbete för personer i åldern 20–64 år 2019

Orsak

Antal i 1000-tal

Procent

 

Könsfördelning

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

 

 

 

 

 

 

 

Lämpligt heltidsarbete

142,9

74,9

22

27

66

34

saknas/söker heltid

 

 

 

 

 

 

Vård av barn

106,5

44,1

16

16

71

29

 

 

 

 

 

 

 

Studier

79,1

32,7

12

12

71

29

 

 

 

 

 

 

 

Vill inte heltidsarbeta,

77,4

30,9

12

11

71

29

uppger inget skäl

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Egen sjukdom/nedsatt

72,7

25,9

11

9

74

26

arbetsförmåga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetet är fysiskt

62,9

21,4

10

8

75

25

och/eller psykiskt

 

 

 

 

 

 

krävande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har flera jobb

36,9

12,9

6

5

74

26

 

 

 

 

 

 

 

Vård av både barn och

14,7

2,4

2

1

86

14

vuxna

 

 

 

 

 

 

anhöriga/släktingar

 

 

 

 

 

 

140

SOU 2022:31Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

Orsak

Antal i 1000-tal

Procent

 

Könsfördelning

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

 

 

 

 

 

 

 

Vård av vuxna

2

..

..

..

..

..

anhöriga/släktingar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

61

29,2

9

11

68

32

 

 

 

 

 

 

 

 

656,1

274,4

100%

100%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB.

Deltidsanställningar är inte jämnt fördelade över branscher, sektorer eller inkomstgrupper utan utgör normen vid anställningar i många kvinnodominerade branscher. Av kvinnor i arbetaryrken arbetade totalt 48 procent, det vill säga nästan hälften, deltid 2018. Det beror till stor del på arbetets organisering eller på att personen inte har kunnat få en heltidsanställning, alternativt att arbetet är för krävande för att den anställde ska orka arbeta heltid.10 Av tjänstemanna- kvinnorna är ungefär en fjärdedel deltidsarbetande. I arbetaryrken är 15 procent av männen deltidsarbetande och i tjänstemannayrken är motsvarande andel 10 procent.11

5.1.4Tidsbegränsade och tillfälliga anställningar

Tidsbegränsade eller tillfälliga anställningar kan ha olika karaktär. Det kan röra sig om vikariat, säsongsarbete, provanställning eller en allmän visstidsanställning. Det finns flera andra begrepp som används för den här typen av anställningar såsom timanställningar, behovsanställningar eller intermittent anställning. En beskrivning på en behovsanställning eller intermittent anställning är bland annat att arbetstagaren endast arbetar på kallelse från arbetsgivaren, att tiden mellan inhoppen inte är att betrakta som anställningstid och att den anställde kan tacka nej till arbete.12

Kvinnor har i större utsträckning än män tidsbegränsade eller till- fälliga anställningar, och det gäller såväl vikariat som behovsanställ-

10SOU 2020:46, s. 374 f.

11LO (2019), Sveriges jämställdhetsbarometer 2019 – Tid, makt och pengar i ett förändrat politiskt landskap, s. 23 f.

12SOU 2019:5, s. 178 f.

141

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

SOU 2022:31

ning eller timanställning, se tabell 5.5. Män har dock i större utsträck- ning än kvinnor prov- eller projektanställningar.

Tabell 5.5 Tidsbegränsat anställda i åldern 20–64 år efter typ av anställning 2019

 

Antal (i tusental)

Procent

 

Könsfördelning

 

 

 

 

 

 

 

(i procent)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

 

Män

 

Vikariat

74

33

23

 

12

 

69

 

31

Kallas vid

45

33

14

 

12

 

58

 

42

behov

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Timanställd

78

62

24

 

23

 

56

 

44

med

 

 

 

 

 

 

 

 

 

överenskommet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

schema för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

viss tid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Objekt/projekt

24

26

7

 

10

 

48

 

52

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ferie- och

15

16

5

 

6

 

48

 

52

säsongsarbete

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prov och

35

54

11

 

20

 

39

 

61

praktik

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

55

49

17

 

18

 

53

 

47

Totalt

328

272

100

 

100

 

55

 

45

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB.

Tillfälliga anställningar utgör tillsammans med deltidsanställningar anställningsformer som kan underlätta för enskilda att göra inträde och etablera sig på arbetsmarknaden, samtidigt som de ger större flexibilitet för arbetsgivare. Andelen tidsbegränsade anställningar varierar vanligtvis över konjunkturen. Mellan yrkeskategorierna arbetare och tjänstemän råder stora skillnader. Andelen arbetare med tillfälliga anställningar var enligt LO:s jämställdhetsbarometer närmare 10 procentenheter (21 procent) högre än bland tjänstemän (12 procent) under 2018 och det är skillnader som visat sig vara rela- tivt konstanta över tid. Skillnaden i andelarna är som störst, 15 pro- centenheter, mellan män i tjänstemannayrken och kvinnor i arbetar- yrken.13

Vidare är andelen anställda som har tidsbegränsade anställningar högre bland flykting- och anhöriginvandrare än bland inrikes födda.

13SOU 2020:46, s. 371 f.

142

SOU 2022:31

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

Bland alla grupper, oavsett födelseland, är andelen med tidsbegränsade anställningar avsevärt högre i åldersgruppen 20–24 år än i andra ålders- grupper. Andelen med tidsbegränsade anställningar är generellt även högre bland personer med lägre utbildning.14

Omfattningen av tidsbegränsade anställningar skiljer sig marginellt mellan sektorerna men är störst inom den kommunala sektorn. Där- emot varierar omfattningen kraftigt mellan olika branscher. Störst antal tidsbegränsade anställningar finns enligt uppgifter från SCB inom vård och omsorg, utbildning, finansiell verksamhet, företags- tjänster samt handel. I de två förstnämnda branscherna var antalet kvinnor betydligt högre än antalet män, framför allt inom vård och omsorg. Den största andelen tidsbegränsat anställda fanns inom hotell och restaurang, med drygt 40 procent, men även inom branschen för personliga och kulturella tjänster samt jordbruk, skogsbruk och fiske. Inom hotell och restaurang arbetar en större andel kvinnor än män.15

5.1.5Gigekonomi och nya anställningsformer

Under flera år har det pågått en utveckling där det uppkommit lösare anställningsliknande former som ofta utgår från digital teknik och olika plattformar. Det kan vara anställningar via bemanningsföretag, egenanställningsföretag eller inom gigekonomin. Enligt uppskattningar som har gjorts ökar dessa anställningstyper men motsvarar endast ungefär två procent av den totala sysselsättningen i Sverige.16

Den vanligaste formen av dessa anställningsformer är bemannings- företag, där utbytet mellan uppdragsgivaren och arbetstagaren sker via en tredje part. Arbetsgivare anlitar ett bemanningsföretag för att hyra in arbetskraft för kortare eller längre perioder. Det är bemannings- företaget som är arbetsgivare och som ansvarar för ledning och kontroll för den anställde som hyrs ut. Antalet anställda inom bemannings- branschen har ökat kraftigt under 2000-talet.17

Till skillnad från arbete som förmedlas via digitala plattformar eller egenanställning är uthyrning av arbetstagare via ett bemannings- företag reglerat i lagstiftning, i lagen (2012:854) om uthyrning av arbetstagare. Villkoren kan skilja sig åt mellan olika branscher men

14SOU 2020:30, s. 164.

15SCB (2020), Statistiska meddelanden, Utvecklingen för tidsbegränsat anställda 2005–2019.

16SOU 2021:98, s. 207 f.

17Jfr SOU 2017:101, s. 170.

143

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

SOU 2022:31

generellt beskrivs bemanningsanställningar som mer osäkra och mindre förmånliga än andra anställningar i termer av löner och arbetsvillkor.18 Vid anställningar via egenanställningsföretag förmedlas uppdraget genom en tredje part. Ett egenanställningsföretag fungerar som ett sorts bemanningsföretag, men där den anställde själv måste hitta sina uppdragsgivare och fakturera dem. Egenanställningsföretaget anställer personen, fakturerar kunden och betalar ut ersättningen i form av lön till den egenanställde. Egenanställningsföretaget tar hand om all ad- ministration kring uppdragen för den egenanställdes räkning, såsom fakturering, bokföring och redovisning samt inbetalning av skatter och avgifter. Egenanställning är vanligt inom olika typer av konsult- tjänster, och egenanställda finns inom frilansyrken inom media, kultur och it. De anställda har ofta låg omsättning i sin verksamhet och faktu-

rerar få arbetade timmar på årsbasis.19

Gigekonomin bygger på att delar av arbetskraften ska ha bered- skap att rycka in när efterfrågan är hög och dra sig tillbaka när den viker. Andra inslag i den nya bilden är crowdworking och work on demand via appar. Det kan till exempel röra sig om delvis kvalificerade uppgifter inom it-sektorn, där kommunikation sker via internet och de som utför arbetsuppgifterna arbetar enskilt och levererar sina tjänster via nätet. Det kan också handla om mindre kvalificerade tjänster som leveranser av varor eller livsmedel där beställningar och uppgifter om kunder ofta sker via digitala lösningar. I dessa fall saknas ett formellt förhållande mellan en arbetsgivare och en arbetstagare. Institutioner som traditionellt förknippas med svensk arbetsmarknad, såsom kollektivavtal, försäkringar, arbetslöshetskassa och anställnings- skydd, åsidosätts i många fall.20

Vad gäller gigekonomin råder det en osäkerhet kring vad som gäller för uppdragstagarna både skattemässigt och arbetsrättsligt. Inom EU pågår arbete med att ta fram ett direktiv om plattformsarbete, där syftet är att fastställa plattformsarbetarnas sociala rättigheter. Den nuvarande osäkerheten om vad som gäller kan också medföra att det blir svårare för de som är aktiva att ta del av socialförsäkringssystemen än för den som är anställd eller driver ett eget företag. För den som får ersättningen utbetald i form av lön, exempelvis från ett bemannings- företag, egenanställningsföretag eller ett eget aktiebolag, finns i regel

18SOU 2021:98, s. 206 f.

19SOU 2021:98, s. 205.

20Jfr SOU 2020:30, s. 119 och 377 samt SOU 2020:46, s. 372 f.

144

SOU 2022:31

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

en uppgift om inkomst av anställning. Denna kan ligga till grund för sjukpenninggrundande inkomst. Den som bedriver verksamheten som privatperson har däremot ett stort eget ansvar att själv betala egenavgifter eller säkerställa att köparna uppfyller sina krav för att de ska kunna ta del av trygghetssystemen.21

För tillfällig föräldrapenning som är en arbetsbaserad socialför- säkring är det avgörande att den sökande föräldern har en sjukpenning- grundande inkomst, men det krävs också att föräldern kan visa att arbete skulle ha utförts för perioden som ansökan gäller. Utredningen anser att den svårighet som finns för behovsanställda eller tim- anställda i dag torde vara densamma för personer som är sysselsatta utefter uppdrag eller via en plattform.

I utredningens kartläggning av konsekvenser av regelverket för tillfällig föräldrapenning framkommer vid intervjuer med hand- läggare på Försäkringskassan att deras uppfattning är att det före- kommer att personer med olika typer av uppdragsanställningar ansöker om ersättning, men endast i undantagsfall. Troligtvis använ- der sig föräldrar av andra lösningar såsom att senarelägga leverans eller utförande till följd av barnets sjukdom. Vid en allvarlig eller längre sjukdomsperiod hos barnet kan föräldrar däremot behöva ansöka om ersättning för vård av barn. Försäkringskassan behöver i dessa fall utreda med den arbetsgivare som föräldern skulle ha utfört ett uppdrag åt, om arbete var inplanerat och i vilken omfattning det var tänkt att ske. I utredningens kartläggning framgår att Försäkrings- kassans handläggare kan utgå från tidigare historik av uppdrag för att göra en bedömning av omfattningen på arbete som föräldern normalt utför.

5.1.6Arbetstidens förläggning

Bland de sysselsatta varierar arbetstidens förläggning, men enligt SCB:s uppgifter för 2018 arbetar de flesta dagtid på vardagar. Under 2018 arbetade 66 procent av männen och 63 procent av kvinnorna dagtid på vardagar. För både kvinnor och män har andelen varit relativt konstant över en tioårsperiod, med en något större ökning för kvinnor än för män.22

21SOU 2021:98, s. 200–209.

22SCB (2019), Statistiska meddelanden AM 110 SM 1903.

145

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

SOU 2022:31

Arbetstidens förläggning skiljer sig åt mellan arbetar- och tjänste- mannayrken. Skift-, kvälls- och nattarbete är vanligare bland dem som har ett arbetaryrke än bland dem som har ett tjänstemannayrke, enligt SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) 2020. Av kvinnor i arbetaryrken var det 44 procent som arbetade skift, medan motsvarande andel för tjänstemannayrken var 8 procent. Bland männen var det i arbetaryrken 30 procent som arbetade skift och 11 procent i tjänstemannayrken. Andelen kvinnor som arbetar kväll i arbetaryrken var 47 procent och motsvarande siffra för männen var 34 procent. För män i denna yrkeskategori är det dock 24 procent som arbetar natt, för kvinnorna 17 procent.

Av LO:s jämställdhetsbarometer från 2019 framgår att bland tjänstemän har åtta av tio sin arbetstid förlagd till dagtid på vardagar. En majoritet av tjänstemännen har även möjlighet att påverka arbets- tiden inom vissa ramar, genom flextid eller andra friare arbetstider. Bland arbetare är det en majoritet som inte kan påverka arbetstiden. Det gäller särskilt kvinnorna. Det är inte heller så vanligt att arbeta enbart dagtid och vardagar. Det gör sex av tio arbetarmän och fyra av tio arbetarkvinnor. Sett enbart till deltidsarbetande arbetarkvinnor är det tre av tio som jobbar enbart dagtid på vardagar. Det är alltså vanligt att arbetare har oregelbundna och obekväma arbetstider som är förlagda till kvällar, helger och nätter. Arbetarkvinnor är också de som i högst utsträckning har delade turer, det vill säga att arbetstiden är uppdelad med en lång obetald paus mitt på dagen.23

5.1.7Föräldrars frånvaro från arbetet

Av SCB:s undersökningar av arbetad tid framgår att kvinnor har såväl lägre arbetad faktiskt tid som vanligen arbetad tid. Mest tydlig är skillnaden bland föräldrar till yngre barn. Även män med yngre barn är mer frånvarande än motsvarande grupp utan yngre barn. För både kvinnor och män med yngre barn är sammanboende föräldrar mer frånvarande än ensamstående föräldrar, se tabell 1.6.

23LO (2019), Sveriges jämställdhetsbarometer 2019 – Tid, makt och pengar i ett förändrat politiskt landskap.

146

SOU 2022:31Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

Tabell 5.6

Faktisk och vanligen arbetad tid i genomsnitt

 

 

per vecka för sysselsatta i åldern 20–64 år 2019

 

 

Antal timmar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Faktisk

Vanligen

Faktisk

Vanligen

 

 

arbetad tid

arbetad tid

arbetad tid

arbetad tid

 

 

 

 

 

 

Med barn under 7 år:

 

 

 

 

 

 

 

 

Sammanboende

 

22,5

36,6

31,5

40,2

Ensamstående

25,7

36,4

32,4

40,3

 

 

 

 

Utan barn under 7 år:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sammanboende

30

37,1

34,5

40,4

 

 

 

 

 

Ensamstående

 

29,5

35,8

32,8

38

 

 

 

 

 

 

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB.

Anm: Faktisk arbetad tid är de antal timmar en person arbetar under referensveckan

Vanligen arbetad tid är den tid personen skulle arbeta enligt överenskommelse.

I SCB:s arbetskraftsundersökningar AKU ingår uppgifter om orsak till eventuell frånvaro, och en av dessa orsaker är vård av barn. I tabell 5.7 framgår att vård av barn är en vanlig orsak till frånvaro för anställda kvinnor och män med barn under 7 år. Särskilt vanlig är den för kvinnor. När det gäller del av veckan är kategorin övrig störst och här ingår bland annat föräldraledighet, studier, annan tjänstledighet mm, men även här är vård av barn den vanligaste frånvaroorsaken, sett till en enskild kategori för kvinnor och män med barn under 7 år.

147

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

SOU 2022:31

Tabell 5.7 Sysselsatta i åldern 20–64 år som varit frånvarande hel eller del av vecka efter orsak 2019

Andel (%) av alla sysselsatta

Frånvaroorsak

Samtliga

 

Samtliga med barn under

 

 

 

7 år

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Hela veckan

 

 

 

 

Sjuk

3

2

3

2

 

 

 

 

 

Semester

9

8

8

9

Vård av barn

4

1

17

6

 

 

 

 

 

Övriga

3

2

2

2

Totalt

19

13

31

18

 

 

 

 

 

Del av veckan

 

 

 

 

Sjuk

3

2

3

2

Semester

5

4

3

4

Vård av barn

2

2

8

6

Övriga

10

12

9

11

Totalt

20

21

22

23

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU) SCB.

5.1.8Tidsanvändning för föräldrar

I takt med att andelen kvinnor som arbetar heltid ökar, innebär det större krav på att kunna förena arbetsliv och familjeliv. Ett jämställt föräldraskap där kvinnor och män delar på ansvar för hushållsarbete och omvårdnaden om barn är en viktig förutsättning.24

I SCB:s tidsanvändningsundersökningar ges en bild av människors vardagsliv och hur befolkningen i åldern 20–84 år fördelar sin tid på olika aktiviteter, som fritids- och hemarbetsaktiviteter. Statistiken visar skillnader i kvinnors och mäns tidsanvändning, men också hur tidsanvändningen varierar i livets olika faser.

I undersökningen från 2010 framgår att kvinnor med barn lägger mer tid per vecka på obetalt arbete och män mer tid på förvärvs- arbete. Totalt lägger kvinnor i dag i genomsnitt 4 timmar per dag på obetalt hemarbete. Trots att män har ökat sin andel av det obetalda hemarbetet lägger de i genomsnitt 45 minuter mindre per vecka än kvinnor på det. Kvinnor lägger i stället allt mer tid på förvärvsarbete,

24Jfr Jämställdhetspolitiska delmålet 4. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgs- arbetet, Regeringens skrivelse 2016/17:10.

148

SOU 2022:31

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

21 minuter mer per dag, medan tiden för män har minskat med 14 minuter. Den totala tiden som läggs på förvärvsarbete och hem- arbete är därmed lika stor för kvinnor och män, cirka 7 timmar och 20 minuter per dag. I jämförelse med tidigare tidsanvändningsstudier från 1990 och 2000 har kvinnors andel av tid för hemarbete minskat samtidigt som andelen tid för förvärvsarbete har ökat. Mäns tid för hemarbete är relativt konstant över tid, men andelen tid som ägnas åt förvärvsarbete har minskat något över tid. Både kvinnor och män med små barn är den grupp som har minst fritid. Andelen fritid är relativt likvärdig för denna grupp.

Vad gäller andelen tid för omsorg om egna barn har kvinnors tid minskat, framför allt mellan år 1990 och 2000. För män har samma andel ökat sedan 1990. Av tabell 1.8 nedan framgår dock att kvinnors andel fortfarande är markant större än mäns.

Tabell 5.8 Tid för förvärvsarbete och obetalt arbete för personer i åldern 20–64 år efter aktivitet 2010/2011

Timmar och minuter per vecka omräknat till decimaltal

 

Kvinnor

Män

 

 

 

Förvärvsarbete

30,35

37,00

Totalt obetalt arbete, därav

26,83

21,23

 

 

 

Hushållsarbete totalt

12,37

7,23

Underhållsarbete

2,33

4,32

 

 

 

Omsorg om egna barn

3,97

2,45

Omsorg om andra

0,82

0,93

 

 

 

Inköp av varor och tjänster

3,15

2,45

Annat hemarbete

0,93

0,82

 

 

 

Resor i samband med hemarbete

3,15

3,15

 

 

 

Källa: SCB, Tidsanvändningsundersökningen 2010.

Fortfarande tar kvinnor ett större ansvar för hemmet och familjen än män, medan män förvärvsarbetar i större utsträckning. Samman- lagt utförde kvinnor under vardagar 35 procent mer obetalt arbete än män, samtidigt som män utförde 25 procent mer betalt arbete. Under helger utför kvinnor både mer obetalt arbete och mer betalt arbete. Skillnader i tidsanvändning för hushållsarbete och omsorg om egna barn är extra tydliga för sammanboende småbarnsföräldrar, även om det såklart finns många familjer där papporna är mer

149

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

SOU 2022:31

involverade i hushållet och barnen. Kvinnors huvudansvar för familjen skapar ett dubbelt ansvar för arbete och familj, och det kan leda till stress med negativa hälsokonsekvenser på både kort och lång sikt.25

SCB publicerade i maj 2022 en ny tidsanvändningsundersökning som genomfördes under 2021.26 Den visar på samma sätt som tidigare tidsundersökningar att kvinnor med barn lägger mer tid per vecka på hushållarbete och omsorg om egna barn och män mer tid på att hantera ekonomin, underhåll av fordon och bostad samt för- värvsarbete. Män som förvärvsarbetar uppger att de lägger något mer tid än kvinnor på just förvärvsarbete, eller i genomsnitt 34 minuter mer per dygn. Tidsanvändningen kopplat till aktiviteter inom hushålls- arbetet skiljer sig inte nämnvärt mellan heltidsarbetande och deltids- arbetande, vare sig för kvinnor eller för män. Deltidsarbetande kvinnor lägger dock lika mycket eller mer tid på barnen än heltidsarbetande kvinnor. För männen är det däremot tvärtom, då de heltidsarbetande männen anger att de lägger mer eller lika mycket tid på aktiviteter kopplat till barnen jämfört med deltidsarbetande männen. Vidare framgår att sammanboende kvinnor med barn lägger mer tid än ensam- stående kvinnor med barn på aktiviteter kopplat till barn. Samma mönster återkommer för män där sammanboende män med barn lägger mer tid på dessa aktiviteter än de män som är ensamstående med barn. En förklaring till skillnaderna kan vara att ensamstående med barn har barnen boende hos sig i mindre utsträckning än sammanboende.

5.1.9Sammanfattande iakttagelser

Utifrån de uppgifter som framgår av avsnitten ovan är sysselsättningen hög bland föräldrar i Sverige, särskilt sett ur ett internationellt perspek- tiv. Det finns dock skillnader i förutsättningarna på arbetsmarknaden för kvinnor och män. Till viss del kan de skillnader som finns i arbets- tidens förläggning och omfattning hänföras till att kvinnor och män verkar i olika branscher och sektorer. Kvinnor och män fortsätter dock i stor utsträckning att behålla anknytningen till arbetsmarknaden efter att de har blivit föräldrar, även om kvinnors arbetsutbud påverkas i större utsträckning än mäns av föräldraskap. Kvinnor arbetar fort- farande deltid i betydligt större utsträckning än män, särskilt kvinnor

25IFAU (2020), Arbete, familj och kvinnors hälsa senare i livet, Rapport 2020:8, s. 3.

26SCB (2022), En fråga om tid– En studie av tidsanvändningen bland kvinnor och män 2021.

150

SOU 2022:31

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

med yngre barn. Kvinnor utför också en större andel av det obetalda arbetet och omvårdnaden om barnen. Samtidigt visar studier att kvinnors andel vad gäller omvårdnaden om barnen minskar medan mäns andel ökar. I takt med att kvinnor förvärvsarbetar i allt högre utsträckning krävs det sannolikt att män tar ett större ansvar för barnen. Samtidigt torde också män i större utsträckning än tidigare vilja ta mer ansvar för omvårdnaden om barnen i takt med normer om vikten av och fördelarna med delat föräldraskap får genomslag. I detta sammanhang spelar även rätten till föräldraförsäkring, och dess utformning, en viktig roll.

5.2Kartläggning av föräldrars användande av tillfällig föräldrapenning

Utredningen har kartlagt föräldrars nyttjande av tillfällig föräldra- penning för vård av barn i syfte att undersöka hur nyttjandet skiljer sig mellan olika grupper på arbetsmarknaden.

Antalet utbetalda nettodagar med tillfällig föräldrapenning har ökat över tid, se figur 5.1. Det ökade nyttjandet har förklarats med en ökad sysselsättningsgrad och ökade inkomster, en ökad andel barn som går i förskolan samt ett förenklat ansökningsförfarande. Därtill har det konstaterats att även det slopande intygskravet från skola och barnomsorg under 2013 ledde till ett ökat nyttjande.27 Försäkrings- kassan har analyserat vad ökningen av nettodagar mellan 2009 och 2018 berodde på, och har kommit fram till att 40 procent av ökningen berodde på ett ökat antal barn i befolkningen. Under den perioden ökade antalet nettodagar med över två miljoner dagar. Ett ökat nyttjande, sett till nettodagar per barn som försäkringen användes för, förklarade 31 procent av ökningen. Resterande 29 procent berodde på en ökad andel barn som tillfällig föräldrapenning nyttjades för. Sammantaget var det nyttjandet, mer än en ökad mängd barn i befolk- ningen, som ledde till att antal utbetalda nettodagar ökade mellan 2009 och 2018.28 Den kraftiga ökningen av utbetalda nettodagar under 2020 berodde till stor del på covid-19-pandemin. Många förskolor skärpte

27Försäkringskassan (2018), Felaktiga utbetalningar av tillfällig föräldrapenning – Hur utbrett är problemet, vad beror det på och vad kan Försäkringskassan göra för att motverka de fel- aktiga utbetalningarna? Socialförsäkringsrapport 2018:1, s. 32.

28Försäkringskassan (2021), Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn – Varför ökade totalt antal nettodagar 2009–2018? Socialförsäkringsrapport 2021:2, s. 26.

151

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

SOU 2022:31

bedömningen av barnens hälsotillstånd vilket har inneburit att många barn har varit hemma längre med mildare symptom.29

Figur 5.1 Totalt antal utbetalda nettodagar för vård av barn

9000000

8000000

7000000

6000000

5000000

4000000

3000000

2000000

1000000

0

Samtliga Kvinnor Män

Källa: Försäkringskassan.

5.2.1Användande efter barnets ålder

I vilken utsträckning föräldrar använder tillfällig föräldrapenning beror till stor del på barnens ålder. Ersättning lämnas betydligt oftare för yngre barn än för äldre barn och antalet genomsnittliga utbetalda dagar per barn sjunker i takt med barnets stigande ålder. I figur 5.2 framgår att det används flest dagar för vård av barn för tvååriga barn. Av de tvååringar som tillfällig föräldrapenning utbetalades för under 2019 användes i snitt 11,7 dagar. Under 2020 användes 15,5 dagar per tvåårigt barn, följt av 16,8 dagar 2021. Ökningen på grund av covid-19-pandemin var något mer utmärkande bland de äldre barnen i början av pandemin, men drevs sedan framför allt av ett ökat uttag för barn i förskoleåldern.30

29Försäkringskassan (2021), Socialförsäkringen i siffror 2021, s. 28.

30Försäkringskassan (2021), Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn – Varför ökade totalt antal nettodagar 2009–2018? Socialförsäkringsrapport 2021:1, s. 37.

152

SOU 2022:31

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

Figur 5.2 Antal nettodagar per barn, för barn som tillfällig föräldrapenning för vård av barn har lämnats för, efter barnets ålder

17

16

15

14

13

12

11

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

0

1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år

2019 2020 2021

Källa: Försäkringskassan.

För barn i åldern 1–11 år som tillfällig föräldrapenning nyttjades för utbetalades i genomsnitt 7,5 dagar 2019, följt av 9,5 för 2020 och 9,9 dagar för 2021. Det genomsnittliga antalet uttagna dagar per barn i befolkningen för barn i åldern 1–11 år är lägre, 4,4 dagar 2019, 5,6 dagar 2020 och 5,7 dagar 2021. Det beror på att alla barn inte har föräldrar som nyttjar försäkringen.

Av de barn som föddes 2009 och fyllde 12 år under 2021 hade 7 procent föräldrar som inte hade nyttjat en enda dag med tillfällig föräldrapenning när barnet var 1–11 år. Andelen barn som det har lämnats tillfällig föräldrapenning för har ökat något över tid. För barn som föddes 1994 nyttjades tillfällig föräldrapenning för 91,6 pro- cent av barnen, jämfört med 92,8 procent för barnen födda 2009.31

För att ge en bild av det totala nyttjandet av tillfällig föräldra- penning för barn i åldern 1–11 år presenteras i figur 5.3 det genom- snittliga antalet nyttjade nettodagar efter barnets födelseår. Av de barn som tillfällig föräldrapenning har lämnats för hade det igenom- snitt lämnats totalt 51 dagar innan barnen födda 2009 fyllde tolv år. Som framgår i figuren har det genomsnittliga antalet dagar ökat något för varje årskull. För barn födda 1994, som var 12 år 2006, hade

31Uppgifter från Försäkringskassan, egna bearbetningar.

153

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

SOU 2022:31

det i genomsnitt lämnats totalt 44 dagar med tillfällig föräldrapenning när de var i åldern 1–11 år.

Figur 5.3 Genomsnittligt totalt antal nettodagar med tillfällig föräldrapenning för vård av barn, för barn i åldern 1–11 år, efter barnets födelseår

60

50

40

30

20

10

0

Källa: Uppgifter från Försäkringskassan, egna bearbetningar.

5.2.2Kvinnor och mäns användande

Fler föräldrar ansöker om och får utbetalt tillfällig föräldrapenning för vård av barn i dag än för tio år sedan. Antal mottagare av tillfällig föräldrapenning för vård av barn var knappt 700 000 per år mellan åren 2006–2012, se figur 5.4. Under dessa år var andelen män relativt konstant och utgjorde i genomsnitt cirka 42 procent av mottagarna. Antal mottagare ökade med 8 procent mellan åren 2012 och 2013 och ökningen var särskilt stor bland män. Ökningen hänger samman med borttagandet av frånvarointyget den 1 januari 2013.32 Även antalet nettodagar som betalades ut ökade kraftigt år 2013, vilket bland annat kan ha berott på att Försäkringskassan hösten 2012 gjorde det möjligt att ansöka om tillfällig föräldrapenning via mobilen.33 Sedan dess har antalet föräldrar som nyttjar tillfällig föräldrapenning

32Försäkringskassan (2021), Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn – Varför ökade totalt antal nettodagar 2009–2018? Socialförsäkringsrapport 2021:2, s. 17.

33Försäkringskassan (2021), Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn – Varför ökade totalt antal nettodagar 2009–2018? Socialförsäkringsrapport 2021:2, s. 8.

154

SOU 2022:31

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

fortsatt att öka fram till 2020. Av det totala antalet föräldrar som mot- tog ersättning mellan åren 2012 och 2020 var cirka 44 procent män.

Figur 5.4 Antal mottagare av tillfällig föräldrapenning för vård av barn, efter förälderns kön

1000000

900000

800000

700000

600000

500000

400000

300000

200000

100000

0

Samtliga Kvinnor Män

Källa: Försäkringskassan.

Nyttjandet av tillfällig föräldrapenning är generellt sett mer jämställt än vad uttaget av föräldrapenning är, se figur 5.5. En skillnad mellan ersättningarna är dock att tillfällig föräldrapenning inte kan nyttjas av alla föräldrar. För att få rätt till tillfällig föräldrapenning krävs att föräldern avstår från arbete. En förälder som inte förvärvsarbetar saknar därmed rätt till tillfällig föräldrapenning, och anses kunna vårda barnet vid sjukdom, vilket innebär att inte heller den andra föräldern har rätt till tillfällig föräldrapenning, även då denne för- värvsarbetar.

År 2019 utbetalades för första gången 30 procent av föräldrapen- ningdagarna ut till män. Utvecklingen har därefter stannat av och under 2021 sågs för första gången en liten minskning i männens andel av dagarna i jämförelse med året innan. För tillfällig föräldrapenning för vård av barn har männens andel av det totala antalet utbetalda dagar däremot långsamt fortsatt att öka. Mäns utbetalda dagar har de senaste åren ökat mer än kvinnors. År 2021 utbetalades knappt

155

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

SOU 2022:31

8,4 miljoner nettodagar med tillfällig föräldrapenning för vård av barn, och av dem lämnades drygt 3,3 miljoner dagar till män och knappt 5,1 miljoner dagar till kvinnor.

Figur 5.5 Mäns andel av uttaget av tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning

Andel av utbetalda nettodagar per år

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Tillfällig föräldrapenning för vård av barn

Föräldrapenning

Källa: Försäkringskassan.

Under covid-19-pandemin har utvecklingen mot ett jämställt uttag av tillfällig föräldrapenning för vård av barn gått något snabbare än tidigare. En förklaring är att föräldrar delar mer lika på dagarna när det totala antalet utbetalda dagar med tillfällig föräldrapenning är större. De månader då det betalades ut flest antal nettodagar med tillfällig föräldrapenning för vård av barn under 2021 var också de månader när mäns andel var som störst. Även före covid-19-pande- min var andelen dagar som utbetalades till män störst under årets tre första månader, då det vanligtvis betalas ut flest dagar med tillfällig föräldrapenning. Föräldrapar som behöver vara hemma längre med ett sjukt barn verkar därmed dela mer lika på ansvaret för det sjuka barnet. En trolig förklaring till att föräldrar delar mer lika på dagarna om barnet är sjukt under en längre period är att den förälder som i första hand brukar vårda barnet därmed behöver vara frånvarande

156

SOU 2022:31

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

från arbete alltför många dagar i rad, och därför har behov av att dela på perioden med sin partner.34 För det fall att utvecklingen fortsätter som de senaste åren skulle männen kunna ta ut mer än 40 procent av dagarna redan under 2022, men i och med att ökningen på senare tid antas bero på pandemin så är prognosen osäker.35

5.2.3Användande efter utbildningsnivå, sysselsättningsgrad och födelseland

För att kartlägga användandet av tillfällig föräldrapenning har utred- ningen analyserat andelen föräldrar med barn i åldrarna 1–11 år som använt tillfällig föräldrapenning och antal uttagna dagar per mottagare efter bland annat utbildningsnivå, sysselsättningsgrad och födelseland.

Analyserna har gjorts i SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT för år 2019, året före covid-19-pandemin. Under året var det 48,9 procent av de föräldrar som hade barn i åldern 1–11 år som mottog tillfällig föräldrapenning för vård av barn. Andelen kvinnor som använde ersättningen var högre än andelen män, 53,2 procent respektive 44,3 procent. Att inte fler än hälften av föräldrarna med barn i åldern 1–11 år nyttjade försäkringen har flera förklaringar. Dels kan rätt till tillfällig föräldrapenning saknas, dels kan föräld- rarna ha valt att lösa omsorgen av barnet på annat sätt när och om barnet har varit sjukt. För de föräldrar som använde tillfällig föräld- rapenning under 2019 betalades det i genomsnitt ut 7,7 nettodagar under året. För kvinnor betalades 8,3 nettodagar i genomsnitt ut under året och för män 6,8 nettodagar.

Användande efter utbildningsnivå

Andelen föräldrar till barn i åldern 1–11 år som använde tillfällig föräldrapenning för vård av barn var minst i gruppen föräldrar med förgymnasial utbildning, se tabell 5.9. Totalt sett hade drygt 52 pro- cent av föräldrar med gymnasial eller eftergymnasial utbildning fått utbetalt ersättning för vård av barn jämfört med 29,5 procent av de med förgymnasial utbildning. Föräldrar med enbart förgymnasial

34Försäkringskassan (2021), Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn – Varför ökade totalt antal nettodagar 2009–2018? Socialförsäkringsrapport 2021:1, s. 38.

35Försäkringskassan (2022), Årsredovisning 2021, s. 45.

157

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

SOU 2022:31

utbildning är en grupp som är liten i Sverige jämfört med de andra två grupperna. I en studie från IFAU där det undersöktes i vilken grad föräldrar nyttjade tillfällig föräldrapenning när barnet var sjuk- frånvarande från förskolan framkom också att föräldrar med låg utbildning i lägre grad nyttjade försäkringen, trots att de hade barn som i större grad var sjukfrånvarande.36 En möjlig förklaring till att färre föräldrar med enbart förgymnasial utbildning har använt till- fällig föräldrapenning är att fler i den gruppen har en sämre arbets- marknadsanknytning, med fler korta eller tillfälliga anställningar och färre heltidsanställningar. Ju kortare utbildningsnivå desto vanligare är det med tidsbegränsade anställningar.37 En annan möjlig förklaring är att fler i gruppen arbetar obekväm arbetstid och att en partner redan är hemma och tar hand om barnet när den som arbetar kväll och natt går på sitt pass.

Tabell 5.9 Andel föräldrar med barn i åldern 1–11 år som nyttjade tillfällig föräldrapenning någon gång under året efter utbildningsnivå

År 2019, procent

Utbildningsnivå

Samtliga

Kvinnor

Män

 

 

 

 

Förgymnasial

29,5

26,4

32,1

Gymnasial

52,5

56,9

49,1

Eftergymnasial

52,2

57,8

44,4

Totalt

48,9

54,4

45,2

Källa: Baserat på SCB, FASIT för 2019.

Sett till antalet utbetalda dagar bland dem som faktiskt använde till- fällig föräldrapenning framkommer ett något annorlunda mönster. För föräldrar med eftergymnasial utbildning som använde ersätt- ningen lämnades det i genomsnitt färre dagar med tillfällig föräld- rapenning för vård av barn under 2019 än för föräldrar med förgym- nasial och gymnasial utbildning som använde ersättningen, se tabell 5.10. Flest dagar betalades ut till kvinnor och män med för- gymnasial utbildning. Bland den låga andel som faktiskt använde till- fällig föräldrapenning var nyttjandet, sett till faktiskt utbetalda dagar per mottagare, därmed större. En förklaring är att föräldrar med låg

36IFAU (2018), Familj och arbete under småbarnsåren – Hur använder föräldrar förskola och föräldraförsäkring?, rapport 2018:24, s. 30 och 31.

37SOU 2020:30 s. 116–117.

158

SOU 2022:31

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

utbildningsnivå som faktiskt har nyttjat försäkringen har haft större behov av tillfällig föräldrapenning då de har mindre flexibla arbeten.

Tabell 5.10 Antal nettodagar per mottagare efter utbildningsnivå

År 2019

Utbildningsnivå

Samtliga

Kvinnor

Män

 

 

 

 

Förgymnasial

9,5

11,1

8,5

Gymnasial

8,2

9,4

7,1

 

 

 

 

Eftergymnasial

6,9

7,4

6,0

Totalt

7,7

8,3

6,8

Källa: Baseras på SCB, FASIT för 2019.

Användande efter omfattning på anställning

Tillfällig föräldrapenning kompenserar för en del av inkomstför- lusten när föräldern har behov av att avstå arbete för att vårda sitt barn. I vilken omfattning föräldern arbetar är därför relevant i kart- läggningen av föräldrarnas användande av försäkringen. Som framgår i tabell 5.11 var andelen som nyttjade tillfällig föräldrapenning för vård av barn störst bland de som arbetade lång deltid (50–89 procent av heltid) och heltid. Under 2019 var det enbart 35,1 procent av kvinnorna som arbetade kort deltid (mindre än halvtid) som fick utbetalt tillfällig föräldrapenning för vård av barn. För män var mot- svarande andel 20,7 procent, men värt att notera i sammanhanget är att det totalt sett var få män som arbetade kort deltid. Skillnaderna mellan andelen som nyttjade försäkringen bland de med lång deltid och heltid var små för kvinnorna och större för männen.

Trots att information om barnens hälsotillstånd saknas liksom anledning till att föräldrarna har behövt nyttja tillfällig föräldrapen- ning, är det ändå tydligt att nyttjandet skiljer sig åt mellan olika grupper. Resultatet att föräldrar med lägre sysselsättningsgrad och låg utbildning nyttjar försäkringen i lägre grad än föräldrar som arbetar lång deltid och heltid samt har högre utbildning, är i sig inte särskilt förvånande, utan snarare en direkt effekt av försäkringens konstruktion. Föräldrar som inte arbetar i någon större omfattning har också mindre behov av att avstå arbete och därmed även mindre behov av den tillfälliga föräldrapenningen. På så vis speglar nyttjandet av den tillfälliga föräldrapenningen situationen för föräldrar med olika ställning på arbetsmarknaden.

159

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

SOU 2022:31

Tabell 5.11 Andel föräldrar med barn i åldern 1–11 år som nyttjade tillfällig föräldrapenning någon gång under året efter sysselsättningsgrad

År 2019, procent

Sysselsättningsgrad

Samtliga

Kvinnor

Män

 

 

 

 

Kort deltid (1–49 %)

31,2

35,1

20,7

Lång deltid (50–89 %)

58,8

64,0

42,4

 

 

 

 

Heltid (minst 90 %)

56,4

65,8

49,8

Totalt

48,9

53,2

44,3

Källa: Baserat på SCB, FASIT för 2019.

Sett till genomsnittligt antal utbetalda dagar använde de föräldrar som arbetade kort deltid och lång deltid 8,5 respektive 8,6 nettodagar, se tabell 5.12. De som arbetade heltid nyttjade i snitt 7,3 nettodagar. I likhet med mönstret för föräldrar med låg utbildningsnivå var antal dagar per mottagare för de som arbetade kort deltid och faktiskt nyttjade tillfällig föräldrapenning något högre.

Tabell 5.12 Antal nettodagar per mottagare efter sysselsättningsgrad

År 2019

Sysselsättningsgrad

Samtliga

Kvinnor

Män

 

 

 

 

Kort deltid (1–49 %)

8,5

8,8

6,9

Lång deltid (50–89 %)

8,6

8,9

7,5

 

 

 

 

Heltid (minst 90 %)

7,3

8,0

6,7

Totalt

7,7

8,3

6,8

Källa: Baserat på SCB, FASIT för 2019.

Användande för inrikes och utrikesfödda

Utrikesfödda har ett lägre användande av tillfällig föräldrapenning än föräldrar som är födda i Sverige. Uttagsmönstret mellan inrikes- och utrikesfödda föräldrar skiljer sig åt gällande andelen som nyttjar försäkringen. Totalt sett använde 56,1 procent av de föräldrar som var födda i Sverige tillfällig föräldrapenning för vård av barn under 2019 jämfört med 32,4 procent av de föräldrar som inte var födda i Sverige, se tabell 5.13. Enbart 34,1 procent av de utrikesfödda kvinnorna använde under 2019 tillfällig föräldrapenning för vård av barn, att jäm- föra med 61,8 procent av de inrikes födda kvinnorna. Försäkrings-

160

SOU 2022:31

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…

kassan har i sin analys av varför nettodagarna ökat visat att andelen barn som tillfällig föräldrapenning lämnades för är lägre bland barn vars båda föräldrar är födda utomlands, en skillnad som kvarstod även då hänsyn togs till andra socioekonomiska faktorer. Därtill framkom att en ökad andel barn som har föräldrar som är födda utomlands minskade ökningen i andelen barn som tillfällig föräldra- penning nyttjades för under perioden 2009–2018.38 En observerad skillnad mellan inrikes- och utrikesfödda är att det är betydligt vanligare med tidsbegränsade anställningar hos utrikes födda, och då särskilt bland flykting- och anhöriginvandrare.39

Tabell 5.13 Andel föräldrar med barn i åldern 1–11 år som använde tillfällig föräldrapenning någon gång under året efter födelseland

År 2019

Födelseland

Samtliga

Kvinnor

Män

 

 

 

 

Sverige

56,1

61,8

50,3

Ej Sverige

32,4

34,1

30,5

 

 

 

 

Totalt

48,9

53,2

44,3

Källa: Baserat på SCB, FASIT för 2019.

Skillnaden i utbetalade dagar per mottagare mellan inrikes och utrikes- födda är däremot inte särskilt stor. Av de föräldrar som tillfällig för- äldrapenning för vård av barn utbetalades för år 2019, och som var födda i Sverige, användes i genomsnitt 8,3 nettodagar. Utrikesfödda hade ett något lägre genomsnittligt användande av tillfällig föräldra- penning, för både kvinnor och män, se tabell 5.14. Till skillnad från tidigare mönster för de med lägre utbildningsnivå och de med lägre sysselsättning nyttjar inte de utrikesfödda kvinnor som faktiskt använder försäkringen fler dagar per mottagare än kvinnor födda i Sverige. Tvärtom är både andelen som nyttjar försäkringen och antal utbetalda dagar per mottagare högre för föräldrar födda i Sverige.

38Försäkringskassan (2021), Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn – Varför ökade totalt antal nettodagar 2009–2018? Socialförsäkringsrapport 2021:2, s. 32 och 39.

39SOU 2020:30, s. 115 och 116.

161

Arbetslivets förutsättningar och föräldrars användande av…SOU 2022:31

Tabell 5.14 Antal nettodagar per mottagare efter födelseland

År 2019

Födelseland

Samtliga

Kvinnor

Män

Sverige

8,3

9,1

7,4

Ej Sverige

7,5

8,2

6,6

 

 

 

 

Totalt

7,7

8,3

6,8

Källa: Baserat på SCB, FASIT för 2019.

5.2.4<