MÄRTA STENEVI
Riksdagsledamot (MP)
2023-09-07
Dnr 2721-2022/23
Under en pressträff på Regeringskansliet den 7 september 2023 annonserade energi- och näringsministern Ebba Busch tillsammans med Sverigedemokraternas talesperson för ekonomiska frågor Oscar Sjöstedt en skattesänkning på bensin och diesel och en fortsatt skattenedsättning på jordbruksdiesel.
På denna pressträff fick ministern följande fråga: "Hur stora utsläpp leder detta till jämfört med om man inte hade gjort det här?"
Statsrådet svarade på denna fråga med följande: "Den fullständiga beräkningen har vi ännu inte gjort utan kommer att återkomma till".
Faktum är dock att det redan finns utsläppsberäkningar för de förslag som regeringen presenterade på pressträffen.
I regeringens promemoria Sänkt skatt på bensin och diesel kan man läsa följande:
"Sett isolerat bedöms förslaget leda till att de territoriella utsläppen av fossil koldioxid från transportsektorn och från arbetsmaskiner ökar med ungefär 350 000 ton 2024 och ungefär 490 000 ton 2025."
I regeringens promemoria Vissa förslag på bränsleskatteområdet inför budgetpropositionen 2024 kan läsa följande om nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på s.k. jordbruksdiesel:
"Effekten av det lägre pris på diesel som den föreslagna åtgärden innebär leder endast till en mindre temporär ökning av förbrukningen under 2024 och 2025. Att förbrukningen ökar ger högre koldioxidutsläpp och utsläpp av övriga luftföroreningar, såsom partiklar och kväveoxider. Det kan medföra något försämrade möjligheter för Sverige att på ett kostnadseffektivt sätt nå målet om inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045. Effekten beräknas dock bli mycket begränsad i förhållande till de totala utsläppen, i synnerhet som åtgärden är tillfällig och den här föreslagna utökningen av skattenedsättningen endast gäller under 2024 och 2025."
Det framgår alltså tydligt av regeringens två PM att det visst har gjorts beräkningar av förslagens effekter på Sveriges växthusgasutsläpp. Således är det svårt att dra några andra slutsatser än att statsrådet vid den aktuella pressträffen avsiktligt undanhöll information från allmänheten, troligtvis i syfte att undvika att information om förslagens klimateffekter sprids.
Av 1 kap. 9 § RF framgår att "Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet". Konstitutionsutskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat att det är en självklar utgångspunkt att statsråds uttalanden ska vara korrekta. Statsråd ansvarar för sina uttalanden och därmed även för att de uppgifter som de lämnar är korrekta. Utskottet har vid flera tillfällen riktat kritik mot att uttalanden från olika statsråd varit missvisande eller felaktiga. Ett statsråd ska således iaktta saklighet i sin tjänsteutövning och säkerställa att hens uttalanden är korrekta.
Konstitutionsutskottet bör därför granska energi- och näringsministerns uttalande på den nämnda pressträffen, samt statsrådets agerande i övrigt kring denna fråga, med avseende på dess förenlighet med regeringsformens krav på saklighet.
Märta Stenevi