Svar på fråga 2022/23:917 av Niklas Karlsson (S)
Bankernas övervinster
Niklas Karlsson har frågat finansministern om ministern har för avsikt att åtgärda de övervinster bankerna gör på konsumenternas bekostnad och i så fall hur.
Frågan har överlämnats till mig.
I grunden är det positivt för svensk ekonomi att svenska banker är lönsamma. Det gör att de blir mer motståndskraftiga mot finansiella störningar och att de i högre grad kan upprätthålla sin kreditgivning i sämre ekonomiska tider. Men lönsamheten får inte uppkomma på bekostnad av ett starkt konsumentskydd och välfungerande konkurrens bankerna emellan.
Bankmarknaden i Sverige är koncentrerad och domineras av ett fåtal storbanker. Vissa indikatorer pekar förvisso på att konkurrensen har ökat de senaste åren – storbankerna har tappat marknadsandelar, bolånemarginalerna är enligt Finansinspektionen de lägsta på tio år och kunderna har blivit mer rörliga – men storbankerna har fortsatt en stark ställning. Ett exempel på det senare är att bankerna under 2022 och 2023 kunnat vara så snabba med att höja räntan på sin utlåning men inte behövt justera för löne- och sparkonton i någon större utsträckning förrän fram till nyligen. Finansministern har i samtal med de större bankernas verkställande direktörer påtalat att denna diskrepans varit anmärkningsvärd och att den reser en rad frågetecken om konkurrenssituationen på svensk bankmarknad.
Som Konkurrensverket har påpekat är en av de viktigaste förklaringarna till storbankernas dominans att kunderna är obenägna att byta bank. Det är därför viktigt att på olika sätt stärka bankkundernas ställning och öka deras förutsättningar att förhandla med sin bank.
Regeringen gav därför redan i slutet av förra året Finansinspektionen i uppdrag att genomföra en analys av behovet av åtgärder för att stärka konsumenters ställning på bankmarknaden, med särskild inriktning på räntor och avgifter för bolån och sparkonton. Myndigheten ska även lämna förslag till åtgärder som behöver vidtas. Kartläggningen och behovsanalysen ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 19 oktober 2023. Uppdraget ska slutredovisas senast den 25 maj 2024.
Vidare har en sakkunnig fått i uppdrag att se över beräkningsschablonen för ränteskillnadsersättning. En ändring skulle syfta till att göra det mindre kostsamt för kunden att säga upp ett bundet lån i förtid och därmed enklare att byta bank. Uppdraget ska redovisas i slutet av september.
Jag förväntar mig också av bankerna att det i närtid kommer bli lättare för alla att få del av sina amorteringsunderlag digitalt, så att det också i detta avseende blir lättare att byta bank.
Jag kommer att följa frågan också fortsättningsvis.
Stockholm den 23 augusti 2023
Niklas Wykman