Ju2023/01831 Justitiedepartementet Justitieministern Till riksdagen
Svar på fråga 2022/23:914 av Johanna Haraldsson (S)
Ansvar för dödsfall på arbetet
Johanna Haraldsson har frågat jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern om hon har för avsikt att vidta några åtgärder för att förbättra utredningarna av dödsfall på jobbet och på så sätt få fler ansvariga fällda i domstol, och i så fall vilka.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Det är arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvaret enligt arbetsmiljölagstiftningen. Med kunskap och ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan de allra flesta av dödsolyckorna och arbetsrelaterade dödsfallen förebyggas. Vid Arbetsmiljöverkets inspektioner undersöks om det finns brister i arbetsmiljön men myndigheten arbetar också med att stärka arbetsplatsens egen förmåga att förebygga risker. Om någon anställd skadas eller dör till följd av slarv eller oaktsamhet från arbetsgivaren ska det anmälas som ett arbetsmiljöbrott.
Eftersom arbetsmiljöbrott ofta är komplexa och svåra att utreda har Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Arbetsmiljöverket tagit fram myndighetsgemensamma rutiner vid utredning av arbetsmiljöbrott. Vid Polismyndigheten finns särskilda utredningsgrupper där förundersökningsledare och utredare hanterar arbetsmiljöbrott. Vid Åklagarmyndigheten handläggs alla ärenden om arbetsmiljöbrott vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål där det arbetar åklagare med särskild erfarenhet och kompetens.
Det strukturerade samarbetet mellan myndigheterna har förbättrat handläggningen och höjt kvaliteten i förundersökningarna. Samverkan har bidragit till att utredningstiden avseende olyckor med dödlig utgång har minskat och att antalet arbetsgivare och företag som lagförs för arbetsmiljöbrott har ökat de senaste åren.
Arbetsmiljöbrott kan också vara del av en mer omfattande kriminalitet i arbetslivet, en form av arbetslivskriminalitet. Inte sällan finns också kopplingar till organiserad brottslighet. I Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2023 avsattes särskilda medel för den fortsatta uppbyggnaden av sju regionala center mot arbetslivskriminalitet för att bekämpa brott, fusk och missbruk kopplat till arbetsmarknaden. De myndighetsgemensamma kontroller som genomförs som del av satsningen är en viktig del i arbetet mot denna form av kriminalitet. Brottslighet och fusk i arbetslivet leder till negativa konsekvenser för arbetstagare, företag, samhället och de offentliga finanserna. Det är dessutom en inkomstkälla för organiserad brottslighet. Arbetstagare riskerar att utnyttjas på arbetsmarknaden, bland annat genom osäkra arbetsvillkor, lägre löner, allvarliga kränkningar av arbetstagares rättigheter och minskat skydd enligt arbetsrätts- och sociallagstiftningen. För att nå framgång i arbetet mot arbetslivskriminalitet är det viktigt att kunna utveckla en effektiv myndighetssamverkan.
En förutsättning för att myndigheterna ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt är att deras resurser används effektivt. I budgetpropositionen för 2023 gjordes stora satsningar på rättsväsendet, bland annat på fler poliser och åklagare. Målet för regeringens politik är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet.
Ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Det är viktigt att utredningar om arbetsmiljöbrott kan bedrivas så effektivt som möjligt.
Stockholm den 28 augusti 2023
Gunnar Strömmer