Svar på fråga 2022/23:890 av Teresa Carvalho (S)
Den svenska modellen för arbetsmarknaden
Teresa Carvalho har frågat mig om det är en medveten strategi från regeringens sida att agera på ett sätt som undergräver parterna på svensk arbetsmarknad och i förlängningen riskerar att försvaga den svenska modellen, och om det inte är det, hur jag och regeringen avser att agera framgent för att stärka den svenska modellen.
För det första vill jag påpeka att den bild frågeställaren målar upp i sin fråga bygger på en missvisande verklighetsbeskrivning. Regeringen undergräver inte parterna på svensk arbetsmarknad och står, som jag redogjort för i riksdagen flera gånger, bakom den svenska modellen. Hittills under mandatperioden har jag haft möten med parterna vid ett flertal tillfällen i olika konstellationer och håller fortlöpande dialog.
Som jag tidigare redogjort för, bland annat i ett antal svar på riksdagsfrågor, så finns det ett regelverk för statlig ersättning för arbete i etableringsjobb som är i kraft sedan den 1 september 2022. Svenskt Näringsliv, Unionen och LO har därefter i slutet av 2022 enats om avtal avseende etableringsjobb. Men parternas avtal avviker i vissa avseenden från det redan beslutade regelverket.
I budgetpropositionen för 2023 finns det avsatta medel för etableringsjobb och regeringen bereder nu frågan och analyserar avtalets konsekvenser och hur det förhåller sig till gällande regelverk. I det arbetet finns det ett antal aspekter regeringen måste beakta som tar viss tid.
Genom propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (prop. 2021/22:176) genomfördes en historisk reform som lade grunden för nya huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter.
Regeringen har infört omställningsstudiestödet precis på det sätt som aviserades i propositionen och som med stor majoritet antogs av riksdagen. Propositionen utgår i sin tur från den överenskommelse som träffats med parterna. Regeringen följer nu löpande hur reformen genomförs och har en nära dialog med berörda om hur införandet fortlöper.
Genom det arbetsmarknadspolitiska rådet har regeringen skapat ett forum där vi träffar akademin och för en diskussion om lärdomar avseende arbetsmarknadspolitiska insatser. Ett sådant sammanhang har tidigare inte funnits. Några myndigheter finns också representerade i rådet. De är dels representerade på grund av sin expertis på området, dels eftersom de genomför och utvärderar regeringens politik och dels eftersom de, likt politiken, har nytta av den kunskap som förmedlas.
Jag vill samtidigt lyfta fram att det arbetsmarknadspolitiska rådet inte är det enda forumet för att diskutera arbetsmarknadspolitiken. En dialog med arbetsmarknadens parter är likaledes viktig, och dem träffar regeringen ofta i olika sammanhang.
Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på en ansvarsfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter. Ansvarsfördelningen innebär att arbetsmarknadens parter har ett huvudansvar för lönebildningen i Sverige. Det är regeringens tydliga uppfattning att denna partsmodell som ligger till grund för lönebildningen i Sverige har varit välfungerande med få konfliktdagar, långsiktig reallönetillväxt och hög sysselsättningsgrad. Regeringen kommer därför fortsatt att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen och parternas oberoende roll.
Stockholm den 16 augusti 2023
Johan Pehrson