S2023/02366 Socialdepartementet Sjukvårdsministern Till riksdagen <br />
<div class="dok"><style>
div.dok {max-width: 520px;}
table {max-width:520px;}
table.border {
color:#333333;
border-width: 1px;
border-color: #666666;
border-collapse: collapse;
}
table.border th {
border-width: 1px;
padding: 1px;
border-style: solid;
border-color: #666666;
background-color: #999999;
}
table.border td {
border-width: 1px;
padding: 1px;
border-style: solid;
border-color: #666666;
background-color: #ffffff;
}

.webbtabell {
margin-top:10px;
}

th, td {
border-collapse:collapse;
}

li.wdlist, p {
font-family:verdana;
zfont-size:90%;
}

h1 {font-size:105%;}
h2 {font-size:100%;}
h3 {font-size:95%;}

.bildtext { font-family: monospace; }

.bold {font-weight:bold;}
.italic {font-style:italic;}
.underline {text-decoration:underline;}
.superscript {vertical-align: super;font-size:70%;}
.subscript {vertical-align: sub;font-size:70%;}
.strike {text-decoration:line-through;}
.level0 {text-indent:5px;}
.level1 {text-indent:20px;}
.level2 {text-indent:35px;}
.level3 {text-indent:50px;}

</style><div class="body"><p>Svar på fråga 2022/2023:889 av Yasmine Bladelius (S)<br />Bristen på vårdplatser</p>

<p>Yasmine Bladelius har frågat mig när regionerna kan förvänta sig ökade statsbidrag till sjukvården och ett ökat stöd i det viktiga arbetet för att stävja krisen i sjukvården.</p>

<p>Jag instämmer i att hälso- och sjukvården på olika sätt är i ett pressat läge. Svensk hälso- och sjukvård har länge präglats av utmaningar inom flera områden, så som tillgänglighet, vårdköer, arbetsmiljö, kompetensförsörjning och vårdplatser, med bristande patientsäkerhet som följd. Mot bakgrund av detta avser regeringen bl.a. att öka det nationella ansvaret för hälso- och sjukvården. </p>

<p>I februari 2023 beslutade regeringen om närmare två miljarder kronor för att öka antalet vårdplatser. Socialstyrelsen fick dels ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att minska bristen på disponibla vårdplatser, dels ett uppdrag att fördela, betala ut och följa upp prestationsbaserade medel till regionerna. Regeringen har även gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning samt, för statens räkning, ingått flera överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner om bl.a. god och nära vård, ökad tillgänglighet och förstärkta insatser för kvinnors hälsa och förlossningsvården. Drygt 3 miljarder kronor har avsatts för att stärka hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. En bidragande orsak till kompetensförsörjningsproblematiken är brister i arbetsmiljön. Många medarbetare väljer att lämna hälso- och sjukvården helt eller att gå ner i tid och det är viktigt att arbetsgivarna tar sitt ansvar. Under hösten 2022 påbörjade Arbetsmiljöverket en nationell tillsynsaktivitet riktad mot landets akutsjukhus. Arbetsmiljöverket har målsättningen att inspektera alla akutsjukhus och inspektionerna kommer att pågå under hela 2023.</p>

<p>I sammanhanget kan även nämnas att regeringen, i samband med budgetpropositionen för 2023, höjde de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 6 miljarder kronor per år permanent. Jag har tidigare svarat på liknande frågor och då bl.a. konstaterat att brist på ekonomiska medel inte kan ses som den enda orsaken till situationen i hälso- och sjukvården. Regionernas ekonomiska resultat har varit rekordhöga de tre senaste åren och deras ekonomiska ställning har stärkts. Detta ger förbättrade förutsättningar för regionerna att möta den ekonomiskt utmanande situation som nu råder. De preliminära räkenskaps-sammandragen för 2022 visar t.ex. att det finns nästan 15 miljarder kronor avsatta i resultatutjämningsreserver i regionerna. Dessa medel kan, vid behov, användas vid en lågkonjunktur. Regeringen avser att återkomma med en bedömning av det ekonomiska läget och frågan om eventuella nya tillskott till kommunsektorn i budgetproposition för 2024.</p>

<p>Stockholm den 16 augusti 2023</p>

<p>Acko Ankarberg Johansson</p>

</div></div>