av Laila Naraghi (S)
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Jämställdhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen följt upp utvecklingen kring hur uppgifter om våld beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget är en fortsättning på den kartläggning av domar där myndigheten visade att uppgifter om våld eller andra övergrepp förekommer i 64 procent av dessa mål. Trots detta har domstolarna inte vägt in detta i sina beslut. Det är inte till barnens bästa.
Jämställdhetsyndigheten har det senaste året haft dialog med 23 tingsrätter och sex hovrätter. Uppgifter om våld är, som tidigare kartläggning visat, vanligt förekommande i mål om vårdnad, boende och umgänge. Myndighetsuppdraget redovisades tidigare i somras till regeringen och där görs flera rekommendationer, inklusive kring frågor som rör hedersförtryck. Myndigheten anser att domare är i behov av mer kunskap om bland annat hedersrelaterat våld och förtryck.
Barn är de enda brottsoffer som tvingas träffa sina förövare. Nio av tio barn som har umgänge med sin eller en närståendes förövare upplever ångest, rädsla, sorg och frustration av umgänget. Nio av tio får bestående psykiska men.
Just nu pågår inom Regeringskansliet beredning och analys av utredningen Tryggare hem för barn. Utredningen har varit på remiss. Riksorganisationen GAPF – Glöm aldrig Pela och Fadime, har lämnat remissvar och skriver bland annat:
”Till skillnad från utredningen anser GAPF att det ska regleras särskilda situationer när barnet som utgångspunkt inte bör ha umgänge med en förälder. I de fall barnets ena förälder berövar barnets andra förälder, syskon eller annan nära anhörig livet genom kriminell handling ska umgänge som utgångspunkt inte komma till stånd med våldsförövaren. Samma utgångspunkt bör även gälla i de fall barnet varit direkt utsatt för våld, hedersrelaterat våld och förtryck eller andra allvarliga kränkningar av en förälder.
GAPF vill även betona vikten av att domstolen har kunskap om och förståelse för barns våldsutsatthet och levnadssituation i en hederskontext för att kunna göra adekvata riskbedömningar i fråga om vad som är det enskilda barnets bästa i frågor rörande vårdnad, umgänge och boende.”
GAPF lämnar också tydliga förslag på vad de menar krävs.
Ministern har tydligt uttalat att inget hedersförtryck ska accepteras i Sverige. Han har också sagt att hedersförtrycket fått fäste i vårt land eftersom Sverige inte klarat av integrationen.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta inom sitt ansvarsområde för att stärka samhällets arbete mot hedersförtryck, inklusive dess förmåga att hjälpa utsatta som kläms mellan en hederskontext och rådande familjerättslig lagstiftning där barn tvingas till umgänge med våldsutövande föräldrar?