av Lawen Redar (S)
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Det trilaterala mötet mellan ayatolla Ali Khamenei, Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdoğan i juli 2022 föll inte ut till den sistnämndes fördel. Turkiets president sökte stöd för en invasion av norra Syrien men möttes av avrådan med motiveringen att en invasion riskerar att stärka terrorgrupper i Syrien ( https://www.theguardian.com/world/2022/jul/20/erdogan-russia-iran-syria-putin-khamenei). Sedan Rysslands invasion av Ukraina har turkiska myndigheter insisterat på att balansera landets Natomedlemskap med dess långvariga relation med Ryssland. Turkiet har varit värd för fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina och sålt drönare till Ukraina för användning mot ryska styrkor. Ändå vilar president Erdoğans inställning till utrikespolitiken på att visa att Turkiet agerar självständigt och sätter därför sina egna intressen främst.
Det är utifrån denna analys man bör förstå Turkiets agerande i fråga om Sveriges och Finlands Natomedlemsskapsprocess. Sverige och Finland lever, i allt väsentligt, upp till de krav som Nato medlemskapet föreskriver vilket även bekräftades av generalsekreterare Jens Stoltenberg i Agenda ( https://www.svt.se/nyheter/utrikes/stoltenberg-om-turkiets-nato-krav-mest-utsatt-for-terrorangrepp). 28 länder har ratificerat Sverige och Finland, och konkreta löften föreligger från Storbritannien och USA om skydd under ansökningsprocessen. Sveriges och Finlands juniöverenskommelse med Turkiet stipulerar en tydligare samverkan men inte ett avståndstagande till organisationerna YPG och PYD. Med utrikesminister Billströms uttalande blir Sverige det enda Natoland som tagit avstånd från organisationer som nära samverkat och bekämpat terrorsekten Daish/IS. Den svenska utrikesministerns avståndstagande står långt från Pentagons och den amerikanska försvars- och utrikespolitikens samverkan med nämnda organisationer i kampen mot Daish /IS.
Den 19 november inledde Turkiet en militäroffensiv mot Rojava i norra Syrien. Hitintills har över 90 attacker utförts av turkiskt stridsflyg mot över 500 mål omkring Aleppo, Raqqa, Hasakah, Manbij, Qamishlo och Kobane. Under gårdagen har Turkiet gått till luftangrepp mot al-Hol-lägret i Syrien men även en bas där Natoallierade USA befann sig. Pentagon menar att flygattacken hotade säkerheten för amerikansk personal samt att framstegen man gjort med att bekämpa Daish/IS kan riskera att gå förlorade vid en fortsatt turkisk aggression.
Attackerna sker inte i ett vakuum. I flera månader har president Erdoğan gjort klart att en större operation mot YPG och den självstyrande kurdiska enklaven Rojava i norra Syrien är på väg. Motiven tycks av flertalet internationella bedömare och analytiker främst handla om den inrikespolitiska agendan i Turkiet. USA och flertalet Natoländer har avrått Turkiet från invasion i norra Syrien.
Min fråga till utrikesminister Tobias Billström är:
Har ministern för avsikt att fördöma Turkiets invasion av Rojava i norra Syrien?