Fråga 2022/23:882 Matsvinnet

av Sofia Skönnbrink (S)

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Vi befinner oss just nu i ett läge där extremvädret fortsätter att öka och skördarna minskar. Pågående torka och värmebölja i södra Europa har varit katastrofalt för livsmedelsförsörjningen. Även i Sverige påverkades våra lantbrukare av de höga temperaturerna och den låga nederbörden i början av sommaren.

I ett läge där vi inte kan producera lika mycket livsmedel som innan måste vi se till att förvalta våra resurser på bästa sätt. Ett viktigt steg är att minska det matsvinn som förekommer i alla led i livsmedelskedjan.

Det pratas ofta om hur mycket mat som storhushåll och privatpersoner kastar, desto mindre om vad som skulle behöva göras för att förbättra förädlingsledet mellan primärproduktionen och livsmedelsindustrin. De här processerna har stor utvecklingspotential i Sverige och skulle kunna leda till att färre livsmedel kastas redan innan de når slutkonsument.

Broccoliblad är ett exempel på ett näringsrikt livsmedel som kanske inte skulle vara så lätt att sälja som färskvara men som skulle kunna passa utmärkt i processade livsmedel som bröd och soppor.

En annan utmaning när det kommer till matsvinn är marknadens krav, det vill säga vilka krav som ställs på produkternas utseende och mognadsgrad av grossister, importörer, butiker och i slutändan konsumenter.

I samband med produktion är det vanligt att livsmedel som inte lever upp till standarden lämnas kvar i fält eller sorteras bort, antingen för att de har defekter som gör att de inte går att sälja eller för att man bedömer att priset blir så lågt att det inte är lönsamt att sälja produkterna.

Färska rapporter från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att cirka varannan jordgubbe och var tredje morot aldrig ens lämnar åkern eller gården där de har odlats.

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

 

På vilket sätt arbetar ministern och regeringen för att motverka matsvinn i den svenska livsmedelskedjan?