av Aylin Nouri (S)
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Om ett par veckor väntar skolstart för landets grund- och gymnasieelever. Sverige plågas fortsatt av den ekonomiska krisen med höga matpriser, hyror och räntor. Men kostnadskrisen drabbar inte bara barn och elever med anledning av hushållens ekonomi. Det svåra ekonomiska läget slår också hårt mot välfärden och skolan i synnerhet. Svensk skola var hårt pressad redan före den ekonomiska krisen, inte minst skolor i socioekonomiskt utsatta områden. När skolstart snart nu väntar kommer en stor del av landets elever att mötas av en skola med färre behöriga lärare och kvalitetsnedskärningar till följd av den ekonomiska krisen och regeringens hantering av densamma. Skolministern har hävdat att regeringen gör den största budgetsatsningen på skolan på 30 år, men riksdagens utredningstjänst har konstaterat att anslagen till barn- och ungdomsutbildning minskar med 2 miljarder i fasta priser. De riktade satsningar som regeringen presenterat är långt ifrån tillräckliga när skolor runt om i landet kämpar med grunduppdraget.
I flera år har bland annat OECD varnat för växande segregation och olikvärdighet mellan landets skolor. I den kostnadskris som nu råder, med otillräckliga anslag till välfärden, kommer barn och elever i skolorna med svårast utmaningar att möta de största konsekvenserna. Socialdemokraterna har därför föreslagit en ny princip för att trygga välfärdens grundfinansiering – en bottenplatta för välfärden. Förslaget innebär att resurserna till välfärden ska indexeras och räknas upp i takt med kostnadsökningarna.
Det kompensatoriska uppdrag som svensk skola har riskerar att kraftigt försvagas utan omedelbara åtgärder. Konsekvenserna för den enskilde blir stora och likaså samhällets framtida kostnader.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:
Har statsrådet och regeringen tagit något initiativ till en analys för att granska vad regeringens skolbudget ger för effekter på likvärdigheten i svensk skola?