Fråga 2022/23:871 Kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos undervisande personal

av Linus Sköld (S)

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

15–20 procent av varje årskull klarar inte behörighetskraven till gymnasiet. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i allmänhet och autismspektrumtillstånd i synnerhet utgör med visshet en inte obetydlig andel av den gruppen. Varannan elev med autismdiagnos blir inte behörig till nationellt program på gymnasiet.

Bemötande avgör hur elever med svårigheter kan förhålla sig till sin omgivning och de krav som ställs på dem. Därför är skolpersonalens kunskap och stöd i att bemöta NPF-elever på ett ändamålsenligt sätt och utöva ett gott ledarskap i klassrummet helt avgörande.

För några år sedan införde den socialdemokratiskt ledda regeringen ett nytt examensmål på lärarutbildningen om kunskap om elever med NPF. Syftet var att framtidens lärare ska ha med sig de kunskaper de behöver för att möta den här målgruppen på ett sätt som tillgodoser dess behov.

Samtidigt satsade regeringen på fortbildningen Specialpedagogik för lärande, som hade till syfte att kompetensutveckla redan yrkesverksamma lärare så att även de får bättre beredskap för att möta samma målgrupp.

Dessa reformer var viktiga förändringar i rätt riktning. Nu behöver arbetet följas upp så att det får avsedd effekt, och ytterligare steg behöver tas så att skolan fungerar för elever med NPF.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:

 

Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att yrkesverksamma lärare har den kompetens de behöver för att adekvat möta elever med NPF i sin undervisningspraktik?