Fråga 2022/23:841 Förtroendet för regeringens forskningspolitik

av Niklas Sigvardsson (S)

till Utbildningsminister Mats Persson (L)

 

Det första riksmötet för den här mandatperioden är till ända – ett riksmöte som har kantats av löftessvek och felaktiga prioriteringar av den sittande högerregeringen. Förtroendet för regeringen bland folket är lågt, så även inom den högre utbildningen.

Bara det senaste halvåret har regeringen visat på bristande dialog, samverkan och prioriteringsförmåga. Det har varit en slapphänt styrning av implementeringen av omställningsstudiestödet, det har varit tillsättandet av nya högskole- och universitetsstyrelser. Och nu senast att slå undan benen på utvecklingsforskningen. De många samtal den senaste veckan med representanter från olika delar av akademin har en sak gemensamt: det extremt låga förtroendet för regeringen.

Bakgrunden till den senast fråga som skadar inte bara regeringens utan hela politikens anseende är ett regeringsbeslut dagen före midsommar som helt slår undan benen för utvecklingsforskningen. Att, som regeringsföreträdare har gjort, påstå att den fasas ut lugnt och försiktigt är bristande förståelse för forskares förutsättningar. Att dra undan pengar efter att utlysningstiden har gått ut och hundratals forskare påverkas är respektlöst. Hundratals forskare har lagt ned otroligt mycket tid på att förbereda och skriva en väl underbyggd och genomarbetad ansökan. Det är faktiskt inget annat än respektlöst mot alla dessa forskare, något som förvärras av att regeringen inte kan ge en bra motivering till beslutet.

Det senaste halvårets brist på dialog, samverkan och ömsesidig respekt har skadat förtroendet för regeringen gällande den högre utbildningen och forskningen. Det har också väckt frågor kring hur stark den akademiska friheten är i Sverige. På vilka fler områden kommer politiken helt utan förvarning att rita om forskningens förutsättningar? Finns det fler utlysningar som i närtid kommer att dras tillbaka efter att ansökningstiden gått ut? Hur ska forskare ställa sig till att lägga ned tid och resurser på utlysningar framöver?

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Mats Persson:

 

På vilket sätt kommer ministern att agera framöver mot bakgrund av vad som framförts ovan och se till att den akademiska friheten värnas inom högre utbildning och forskning?