av Gunilla Svantorp (S)
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Den 14 juni utvisades en mamma och hennes dotter från sitt hem i Värmland. Mamman hade varit i Sverige i 13 år, och hennes dotter är född och uppvuxen i landet. Mamman hade fast jobb som montör. Klockan 4.00 mitt i natten kom gränspolisen, familjen fick inte kontakta någon, inte ringa ett enda telefonsamtal och när vänner till familjen kom så var hemmet lämnat i kaos.
Den 29 maj skickades ett brev om verkställighetshinder, den 7 juni fick man veta att en handläggare tilldelats ärendet och redan den 8 juni beslutade man om avslag. Familjen fick beskedet samma dag de utvisades, och advokaten fick det dagen efter. Med tanke på detta kunde man inte använda rätten att överklaga.
Dessutom har Migrationsverket själva sagt till medier att i öppna ärenden får inte av- och utvisningsbeslut verkställas innan beslut om ny prövning antingen beviljats eller avslagits, något som alltså inte följdes i detta fallet.
Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag, men vi har tillämpat den sedan 1990. Portalen i den är att barns bästa alltid ska komma först.
Med anledning av detta och med hänvisning till barnkonventionen vill jag fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard:
Kommer, och i så fall hur, statsrådet att arbeta för att säkerställa att alla situationer där barn är inblandade sker rättssäkert?