av Elsa Widding (-)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Jämförelsen av produktionskostnaderna för el som produceras genom vindkraft med till exempel kärnkraften skiljer sig markant. Avgifter belastar kärnkraften, vilket vindkraften i dag slipper, och det finns skillnader i beskattning.
Nedan följer tre exempel där översyn krävs:
1. Skatt eller avgift för att täcka framtida återställningskostnader:
Alla kärnkraftsbolag har under många år satt av några ören per kilowattimme till kärnavfallsfonden. I fonden har pengarna öronmärkts för avvecklingen av bolagets kärnkraft. Vid utgången av 2022 fanns i fonden cirka 82 miljarder kronor.
När vindkraftverken börjar bli uttjänta om 15–20 år har det i Sverige byggt upp en gigantisk skuld för återställningskostnader som det kommer att saknas täckning för. Den garanti som i dag krävs till återställning är mycket låg och skiljer sig betydligt från vad som krävs i andra länder. Risken är mycket stor att ett utländskt bolag försätter vindkraftsbolaget i konkurs för att på så vis slippa bekosta återställningen. Därför måste det finnas en statlig fond, i likhet med kärnkraften, dit vindkraftsindustrin fortlöpande betalar in medel i förhållande till produktionen. Detta skulle kunna lösas genom en avvecklingsavgift som utgår i förhållande till producerad kilowattimme.
2. Skatt eller avgift som utgår i förhållande till vindkraftens användande av det svenska elnätet:
Vindkraftsindustrin bör självklart, i likhet med all annan industri, svara för sina egna investeringskostnader. Detta var dock ej fallet under den tidigare regeringen då svenska elkonsumenter i stället tvingades betala en förhöjd nätavgift till följd av att utländska vindkraftsbolag, som bygger i Sverige och exporterar el till andra länder, inte behövde stå för kostnaden för anslutningar till land. Detta har nu ändrats och Svenska kraftnät, det vill säga skattebetalarna, betalar inte längre för anslutning av vindkraftverk till det svenska elnätet. Rimligt vore dock att de utländska bolag som exporterar den el som produceras på svenskt territorium enligt PPA-avtal (power purchase agreements) ålades att betala en extra avgift eller skatt för den el som är avsedd för konsumtion utomlands enligt dessa avtal.
3. Fastighetsskatten för elproducenter:
Elproducenterna betalar en fastighetsskatt i förhållande till producerad el. Vindkraftens fastighetsskatt är subventionerad i förhållande till kärnkraft, vattenkraft och andra elproducenter. Det vore rimligt att tillsätta en utredning som analyserar hur beskattningen kan göras mer rättvis.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Vilka åtgärder kommer ministern att vidta inom sitt ansvarsområde för att stoppa påtalad särbehandling?