av Elsa Widding (-)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
I slutet av mars kom Klimatpolitiska rådet med kritik mot den nya regeringen. Den dåvarande ordföranden, Cecilia Hermansson, säger bland annat att det får tydliga klimatologiska konsekvenser om utsläppsminskningar skjuts på framtiden.
Genom att använda IPCC:s metod och uppmätta grunddata kan man få en uppfattning om Sveriges möjliga påverkan på temperaturen i det fall Sveriges utsläpp går ned till noll procent av de globala. Den förindustriella koldioxidhalten låg på cirka 300 ppm. Många bedömare är överens om att den globala ökningstakten är cirka 2,5 ppm per år enligt mätningar på Mauna Loa på Hawaii. Sveriges andel av de globala utsläppen av koldioxid är idag cirka 0,12 procent. Den ökning som Sverige står för, utifrån ett globalt perspektiv, blir alltså 0,003 ppm per år. Enligt IPCC:s beräkningar kommer en fördubbling av koldioxidnivån, det vill säga 600 ppm, att motsvara en ökning av 3 grader (TRC3). Detta är högt räknat och ingen exakt vetenskap utan kvalificerade gissningar utifrån modelldata, men det skulle i så fall innebära 0,01 graders temperaturökning för varje ppm ökad halt av koldioxid i atmosfären.
Om hela Sverige stänger ned, det vill säga ett scenario där all industriell verksamhet läggs ned, alla djur avlivas och Sveriges alla invånare begår kollektivt självmord händer i den verkliga världen ingenting vad klimatet beträffar eftersom haven som tar upp koldioxid är ett trögt system, men i teorin blir påverkan på temperaturen cirka två tusendels grader. (Det är 77 år fram till nästa sekelskifte: 77 x 0,003 x 0,01 = 0,00231 grader eller drygt två tusendels grader – inte ens mätbart.)
Med denna sorts resonemang kommer man också fram till att stålindustrin, som står för cirka 10 procent av Sveriges utsläpp, har en potential att sänka temperaturen vid seklets slut med två tiotusendels grader i det fall stålindustrins utsläpp går ned till noll. Det sker till kostnader som kan räknas i miljarder och är direkt mätbara i kronor, till skillnad från den omätbara temperatursänkning som ska uppnås!
Huruvida Sverige uppfyller klimatmålen eller inte kommer de facto inte att få någon påverkan på temperaturen vid seklets slut och bör därför betraktas som politisk språkspelsteater.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
Har statsrådet och regeringen genomfört några kostnadsberäkningar för de olika klimatåtgärder som syftar till att Sverige ska uppfylla klimatmålen och i så fall vilka, och vad visar dessa beräkningar?