av Karin Rågsjö (V)
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Återigen rapporteras det om brist på medicinen Naltrexon, som används vid alkoholberoende. Medicinen gör det lättare att dricka mindre, eftersom den blockerar den positiva effekten av alkohol. Särskilt problematiskt är att medicinen saknas denna tid på året, då julen är en riskhögtid för den som har ett alkoholberoende. Utöver det är omkring 530 läkemedel på apoteken restanmälda och saknas i apotekens lager.
Antalet döda i alkoholrelaterade sjukdomar har ökat de senaste åren, främst på grund av sena och ojämna sjukvårdsinsatser. Endast en av fem med alkoholproblem nås av vården. Tidig upptäckt och kort rådgivning är effektiva insatser som kan förhindra en negativ utveckling, men de insatserna är sällan systematiserade inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Barn och unga som växer upp i familjer med skadligt bruk eller beroende löper högre risk än andra barn att själva utveckla skadligt bruk eller beroende och psykisk ohälsa. Det kan till exempel förekomma våld, kriser och svåra upplevelser i familjen, vilket kan vara både ångestväckande och förvirrande för barnen och leda till skolsvårigheter, egen ohälsa och andra negativa konsekvenser på sikt. Även ofödda barn behöver skyddas från skador till följd av exponering för bland annat alkohol under fosterlivet.
En av anledningarna till bristen på medicin mot alkoholberoende är att marginalerna i alla led av läkemedelsförsörjningen minskat, vilket kan innebära att små skiftningar i produktion, lager och efterfrågan får stora konsekvenser. Vänsterpartiet anser att marginalerna inte ska vara så små att det riskerar att leda till brist på viktig medicin för alkoholberoende. Behov ska vara styrande, inte marknadsprinciper. Det gäller både för att den beroende själv ska kunna få hjälp och för säkerheten för familjer och barn.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Hur avser statsrådet och regeringen att agera för att motverka bristen på medicin mot alkoholberoende?