av Åsa Eriksson (S)
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
År 2017 gav riksdagen ett brett stöd till propositionen En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104). Ett av målen i strategin är att främja en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Sverige. I strategins vision ingår att livsmedelsföretagare ska bidra till sysselsättning både i städer och på landsbygden för personer med ursprung både i Sverige och i andra länder och med stor spridning i ålder, kön och tidigare erfarenheter. Det anges explicit i visionen att det ska vara ”enkelt att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens till livsmedelskedjans olika sektorer och kompetensbehovet tillfredsställs” (prop. 2016/17:104, s. 19).
Eftersom kompetensfrågan är kritisk gav den socialdemokratiskt ledda regeringen Kött- och Charkföretagen, som en del i livsmedelsstrategins andra handlingsplan, i uppdrag att inventera kött- och charkbranschens kompetensbehov och utbudet av relevanta utbildningar.
När jag nyligen besökte en av landets största livsmedelsproducenter, Hilton Foods i Västerås, blev jag bestört över deras budskap: Läget för kompetensförsörjningen inom kött och chark är akut. Utbildningar för slaktare och styckare läggs ned. Branschen är beroende av personal från bemanningsföretag samt utländsk arbetskraft. Det saknas möjlighet till kompetensutveckling för redan anställda i branschen.
Så är tydligen läget samtidigt som långtidsarbetslösheten är hög och den borgerliga regeringen skär ned på antalet platser inom yrkesutbildningarna.
Jag vill därför ställa följande fråga till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:
Vilka åtgärder tänker ministern och regeringen vidta för att fler arbetslösa ska kunna gå yrkesutbildningar och erbjudas anställning inom kött- och charkindustrin?