av Carina Ödebrink (S)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Regeringen fastställde den nationella trafikslagsövergripande planen för infrastruktur för perioden 2022–2033 i juni 2022. Vidare fastställdes också definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för den nämnda perioden.
En välfungerande och utbyggd infrastruktur är avgörande för ett starkt samhälle med fler jobb och bostäder, förbättrade pendlingsmöjligheter och klimatsmarta transportlösningar. Vidare kan infrastrukturinvesteringar bidra till förstorade arbetsmarknadsregioner och regional utveckling. En god tillgänglighet regionalt, nationellt och internationellt har dessutom stor betydelse för klimatarbetet samt näringslivets konkurrenskraft, den ekonomiska utvecklingen och samhällets välfärd.
Sverige ska bli världens första fossilfria land. För att nå klimatmålen, hållbar tillväxt och klara Sveriges befolkningsökning är utveckling och vidmakthållande av infrastrukturen en viktig del.
Den ekonomiska ramen för perioden innehåller historiskt höga nivåer på sammanlagt 799 miljarder kronor. Samtidigt är det också tydligt att det, trots stora resurstillskott, finns stora behov när det gäller både underhåll och investeringar som inte kommer täckas inom nuvarande plan. I sammanhanget är det därför viktigt att planer och åtgärder är så noga genomarbetade som möjligt och att en stark kostnadskontroll prioriteras så att varje satsad krona används så effektivt som möjligt.
I Riksrevisionens granskningsrapport från 2021 om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar redovisas kraftiga kostnadsökningar när det gäller många projekt; för exempelvis vissa delar av vägunderhållet har kostnaderna ökat med cirka 60 procent och investeringarna blivit 39 procent högre. Den genomsnittliga kostnadsökningen för de projekt som ingick i de nationella planerna 2014 och 2018 var 39 procent på fyra år, totalt 58 miljarder kronor.
I oktober 2020 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att analysera kostnadsutvecklingen vid upphandling och genomförande av investeringsprojekt där myndigheten skulle upprätta en handlingsplan med ett åtgärdsprogram för att minska kostnadsöverskridanden i investeringsverksamheten.
Sommaren 2022 fattade regeringen vidare beslut om att ge myndigheten Trafikanalys i uppdrag att redovisa en övergripande beskrivning av problemen med kostnadsökningarna för investeringar och underhåll och en utvärdering av Trafikverkets arbete med planering och upphandling av stora investeringar, reinvesteringar och underhåll.
Trafikanalys ska också redovisa vilka förbättringsområden man vill se för ökad produktivitet, effektivitet, framdrift och förbättrad kostnadskontroll hos Trafikverket.
Med anledning av det ovan beskrivna vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
Vilka ytterligare initiativ ser statsrådet som möjliga att vidta för att förbättra kostnadskontrollen i infrastrukturprojekt så att varje satsad krona används så effektivt som möjligt?