av Mattias Vepsä (S)
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Efter att regeringens budget presenterades för någon vecka sen har såväl myndigheter, forskare och experter som intresseorganisationer bedömt att Sverige inte kommer att nå klimatmålen.
Denna politik förs alltså mot bakgrund av en verklighet där vi årligen slår värmerekord, där extremoväder som drabbar oss alla blir allt vanligare och där utsläppen ökar fast de borde minska.
Flera regeringsföreträdare har visserligen talat om att klimatmålen ligger fast men att vägen dit kommer att se annorlunda ut än den tidigare regeringens.
Högerregeringens ensidiga stöd och fokus på fossilbilar med sänkt skatt på bensin och diesel, minskade ambitioner i reduktionsplikten och det hastigt borttagna miljöbilsstödet kommer att bidra till att utsläppen ökar kraftigt.
Sveriges klimatpolitiska roll i världen kan diskuteras. Men även om våra utsläpp utgör en liten del av världens samlade utsläpp är vägen mot netto noll oerhört viktiga, framför allt ur två perspektiv.
För det första handlar det om att visa andra att det är möjligt för ett modernt industriland att klara klimatomställningen och samtidigt upprätthålla välfärd, trygghet och jobb. Det gör att fler länder i världen väljer att ställa om från fossilt till förnybart. Men det gör också att människor kan känna tillförsikt och tro på framtiden, även när vi måste genomgå stora samhällsförändringar.
För det andra handlar det om att ge långsiktiga spelregler för näringslivet och landets befolkning. Regeringens sänkta ambitioner och slakt av klimatpolitiken hotar nya tunga investeringar i vårt land. Det riskerar att dra undan mattan för företag och privatpersoner som valt att satsa på ny teknik och grön omställning. Det gör oss mer sårbara och kommer att öka beroendet av gamla lösningar och klimatskadlig energi.
Finansminister Elisabeth Svantesson verkar inte alls se problemen i att regeringens politik nu hotar den gröna omställningen och ökar landets utsläpp. Inte heller verkar regeringen ta så allvarligt på att man ser ut att missa riksdagens fastställda mål i klimatlagen, och detta blev ju extra tydligt med ministerns uttalade från fredagen den 11 november som lydde ”om vi inte når målen så når vi inte målen”.
Jag vill därför fråga klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari:
Avser ministern och regeringen att återkomma med en politik för att minska utsläppen och uppfylla riksdagens målsättningar och om inte, varför?