av Carina Ödebrink (S)
till Utbildningsminister Mats Persson (L)
Många kvinnor lever i förhållanden med fysisk, psykisk och ekonomisk misshandel. För att fånga upp dessa utsatta kvinnor måste samhället bli bättre på att uppmärksamma våldsutsatta. Det handlar om vårdens personal men också om rättsväsendet och andra instanser.
För att förhindra våld men också förändra attityder och normer, både på individ- och strukturnivå, är kunskap om mäns våld mot kvinnor avgörande. Kunskap och diskussioner kring våld och normer är viktiga i skolan, vården, omsorgen och samhälls- och arbetslivet.
Det är vidare viktigt med specifik kunskap kopplade till olika yrkesgrupper och arbetsuppgifter.
Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor började gälla 2017. En av målsättningarna är förbättrad kunskap och metodutveckling.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen införde ett examensmål när det gäller kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i högskoleförordningen den 1 juli 2018. Det omfattade utbildningar för fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, socionomexamen, sjuksköterskeexamen och tandläkarexamen. Den 1 januari 2019 infördes det även för tandhygienistexamen.
Universitetskanslersämbetet gjorde, på regeringens uppdrag, en uppföljande kartläggning 2022 som bland annat visade att det, jämfört med 2015, nu är betydligt vanligare med undervisning på detta område.
Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck som ska gälla 2024–2026. Det är både välkommet och viktigt att arbetet fortsätter med oförminskad fart.
Jag vill därför fråga utbildningsminister Mats Persson:
Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att öka kraven på kunskaper och metodutveckling i ämnet inom utbildningar till yrken där man kan komma i kontakt med våldsutsatta kvinnor?