av Malin Larsson (S)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Tidöregeringens budget ändrade förutsättningarna för flera av de reservat som länge har varit planerade. Neddragningen av anslaget till skydd av värdefull natur för 2023 och den tydliga aviseringen om ytterligare minskningar de kommande åren har lett till att länsstyrelserna har tvingats att agera och dra i bromsen.
Det var exempelvis planerat för att sex områden på totalt 2 273 hektar fjällnära skog i Storumans kommun skulle skyddas. Men när regeringen skar ned anslaget för skydd av värdefull natur strandade de långtgående planerna. Nu har Tärna-Stensele Allmänningsskog valt att ansöka om avverkning för att på den vägen kunna bevara den skyddsvärda skogen och få rättmätig ersättning.
Detta är de inte ensamma om att göra, och nu hopar sig ansökningarna om avverkning från markägare. Markägarna tvingas alltså i stället att skicka in avverkningsansökningar till Skogsstyrelsen för att kunna få ut ersättning. Hos myndigheten ökar arbetsbelastningen på grund av handläggningen av avverkningstillstånd i fjällnära skog för ersättning till markägare som nekas avverkning på grund av höga naturvärden.
Det finns fler långtgående planer på reservatsbildningar och fler privata markägare som genom frivillighet vill skydda sina marker med höga naturvärden. Alla parter missgynnas av den situation som har uppstått, både markägare och myndigheter.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren:
Vilka initiativ är ministern beredd att ta och vilka åtgärder är ministern beredd att vidta med anledning av det som har framförts och dagens situation?