av Laila Naraghi (S)
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Den 4 april frågade jag jämställdhetsministern vilka initiativ som regeringen avser att vidta för att dagens frånvaro av formkrav för fullmakter inte fortsatt ska kunna utnyttjas som ett verktyg för ekonomiskt våld, av våldsutövande män mot våldsutsatta kvinnor?
Jämställdhetsministern svarade att det inte är aktuellt att införa något ytterligare lagkrav på utformningen av fullmakter eller att dessa ska bevittnas.
Stora delar av det jämställdhetsministern i övrigt lyfte fram i svaret är sådant som den socialdemokratiskt ledda regeringen initierade, till exempel jämställdhetsintegrering inom statens myndigheter och verk, inklusive Kronofogden. Vi uppskattar att vårt arbete i regeringen tas vidare av den nya regeringen; det är bra för Sverige med kontinuitet i arbetet mot mäns våld mot kvinnor.
Ministern nämner även att regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck som ska gälla 2024–2026. Det är mycket välkommet att regeringen beslutat att följa upp det tidigare arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
I det pågående åtgärdsprogrammet för 2021-2023 finns viktiga aspekter kring ekonomi och våld inkluderat, bland annat inom utvecklingsområdet Särskild sårbarhet där det bland annat sägs: ”Ekonomin kan även vara ett sätt för våldsutövare att utöva kontroll, vilket kan leda till problem med försörjningen lång tid efter separationen, t.ex. om bodelning fördröjs.”
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Vilka åtgärder vidtar statsrådet och regeringen med anledning av framtagandet av ett nytt åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, för 2024-2026, och för att det även ska inkludera åtgärder mot ekonomiskt våld?