av Lawen Redar (S)
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
I Tidöavtalet mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna framgår att informationsutbyte och anmälningsplikt mellan polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet ska utredas. Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras.
Fastän det framgår att frågan ska utredas samt att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden har reaktionerna inte låtit vänta på sig från den svenska sjukvården. Sjukvårdens primära uppgift är att garantera liv och hälsa och låta patientens bästa stå i fokus. Flera företrädare för sjukvården har den senaste veckan uttryckt att angiveri står i total motsättning till principen om rätten till vård.
Nu kritiseras detta även av Sacoförbundet DIK, som organiserar bland annat bibliotekarier. I en debattartikel i Altinget skriver Anna Troberg, DIK:s förbundsordförande, att ”Tidöavtalet tvingar bibliotekarier till angiveri”. Förslaget skulle frångå bibliotekariens roll att främja yttrandefriheten, den fria åsiktsbildningen, läsningen och informationsutbytet på Sveriges alla folkbibliotek. Om tanken är att förvandla bibliotekariens roll från att vara informationsspecialister till informanter urholkar man inte bara biblioteksväsendets demokratiska roll, utan därtill finns det risk för att förtroendet för folkbiblioteken kommer att minska.
Biblioteken är för många en plats att inhämta viktig information och stöd i att utveckla språket. I bibliotekslagen slås det fast att ”biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.” De svenska folkbiblioteken åtnjuter ett högt och välförtjänt förtroende hos allmänheten. Skulle en utredning innefatta en roll för Sveriges bibliotekarier att agera informanter måste regeringen även ändra i potalparagrafen i bibliotekslagen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard:
Kommer ministern att tillsätta en utredning där konsekvensen av förslaget kan bli att bibliotekarier på folkbiblioteken tvingas till anmälningar av besökare eller är besökare på biblioteksverksamhet enligt Tidöavtalet exempel på ”situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden”?