av Karin Sundin (S)
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Familjehem är ett av samhällets viktigaste verktyg för att kunna tillgodose alla barns rätt till en trygg och bra uppväxt, även om de egna föräldrarna brister i omsorg eller på annat sätt inte har möjlighet att ta hand om barnet.
Ansvaret för placering av ett barn i ett annat hem åligger kommunerna, och beslutet om placering fattas antingen av socialtjänsten eller av domstol. Det är också socialtjänsten i varje kommun som har ansvar för att rekrytera och utreda familjehem, att erbjuda utbildning samt säkerställa att de bedriver en vård som håller god kvalitet.
Mot bakgrund av tragiska händelser har det under de senaste åren införts ny lagstiftning, den så kallade lex Lilla hjärtat, för att stärka barnets rättigheter vid placering i familjehem eller annan placeringsform och när vård enligt LVU ska upphöra och socialnämndens ansvar för att följa upp barnets situation när vård enligt LVU har upphört.
Mindre politisk uppmärksamhet har ägnats åt den stora bristen på familjehem runt om i Sverige.
Den 29 mars publicerade Sveriges Television Öst svaren på en enkätundersökning till kommunerna i Östergötland och på Gotland. I enkäten framkommer att många kommuner har brist på familjehemsplatser. I Östergötlands största kommuner Linköping och Norrköping står 30 respektive 20 barn i kö till familjehem. Det innebär att det inte finns någon plats för barn som behöver bo någon annanstans än där de bor just nu. Liknande larmrapporter har kommit många gånger från olika delar av landet. Socialtjänsten i många kommuner vittnar om att det är svårt att locka familjer till att vilja öppna sin dörr för andras barn.
Med anledning av detta är min fråga till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:
Har statsrådet för avsikt att ta några initiativ för att Sveriges kommuner ska komma till rätta med bristen på familjehem, och i så fall vilka?