Fråga 2022/23:508 Etableringsjobb

av Ciczie Weidby (V)

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

 

Hösten 2017 undertecknade LO, Unionen och Svenskt Näringsliv (nedan benämnda ”parterna”) en förhandlingsuppgörelse om etableringsjobb – en ny typ av kollektivavtalad, subventionerad anställning för nyanlända och långtidsarbetslösa. I mars 2018 kom parterna och den dåvarande regeringen överens om att införa etableringsjobb enligt parternas förslag.

Därefter har initiativet dragits i långbänk. Dels krävdes ett godkännande av EU-kommissionen eftersom åtgärden innefattar ett statligt stöd, dels förhalades processen genom januariavtalets skrivningar om att även företag utan kollektivavtal samt bemanningsföretag skulle omfattas – stick i stäv med parternas ursprungliga förslag.

I budgetpropositionen för 2022, som presenterades när januariavtalet hade fallit, lade den dåvarande regeringen fram förslag om att införa etableringsjobb i enlighet med parternas förslag. Under 2022 arbetade S-regeringen vidare med att förbereda införandet av etableringsjobb. Dels inhämtade man ett förhandsavgörande från Europeiska kommissionen om att den statliga ersättningen till de anställda med etableringsjobb inte strider mot EU:s statsstödsregler (beslut den 16 maj 2022 i ärende SA.100209 (2022/N)), dels utfärdade regeringen den 7 juni 2022 förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Nu fanns alla delar på plats för att införa etableringsjobben: statliga medel avsatta i budget, EU:s godkännande och en förordning.

Den 29 november 2022 undertecknade LO, Svenskt Näringsliv och Unionen ett avtal om etableringsjobb. Avtalet presenterades den 5 december 2022. Av avtalet framgår det att ”en arbetsgivare behöver ha stöd i ett bindande förbundsavtal för att kunna tillämpa etableringsjobb.” Av avtalet framgår det vidare att parterna är överens om att gemensamt hos regeringen begära att 8 och 14 §§ i förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb ändras på så sätt att arbetsgivarens lönedel, den statliga ersättningen, referenslönen och de olika intervallen räknas upp med samma procentsats som inkomstbasbeloppet, avrundat matematiskt till helt krontal, med verkan även för pågående anställningar med etableringsjobb.

Avtalet trädde i kraft den 1 januari 2023 men kan börja tillämpas först efter att regeringen har genomfört ändringar i förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb i enlighet med parternas gemensamma krav på staten. Avtalet gäller till den 31 december 2027. Enligt parterna bör etableringsjobben komma på plats under våren 2023.

I samband med att parterna presenterade sitt avtal framhöll arbetsmarknadsminister Johan Pehrson att etableringsjobb ”kan bli en viktig del i arbetet för att få fler långtidsarbetslösa och nyanlända i jobb” och att han ”får återkomma om hur vi tar parternas överenskommelse vidare”.

Det har nu gått fyra månader sedan parterna presenterade sitt avtal. Arbetsmarknadsministern har ännu inte återkommit. Enligt en artikel i Arbetsvärlden den 30 mars 2023 har regeringen inte ens någon tidsplan för när etableringsjobben ska införas. Det är mycket anmärkningsvärt.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:

 

När avser ministern att genomföra de förordningsförändringar som krävs för att etableringsjobben ska kunna införas i enlighet med parternas avtal?