Fråga 2022/23:480 Gallringstiden i personadressregistret

av Peder Björk (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

När en person boende i Sverige flyttar utomlands avregistreras personen från folkbokföringen. Men det innebär också att den personen samtidigt registreras som utflyttad i SPAR (Statens personadressregister) och senast tre år efter det att personen flyttat tas uppgifterna i SPAR bort. 

Det medför ganska ofta problem för den person som bosatt sig utomlands eftersom uppgifterna inte längre är tillgängliga för privata organisationer och företag såsom banker och försäkringsbolag. Möjligheten för olika aktörer att kommunicera med utlandssvenskarna försvåras därmed. 

Detta har särskilt uppmärksammats av organisationen Svenskar i Världen, som menar att det inte sällan uppkommer problem för utlandsboende svenskar vid exempelvis köp och utlämning av receptbelagda mediciner, betalning av trängselskatter eller parkeringsböter eller installation och förnyelse av bank-id. 

Det här problemet har lyfts i utredningen Om folkbokföring,
samordningsnummer och identitetsnummer (SOU 2021:57). Utredningen konstaterar att ”[d]et är uppenbart att det för utvandrade personer kan finnas ett behov av att kunna använda personnumret som identitetsbeteckning även efter att de avregistrerats från folkbokföringen för att inte få praktiska problem i vardagen”. Därför föreslog utredningen att gallringsfristen för uppgifter i SPAR för utflyttade personer borde förlängas till fem år. Dessutom ansåg utredningen att det skulle vara möjligt att förlänga gallringstiden med ytterligare fem år i taget om den utvandrade anmäler det.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

Avser ministern att ta initiativ till förändringar av gallringstiden i SPAR för att underlätta och göra vardagen enklare för utlandssvenskar?