av Martina Johansson (C)
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Verksamheter som bedrivs av privata aktörer inom LSS behöver ansöka om tillstånd för att bedriva verksamheten. De behöver även ansöka om tillstånd för den som ska företräda och leda verksamheten i det dagliga när det bland annat handlar om ”bostad med särskild service för vuxna”.
Det är bra att det ställs krav på lämplig kompetens när det handlar om att bedriva viktiga välfärdsverksamheter såsom LSS-bostäder. Det som däremot skapar ett bekymmer är att tillstånd ska sökas för den enskilda föreståndaren och att detta enbart gäller fristående aktörer och inte kommunala aktörer.
Det räcker inte med att verksamhetsutövaren har rätt att utföra verksamheten utan man måste även söka tillstånd för dem som ska arbeta som föreståndare. Ansökan kan enbart ske efter att personen är anställd. Det gäller även om det ska vara en vikarie för den ordinarie föreståndaren under en längre tid. Enligt förarbetena till lagen så är kravet att den anställde ska ha lämplig högskoleutbildning på 180 högskolepoäng, men enligt Ivo är det i princip enbart socionomutbildning som gäller.
Vid en ändringsansökan är handläggningstiden i dag cirka tre månader. Det betyder att i många fall anställs personen samtidigt som man skickar in ansökan till Ivo om ändring. I det fall myndigheten inte anser att den rekryterade personen har de utbildningar eller erfarenheter som krävs, ett beslut som fattas utan att träffa personen, så kan arbetsgivare tvingas att avsluta anställningen efter att den redan påbörjats.
Kostnaden för detta är stor för företagen. Ansökansavgiften är på 21 000 kronor, och om man dessutom måste avsluta en anställning och påbörja en ny rekrytering blir kostnaden mångdubbel. För en företagare jag träffat i Sörmland så har dessa ansökningar inneburit kostnader på 126 000 kronor. Rekrytering försvåras av den osäkerhet som uppstår för den enskilde som slutar ett jobb för att börja i ett annat som det kan visa sig att Ivo inte låter en fortsätta med efter att myndigheten handlagt ärendet i tre månader.
Detta är inte den företagsvänliga politik som Moderaterna brukar hävda att de står för.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:
Anser statsrådet att nivån på ansökningsavgiften är rimlig och att det är rimligt att verksamhetsutövare inom LSS-bostäder kan tvingas avsluta en anställning på grund av att den anställda har en annan relevant kompetens än exakt en socionomutbildning, eller har statsrådet för avsikt att ta några initativ mot bakgrund av det ovan anförda?