av Anna Vikström (S)
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Under 2022 restanmäldes 1 615 läkemedel som inte gick att köpa på apoteket. Det är en ökning på mer än 50 procent jämfört med 2021, enligt Läkemedelsverket. Men tyvärr är det inte alltid som det finns lämpliga alternativ. Detta orsakar stress, oro och medicinska risker för patienterna och merarbete för personal inom vården och på apoteken. Läget är särskilt sårbart när det gäller läkemedel utan generikaalternativ eller där det inte finns ett annat terapival. Det finns i dag inte någon fullständig nationell överblick över tillgång och efterfrågan på läkemedel, enligt Läkemedelsverket. Ingen har heller en översikt över vad det finns för läkemedel på olika platser i Sverige.
Statsrådet har i svar på en tidigare skriftlig fråga om restnoteringarna nämnt ett antal åtgärder och bland framhållit att det pågår flera myndighetsuppdrag, varav ett från den förra regeringen var Läkemedelsverket och E-hälsomyndighetens uppdrag att lämna förslag på system för en nationell lägesbild över tillgång, plats och förbrukning av läkemedel och medicintekniska produkter i Sverige. Detta förslag är nu levererat av myndigheterna. Där framgår att det behövs en rad informationsmängder, till exempel av aktuella och historiska lagernivåer, restsituationer och försäljning av läkemedel, information om status hos olika aktörer (partihandlare, öppenvårdsapotek och vårdgivare) och var läkemedlen befinner sig geografiskt. I utredningen framgår också att uppgifter som lämnas kan utgöra en konkurrensnackdel för de berörda företagen.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Avser statsrådet att gå vidare med förslagen om en nationell lägesbild över tillgång på och förbrukning av läkemedel som en av åtgärderna för att åstadkomma en bättre försörjningsberedskap och för att säkra tillgången på läkemedel?