av Johanna Haraldsson (S)
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Tidningen Arbetet har gjort en granskning av dödsolyckorna i arbetslivet under åren 2017–2021, och resultatet av granskningen publicerades i slutet av januari. Granskningen visar att av de 220 arbetsplatsolyckor som resulterat i ett dödsfall så har endast 16 av dem lett till rättsliga påföljder för arbetsmiljöbrott.
Arbetsgivare har ett långtgående ansvar för att förebygga och vidta ”alla åtgärder som behövs” för att förhindra att olycksfall på arbetsplatsen sker. Ändå ser det i denna granskning ut som om det ansvaret inte utkrävs när olyckan är ett faktum.
Kritik har tidigare framförts kring att utredningar av arbetsmiljöbrott tar alltför lång tid, och Arbetsmiljöverket, polis och åklagare har nu en gemensam målsättning om att utredningarna inte ska ta längre tid än 18 månader. Trots målsättningen och tidigare kritik så visar Arbetets granskning att utredningar ofta tar längre tid än så. Att utredningar drar ut på tiden gör att det blir svårare att utkräva ansvar, det blir svårare att säkra bevis och människor hinner glömma viktiga detaljer.
IF Metalls ordförande Marie Nilsson uttalar sig i samma tidning och menar att det behövs mer resurser till utredningar av arbetsmiljöbrott samt fler åklagare specialiserade på arbetsmiljöbrott. Ett annat sätt att förbättra arbetsmiljöarbetet är att ge skyddsombuden bättre förutsättningar att utföra sitt viktiga uppdrag.
Det är både för de familjer som förlorat en anhörig och för människors tillit till rättssystemet viktigt att någon hålls ansvarig för händelser som lett till dödsfall på arbetet. Trycket på företagen att ta sitt ansvar för det förebyggande arbetsmiljöarbetet borde också öka om fler dödsolyckor får rättsliga påföljder.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att Arbetsmiljöverket ska kunna förstärka sitt arbete kring arbetsplatsolyckor med dödlig utgång?