av Mikael Larsson (C)
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svenska kraftnät planerar att bygga en ny luftledning på 400 kilovolt mellan Ekhyddan, Oskarshamns kommun och Hemsjö Olofströms kommun, via bland annat Emmaboda kommun.
Den planerade ledningen kommer att påverka mängder med byar och mark- och skogsägare, och den kommer att ta cirka 1 300 hektar mark i anspråk.
Att vi behöver mer elproduktion och ett säkrare och robustare nät att distribuera elen i är det ingen som är emot, men det finns andra tillvägagångsätt som Svenska kraftnät skulle kunna välja för att möta berörda i syfte att bygga en ny kraftledning. Södra skogsägarna och LRF, som gemensamt företrätt en majoritet av berörda, är inne på en linje där man är helt för att nya ledningar ska byggas men att man vill att Svenska kraftnät ska bygga med så marksnål modern teknik som möjligt, så att ledningen i färdigt skick och med tillhörande ledningsgata tar så lite jord- och skogsbruksmark i anspråk som möjligt. Ett modernt/marksnålt tillvägagångssätt möjliggör fortsatt boende, skogsproduktion och livsmedelsproduktion. Det senare säger ju också livsmedelsstrategin – att vi ska producera mera livsmedel i Sverige – och då ska vi ju inte bygga bort marken.
Via lagar och förordningar i bland annat miljöbalken så regleras hur samråd och dialog ska ske. Tyvärr uppfyller inte alltid detta måttet, och man kan som markägare känna sig överkörd av staten. Risken med det tillvägagångssätt Svenska kraftnät valt i dialog och möte med berörda är en mycket lång och uppslitande processtid.
Med anledning av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
Anser ministern att samråd och dialog fungerar på ett tillfredsställande sätt och om inte, avser ministern att ta några initiativ för att förbättra samråden?