av Isabell Mixter (V)
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Bostadsbidragets konstruktion, med preliminära bidrag som betalas ut och som sedan fastställs långt senare, har kritiserats under lång tid. Konstruktionen leder bland annat till att bidraget både är svårt att förstå för den sökande och besvärligt att administrera. Men framför allt leder den till att krav på återbetalning många gånger riktas mot bidragsmottagarna, ofta med långsiktig skuldsättning som följd. Samtidigt får en stor andel av bidragsmottagarna för lågt bidrag och får därför ett tilläggsbidrag i efterhand.
Under 2018 blev över 82 000 mottagare av bostadsbidrag återbetalningsskyldiga. Det motsvarar närmare 40 procent av samtliga mottagare. Samma år fick över 36 000 mottagare, strax under 20 procent av det totala antalet mottagare, för lågt bidrag och fick därför tilläggsbidrag i efterhand. Såväl antalet som andelen återbetalningsskyldiga och tilläggsbidrag har legat på ungefär samma nivå per år under de senaste åren. Siffrorna kommer från slutbetänkandet Träffsäkert – Införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet (SOU 2021:101), som presenterades i januari 2022.
Samma betänkande innehåller förslag på hur problemen med preliminära bidrag kan åtgärdas. Trots att det gått ett år sedan betänkandet presenterades har varken den föregående eller den nuvarande regeringen tagit några initiativ med anledning av det. Av regeringens propositionsförteckning för riksdagsåret framgår att det inte heller finns några planer på att åtgärda problemet. Samtidigt drabbar den historiskt höga inflationen framför allt de hushåll som har minst marginaler och därmed störst behov av bostadsbidraget. Det är också väl belagt att många avstår från att söka bostadsbidraget, trots att behovet av extra inkomster är stort, till följd av risken för skuldsättning.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:
Avser statsrådet att ta något initiativ för att åtgärda problemen med skuldsättning till följd av bostadsbidragets konstruktion?