av Jimmy Ståhl (SD)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Trelleborgs hamn är Sveriges andra största hamn sett till gods, men även Skandinaviens största rorohamn. Den intermodala trafiken, där lastbilssläp sätts på järnvägsvagnar, ökar i omfattning, vilket är mycket positivt.
Hamnen har flertalet regelbundna avgångar per dygn till våra stora handelsländer Tyskland och Polen. Länder som betyder mycket för svenskt näringsliv och vårt lands export och import. Trelleborgs hamn är också den enda hamnen som betjänar våra järnvägsfärjor, det vill säga färjor som använder räls på sina färjor.
I dag finns endast två färjor av detta slag i trafik kvar, och dessa drivs av Stena Line. Lönsamheten för färjorna är dock sämre än för ”vanlig trafik”, och därmed riskerar dessa färjor snart att läggas i malpåse.
Skulle detta ske är Sveriges enda kvarvarande järnvägsförbindelse med övriga Europa järnvägen genom Danmark. Det finns två problem med detta: dels är vi i händerna på dansk beskattning och välvilja, dels har vi, om en olycka skulle ske på denna väg, ingen reservplan eller alternativ väg för import och export av tyngre gods.
Frågan belystes av förra regeringen i Trafikverkets rapport Tågfärjeförbindelse Trelleborg–Tyskland från 2021. I denna rapport slogs fast att järnvägsfärjorna var av yttersta vikt för redundansen i det svenska godsförsörjningssystemet.
Alla partier verkar vara överens om att försöka få över gods från väg till järnväg och sjöfart, men klara direktiv avseende framtiden för våra två kvarvarande järnvägsfärjor saknas.
Med anledning av ovanstående skulle jag vilja fråga statsrådet Andreas Carlson:
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta i syfte att säkerställa att järnvägsfärjorna i Trelleborgs hamn fortsatt kan bedriva verksamhet och vara en mycket viktig del i redundansen för svensk godsförsörjning?