Fråga 2022/23:210 Extratjänster

av Serkan Köse (S)

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

 

För att minska det stora antalet långtidsarbetslösa under de kommande åren krävs en kombination av olika insatser inom arbetsmarknadspolitiken. Många som står längre ifrån arbetsmarknaden behöver gå till olika former av subventionerade anställningar. Genom dessa erhålls arbetslivserfarenhet, språkträning och nätverk.

Subventionerade jobb är ett viktigt komplement till utbildningsinsatser och förmedlingsstöd för grupper med svag arbetsmarknadsanknytning. I detta sammanhang är de neddragningar och avveckling av till exempel extratjänster problematiska. Regeringen föreslår i stället ökade volymer i nystartsjobb. Jag menar att regeringen med denna satsning missar de individer som har allra svårast att ta sig ur långtidsarbetslöshet. Nystartsjobb, som bygger på en rättighetslag, når inte de grupper som har allra svårast att komma i jobb. Extratjänster och introduktionsjobb fyller den funktionen, inte minst för utrikes födda kvinnor.

Även i Arbetsförmedlingens budgetunderlag för perioden 2022–2024 konstateras att ”subventionerade anställningar en av de insatser som kan vara effektiv för att hjälpa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden till jobb. Det gäller inte minst utrikesfödda kvinnor där extratjänster varit framgångsrikt för att dessa ska komma ut på arbetsmarknaden.”

Min fråga till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson är således:

 

Vad är bakgrunden till ministerns och regeringens beslut att avveckla en arbetsmarknadspolitisk insats, så som extratjänster?